Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att den ekonomiska styrningen och resultatredovisningen fortsätter att utvecklas, bl.a. för att riksdagen ska kunna få en tydlig uppfattning om utvecklingen över tid. Det inkluderar utvecklingen av uppföljningsbara och tydliga delmål samt relevanta bedömningsgrunder och stabila resultatindikatorer som håller under en längre tidsperiod. Utskottet ser positivt på att regeringen har lagt till två indikatorer för att beskriva utvecklingen av måluppfyllelsen när det gäller det civila försvaret och att den arbetar med att identifiera en bredare grupp indikatorer.

Regeringen föreslår bl.a. nya mål för totalförsvaret och för det militära respektive civila försvaret i den försvarspolitiska inriktningspropositionen för 2025–2030 (prop. 2024/25:34), vilka bereds i betänkande 2024/25:FöU2. De mål som riksdagen vid beredningen av dessa förslag beslutar om kommer att lägga grunden för resultatredovisningarna från regeringen under den kommande inriktningsperioden. Utskottet välkomnar att regeringen i propositionen betonar vikten av att stärka den ekonomiska uppföljningen, inte minst mot bakgrund av de betydande resurser som har och kommer att fortsätta att investeras inom utgiftsområdet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är av stor betydelse att fattade beslut och ambitioner förverkligas med avsett resultat, inom utsatt tid och tilldelad ekonomi och att statsmakterna kan följa utvecklingen på området. Utskottet vill därför understryka vikten av att regeringen fullföljer sina avsikter att fortsätta arbetet med att stärka styrningen och uppföljningen av såväl det civila som det militära försvaret samt resultaten av totalförsvarsverksamheten.

Utskottet noterar att regeringen avser att arbeta för att uppföljningsmetodiken inom materielförsörjningen utvecklas samt säkerställa att det görs en fördjupad uppföljning och ändamålsenlig styrning av större och särskilt betydelsefulla materielinvesteringar. Utskottet instämmer med regeringen att Myndigheten för totalförsvarsanalys har en viktig roll i att följa upp och utvärdera utvecklingen inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att myndigheten fortfarande är relativt nyinrättad och att den först i år inkom med sin första analysplan. Vidare har myndigheten ett pågående regeringsuppdrag om uppföljning och utvärdering av den nya strukturen för civilt försvar och samhällets krisberedskap. Mot bakgrund av det anförda ser utskottet inte skäl att tillstyrka något av motionsyrkandena med förslag till åtgärder. Utskottet avstyrker således kommittémotion 2024/25:3023 (S) yrkandena 9 och 64.

Ur avsnittet "Mål och resultatredovisning för utgiftsområde 6" i betänkandet. Läs betänkandet

Anslagen för 2025

I budgetpropositionen har regeringen redovisat politikens inriktning för hela utgiftsområde 6. Utskottet delar regeringens bedömning att den beskrivna inriktningen inom utgiftsområdet ger goda förutsättningar för verksamheterna under 2025. Utskottet instämmer med regeringen att det allvarliga säkerhetspolitiska läget tydliggör vikten av att skyndsamt fortsätta stärka Sveriges försvarsförmåga och ser därför positivt på att en försvarspolitisk proposition lämnats till riksdagen (prop. 2024/25:34) och att anslagen till såväl det militära som det civila försvaret får betydande tillskott. Utskottet välkomnar utökade satsningar, inom en ekonomisk planeringsram, på det civila försvaret i 2025 års budget som avser alla beredskapssektorer och flera utgiftsområden. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt regeringens förslag och med de anslagsvillkor som utskottet anger. Därmed tillstyrker utskottet punkt 9 i proposition 2024/25:1 utgiftsområde 6 samt avstyrker de alternativa förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 6 som lämnats i kommittémotionerna 2024/25:2159 (C) och 2024/25:3085 (MP).

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att besluta om lån och krediter i Riksgäldskontoret för olika ändamål. Det innebär att riksdagen bör bifalla proposition 2024/25:1 utgiftsområde 6 punkterna 1, 6 och 7. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om beställningsbemyndiganden att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår. Det innebär att riksdagen bör bifalla proposition 2024/25:1 utgiftsområde 6 punkt 10.

Investeringsplaner

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanerna för vidmakthållande av försvarsmateriel och för anskaffning av försvarsmateriel som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar. Utskottet föreslår vidare att riksdagen även godkänner investeringsplanen för krisberedskap som en riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps samhällsinvesteringar. Därmed bör riksdagen bifalla proposition 2024/25:1 utgiftsområde 6 punkterna 2, 3 och 8.

Bemyndigande om överlåtelser

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande att besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen och bemyndigande att ingå avtal om försäljning av JAS 39E/F. Det innebär att riksdagen bör bifalla proposition 2024/25:1 utgiftsområde 6 punkterna 4 och 5.

Stöd till Ukraina

Utskottet anser alltjämt att det är av mycket stor säkerhetspolitisk vikt att ett långsiktigt stöd ges till Ukraina och välkomnar att regeringen nu föreslår en fast ekonomisk ram för det militära Ukrainastödet på sammanlagt 75 miljarder kronor 2024–2026. Sverige ska fortsätta stödja Ukraina. Stödet med försvarsmateriel måste dock vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla svensk försvarsförmåga. De riksdagsbeslut som har fattats efter beredning i finansutskottet vilar på underlag och upplysningar från Regeringskansliet när det gäller de militära konsekvenserna av beslut om att ge Ukraina stöd med försvarsmateriel. Utskottet utgår från att regeringen och Regeringskansliet i sina underlag inför riksdagsbeslut har gjort nödvändiga avvägningar mot nationella behov och mot den förmågetillväxt i Sverige som riksdagen har beslutat om. Utskottet kan också konstatera att regeringen i det senaste militära stödpaketet har begärt och fått ett utökat bemyndigande att göra beställningar av materiel till stridsflygplanet JAS Gripen i syfte att skapa förutsättningar för ett eventuellt framtida stöd till Ukraina inom luftförsvarsområdet. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl i dagsläget att vidta några ytterligare åtgärder på området. Utskottet avstyrker därför kommittémotionerna 2024/25:3160 (C) yrkande 26 och 2024/25:3162 (C) yrkande 7.

Reservationer

1.

Mål och resultatredovisning för utgiftsområde 6, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Heléne Björklund (S) och Erik Ezelius (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 9 och 64.

Ställningstagande

Det är sannolikt att kriget i Ukraina kommer att pågå under lång tid vilket kräver en mycket långsiktig planering från västvärldens och EU:s sida. Sverige ska fortsätta stödja Ukraina. Samtidigt är det en mycket svår och komplex fråga att väga våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige mot innehållet i de militära stödpaketen till Ukraina. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa har lett till en bred svensk politisk enighet kring beslutet att öka försvarsförmågan ytterligare och i en snabbare takt. Konsekvenserna av att skänka större volymer kvalificerad materiel är svåra att överblicka, både när det gäller den ekonomiska omfattningen vid anskaffning av ersättningsmateriel och när det gäller de risker som uppstår för den svenska försvarsförmågan. Det är angeläget att så snart det är möjligt fylla upp de svenska materiellagren efter hjälpen till Ukraina. Tidsutdräkten i ersättningsanskaffningarna är ett problem som måste beaktas vid beslut. Det finns en risk att beslutsunderlagen till de militära stödpaketen inte fullt ut är transparenta och dessutom präglas av osäkra bedömningar av hur den militära förmågetillväxten som riksdagen har fattat beslut om påverkas på sikt. Alla dessa osäkerheter ställer mycket stora krav på regeringen och Försvarsmakten i det fortsatta arbetet både i fråga om de avvägningar som görs och den information som måste lämnas till försvarsutskottet. Vi föreslår därför att det ska göras en effektiv uppföljning av de omfattande materielbeställningarna.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 6" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet