Offentlig upphandling

Utskottet anser att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar. Den nuvarande lagstiftningen gör det möjligt att ställa krav på att livsmedel ska vara producerade enligt vissa fastställda kriterier. Det är också möjligt att ställa krav, upphandla och välja varor som uppfyller preferenser i fråga om produktprestanda, exempelvis när det gäller kvalitet, miljö, djurskydd och sociala aspekter, så länge kravet har en tydlig koppling till det som ska upphandlas, det är tydligt vad kravet innebär för en normalt informerad leverantör, svensk eller icke-svensk, och kravet är möjligt att följa upp. Det arbete som regeringen bedriver med den pågående översynen av den nationella upphandlingsstrategin kan enligt utskottet komma att öka möjligheten att ställa effektiva och välfungerande miljökrav. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Miljökrav" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om att begränsa antalet underleverantörsled i upphandlingar har utretts av Leverantörskontrollutredningen och redovisats i betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43). Utredningen bedömer att en sådan begränsning i lag inte är förenlig med upphandlingsdirektiven och EUF-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfriheten.

Enligt uppgifter från Upphandlingsmyndigheten innehåller dock upphandlingsdirektiven och upphandlingslagstiftningen en viss möjlighet att begränsa användandet av underleverantörer i en enskild upphandling (se 14 kap. 8 § andra stycket LOU). Den upphandlande myndigheten får med stöd av detta lagrum kräva att vissa uppgifter som är avgörande för anskaffningen ska utföras direkt av leverantören.

Upphandlingslagstiftningen vilar på fem underliggande principer om icke-diskriminering, öppenhet, likabehandling, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Det är enligt utskottet centralt att dessa principer värnas. Enligt utskottet utgör den nuvarande lagstiftningen inte ett hinder för att bedriva affärsmässigt hållbar verksamhet genom offentlig upphandling.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Antal underleverantörer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att upphandling, rätt använd, kan vara ett effektivt instrument för att skapa flera positiva effekter i samhället såsom ökad tillväxt, sysselsättning och jämställdhet samt ökade miljökrav. Det går dock inte att bortse från de oseriösa aktörer som försöker utnyttja upphandlingslagstiftningen. Det är därför enligt utskottet av stor betydelse att regeringen aktivt arbetar med att öka möjligheterna att utesluta oseriösa aktörer inom ramen för upphandlingslagstiftningen. Det arbete som görs inom Regeringskansliet med en samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem kan enligt utskottet innebära en möjlighet att utesluta oseriösa aktörer från att delta.

När det gäller diskrimineringslagens efterlevnad vill utskottet påtala att det är de rättsvårdande instanserna inom det aktuella området som har de rätta förutsättningarna för att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen inom ett visst rättsområde, och inte primärt aktörer inom andra rättsområden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Oseriösa aktörer och skäliga villkor" i betänkandet. Läs betänkandet

Sedan 2022 finns det ett förenklat upphandlingsregelverk för icke-direktivsstyrda upphandlingar. Regelverket kännetecknas bl.a. av att endast de grundläggande unionsrättsliga principerna för upphandling ska beaktas vid sådana upphandlingar. När det gäller undantag från tillämpningsområde, beräkning av värde, och rättsmedel gäller samma bestämmelser som för direktivsstyrd upphandling. Det grundläggande kravet på en föregående annonsering i en annonsdatabas gäller också, även om upphandlingen inte behöver annonseras inom hela EU. Vidare höjdes beloppsgränsen för direktupphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Det finns också ett särskilt undantag som kan tillämpas i samband med en överprövning.

I samband med införandet av det nuvarande regelverket för sådana upphandlingar som inte fullt ut omfattas av upphandlingsdirektiven gjordes bedömningen att de icke-direktivsstyrda upphandlingarna skulle regleras på ett enklare sätt, men att de inte skulle lämnas oreglerade. Orsaken till detta var att tillgodose unionsrättens krav på bestämmelser om icke-direktivstyrd upphandling som har ett gränsöverskridande intresse, samhällsekonomiska aspekter och rättssäkerhetsskäl. När reglerna infördes framhölls att ett grundläggande regelverk även för de icke-direktivstyrda upphandlingarna tillgodoser allmänhetens och leverantörernas krav på insyn och förutsebarhet och att det också är en viktig förutsättning för arbetet mot korruption.[6] Om man beaktar dessa syften skulle det bli problematiskt att utforma lagstiftningen enbart med utgångpunkt i vad som eventuellt efterfrågas av inköpare och leverantörer. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Direktupphandling och tröskelvärde" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner om att upphandling, rätt använd, kan vara ett effektivt instrument för att skapa flera positiva effekter i samhället. Enligt utskottet är det därför viktigt att regeringen aktivt arbetar med att ta hänsyn till nationella säkerhetsintressen inom ramen för upphandlingslagstiftningen. Utskottet framhåller att Upphandlingsmyndighetens stöd vid säkerhetsupphandlingar fyller en central funktion för att tillvarata nationella säkerhetsintressen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Utformning av upphandlingsregelverket – förenklingar och arbetsrätt, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3194 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motionerna

2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 23 och 29,

2024/25:2688 av Serkan Köse (S) och

2024/25:2704 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

År 2023 fattade regeringen beslut om propositionen En effektivare upphandlingstillsyn som i stora delar följde förslagen i promemorian En effektivare upphandlingstillsyn (DS 2022:5) från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Men regeringen valde att utelämna några viktiga förslag som fanns i den remitterade promemorian. Det är enligt vår mening rimligt att Konkurrensverket ska få fatta beslut om en upphandlingsskadeavgift för att de som vinner upphandlingar bättre ska följa reglerna om efterannonsering och publicering av annonser om offentliga upphandlingar i en registrerad annonsdatabas. Vi anser också att det är rimligt att bestämmelserna om att lämna in uppgifter när en utredning har inletts även bör gälla leverantörer och inte enbart den upphandlande myndigheten. Det skulle göra det lättare att följa upp och granska om kraven i en upphandling har följts.

Det är enligt oss viktigt att Upphandlingsmyndigheten även i fortsättningen ges förutsättningar att arbeta för att öka kunskapen hos upphandlande myndigheter och dess leverantörer och t.ex. ingå i det samarbete som finns mellan nio olika myndigheter om myndighetsgemensamma regionala center mot arbetslivskriminalitet (AKC).

Upphandlingsmyndigheten har lyft fram behovet av en ny lagstiftning som möjliggör för myndigheten att samla in och publicera inköpsvärden som öppna data. De har pekat på behovet av att samla in fakturor för statistikändamål eftersom sådan statistik ger ökad transparens och insyn i hur skattemedel används i praktiken och kan bidra till att uppmärksamma ineffektivitet och minska risken för korruption och oegentligheter. Regeringen bör se över vilka åtgärder som kan göras för att öka effektiviteten och minska felaktigheterna vid offentlig upphandling.

Den 16 juni 2022 beslutade den dåvarande socialdemokratiska regeringen om lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling. Den lyfter fram att det bör införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Vi anser att regeringen ska gå vidare med förslagen i lagrådsremissen.

2.

Utformning av upphandlingsregelverket – förenklingar och arbetsrätt, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 23 och 29 samt

avslår motionerna

2024/25:2688 av Serkan Köse (S),

2024/25:2704 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3194 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Jag anser att det ska råda ordning och reda vid offentlig upphandling och att det är hög tid att genomföra förslagen i proposition 2015/16:195 fullt ut. I propositionen föreslogs att upphandlande myndigheter, utöver möjligheten att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor när det gäller lön, arbetstid och semester, även skulle få ställa krav på försäkringar, pensioner och annan ledighet än semester. Regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i LOU så att det vid behov ska ställas krav på skäliga villkor i alla offentliga upphandlingar och att det blir möjligt att ställa krav på villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester.

Vidare kan jag konstatera att det krävs förändringar på EU-nivå för att åstadkomma ett bättre regelverk för offentlig upphandling i Sverige. LOU styrs av bl.a. EU:s upphandlingsdirektiv, vilket förhindrar nödvändiga förbättringar av den svenska upphandlingslagstiftningen. Enligt direktivet kan upphandlande myndigheter exempelvis inte ställa krav på kollektivavtal i samband med upphandling utan enbart kollektivavtalsenliga villkor när det gäller lön, arbetstid och semester. Direktivet hindrar även möjligheten att införa en begränsning av antalet underleverantörsled. Sammantaget skapar det utrymme för lönedumpning och bidrar till otrygga jobb med dåliga villkor på svensk arbetsmarknad. Jag vill förändra EU:s upphandlingsregler så att det blir möjligt att förbättra upphandlingslagstiftningen i Sverige och därigenom bl.a. kunna ställa krav på kollektivavtal vid all offentlig upphandling, utan undantag. Regeringen bör verka för att förändra EU:s upphandlingsdirektiv i syfte att möjliggöra ett bättre regelverk för offentlig upphandling i Sverige. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

3.

Utformning av upphandlingsregelverket för kriser och beredskap, punkt 2 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Charlotte Quensel (SD) och David Perez (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Nationell säkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet