Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen anger att man strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet noterar att regeringen anger att arbetet inkluderar såväl planen för återgång till målnivån vid en eventuell avvikelse från överskottsmålet och prognosjämförelser gällande strukturellt sparande som motiveringen till förslagen till utgiftstak för det tredje tillkommande året. Utskottet hänvisar i övrigt till sitt ställningstagande i kapitel 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Reservationer

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3415 av Magdalena Andersson m.fl. (S) och

avslår proposition 2024/25:100 punkt 1 och motionerna

2024/25:91 av Magnus Jacobsson (KD),

2024/25:346 av Markus Kallifatides (S),

2024/25:1640 av Anders Karlsson (C),

2024/25:2382 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21,

2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 36,

2024/25:2629 av Rasmus Ling (MP) yrkandena 1 och 2,

2024/25:3413 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2024/25:3417 av Daniel Helldén m.fl. (MP) och

2024/25:3420 av Martin Ådahl m.fl. (C).

Ställningstagande

Sverige befinner sig i ett osäkert ekonomiskt läge. Rysslands invasion av Ukraina har förändrat förutsättningarna för vår säkerhet, och den amerikanska administrationen har gått ifrån den regelbaserade världsordning som länge tjänat USA, Sverige och Europa väl, samtidigt som ett tullkrig har brutit ut. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll – hushållen blir fattigare, tillväxten är låg och arbetslösheten är rekordhög. Med en annan politik hade Sverige haft ett bättre utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget. Samtidigt försvagas vår gemensamma välfärd – skattesänkningar för de allra rikaste går hand i hand med nedskärningar i vården och skolan och vinstjakten tillåts fortsätta. Dessutom drabbar gängvåldet allt fler.

Den ekonomiska politiken behöver en annan inriktning än den regeringen föreslår. Den behöver inriktas på reformer som skapar ett rikare och rättvisare Sverige och som sätter vanligt folk främst. För att vända den svaga konjunkturen och stärka tillväxten i Sverige bör politiken inriktas på åtgärder som ökar köpkraften för dem som har lägst inkomster och som stärker byggsektorn, bl.a. i form av en mer rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag, förlängt och förstärkt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag, höjt bostadstillägg för pensionärer, statliga byggstimulanser och statliga byggkrediter.

Vidare är välfärden underfinansierad och politiken bör därför inriktas på ett systemskifte där de generella statsbidragen till kommunsektorn räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går rakt ned i riskkapitalisters och kriminellas fickor. Vidare behövs det ett nytt angreppssätt för att bryta nyrekryteringen till gängkriminalitet, bl.a. genom att fortsätta skärpa straffen, stärka polisen och uppdatera lagstiftningen. För att jobben ska bli fler behövs en offensiv näringspolitik som krokar arm med näringslivet i särskilt viktiga frågor för Sveriges konkurrenskraft. Systemet för korttidsarbete bör också förstärkas så att Sverige blir mer konkurrenskraftigt i förhållande till sina grannländer.

Som en följd av ett nytt geopolitiskt läge bör en ökad frihandel liksom våra egna strategiska intressen värnas. Europa och Sverige behöver ta ett större ansvar för forskning och utveckling av strategiskt viktiga tekniker, varför politiken bör inriktas på att inrätta en fond för att attrahera ledande forskare till Sverige inom områden som AI, digitalisering, batteriproduktion, livsvetenskap (lifescience) och telekom.

Politiken bör också inriktas på att inrätta en ny och omfattande totalförsvarsfond för att snabbt och effektivt få på plats de resurser som behövs för att rusta Sveriges totalförsvar. Fonden ska finansieras genom lån och användas för att tidigarelägga investeringar och snabba på utbyggnaden av både militärt och civilt försvar – utan att det försvagar Sveriges samlade motståndskraft. Sveriges goda statsfinanser gör det möjligt att inrätta fonden. Det är viktigt att Sverige har goda statsfinanser även framåt. De löpande kostnaderna för försvarsutbyggnaden, för att vara uthålliga över tid, måste vara finansierade, vilket innebär att anslagen till totalförsvaret behöver öka i många år framöver. Parallellt med lån till investeringar i totalförsvaret bör riksdagens partier brett komma överens om hur politiken ska inriktas för att säkra förutsättningarna för ett långsiktigt robust totalförsvar. Skattesystemet ska vara effektivt och förutsägbart och det ska skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna försvara Sverige, varför en bred översyn av skattesystemet bör genomföras. Som en del i finansieringen av totalförsvarsutbyggnaden bör det införas en beredskapsskatt.

2.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3413 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och

avslår proposition 2024/25:100 punkt 1 och motionerna

2024/25:91 av Magnus Jacobsson (KD),

2024/25:346 av Markus Kallifatides (S),

Ur avsnittet "1.5 Utskottets ställningstagande" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet