Statlig förvaltning och statistikfrågor

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete med att förbättra täckningen av inkomster från de nordiska länderna i inkomststatistiken för personer som är folkbokförda i Sverige, den kommande revideringen av SNI-koderna och det arbete som genomförts för att utveckla metoder som gör det möjligt att presentera regionalt fördelad exportstatistik.

Reservationer

1.

Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26 och

avslår motionerna

2024/25:1174 av Larry Söder (KD),

2024/25:1380 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 4 och

2024/25:2604 av Adam Reuterskiöld (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Under alltför lång tid har klyftorna mellan stad och landsbygd ökat i Sverige, vilket har lett till att vi i dag lever under ojämlika villkor och förutsättningar. Samhället måste finnas för alla i hela landet och ge alla människor förutsättningar och likvärdig tillgång till välfärd och samhällsservice. Därför måste statliga myndigheter säkra god tillgänglighet i hela landet utifrån sina verksamheter.

2.

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motionerna

2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

2024/25:2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

En väl fungerande konkurrens främjar fler jobb och tillväxt, och målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. För ett konkurrenskraftigt företagsklimat har även service, bemötande och korta handläggningstider stor betydelse. Mot bakgrund av detta behöver därför digitaliseringens möjligheter tas till vara bättre för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen.

3.

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt

avslår motionerna

2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

2024/25:2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt. Samtidigt ska medborgaren inte behöva ta reda på vilken myndighet som sköter vilken fråga. Därför är det dags att göra visionen om ”en väg in” till det offentliga Sverige till verklighet. Vidare bör den enskilda medborgaren ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Undantag ska kunna göras för särskild specificerad användning i samband med exempelvis brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Medborgaren ska enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga. Sedan ska det offentliga säkra att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt överenskommen anledning, en s.k. once only-princip.

4.

Åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna, punkt 4 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2615 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 4 och

avslår motion

2024/25:1484 av Helena Gellerman (L).

Ställningstagande

Statliga myndigheter måste styras i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. Med hjälp av en vetenskapligt baserad utsläppsbudget kan den totala mängd växthusgaser som Sverige släpper ut kontrolleras. Regeringen bör därför ge de statliga myndigheterna en utsläppsbudget som uppdateras varje år.

5.

Staten som arbetsgivare, punkt 5 (V)

av Samuel Gonzalez Westling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:196 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 15 och

2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motion

2024/25:1259 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S).

Ställningstagande

Undersökningar visar att de statliga myndigheterna i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag, både i myndigheternas stödfunktioner och för arbete i myndigheternas kärnverksamhet, dvs. myndighetsutövning. Vid sidan av det uppenbara problemet att privaträttsliga organ blir en del av myndigheternas kärnverksamhet finns det ytterligare problem med detta, t.ex. att det skapar en uppdelning av personalen där de inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet. Regeringen bör därför verka för att staten, i sin arbetsgivarpolicy, uttryckligen ser till att myndigheter slutar att använda bemanningsföretag.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är högre än för befolkningen totalt. Personer med funktionsnedsättning som söker jobb ska bemötas utifrån sina resurser och tillgångar och inte utifrån vilka hinder som finns. Mot den bakgrunden bör regeringen återuppta satsningen på praktikplatser inom staten. Den här gången bör den omfatta färre myndigheter och ha ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till ett arbete.

Ur avsnittet "Statistikfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Liksom regeringen anser utskottet att varje skattekrona ska användas klokt och att statlig verksamhet ständigt ska vara föremål för omprövning och prioritering. Det finns, så som påpekas i motionerna, behov av effektiviseringar i statliga myndigheter, men utskottet har inte för avsikt att föregripa regeringens målmedvetna arbete i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Statliga myndigheters effektivitet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar liksom tidigare att digitaliseringen av den statliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i kontakten med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Utskottet noterar att regeringen utvecklar sitt strategiska arbete med digitalisering av den statliga förvaltningen genom en kontinuerlig dialog med olika aktörer om vilka åtgärder som krävs. Utskottet noterar vidare att betänkandet En reform för datadelning (SOU 2023:96) för närvarande bereds i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Digitalisering och it i den statliga förvaltningen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden om dels att riksdagen har beslutat om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030, dels att myndigheterna i den svenska statsförvaltningen har en fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet understryker inledningsvis den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolititiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen. När det gäller motionsyrkandet om att återuppta ett uppdrag till myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning konstaterar utskottet dels att Arbetsförmedlingen förfogar över insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning, dels att diskriminering i arbetslivet är förbjuden. I övrigt står utskottet fast vid sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Staten som arbetsgivare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till regeringens pågående arbete inom ramen för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande.

Ur avsnittet "Försäljning av statliga bolag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete med att förbättra täckningen av inkomster från de nordiska länderna i inkomststatistiken för personer som är folkbokförda i Sverige, den kommande revideringen av SNI-koderna och det arbete som genomförts för att utveckla metoder som gör det möjligt att presentera regionalt fördelad exportstatistik.

Reservationer

1.

Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26 och

avslår motionerna

2024/25:1174 av Larry Söder (KD),

2024/25:1380 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 4 och

2024/25:2604 av Adam Reuterskiöld (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Under alltför lång tid har klyftorna mellan stad och landsbygd ökat i Sverige, vilket har lett till att vi i dag lever under ojämlika villkor och förutsättningar. Samhället måste finnas för alla i hela landet och ge alla människor förutsättningar och likvärdig tillgång till välfärd och samhällsservice. Därför måste statliga myndigheter säkra god tillgänglighet i hela landet utifrån sina verksamheter.

2.

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motionerna

2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

2024/25:2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

En väl fungerande konkurrens främjar fler jobb och tillväxt, och målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. För ett konkurrenskraftigt företagsklimat har även service, bemötande och korta handläggningstider stor betydelse. Mot bakgrund av detta behöver därför digitaliseringens möjligheter tas till vara bättre för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen.

3.

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt

avslår motionerna

2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

2024/25:2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt. Samtidigt ska medborgaren inte behöva ta reda på vilken myndighet som sköter vilken fråga. Därför är det dags att göra visionen om ”en väg in” till det offentliga Sverige till verklighet. Vidare bör den enskilda medborgaren ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Undantag ska kunna göras för särskild specificerad användning i samband med exempelvis brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Medborgaren ska enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga. Sedan ska det offentliga säkra att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt överenskommen anledning, en s.k. once only-princip.

4.

Åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna, punkt 4 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2615 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 4 och

avslår motion

2024/25:1484 av Helena Gellerman (L).

Ställningstagande

Statliga myndigheter måste styras i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. Med hjälp av en vetenskapligt baserad utsläppsbudget kan den totala mängd växthusgaser som Sverige släpper ut kontrolleras. Regeringen bör därför ge de statliga myndigheterna en utsläppsbudget som uppdateras varje år.

5.

Staten som arbetsgivare, punkt 5 (V)

av Samuel Gonzalez Westling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:196 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 15 och

2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motion

2024/25:1259 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S).

Ställningstagande

Undersökningar visar att de statliga myndigheterna i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag, både i myndigheternas stödfunktioner och för arbete i myndigheternas kärnverksamhet, dvs. myndighetsutövning. Vid sidan av det uppenbara problemet att privaträttsliga organ blir en del av myndigheternas kärnverksamhet finns det ytterligare problem med detta, t.ex. att det skapar en uppdelning av personalen där de inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet. Regeringen bör därför verka för att staten, i sin arbetsgivarpolicy, uttryckligen ser till att myndigheter slutar att använda bemanningsföretag.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är högre än för befolkningen totalt. Personer med funktionsnedsättning som söker jobb ska bemötas utifrån sina resurser och tillgångar och inte utifrån vilka hinder som finns. Mot den bakgrunden bör regeringen återuppta satsningen på praktikplatser inom staten. Den här gången bör den omfatta färre myndigheter och ha ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till ett arbete.

Ur avsnittet "Statistikfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet