Betänkande · 2024/25
Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget
Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025. Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget. Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Finansutskottet · 1 votering 7 maj 2025
Betänkande FiU32 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 7 maj 2025 (26 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”FiU32” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Extra ändringsbudget för 2025 - Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen a) antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), b) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2025 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:156 punkterna 1-7 och avslår motionerna 2024/25:3401 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2024/25:3410 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och 2024/25:3411 av Martin Ådahl och Anders Ådahl (båda C).
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. Ändringarna innebär att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025.
Utskottets motivering
Utskottet ställer sig bakom propositionen och avstyrker därmed motionerna.
I likhet med regeringen konstaterar utskottet att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. Byggbranschen har under den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Även om byggsektorn i vissa storstadsregioner under det sista kvartalet 2024 påbörjade en åter-hämtning är läget utmanande. Bostadsinvesteringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret.
Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Därmed stöttas byggbranschen temporärt i det nuvarande konjunkturläget och sysselsättningen i byggsektorn främjas. Åtgärden kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen. En tillfälligt höjd subventionsgrad ger även incitament för köpare att tidigarelägga arbeten som planerats att genomföras inom några år. En höjd subventionsgrad skulle även kunna bidra till att stödja den aggregerade efterfrågan i svensk ekonomi.
Reservation
Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (V, C, MP)
av Ida Gabrielsson (V), Martin Ådahl (C) och Janine Alm Ericson (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3401 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2024/25:3410 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och
2024/25:3411 av Martin Ådahl och Anders Ådahl (båda C) samt
avslår proposition 2024/25:156 punkterna 1–7.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Våra skäl för detta utvecklas i våra respektive särskilda yttranden 2, 3 och 4.
Särskilda yttranden
1.
Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (S)
Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S) anför:
Vi ställer oss kritiska till regeringens val att bryta ut sitt förslag om höjd subventionsgrad för rotavdraget från vårbudgeten och lägga det i en extraändringsbudget. Det är ett tveksamt användande av en extraändringsbudget. Sådana ska användas för att agera i exceptionella situationer, t.ex. under pandemin eller Rysslands invasion av Ukraina – inte för att tidigarelägga ikraftträdande av budgetreformer inom den samlade budgetprocessen. Tillvägagångssättet gör det svårare för övriga partier att hantera produkten och är ett dåligt exempel på hur man bör hantera en budgetprocess.
Det tveksamma hanterandet av processen speglar regeringens hantering av sakfrågan. Under de senaste åren har SD-regeringen valt att titta på medan byggsektorn kollapsat. Antalet påbörjade bostäder nästintill halverades mellan 2022 och 2023 och har sedan dess prognostiserats ligga kvar på en låg nivå. Krisen har slagit hårt mot byggnadsarbetarna. Under 2024 gick i snitt fem byggföretag omkull varje dag, och den negativa utvecklingen fortsätter även under 2025. Under perioden januari–mars har nästan 600 företag i byggsektorn gått i konkurs. Sedan SD-regeringens tillträde är siffran nästan 5 000. Trots det har regeringen vägrat agera.
Vi socialdemokrater har kommit med omfattande reformförslag för att vända utvecklingen. Vi hade hållit igång bostadsbyggandet genom ett omfattande bygg- och renoveringspaket riktat mot både hyres- och bostads-rätter. Alla svenskar måste ha någonstans att bo och det kräver att det byggs bostäder där personer med vanliga löner har råd att bo. Dessutom är behoven av energieffektiviserande åtgärder stora och det är angeläget att öka fokuset på klimatanpassning.
Redan 2023 krävde vi omedelbara åtgärder för vända krisen i bygg-branschen, för att hålla uppe svensk ekonomi och se till att svenska folket kan få trygga och prisvärda bostäder. Det behöver byggas inte minst på de nya industriorterna och i landets alla studentstäder. I budgeten för 2025 föreslog vi kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet. Förslagen i Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 omfattar mer än 8 miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet.
Vi har även föreslagit ökade satsningar på energieffektivisering både för det ägda och det hyrda boendet. Vi har föreslagit en omfattande satsning på energieffektivisering av flerfamiljshus och en höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder inom rotavdraget. Sammantaget innebär våra förslag en politik som träffar breda grupper, i kontrast till regeringen som fokuserar resurser på de med högst inkomster och starkast köpkraft.
Men SD-regeringen har valt att titta på medan byggsektorn kollapsat. Därmed har de missat chansen att öka bostadsbyggandet och vända konjunkturen. De vägrar också att inse att satsningar på energieffektivisering är en vinst både för den enskilde, klimatet och konjunkturen. Att regeringen nu föreslår temporära åtgärder i ett försök att lindra krisen är ett bevis för att deras politik varit helt otillräcklig.
2.
Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (V)
Ida Gabrielsson (V) anför:
I propositionen föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Regeringen motiverar förslaget med att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och att byggbranschen drabbats särskilt hårt.
Jag delar regeringens syn på konjunkturläget i allmänhet och situationen i byggbranschen i synnerhet. Den svaga ekonomiska utvecklingen syns tydligt på arbetsmarknaden. Regeringen har sedan den tillträdde bedrivit en passiv och ineffektiv finanspolitik. Det är symtomatiskt att när regeringen äntligen anser att det är dags för åtgärder mot arbetslösheten så gör man det i form av ökad subventionsgrad för rotavdraget. Förslaget kritiseras av en lång rad remissinstanser, som bl.a. anser att förslaget har små effekter på sysselsättningen i förhållande till kostnaden. Det hade varit effektivare med andra alternativa åtgärder, t.ex. renovering av skolor och idrottshallar. Det krävs helt andra åtgärder för att stimulera byggbranschen, t.ex. investerings-stöd för billiga hyreslägenheter.
Ur avsnittet "Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 93 | 0 | 0 | 13 | |
| Sverigedemokraterna | 63 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 60 | 0 | 0 | 8 | |
| Centerpartiet | 0 | 21 | 0 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 21 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 17 | 0 | 0 | 2 | |
| Miljöpartiet | 0 | 16 | 0 | 2 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 | |
| Partilösa | 2 | 0 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.