Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Det finansiella systemet har en viktig roll i omställningen till en hållbar ekonomi. Finansiella flöden ska enligt Parisavtalet göras förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling. Liksom regeringen vill utskottet framhålla att det finansiella systemet kan bidra till omställningen till en hållbar ekonomi genom att identifiera, mäta och prissätta de möjligheter och risker som omställningen medför. Genom att olika risker och möjligheter återspeglas i räntor, tillgångspriser och försäkringspremier skapas förutsättningar för en allsidig riskhantering och en effektiv kapitalallokering. Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete på området, såväl på nationell nivå som på EU-nivå. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 13 och

2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2024/25:782 av Monica Haider (S),

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2622 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP),

2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

2024/25:2786 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 29, 32 och 33,

2024/25:3082 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 och

2024/25:3083 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Hushållen pressas allt hårdare av höjda räntor samtidigt som bankernas vinster har rusat. I dag betalar konsumenten ett högt pris om han eller hon vill sänka sin riskexponering genom att binda lån på längre räntebindningstider. För att stärka konsumenternas ställning och rörlighet på bolånemarknaden och stärka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider bör regeringen tillsätta en utredning som går igenom olika förslag, bl.a. en reform av systemet med ränteskillnadsersättning och att stärka bolånetagarens rätt till byte av säkerhet vid flytt. Utredningen bör väga fördelarna ur ett konsumentperspektiv mot potentiella risker för den finansiella stabiliteten.

Inträdet på bostadsmarknaden är för många förenat med stora svårigheter. Det handlar inte enbart om unga, tröskeln är ofta hög också för många andra som önskar ta steget till en egen bostad. Och många gånger är köpet av en bostadsrätt i praktiken det enda sättet att skaffa sig en egen bostad. Ett statligt startlån skulle underlätta att komma in på den ägda bostadsmarknaden genom att korta tiden som behövs för att spara ihop tillräckligt eget kapital till den kontantinsats som krävs. Det skulle också minska behovet av blankolån för att finansiera kontantinsatsen.

2.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 29, 32 och 33 samt

avslår motionerna

2024/25:782 av Monica Haider (S),

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2622 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP),

2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

2024/25:2786 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 13,

2024/25:3082 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:3083 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

För äldre kan möjligheterna att ta ett bostadslån vara begränsade. För dem som lämnat arbetslivet är det svårt att med nuvarande regler få ihop kalkylen för ett bostadslån. Samtidigt är det viktigt att äldre kan efterfråga bostäder som passar de egna behoven på den privata marknaden. Att välja att köpa ett boende kan för många äldre vara en mycket sund investering. Därför bör en utredning tillsättas som utvärderar hur utlåningen för bostadsköp till pensionärer kan utvecklas.

När det gäller möjligheten att spara och få tillgång till kapital finns det modeller i andra länder som är värda att utvärdera. Ett exempel är det tyska Bausparsystemet, som utformats för människor med små och normala inkomster och som kan liknas vid ett sparande som resulterar i ett garanterat lånelöfte. Om sparplanen följs innebär ett sådant sparande vetskap om att man inom en viss tid kommer att ha möjlighet att köpa en bostad. Sparformen leder också till att bostäder byggs. Det behövs justeringar av lagstiftningen som gör det möjligt för fler att långsiktigt spara till ett eget boende.

3.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2622 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och

2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16 och

avslår motionerna

2024/25:782 av Monica Haider (S),

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2786 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 29, 32 och 33,

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 13,

2024/25:3082 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:3083 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det finns ekonomiska hinder för stora delar av bostadsmarknaden, även för det ägda boendet, som på lång sikt ofta är mer ekonomiskt fördelaktigt. Då bostadspriserna ökat kraftigt sedan millennieskiftet har det blivit mycket svårt för den som inte redan bor i ett ägt boende att köpa sig en egen bostad. Det bör därför införas ett startlån för förstagångsköpare för att att fler än i dag ska kunna få möjlighet att få tillgång till marknaden för ett ägt boende.

Ur avsnittet "En hållbar finansmarknad" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Makrotillsynsåtgärder handlar om att identifiera och hantera risker och stärka det finansiella systemet. Det är också viktigt att vidtagna makrotillsynsåtgärder utvärderas. Utskottet konstaterar att Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i november 2024. Kommitténs övergripande uppdrag var att analysera vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och hur makrotillsynsåtgärder riktade mot hushållens skulder kan motverka makroekonomiska risker som är förknippade med skulderna. Utskottet noterar att kommittén bedömer att en gradvis justering av den nuvarande regleringen av bolånetak och amorteringskrav är möjlig utan att riskerna för den finansiella stabiliteten ökar på ett oacceptabelt sätt. Utskottet noterar även det som kommittén anför om möjligheterna för förstagångsköpare att finansiera ett bostadsköp. Utskottet konstaterar att kommitténs förslag och bedömningar bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl till att föregripa det arbetet.

Utskottet anser att det är viktigt att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden och välkomnar regeringens arbete med detta. Utskottet noterar att regeringen i december 2022 gav Finansinspektionen (FI) i uppdrag att analysera åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden. Fokus var på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Av slutredovisningen framgår bl.a. att FI på sin webbplats avser att publicera information som hjälper konsumenter att fatta bra beslut, såsom uppgifter om genomsnittlig boränta i stället för listränta. När det gäller räntebindningstider avser FI att publicera bättre information om vad som är viktigt vid valet av bank och om statistik för olika räntebindningstider. Utskottet noterar även att regeringen lämnat ett förslag till nya regler om ränteskillnadsersättning och konstaterar att förslaget bereds i civilutskottet under våren 2025.

Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Makrotillsyn och bolånemarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en omfrågeuppgift kan vara av betydelse för att bedöma en persons kreditvärdighet eftersom uppgiften kan indikera att han eller hon har tagit andra krediter eller avser att ta sådana. Samtidigt finns det situationer där uppgiften om antalet lämnade kreditupplysningar inte alltid är relevant och den beaktas därför heller inte alltid. Utskottet konstaterar att regleringen av vilka uppgifter som får lämnas i kreditupplysningar bygger på en avvägning mellan intresset av en väl fungerande kreditmarknad och skyddet för den enskildes integritet. Utskottet framhåller även att kreditgivaren utifrån den samlade informationen om en person i varje enskilt fall har att värdera vilken betydelse de olika uppgifterna i en kreditupplysning har för den kreditsökandes kreditvärdighet. Vidare framhåller utskottet att kreditförvaltningslagen infördes för att stärka regleringen av marknaden för överlåtelser av nödlidande kreditavtal som har ingåtts av ett kreditinstitut och motverka oseriöst agerande, liksom för att öka skyddet för låntagarna. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kreditupplysning och inkassoverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet framhåller att ett av de riksdagsbundna målen för finansmarknadsområdet är att det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Utskottet konstaterar att med ett försämrat säkerhetsläge ökar risken för allvarliga driftstörningar som kan få negativa effekter för den finansiella sektorn. Utskottet konstaterar att flera åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella beredskapen och välkomnar det fortsatta arbete som pågår på området.

Utskottet framhåller vidare att ett annat av de riksdagsbundna målen för finansmarknadsområdet är att de finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling. Utskottet noterar rapporten som Finansinspektionen lämnade i december 2023 om tillgången till betalkonto, och ser fram emot att ta del av den fördjupade analys som myndigheten inlett i frågan.

Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är enligt utskottets mening viktigt att små och medelstora företag inom finansmarknadsområdet får goda möjligheter att växa och därigenom bidra till en sund konkurrens. Det är också viktigt att verka för en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, bl.a. när det gäller kreditgivningen. Utskottet framhåller även att det riksdagsbundna målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kapitalförsörjning i hela landet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen i december 2023 tillsatte en utredning som ska analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till ändringar i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM) och direktivet om värdepappersfonder (UCITS). Vidare ska utredaren bl.a. se över reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder samt analysera hur svenska fonders motståndskraft och skyddet för investerare kan stärkas. Syftet är att modernisera fondlagstiftningen och göra den svenska fondmarknaden mer konkurrenskraftig och motståndskraftig och att anpassa lagstiftningen till EU-rätten. Utskottet konstaterar att uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025. När det gäller frågor om blankning och marknadsmissbruk ser inte utskottet skäl till att i dagsläget ändra i regelverket. Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Transparens och likviditet på finansmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att utvecklingen mot en minskad kontanthantering har gått snabbt i Sverige jämfört med många andra länder och framhåller att det är viktigt att alla i samhället får tillgång till grundläggande betaltjänster.

Utskottet konstaterar att regeringen i januari 2024 gav en utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på insatser som kan stödja privatpersoners, företags och föreningars möjligheter att betala med kontanter där dessa bedöms ha en särskild roll som betalmedel samt stödja tillgången till kontanttjänster. Uppdraget redovisades i december 2024 och utskottet noterar att utredningen bl.a. föreslår att det ska finnas en lagstadgad möjlighet att betala med kontanter för livsmedel, apoteksvaror och offentligrättsliga avgifter. Det föreslås också att bankerna ska vara skyldiga att erbjuda platser för insättning av sedlar på konto för privatpersoner i samma utsträckning som dagens regler ger betalningsmottagare möjlighet att göra dagskasseinsättningar. Riksbanken föreslås få ett ökat mandat att bidra till kontanters användbarhet i hela landet. Behovet av offlinefunktioner vid betalningar analyseras också i utredningen och fortsatt utredning av frågan föreslås. Utskottet konstaterar att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl till att föregripa det arbetet. Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kontanthantering och betaltjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar liksom regeringen att det har blivit enklare och smidigare att betala och göra bankärenden i takt med att samhället har blivit alltmer digitaliserat. Samtidigt har det lett till att också bedragares verksamhet har underlättats. Utskottet ser allvarligt på de bankbedrägerier som bl.a. riktas mot äldre. Det behövs krafttag för att motverka bedrägerier och utskottet välkomnar det arbete som sker inom ramen för Tidösamarbetet. Det stora flertalet bedrägeriformer förutsätter att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av betaltjänstleverantörer, framför allt banker. Dessa aktörer har därför en nyckelroll för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden och utskottet välkomnar att bankerna vidtar åtgärder för att motverka bedrägerier. Utskottet framhåller även att regeringen nyligen lämnat förslag till åtgärder mot missbruk av betalningssystem och att riksdagen nyligen godkänt förslag om att förhindra missbruk av alternativa betalningssystem. Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete på EU-nivå med att ändra i regelverket för betaltjänster. Mot bakgrund av detta ser inte utskottet skäl till att rikta några tillkännagivanden till regeringen. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier" i betänkandet. Läs betänkandet