Statens budget 2025 – Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2025, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Björn Wiechel (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2024/25:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och

2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är halvtid med regeringen och det går inte bra för Sverige. Vi kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än när den började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna och SD-regeringen har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

Politiken bör prioritera förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Politiken bör inriktas på åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng samtidigt som de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen stöttas.

För att komma åt den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt, en svensk RICO-lagstiftning bör därför utredas. Inriktningen på politiken bör vara en ny princip om att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och stärka det brottsförebyggande arbetet genom att medel tillförs för punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och utsatta förskolor. Barn- och studiebidraget bör höjas med 200 kronor per månad nästa år samtidigt som bostadsbidraget för barnfamiljer förstärks permanent.

För att stötta välfärden genom kostnadskrisen bör det generella statsbidraget till kommuner och regioner utökas i förhållande till regeringens förslag. Staten bör också inflationsskydda de generella statsbidragen. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden samt investera i fler utbildningsplatser och förbättra arbetsvillkoren för att fler ska både vilja och orka arbeta i svensk välfärd.

Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel bör inte genomföras. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen bör i stället en tankrabatt införas, främst för hushåll i glesbygd.

De åtgärder för bostadsbyggande som regeringen föreslår är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 1990-talet. En statlig byggstimulans bör därför införas i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar och till ungdoms- och studentbostäder samt statliga byggkrediter för bostadsbyggande.

Avtrappningen i jobbskatteavdraget bör inte genomföras. I stället för att som regeringen låna till skattesänkningar för de allra rikaste bör politiken inriktas på skattereduktion för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även inkomster från arbetslöshetsersättning, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning bör omfattas. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför bör en ny beredskapsskatt införas. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. En översyn av beskattningen av kapital bör prioriteras, däribland de s.k. 3:12-reglerna. Särskilt angeläget är att se över takbeloppet och justera skattesatsen inom gränsbeloppet.

Regeringens avtrappning av ränteavdraget för blankolån riskerar att slå hårt mot individer med låga inkomster som redan har betydande lån. Avtrappningen av ränteavdraget bör därför fasas in långsammare än vad regeringen föreslår.

Biståndet bör ökas stegvis de kommande åren tills 1 procent av BNI uppnås.

De offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 90-talet. Det är därför dags att övergå till ett balansmål. På så sätt kan vi frigöra mer utrymme för att möta den demografiska transitionen i välfärden, samtidigt som vi tar fortsatt ansvar för statsskulden. Lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta bör övervägas. Vidare bör den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns, även fortsättningsvis vara en central del av det finanspolitiska ramverket.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2024/25:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1,

2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Den svenska ekonomin har gått på lågvarv under snart två års tid. Hushållens konsumtion har utvecklats svagt i spåren av den höga inflationen och byggsektorn har närapå kraschat, tyngd av höga räntor och svag efterfrågan. Arbetslösheten har ökat med ca 57 000 personer och Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Effekterna av regeringens passiva finanspolitik och frånvaron av tillväxtfrämjande investeringar syns nu tydligt på arbetsmarknaden.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2025, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Björn Wiechel (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2024/25:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och

2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är halvtid med regeringen och det går inte bra för Sverige. Vi kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än när den började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna och SD-regeringen har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

Politiken bör prioritera förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Politiken bör inriktas på åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng samtidigt som de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen stöttas.

För att komma åt den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt, en svensk RICO-lagstiftning bör därför utredas. Inriktningen på politiken bör vara en ny princip om att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och stärka det brottsförebyggande arbetet genom att medel tillförs för punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och utsatta förskolor. Barn- och studiebidraget bör höjas med 200 kronor per månad nästa år samtidigt som bostadsbidraget för barnfamiljer förstärks permanent.

För att stötta välfärden genom kostnadskrisen bör det generella statsbidraget till kommuner och regioner utökas i förhållande till regeringens förslag. Staten bör också inflationsskydda de generella statsbidragen. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden samt investera i fler utbildningsplatser och förbättra arbetsvillkoren för att fler ska både vilja och orka arbeta i svensk välfärd.

Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel bör inte genomföras. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen bör i stället en tankrabatt införas, främst för hushåll i glesbygd.

De åtgärder för bostadsbyggande som regeringen föreslår är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 1990-talet. En statlig byggstimulans bör därför införas i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar och till ungdoms- och studentbostäder samt statliga byggkrediter för bostadsbyggande.

Avtrappningen i jobbskatteavdraget bör inte genomföras. I stället för att som regeringen låna till skattesänkningar för de allra rikaste bör politiken inriktas på skattereduktion för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även inkomster från arbetslöshetsersättning, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning bör omfattas. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför bör en ny beredskapsskatt införas. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. En översyn av beskattningen av kapital bör prioriteras, däribland de s.k. 3:12-reglerna. Särskilt angeläget är att se över takbeloppet och justera skattesatsen inom gränsbeloppet.

Regeringens avtrappning av ränteavdraget för blankolån riskerar att slå hårt mot individer med låga inkomster som redan har betydande lån. Avtrappningen av ränteavdraget bör därför fasas in långsammare än vad regeringen föreslår.

Biståndet bör ökas stegvis de kommande åren tills 1 procent av BNI uppnås.

De offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 90-talet. Det är därför dags att övergå till ett balansmål. På så sätt kan vi frigöra mer utrymme för att möta den demografiska transitionen i välfärden, samtidigt som vi tar fortsatt ansvar för statsskulden. Lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta bör övervägas. Vidare bör den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns, även fortsättningsvis vara en central del av det finanspolitiska ramverket.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2024/25:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1,

2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Den svenska ekonomin har gått på lågvarv under snart två års tid. Hushållens konsumtion har utvecklats svagt i spåren av den höga inflationen och byggsektorn har närapå kraschat, tyngd av höga räntor och svag efterfrågan. Arbetslösheten har ökat med ca 57 000 personer och Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Effekterna av regeringens passiva finanspolitik och frånvaron av tillväxtfrämjande investeringar syns nu tydligt på arbetsmarknaden.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet