Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023

Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023. Regeringen lämnar skrivelsen till riksdagen i enlighet med lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Utskottet noterar att det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till 144 miljarder kronor 2023, att jämföra med förlusten på ca 160 miljarder kronor 2022. Det var framför allt fondernas aktieinnehav och räntebärande tillgångar som låg bakom den positiva utvecklingen. Avkastningen för 2023 uppgick till 8,1 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 uppgick till 6,2 procent. Under 2022 överförde Första–Fjärde AP-fonderna ca 19 miljarder kronor till pensionssystemet för att säkra de löpande pensionsutbetalningarna. För hela perioden 2001–2023 har nettoutflödet till pensionssystemet uppgått till 292 miljarder kronor. Under 2024–2027 beräknas 38 miljarder kronor behöva användas för att täcka underskott i pensionssystemet.

Sammantaget innebär detta att utskottet delar regeringens bedömning att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning och att fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften. Utskottet delar också bedömningen att buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemtes långsiktiga finansiering.

Vidare konstaterar utskottet att placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar har gällt i fem år och att andelen illikvida tillgångar har ökat sedan de nya placeringsreglerna trädde i kraft 2019, där den största delen utgörs av onoterade fastigheter och onoterade aktier. Regeringen anser att fonderna bör uppmuntras att genom ökad transparens förtydliga strategin för och styrningen av dessa innehav. Utskottet instämmer i detta.

Utskottet noterar att den totala redovisade kostnaden för förvaltningen av buffertfonderna under 2023 uppgick till ca 1,5 miljarder kronor, vilket mätt som en andel av det förvaltade kapitalet uppgick till 0,08 procent. Andelen var oförändrad jämfört med 2022. Sedan 2016 har kostnaderna minskat med 13,2 procent, samtidigt som det förvaltade kapitalet har ökat med 48 procent. Utskottet framhåller, liksom tidigare år, att det är viktigt att fonderna har en kostnadseffektiv förvaltning, dels för att säkra fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet, dels för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Utskottet välkomnar att samtliga AP-fonder bedöms uppfylla målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt och ser, liksom regeringen, positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska över tid. Vidare välkomnar utskottet utvecklingen av Etikrådets verksamhet och ser positivt på den samverkan som sker i hållbarhetsfrågor. Utskottet konstaterar också att Sjunde AP-fonden har redogjort för finansutskottet hur de ser på hållbarhet i sin investeringsportfölj.

I oktober 2023 gav regeringen en utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att modernisera och effektivisera förvaltningen av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas fondkapital. Utskottet noterar att uppdraget redovisades i juni 2024 och att utredningens förslag nu bereds i Regeringskansliet.

Med detta föreslår utskottet att regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023 läggs till handlingarna.

Ur avsnittet "AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023" i betänkandet. Läs betänkandet

Första–Fjärde AP-fonderna har sedan 2019 och Sjätte AP-fonden sedan 2022 ett mål för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Sedan den 1 januari 2023 har Sjunde AP-fonden ett motsvarande mål. Det är upp till fonderna att närmare precisera målet och hur det förhåller sig till det övergripande målet för placeringsverksamheten. Utskottet välkomnar att samtliga AP-fonder under 2023 bedöms ha uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Utskottet ser inte skäl till att närmare precisera AP-fondernas mål om föredömlig förvaltning. Inte heller ser utskottet skäl till att ändra målstrukturen för AP-fondernas verksamhet.

Utskottet vill framhålla att den gröna omställningen i den finansiella sektorn behöver fortsätta och att de finansiella företagen ska medverka till en hållbar utveckling. Stora kapitalplacerare som AP-fonderna har en viktig och central roll i detta arbete.

Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Särskilt yttrande

Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas investeringsverksamhet, punkt 2 (V, MP)

Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

En god avkastning på våra pensionspengar är angeläget för oss alla. En klok förvaltning av pengarna säkerställer en god ålderdom och ett stabilt pensionssystem.

Men vi kommer inte att vara Sveriges sista generation. Det är vi som nu är yrkesverksamma som måste ställa krav på att våra kommande pensioner inte förstör framtiden för våra barn och barnbarn.

Sjunde AP-fonden förvaltar fem miljoner svenskars pension inom ramen för premiepensionen. Det är ett stort ansvar och stora pengar. Det finns ramverk för hur fonden ska arbeta med hållbarhet, och det är i grunden bra. Men i fall efter fall har det visat sig att det inte räcker. Senast under våren 2024 uppmärksammades att Sjunde AP-fonden hade investerat en halv miljard kronor i det saudiarabiska oljebolaget Saudi Aramco.

Det borde vara självklart att svenska pensionspengar inte ska förvaltas genom direkta investeringar i utvinning av fossila energikällor som olja, kol och gas. Inte heller ska våra pengar användas för att begått krigsbrott eller kränka människors grundläggande rättigheter. Vi anser att AP-fonderna inte ska tillåtas investera i, eller låna ut pengar till, stater som begår krigshandlingar eller bryter mot mänskliga rättigheter.

Slutligen kan vi konstatera att medvetenheten om vikten av social hållbarhet har stärkts sedan den senaste förhandlingen om direktiven för Första–Fjärde AP-fonderna. Vi menar därför att det är hög tid att utvärdera och stärka kraven på social hållbarhet i samtliga AP-fonders direktiv.

Eftersom vi anser att detta är frågor för Pensionsgruppen avstår vi från att här reservera oss till förmån för motionsyrkandena.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas investeringsverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet