Totalförsvaret 2025–2030

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. Påverkanskampanjer används i dagsläget för att undergräva länder och organisationer men även enskilda människor. Utskottet instämmer med regeringen i att det psykologiska försvaret är en viktig komponent i ett starkt totalförsvar.

Redan i behandlingen av den förra totalförsvarspropositionen välkomnade utskottet regeringens ansats att utveckla strategiska och psykologiska försvarsförmågor och avsikten att inrätta en myndighet för psykologiskt försvar för att leda, utveckla och samordna arbetet. Utskottet kan nu konstatera att inrättandet av MPF är en viktig förstärkning av det psykologiska försvaret och är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Det finns samtidigt ett bestående behov av utbildning och information till allmänheten och även till personal i totalförsvarsviktig verksamhet. En snabb och kraftfull upprustning av det svenska totalförsvaret kräver ett omfattande och djupgående samhällsengagemang. För att uppnå förståelse bör olika aktörer inom totalförsvaret såsom nationell, kommunal och regional verksamhet, representanter för näringslivet och föreningslivet m.fl. ges möjlighet till såväl grundläggande som fördjupad utbildning inom totalförsvarsområdet. Utbildningen syftar till att ytterligare stärka förståelsen för totalförsvaret och dess processer, prioriteringar och utmaningar givet de krav som ställs i och med den kraftfulla utbyggnaden och det globala världsläget.

Utskottet anser att informationsinsatser är fundamentala för att öka förståelsen för den enskilda människans plats i ett totalförsvarsperspektiv men även för fredstida kriser. Civilsamhällesorganisationer kan här spela en viktig roll men även MSB bedriver ett omfattande och kvalitativt arbete med information. I detta sammanhang bör särskilt den uppdaterade broschyren Om krisen eller kriget kommer framhållas. Broschyren har kompletterats med ytterligare innehåll och finns lätt tillgänglig i olika format och versioner för allmänheten.

Utskottet välkomnar regeringens inriktning att fortsätta att utveckla och stärka förmågan att förebygga, identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan samt att säkerställa informationsförmedling också under störda förhållanden. Det krävs precis som regeringen konstaterar ett kontinuerligt arbete för att värna och stärka försvarsviljan samt befolkningens motståndskraft och egenberedskap.

Utskottet anser därutöver att målet för det civila försvaret om att upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar torde förutsätta att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för dess uppfyllnad. Utskottet finner inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i nuläget och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som handlar om det psykologiska försvaret och om befolkningens motståndskraft.

Reservationer

1.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95.

Ställningstagande

Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Medlemskapet i Nato är samtidigt inte bara en fråga för Försvarsmakten utan för hela Sverige och hela totalförsvaret. Hela Sverige ska kunna försvaras men Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, västkusten med Göteborg, västra Svealand och delar av Jämtland och Norrbottens län bedöms av Försvarsberedningen vara strategiskt viktiga områden i händelse av krig. Det gäller också viktigare hamnar på östkusten, inte minst längs Norrlandskusten, samt uppmarschområden och flyg- och marinbaser av vikt för Natos militära operationer i Nordeuropa.

Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos samlade kollektiva försvar. Det innebär att svensk militär kan komma att sättas in utanför svenskt territorium. På samma sätt kan allierade styrkor komma oss till undsättning vid behov. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden men också att genom bl.a. grundorganisationens utformning och närvaro i landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med totalförsvaret. Här har militärregionerna en viktig roll som måste utvecklas ytterligare. Det är av stor vikt att beslutade organisationsenheter i grundorganisationen kommer på plats fullt ut och skyndsamt men också att militärregionerna prioriterar förmågan att planera och genomföra regionalt värdlandsstöd.

Mot den bakgrunden föreslår jag att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga, genom omedelbart gripbara krigsförband.

2.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

Ur avsnittet "Psykologiskt försvar och befolkningens motståndskraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 28, 33 och 38. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 7, 10, 16, 20, 21, 22, 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar de resursförstärkningar som regeringen aviserat för de kommande åren för att finansiera den inriktning som föreslås i totalförsvarspropositionen. Utskottet kan konstatera att regeringens förslag följer Försvarsberedningens, vilket innebär att det militära försvaret tillförs betydande tillskott successivt under hela den kommande försvarsperioden samt att tillskotten fortsätter att öka fram till 2035. Utskottet välkomnar att även det civila försvaret tillförs förstärkningar i linje med beredningens förslag inom en ekonomisk planeringsram för försvarsbeslutsperioden. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen i att det är rimligt att den totala ekonomiska ramen utvecklas i en något lägre takt än den som myndigheten föreslagit, eftersom det civila försvaret byggs upp från en låg nivå och det kommer att kräva ett omfattande förberedande arbete. Utskottet välkomnar dock att regeringen bedömer att det under försvarsbeslutsperioden kan behövas en förnyad helhetsbedömning i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen, och utskottet vill framhålla vikten av kontinuerliga analyser.

Utskottet noterar att tyngdpunkten i Försvarsberedningens förslag ligger på åtgärder för att skapa ökad förmåga de kommande åren samtidigt som de ska ses som steg i en långsiktig utveckling mot ett starkare försvar och inte som slutmålet för en sådan utveckling. Utskottet konstaterar också att regeringens bedömning är att försvarsutgifterna kommer att överstiga 2 procent av BNP enligt Natos redovisningspraxis under hela försvarsperioden och motsvara ca 2,6 procent 2028.

Det är betydande belopp som nu investeras i försvaret och det är rätt. Samtidigt vill utskottet framhålla att Försvarsmakten upprepade gånger framfört vikten av att tillväxt sker i balans mellan operativa behov och genomförbarhet. Det tar tid att bygga militär förmåga och utskottet menar att de nu aviserade satsningarna lägger en bra grund för framtiden. Utskottet instämmer vidare med regeringen i att en ökad ambitionsnivå och betydande ekonomiska tillskott kräver att tillförda medel används effektivt och leder till avsedd effekt och utskottet välkomnar att regeringen avser att se över lagar, förordningar och arbetssätt för att undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret.

Därmed anser utskottet att kommittémotion 2024/25:3023 (S) yrkande 2 får anses tillgodosedd och att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1406 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3257 (MP) yrkande 12. Yrkandena avstyrks.

Utskottet delar regeringens bedömning att stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge det krävs. Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår en fast ekonomisk ram för det militära Ukrainastödet på sammanlagt 75 miljarder kronor 2024–2026 för att öka långsiktigheten i stödet. Utskottet kan konstatera att Sveriges totala stöd till Ukraina har varit omfattande med ett hittills sammanlagt värde av ca 48 miljarder kronor i totalt 17 stödpaket. Besluten om stöd har tagits med bred enighet i riksdagen. Vidare konstaterar utskottet att EU:s stöd till Ukraina har ökat kraftigt och omfattar en rad olika områden samt att Sverige deltar i stödet bl.a. genom EU:s militära insats EUMAM Ukraina. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen i att Ukrainas förmåga att uthålligt försvara sig är avhängig av det stöd som landet får från andra länder och vill understryka vikten av att regeringen fortsätter att driva på för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Motionerna 2024/25:3038 (MP) yrkande 69 och 2024/25:25 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det anförda.

Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen svarar sedan 1990-talet för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Efter det att Försvarsberedningen har slutfört ett uppdrag genom att lämna sin slutrapport inför en försvarspolitisk inriktningsproposition entledigas beredningens ledamöter. Försvarsberedningen har dock alltid en permanent ordförande och huvudsekreterare för att snabbt kunna sammankallas vid behov. Chefen för Försvarsdepartementet är bemyndigad att lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete och på så vis återuppta en ”vilande” beredning när så behövs. Utskottet kan inte se att Natomedlemskapet påverkar den svenska beslutsmodellen och avstyrker motion 2024/25:3247 (V) yrkande 4.

Ur avsnittet "Framtida inriktning av totalförsvaret och Ukrainastöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 23. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar de resursförstärkningar som regeringen aviserat för de kommande åren för att finansiera den inriktning som föreslås i totalförsvarspropositionen. Utskottet kan konstatera att regeringens förslag följer Försvarsberedningens, vilket innebär att det militära försvaret tillförs betydande tillskott successivt under hela den kommande försvarsperioden samt att tillskotten fortsätter att öka fram till 2035. Utskottet välkomnar att även det civila försvaret tillförs förstärkningar i linje med beredningens förslag inom en ekonomisk planeringsram för försvarsbeslutsperioden. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen i att det är rimligt att den totala ekonomiska ramen utvecklas i en något lägre takt än den som myndigheten föreslagit, eftersom det civila försvaret byggs upp från en låg nivå och det kommer att kräva ett omfattande förberedande arbete. Utskottet välkomnar dock att regeringen bedömer att det under försvarsbeslutsperioden kan behövas en förnyad helhetsbedömning i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen, och utskottet vill framhålla vikten av kontinuerliga analyser.

Utskottet noterar att tyngdpunkten i Försvarsberedningens förslag ligger på åtgärder för att skapa ökad förmåga de kommande åren samtidigt som de ska ses som steg i en långsiktig utveckling mot ett starkare försvar och inte som slutmålet för en sådan utveckling. Utskottet konstaterar också att regeringens bedömning är att försvarsutgifterna kommer att överstiga 2 procent av BNP enligt Natos redovisningspraxis under hela försvarsperioden och motsvara ca 2,6 procent 2028.

Det är betydande belopp som nu investeras i försvaret och det är rätt. Samtidigt vill utskottet framhålla att Försvarsmakten upprepade gånger framfört vikten av att tillväxt sker i balans mellan operativa behov och genomförbarhet. Det tar tid att bygga militär förmåga och utskottet menar att de nu aviserade satsningarna lägger en bra grund för framtiden. Utskottet instämmer vidare med regeringen i att en ökad ambitionsnivå och betydande ekonomiska tillskott kräver att tillförda medel används effektivt och leder till avsedd effekt och utskottet välkomnar att regeringen avser att se över lagar, förordningar och arbetssätt för att undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret.

Därmed anser utskottet att kommittémotion 2024/25:3023 (S) yrkande 2 får anses tillgodosedd och att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1406 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3257 (MP) yrkande 12. Yrkandena avstyrks.

Utskottet delar regeringens bedömning att stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge det krävs. Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår en fast ekonomisk ram för det militära Ukrainastödet på sammanlagt 75 miljarder kronor 2024–2026 för att öka långsiktigheten i stödet. Utskottet kan konstatera att Sveriges totala stöd till Ukraina har varit omfattande med ett hittills sammanlagt värde av ca 48 miljarder kronor i totalt 17 stödpaket. Besluten om stöd har tagits med bred enighet i riksdagen. Vidare konstaterar utskottet att EU:s stöd till Ukraina har ökat kraftigt och omfattar en rad olika områden samt att Sverige deltar i stödet bl.a. genom EU:s militära insats EUMAM Ukraina. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen i att Ukrainas förmåga att uthålligt försvara sig är avhängig av det stöd som landet får från andra länder och vill understryka vikten av att regeringen fortsätter att driva på för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Motionerna 2024/25:3038 (MP) yrkande 69 och 2024/25:25 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det anförda.

Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen svarar sedan 1990-talet för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Efter det att Försvarsberedningen har slutfört ett uppdrag genom att lämna sin slutrapport inför en försvarspolitisk inriktningsproposition entledigas beredningens ledamöter. Försvarsberedningen har dock alltid en permanent ordförande och huvudsekreterare för att snabbt kunna sammankallas vid behov. Chefen för Försvarsdepartementet är bemyndigad att lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete och på så vis återuppta en ”vilande” beredning när så behövs. Utskottet kan inte se att Natomedlemskapet påverkar den svenska beslutsmodellen och avstyrker motion 2024/25:3247 (V) yrkande 4.

Ur avsnittet "Framtida inriktning av totalförsvaret och Ukrainastöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 23. Läs betänkandet

Det är utskottets uppfattning att värnplikten även i fortsättningen kommer att utgöra grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning och att antalet värnpliktiga som årligen grundutbildas behöver utökas för att säkerställa behoven av värnpliktig personal med aktuell och relevant utbildning för krigsförbanden i den föreslagna krigsorganisationen. Utskottet instämmer med regeringen i att den utbildning som genomförs ska hålla hög kvalitet och genomföras på ett säkert sätt, vilket förutsätter tillgång till personal för utbildning, materiel, infrastruktur samt skjut- och övningsfält. Utskottet noterar att regeringen, i likhet med Försvarsmakten, anför att grundutbildningsvolymerna bör ökas stegvis i balans med produktions- och utbildningsförutsättningar, med målet att nå en volym om 12 000 värnpliktiga under perioden 2032–2035. Utskottet vill betona att det lägger stor vikt vid personalförsörjningen av det militära försvaret och delar Försvarsberedningens ställningstagande om att det kraftigt försämrade säkerhetsläget på sikt kräver en avsevärd ambitionshöjning gällande de svenska värnpliktsvolymerna. Försvarsmakten bör därför analysera, prognosticera och ta fram olika alternativ för att i möjligaste mån hålla fast vid målbilden om att kunna utbilda 12 000 värnpliktiga per år fr.o.m. 2032.

Utskottet vill upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet men fortsätter att betona vikten av att regeringen kontinuerligt ser över behovet av eventuella beslut i fråga om aktivering inom ytterligare sektorer. En modern och ändamålsenlig civilplikt inkluderar ett brett spektrum av arbetsuppgifter och befattningar som kan vara nödvändiga för samhället i kris och krig.

Inför det förra totalförsvarsbeslutet framhöll utskottet att de frivilliga försvarsorganisationerna bidrar med folkförankring, förstärkningsresurser och försvarsvilja inom totalförsvaret. Dessutom betonade utskottet att folkförankring och en stark vilja att försvara Sverige är en förutsättning för totalförsvarets krigsavhållande uppgift. Utskottet vidhåller denna uppfattning och ser därför positivt på att regeringen framhåller att det är viktigt att ta till vara det ökade intresset för de frivilliga försvarsorganisationerna och att tillskott föreslås i budgetpropositionen för 2025.

Med vad som anförts ovan bedömer utskottet att samtliga motionsyrkanden som handlar om personalförsörjning i totalförsvaret kan anses vara tillgodosedda, och de avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Personalförsörjning inom totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 16, 20, 21, 22, 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Näringslivet är av central betydelse för försörjningsberedskapen eftersom det i stor utsträckning är privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna samt tillhandahåller nödvändiga varor och tjänster.

I samband med det förra totalförsvarsbeslutet beskrev utskottet att frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet, såsom lagerhållning i statlig eller privat regi och tillverkningsberedskap, var både angelägna och komplicerade och behövde analyseras och utredas närmare. Utskottet kan konstatera att regeringen sedan det förra totalförsvarsbeslutet har beslutat om flera utredningar och uppdrag om olika delar av försörjningsberedskapen och om olika beredskapssektorer. Av propositionen framgår att arbete pågår inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag samt att flera utredningar och uppdrag ännu pågår. Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att flera frågor redan är föremål för regeringens och olika utredningars överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av pågående arbete. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Totalförsvarets försörjningsberedskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Näringslivet är av central betydelse för försörjningsberedskapen eftersom det i stor utsträckning är privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna samt tillhandahåller nödvändiga varor och tjänster.

I samband med det förra totalförsvarsbeslutet beskrev utskottet att frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet, såsom lagerhållning i statlig eller privat regi och tillverkningsberedskap, var både angelägna och komplicerade och behövde analyseras och utredas närmare. Utskottet kan konstatera att regeringen sedan det förra totalförsvarsbeslutet har beslutat om flera utredningar och uppdrag om olika delar av försörjningsberedskapen och om olika beredskapssektorer. Av propositionen framgår att arbete pågår inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag samt att flera utredningar och uppdrag ännu pågår. Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att flera frågor redan är föremål för regeringens och olika utredningars överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av pågående arbete. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Totalförsvarets försörjningsberedskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 13, 14 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Näringslivet är av central betydelse för försörjningsberedskapen eftersom det i stor utsträckning är privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna samt tillhandahåller nödvändiga varor och tjänster.

I samband med det förra totalförsvarsbeslutet beskrev utskottet att frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet, såsom lagerhållning i statlig eller privat regi och tillverkningsberedskap, var både angelägna och komplicerade och behövde analyseras och utredas närmare. Utskottet kan konstatera att regeringen sedan det förra totalförsvarsbeslutet har beslutat om flera utredningar och uppdrag om olika delar av försörjningsberedskapen och om olika beredskapssektorer. Av propositionen framgår att arbete pågår inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag samt att flera utredningar och uppdrag ännu pågår. Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att flera frågor redan är föremål för regeringens och olika utredningars överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av pågående arbete. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Totalförsvarets försörjningsberedskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 14 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Näringslivet är av central betydelse för försörjningsberedskapen eftersom det i stor utsträckning är privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna samt tillhandahåller nödvändiga varor och tjänster.

I samband med det förra totalförsvarsbeslutet beskrev utskottet att frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet, såsom lagerhållning i statlig eller privat regi och tillverkningsberedskap, var både angelägna och komplicerade och behövde analyseras och utredas närmare. Utskottet kan konstatera att regeringen sedan det förra totalförsvarsbeslutet har beslutat om flera utredningar och uppdrag om olika delar av försörjningsberedskapen och om olika beredskapssektorer. Av propositionen framgår att arbete pågår inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag samt att flera utredningar och uppdrag ännu pågår. Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att flera frågor redan är föremål för regeringens och olika utredningars överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av pågående arbete. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Totalförsvarets försörjningsberedskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 13 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av god tillgång till transporter och transportinfrastruktur för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner i fredstida kriser, inför och vid höjd beredskap och ytterst i krig. Det är av stor betydelse för hela totalförsvaret men också avgörande för att allierade ska kunna verka på svenskt territorium. Liksom regeringen och trafikutskottet vill utskottet understryka att alla trafikslag behövs och att utöver vägar och järnvägar utgör även flygplatser och hamnar en viktig del av vår kritiska infrastruktur. Utskottet konstaterar att det i Försvarsmaktens ansvar ingår att bedöma vilka områden som är av riksintresse för det militära försvaret. Som framgår ovan har myndigheten nyligen sett över sina riksintresseanspråk och där inte upptagit Säve flygplats som ett sådant område. Utskottet noterar dock att diskussioner pågår inom myndigheten och att regeringen följer frågan. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen har bedömt att de beslutade organisationsenheterna är tillräckliga för att producera föreslagen krigsorganisation samt för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet i övrigt.

Utskottet vill, liksom trafikutskottet, betona beredskapsflygplatsernas viktiga roll för beredskapen och möjligheterna att ta emot samhällsviktigt flyg. Det är genom att använda varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får en transportinfrastruktur och transporter som kan motsvara de behov som finns både i fredstid och hos det militära och civila försvaret i kris och krig. Utskottet välkomnar att Trafikverket på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2024. Vidare ser utskottet positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår resurstillskott för att stärka det civila försvaret inom transportsektorn och på så vis ge Trafikverket och beredskapsmyndigheterna inom beredskapssektorn bättre förutsättningar att höja sin förmåga vid höjd beredskap och krig. Utskottet konstaterar också att det pågår arbete inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag gällande frågor om att stärka förmågan inom sektorn.

Med det som anförts ovan anser utskottet att det för tillfället inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:29 (KD), 2024/25:1044 (KD) yrkande 2, 2024/25:123 (SD) yrkandena 2–4 och 2024/25:998 (C).

Utskottet konstaterar att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör Regeringskansliets organisering och avstyrker även motion 2024/25:3114 (SD).

I likhet med civilutskottet konstaterar utskottet att det kan finnas betydande risker med att utländska aktörer, och vissa andra aktörer, förvärvar fastigheter eller annan infrastruktur som är särskilt skyddsvärd eller ligger på strategiska platser. Utskottet lägger stor vikt vid att statens behov av att kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället ska kunna tillgodoses på bästa möjliga sätt. Utskottet konstaterar att en lag om granskning av utländska direktinvesteringar har trätt i kraft och att det pågår flera utredningar med uppdrag att se över ytterligare kontrollsystem. Utskottet ser positivt på det pågående arbetet och ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av detta. Även motionerna 2024/25:1433 (SD) yrkande 15 och 2024/25:3247 (V) yrkande 9 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kritisk infrastruktur för totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 10, 20, 21, 22, 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av god tillgång till transporter och transportinfrastruktur för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner i fredstida kriser, inför och vid höjd beredskap och ytterst i krig. Det är av stor betydelse för hela totalförsvaret men också avgörande för att allierade ska kunna verka på svenskt territorium. Liksom regeringen och trafikutskottet vill utskottet understryka att alla trafikslag behövs och att utöver vägar och järnvägar utgör även flygplatser och hamnar en viktig del av vår kritiska infrastruktur. Utskottet konstaterar att det i Försvarsmaktens ansvar ingår att bedöma vilka områden som är av riksintresse för det militära försvaret. Som framgår ovan har myndigheten nyligen sett över sina riksintresseanspråk och där inte upptagit Säve flygplats som ett sådant område. Utskottet noterar dock att diskussioner pågår inom myndigheten och att regeringen följer frågan. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen har bedömt att de beslutade organisationsenheterna är tillräckliga för att producera föreslagen krigsorganisation samt för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet i övrigt.

Utskottet vill, liksom trafikutskottet, betona beredskapsflygplatsernas viktiga roll för beredskapen och möjligheterna att ta emot samhällsviktigt flyg. Det är genom att använda varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får en transportinfrastruktur och transporter som kan motsvara de behov som finns både i fredstid och hos det militära och civila försvaret i kris och krig. Utskottet välkomnar att Trafikverket på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2024. Vidare ser utskottet positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår resurstillskott för att stärka det civila försvaret inom transportsektorn och på så vis ge Trafikverket och beredskapsmyndigheterna inom beredskapssektorn bättre förutsättningar att höja sin förmåga vid höjd beredskap och krig. Utskottet konstaterar också att det pågår arbete inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag gällande frågor om att stärka förmågan inom sektorn.

Med det som anförts ovan anser utskottet att det för tillfället inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:29 (KD), 2024/25:1044 (KD) yrkande 2, 2024/25:123 (SD) yrkandena 2–4 och 2024/25:998 (C).

Utskottet konstaterar att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör Regeringskansliets organisering och avstyrker även motion 2024/25:3114 (SD).

I likhet med civilutskottet konstaterar utskottet att det kan finnas betydande risker med att utländska aktörer, och vissa andra aktörer, förvärvar fastigheter eller annan infrastruktur som är särskilt skyddsvärd eller ligger på strategiska platser. Utskottet lägger stor vikt vid att statens behov av att kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället ska kunna tillgodoses på bästa möjliga sätt. Utskottet konstaterar att en lag om granskning av utländska direktinvesteringar har trätt i kraft och att det pågår flera utredningar med uppdrag att se över ytterligare kontrollsystem. Utskottet ser positivt på det pågående arbetet och ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av detta. Även motionerna 2024/25:1433 (SD) yrkande 15 och 2024/25:3247 (V) yrkande 9 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kritisk infrastruktur för totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Inför försvarsbeslutet 2021–2025 betonade utskottet att det lägger stor vikt vid att Sveriges cyberförmåga stärks och att samhällets cybersäkerhet förbättras. Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen beskrevs då som omfattande och cyberangrepp bedömdes kunna få allvarliga konsekvenser. Försvarsberedningen har inför det kommande försvarsbeslutet slagit fast att digitaliseringen tilltagit ytterligare under försvarsbeslutsperioden och att informations- och cybersäkerhet är en fråga av vikt för hela totalförsvaret och samhället. Sveriges digitala infrastruktur för samhällsviktiga funktioner måste vara så robust att den fungerar på hela konfliktskalan. Dessutom behöver Försvarsmaktens cyberförsvar ha förmåga att bidra till totalförsvaret genom att på samtliga konfliktnivåer kunna avskräcka, upptäcka och förneka en motståndare att i eller genom cyberdomänen påverka det militära försvarets förmåga att mobilisera, möta ett väpnat angrepp, upprätthålla den territoriella integriteten eller värna Sveriges suveränitet. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen. Åtgärder behövs för att förebygga, motstå och hantera cyberincidenter brett i samhället.

Utskottet anser, liksom det framfört tidigare, att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet, i Sverige och inom EU, men fortsätter att betona att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför regeringens breda satsning i budgetpropositionen för 2025 för att stärka informations- och cybersäkerhetsarbetet i det svenska samhället. Utskottet ser positivt på att de ökade anslagen går till en bred palett av åtgärder hos olika aktörer, inklusive åtgärder för att långsiktigt stödja kompetensutvecklingen på området genom forskning, utbildning och information. Utskottet ser fram emot att följa utvecklingen av det ombildade nationella cybersäkerhetscentret med FRA som kommande huvudman för verksamheten. Förväntningarna är att med det nya centret etablera en starkare nationell struktur och en tydlig knutpunkt för cybersäkerhetsarbetet. Det kommande genomförandet av NIS 2-direktivet i svensk lagstiftning kommer att beröra både privata och offentliga samhällsaktörer och är ett exempel på hur EU-samarbetet kan bidra till att stärka samhällets motståndskraft.

Försvarsberedningen noterar att Försvarsmakten under två försvarsbeslutsperioder har förstärkt förmågan att leda cyberoperationer. Utskottet delar denna bedömning. Samtidigt instämmer utskottet med regeringen i att utvecklingen och förstärkningen av cyberförsvarsförmågan ska fortgå och välkomnar den successiva utveckling av cyberförsvaret som regeringen beskriver genom etablering av ytterligare cyberförsvarsförband, organiseringen i en cyberförsvarsdivision och etablering av en cyberförsvarsledning.

Med anledning av det som anförts ovan anser utskottet att det för tillfället inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsyrkanden om cyber- och informationssäkerhet samt cyberförsvar.

Ur avsnittet "Cybersäkerhet inom totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Inför försvarsbeslutet 2021–2025 betonade utskottet att det lägger stor vikt vid att Sveriges cyberförmåga stärks och att samhällets cybersäkerhet förbättras. Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen beskrevs då som omfattande och cyberangrepp bedömdes kunna få allvarliga konsekvenser. Försvarsberedningen har inför det kommande försvarsbeslutet slagit fast att digitaliseringen tilltagit ytterligare under försvarsbeslutsperioden och att informations- och cybersäkerhet är en fråga av vikt för hela totalförsvaret och samhället. Sveriges digitala infrastruktur för samhällsviktiga funktioner måste vara så robust att den fungerar på hela konfliktskalan. Dessutom behöver Försvarsmaktens cyberförsvar ha förmåga att bidra till totalförsvaret genom att på samtliga konfliktnivåer kunna avskräcka, upptäcka och förneka en motståndare att i eller genom cyberdomänen påverka det militära försvarets förmåga att mobilisera, möta ett väpnat angrepp, upprätthålla den territoriella integriteten eller värna Sveriges suveränitet. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen. Åtgärder behövs för att förebygga, motstå och hantera cyberincidenter brett i samhället.

Utskottet anser, liksom det framfört tidigare, att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet, i Sverige och inom EU, men fortsätter att betona att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför regeringens breda satsning i budgetpropositionen för 2025 för att stärka informations- och cybersäkerhetsarbetet i det svenska samhället. Utskottet ser positivt på att de ökade anslagen går till en bred palett av åtgärder hos olika aktörer, inklusive åtgärder för att långsiktigt stödja kompetensutvecklingen på området genom forskning, utbildning och information. Utskottet ser fram emot att följa utvecklingen av det ombildade nationella cybersäkerhetscentret med FRA som kommande huvudman för verksamheten. Förväntningarna är att med det nya centret etablera en starkare nationell struktur och en tydlig knutpunkt för cybersäkerhetsarbetet. Det kommande genomförandet av NIS 2-direktivet i svensk lagstiftning kommer att beröra både privata och offentliga samhällsaktörer och är ett exempel på hur EU-samarbetet kan bidra till att stärka samhällets motståndskraft.

Försvarsberedningen noterar att Försvarsmakten under två försvarsbeslutsperioder har förstärkt förmågan att leda cyberoperationer. Utskottet delar denna bedömning. Samtidigt instämmer utskottet med regeringen i att utvecklingen och förstärkningen av cyberförsvarsförmågan ska fortgå och välkomnar den successiva utveckling av cyberförsvaret som regeringen beskriver genom etablering av ytterligare cyberförsvarsförband, organiseringen i en cyberförsvarsdivision och etablering av en cyberförsvarsledning.

Med anledning av det som anförts ovan anser utskottet att det för tillfället inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsyrkanden om cyber- och informationssäkerhet samt cyberförsvar.

Ur avsnittet "Cybersäkerhet inom totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 10, 16, 21, 22, 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 10, 16, 20, 21, 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar de resursförstärkningar som regeringen aviserat för de kommande åren för att finansiera den inriktning som föreslås i totalförsvarspropositionen. Utskottet kan konstatera att regeringens förslag följer Försvarsberedningens, vilket innebär att det militära försvaret tillförs betydande tillskott successivt under hela den kommande försvarsperioden samt att tillskotten fortsätter att öka fram till 2035. Utskottet välkomnar att även det civila försvaret tillförs förstärkningar i linje med beredningens förslag inom en ekonomisk planeringsram för försvarsbeslutsperioden. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen i att det är rimligt att den totala ekonomiska ramen utvecklas i en något lägre takt än den som myndigheten föreslagit, eftersom det civila försvaret byggs upp från en låg nivå och det kommer att kräva ett omfattande förberedande arbete. Utskottet välkomnar dock att regeringen bedömer att det under försvarsbeslutsperioden kan behövas en förnyad helhetsbedömning i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen, och utskottet vill framhålla vikten av kontinuerliga analyser.

Utskottet noterar att tyngdpunkten i Försvarsberedningens förslag ligger på åtgärder för att skapa ökad förmåga de kommande åren samtidigt som de ska ses som steg i en långsiktig utveckling mot ett starkare försvar och inte som slutmålet för en sådan utveckling. Utskottet konstaterar också att regeringens bedömning är att försvarsutgifterna kommer att överstiga 2 procent av BNP enligt Natos redovisningspraxis under hela försvarsperioden och motsvara ca 2,6 procent 2028.

Det är betydande belopp som nu investeras i försvaret och det är rätt. Samtidigt vill utskottet framhålla att Försvarsmakten upprepade gånger framfört vikten av att tillväxt sker i balans mellan operativa behov och genomförbarhet. Det tar tid att bygga militär förmåga och utskottet menar att de nu aviserade satsningarna lägger en bra grund för framtiden. Utskottet instämmer vidare med regeringen i att en ökad ambitionsnivå och betydande ekonomiska tillskott kräver att tillförda medel används effektivt och leder till avsedd effekt och utskottet välkomnar att regeringen avser att se över lagar, förordningar och arbetssätt för att undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret.

Därmed anser utskottet att kommittémotion 2024/25:3023 (S) yrkande 2 får anses tillgodosedd och att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1406 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3257 (MP) yrkande 12. Yrkandena avstyrks.

Utskottet delar regeringens bedömning att stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge det krävs. Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår en fast ekonomisk ram för det militära Ukrainastödet på sammanlagt 75 miljarder kronor 2024–2026 för att öka långsiktigheten i stödet. Utskottet kan konstatera att Sveriges totala stöd till Ukraina har varit omfattande med ett hittills sammanlagt värde av ca 48 miljarder kronor i totalt 17 stödpaket. Besluten om stöd har tagits med bred enighet i riksdagen. Vidare konstaterar utskottet att EU:s stöd till Ukraina har ökat kraftigt och omfattar en rad olika områden samt att Sverige deltar i stödet bl.a. genom EU:s militära insats EUMAM Ukraina. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen i att Ukrainas förmåga att uthålligt försvara sig är avhängig av det stöd som landet får från andra länder och vill understryka vikten av att regeringen fortsätter att driva på för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Motionerna 2024/25:3038 (MP) yrkande 69 och 2024/25:25 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det anförda.

Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen svarar sedan 1990-talet för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Efter det att Försvarsberedningen har slutfört ett uppdrag genom att lämna sin slutrapport inför en försvarspolitisk inriktningsproposition entledigas beredningens ledamöter. Försvarsberedningen har dock alltid en permanent ordförande och huvudsekreterare för att snabbt kunna sammankallas vid behov. Chefen för Försvarsdepartementet är bemyndigad att lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete och på så vis återuppta en ”vilande” beredning när så behövs. Utskottet kan inte se att Natomedlemskapet påverkar den svenska beslutsmodellen och avstyrker motion 2024/25:3247 (V) yrkande 4.

Ur avsnittet "Framtida inriktning av totalförsvaret och Ukrainastöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. Påverkanskampanjer används i dagsläget för att undergräva länder och organisationer men även enskilda människor. Utskottet instämmer med regeringen i att det psykologiska försvaret är en viktig komponent i ett starkt totalförsvar.

Redan i behandlingen av den förra totalförsvarspropositionen välkomnade utskottet regeringens ansats att utveckla strategiska och psykologiska försvarsförmågor och avsikten att inrätta en myndighet för psykologiskt försvar för att leda, utveckla och samordna arbetet. Utskottet kan nu konstatera att inrättandet av MPF är en viktig förstärkning av det psykologiska försvaret och är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Det finns samtidigt ett bestående behov av utbildning och information till allmänheten och även till personal i totalförsvarsviktig verksamhet. En snabb och kraftfull upprustning av det svenska totalförsvaret kräver ett omfattande och djupgående samhällsengagemang. För att uppnå förståelse bör olika aktörer inom totalförsvaret såsom nationell, kommunal och regional verksamhet, representanter för näringslivet och föreningslivet m.fl. ges möjlighet till såväl grundläggande som fördjupad utbildning inom totalförsvarsområdet. Utbildningen syftar till att ytterligare stärka förståelsen för totalförsvaret och dess processer, prioriteringar och utmaningar givet de krav som ställs i och med den kraftfulla utbyggnaden och det globala världsläget.

Utskottet anser att informationsinsatser är fundamentala för att öka förståelsen för den enskilda människans plats i ett totalförsvarsperspektiv men även för fredstida kriser. Civilsamhällesorganisationer kan här spela en viktig roll men även MSB bedriver ett omfattande och kvalitativt arbete med information. I detta sammanhang bör särskilt den uppdaterade broschyren Om krisen eller kriget kommer framhållas. Broschyren har kompletterats med ytterligare innehåll och finns lätt tillgänglig i olika format och versioner för allmänheten.

Utskottet välkomnar regeringens inriktning att fortsätta att utveckla och stärka förmågan att förebygga, identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan samt att säkerställa informationsförmedling också under störda förhållanden. Det krävs precis som regeringen konstaterar ett kontinuerligt arbete för att värna och stärka försvarsviljan samt befolkningens motståndskraft och egenberedskap.

Utskottet anser därutöver att målet för det civila försvaret om att upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar torde förutsätta att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för dess uppfyllnad. Utskottet finner inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i nuläget och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som handlar om det psykologiska försvaret och om befolkningens motståndskraft.

Reservationer

1.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95.

Ställningstagande

Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Medlemskapet i Nato är samtidigt inte bara en fråga för Försvarsmakten utan för hela Sverige och hela totalförsvaret. Hela Sverige ska kunna försvaras men Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, västkusten med Göteborg, västra Svealand och delar av Jämtland och Norrbottens län bedöms av Försvarsberedningen vara strategiskt viktiga områden i händelse av krig. Det gäller också viktigare hamnar på östkusten, inte minst längs Norrlandskusten, samt uppmarschområden och flyg- och marinbaser av vikt för Natos militära operationer i Nordeuropa.

Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos samlade kollektiva försvar. Det innebär att svensk militär kan komma att sättas in utanför svenskt territorium. På samma sätt kan allierade styrkor komma oss till undsättning vid behov. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden men också att genom bl.a. grundorganisationens utformning och närvaro i landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med totalförsvaret. Här har militärregionerna en viktig roll som måste utvecklas ytterligare. Det är av stor vikt att beslutade organisationsenheter i grundorganisationen kommer på plats fullt ut och skyndsamt men också att militärregionerna prioriterar förmågan att planera och genomföra regionalt värdlandsstöd.

Mot den bakgrunden föreslår jag att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga, genom omedelbart gripbara krigsförband.

2.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

Ur avsnittet "Psykologiskt försvar och befolkningens motståndskraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 28, 33 och 38. Läs betänkandet

Utskottet instämmer i regeringens förslag till mål för det militära försvaret. Målet ska således vara att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda Sveriges territoriella integritet, värna rättigheter och nationella intressen utanför svenskt territorium i enlighet med internationell rätt, och inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, uppfylla Sveriges åtaganden som medlem i Nato. Det militära försvaret ska också ha förmåga att främja vår säkerhet, förebygga och hantera konflikter och krig genom att i fredstid genomföra operationer på vårt eget territorium och i närområdet, delta i internationella fredsfrämjande insatser samt skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål för det militära försvaret överensstämmer med det förslag som Försvarsberedningen lämnat. Utskottet delar regeringens och Försvarsberedningens bedömning att det militära försvarets viktigaste funktion är att tillsammans med övriga allierade kunna möta väpnade angrepp riktade mot Sverige och andra allierade.

För att det föreslagna målet för det militära försvaret ska kunna uppnås framhåller utskottet betydelsen av en stärkt mobiliseringsförmåga och ambitionshöjning inom armén, marinen och flygvapnet. Utskottet välkomnar den översyn av Försvarsmaktens beredskapskoncept som påbörjats under 2024 och de mobiliseringsövningar som myndigheten genomför samt de inriktningar och satsningar som regeringen redogör för i syfte att stärka förmågan inom samtliga försvarsgrenar. Utskottet lägger särskild betydelse vid utvecklingen av luftvärnsförmågan. Inte minst kriget i Ukraina har visat på vikten av ett fungerande luftvärn och långräckviddig bekämpningsförmåga. Utskottet ser därför positivt på de investeringar som regeringen presenterat inom området och instämmer i regeringens och Försvarsmaktens bedömning att luftvärnsförmågan ska utvecklas hos de förband som för närvarande saknar luftvärn. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vidta nödvändiga åtgärder för att stärka luftvärnsförmågan och ser i nuläget inte skäl att föregripa det pågående arbetet.

När det gäller dimensionering av Försvarsmaktens stöd till samhället konstaterar utskottet att det föreslagna målet för det militära försvaret bl.a. innebär att det ska ha förmåga att skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap. Utskottet anser att målet och bl.a. förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet och lagen (2003:778) om skydd mot olyckor reglerar förutsättningarna för Försvarsmakten att bistå samhället vid olika typer av kriser på ett tillfredsställande sätt.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet det mål för det militära försvaret som regeringen föreslagit och konstaterar att målet utgör en inriktning för den fortsatta utvecklingen av försvarsförmågan. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden om det militära försvarets inriktning och förmåga.

Ur avsnittet "Det militära försvaret" i betänkandet. Läs betänkandet

I samband med totalförsvarsbeslutet 2021–2025 konstaterade regeringen och riksdagen att en förstärkt krigsorganisation kräver en utökning av Försvarsmaktens grundorganisation. Därför bemyndigade riksdagen regeringen att under perioden återinrätta ett antal grundorganisatoriska enheter. Utskottet konstaterar att arbetet med att återinrätta de beslutade enheterna fortfarande pågår och att Försvarsmakten uppgett att befintlig produktionskapacitet efter beslutad etablering är tillräcklig med planerad ekonomi och ambition. Utskottet delar Försvarsmaktens, Försvarsberedningens och regeringens bedömning att den beslutade grundorganisationen ska ligga fast som inriktning och att de organisationsenheter som är beslutade är tillräckliga för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet i övrigt, utifrån de behov som nu kan förutses. Utskottet tar fasta på regeringens konstaterande att det i flera fall kan bli aktuellt att expandera eller förändra verksamhetens innehåll på de platser där Försvarsmakten redan bedriver verksamhet. Utskottet understryker vikten av anpassning och flexibilitet och förutsätter att regeringen i samarbete med Försvarsmakten kontinuerligt analyserar förändrade behov och förutsättningar, inte minst kopplat till Natos försvarsplanering, produktionsförutsättningar bland entreprenörer och kapacitet inom infrastrukturområdet.

Regeringen ställer sig i huvudsak bakom det förslag som Försvarsberedningen lagt fram om Försvarsmaktens krigsorganisation under perioden 2025–2030. Utskottet noterar att regeringen påminner om att krigsorganisationen kommer att fortsätta att fyllas och förstärkas med personal, materiel och förnödenheter även efter 2030 och att krigsorganisationen i vissa avseenden behöver byggas upp i ett tioårigt perspektiv med hänsyn till långa ledtider för försörjningen av personal, materiel och infrastruktur. Utskottet konstaterar att denna bedömning är i linje med Försvarsmaktens förslag om utvecklingen för armén 2025–2035. Utskottet delar Försvarsmaktens och regeringens bedömning att Försvarsberedningens förslag inte kan genomföras i sin helhet inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar eller de produktionsförutsättningar som råder. Med anledning av det försämrade omvärldsläget vill utskottet samtidigt understryka att ytterligare fördröjningar kan påverka det militära försvarets krigsduglighet negativt. Utskottet anser att frågor som rör nya krigsförband eller påverkar Försvarsmaktens utformning i övrigt, inklusive inrättandet av ett Norrlandsinfanteriregemente, behöver övervägas med hänsyn till Natomedlemskapet. Försvarsalliansens kommande förmågemål och andra externa faktorer som påverkar genomförandet av försvarsbeslutet bör beaktas i en fortsatt utveckling av krigsorganisationen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i bilaga 2 om Försvarsmaktens krigsorganisation. Utskottet ser den föreslagna krigsorganisationen som en helhet och finner i nuläget inga skäl att ompröva enskilda delar eller enskilda förstärkningar av denna. Utskottet gör samma bedömning när det gäller den tidigare beslutade grundorganisationen samt konstaterar att Försvarsmakten själv beslutar om sin organisation i de delar som inte beslutas av riksdagen och regleras av regeringen. Således avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om Försvarsmaktens grundorganisation, dess geografiska prioriteringar och dess krigsorganisation.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens organisation" i betänkandet, som även gäller punkt 27. Läs betänkandet

I samband med totalförsvarsbeslutet 2021–2025 konstaterade regeringen och riksdagen att en förstärkt krigsorganisation kräver en utökning av Försvarsmaktens grundorganisation. Därför bemyndigade riksdagen regeringen att under perioden återinrätta ett antal grundorganisatoriska enheter. Utskottet konstaterar att arbetet med att återinrätta de beslutade enheterna fortfarande pågår och att Försvarsmakten uppgett att befintlig produktionskapacitet efter beslutad etablering är tillräcklig med planerad ekonomi och ambition. Utskottet delar Försvarsmaktens, Försvarsberedningens och regeringens bedömning att den beslutade grundorganisationen ska ligga fast som inriktning och att de organisationsenheter som är beslutade är tillräckliga för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet i övrigt, utifrån de behov som nu kan förutses. Utskottet tar fasta på regeringens konstaterande att det i flera fall kan bli aktuellt att expandera eller förändra verksamhetens innehåll på de platser där Försvarsmakten redan bedriver verksamhet. Utskottet understryker vikten av anpassning och flexibilitet och förutsätter att regeringen i samarbete med Försvarsmakten kontinuerligt analyserar förändrade behov och förutsättningar, inte minst kopplat till Natos försvarsplanering, produktionsförutsättningar bland entreprenörer och kapacitet inom infrastrukturområdet.

Regeringen ställer sig i huvudsak bakom det förslag som Försvarsberedningen lagt fram om Försvarsmaktens krigsorganisation under perioden 2025–2030. Utskottet noterar att regeringen påminner om att krigsorganisationen kommer att fortsätta att fyllas och förstärkas med personal, materiel och förnödenheter även efter 2030 och att krigsorganisationen i vissa avseenden behöver byggas upp i ett tioårigt perspektiv med hänsyn till långa ledtider för försörjningen av personal, materiel och infrastruktur. Utskottet konstaterar att denna bedömning är i linje med Försvarsmaktens förslag om utvecklingen för armén 2025–2035. Utskottet delar Försvarsmaktens och regeringens bedömning att Försvarsberedningens förslag inte kan genomföras i sin helhet inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar eller de produktionsförutsättningar som råder. Med anledning av det försämrade omvärldsläget vill utskottet samtidigt understryka att ytterligare fördröjningar kan påverka det militära försvarets krigsduglighet negativt. Utskottet anser att frågor som rör nya krigsförband eller påverkar Försvarsmaktens utformning i övrigt, inklusive inrättandet av ett Norrlandsinfanteriregemente, behöver övervägas med hänsyn till Natomedlemskapet. Försvarsalliansens kommande förmågemål och andra externa faktorer som påverkar genomförandet av försvarsbeslutet bör beaktas i en fortsatt utveckling av krigsorganisationen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i bilaga 2 om Försvarsmaktens krigsorganisation. Utskottet ser den föreslagna krigsorganisationen som en helhet och finner i nuläget inga skäl att ompröva enskilda delar eller enskilda förstärkningar av denna. Utskottet gör samma bedömning när det gäller den tidigare beslutade grundorganisationen samt konstaterar att Försvarsmakten själv beslutar om sin organisation i de delar som inte beslutas av riksdagen och regleras av regeringen. Således avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om Försvarsmaktens grundorganisation, dess geografiska prioriteringar och dess krigsorganisation.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens organisation" i betänkandet, som även gäller punkt 26. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. Påverkanskampanjer används i dagsläget för att undergräva länder och organisationer men även enskilda människor. Utskottet instämmer med regeringen i att det psykologiska försvaret är en viktig komponent i ett starkt totalförsvar.

Redan i behandlingen av den förra totalförsvarspropositionen välkomnade utskottet regeringens ansats att utveckla strategiska och psykologiska försvarsförmågor och avsikten att inrätta en myndighet för psykologiskt försvar för att leda, utveckla och samordna arbetet. Utskottet kan nu konstatera att inrättandet av MPF är en viktig förstärkning av det psykologiska försvaret och är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Det finns samtidigt ett bestående behov av utbildning och information till allmänheten och även till personal i totalförsvarsviktig verksamhet. En snabb och kraftfull upprustning av det svenska totalförsvaret kräver ett omfattande och djupgående samhällsengagemang. För att uppnå förståelse bör olika aktörer inom totalförsvaret såsom nationell, kommunal och regional verksamhet, representanter för näringslivet och föreningslivet m.fl. ges möjlighet till såväl grundläggande som fördjupad utbildning inom totalförsvarsområdet. Utbildningen syftar till att ytterligare stärka förståelsen för totalförsvaret och dess processer, prioriteringar och utmaningar givet de krav som ställs i och med den kraftfulla utbyggnaden och det globala världsläget.

Utskottet anser att informationsinsatser är fundamentala för att öka förståelsen för den enskilda människans plats i ett totalförsvarsperspektiv men även för fredstida kriser. Civilsamhällesorganisationer kan här spela en viktig roll men även MSB bedriver ett omfattande och kvalitativt arbete med information. I detta sammanhang bör särskilt den uppdaterade broschyren Om krisen eller kriget kommer framhållas. Broschyren har kompletterats med ytterligare innehåll och finns lätt tillgänglig i olika format och versioner för allmänheten.

Utskottet välkomnar regeringens inriktning att fortsätta att utveckla och stärka förmågan att förebygga, identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan samt att säkerställa informationsförmedling också under störda förhållanden. Det krävs precis som regeringen konstaterar ett kontinuerligt arbete för att värna och stärka försvarsviljan samt befolkningens motståndskraft och egenberedskap.

Utskottet anser därutöver att målet för det civila försvaret om att upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar torde förutsätta att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för dess uppfyllnad. Utskottet finner inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i nuläget och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som handlar om det psykologiska försvaret och om befolkningens motståndskraft.

Reservationer

1.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95.

Ställningstagande

Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Medlemskapet i Nato är samtidigt inte bara en fråga för Försvarsmakten utan för hela Sverige och hela totalförsvaret. Hela Sverige ska kunna försvaras men Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, västkusten med Göteborg, västra Svealand och delar av Jämtland och Norrbottens län bedöms av Försvarsberedningen vara strategiskt viktiga områden i händelse av krig. Det gäller också viktigare hamnar på östkusten, inte minst längs Norrlandskusten, samt uppmarschområden och flyg- och marinbaser av vikt för Natos militära operationer i Nordeuropa.

Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos samlade kollektiva försvar. Det innebär att svensk militär kan komma att sättas in utanför svenskt territorium. På samma sätt kan allierade styrkor komma oss till undsättning vid behov. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden men också att genom bl.a. grundorganisationens utformning och närvaro i landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med totalförsvaret. Här har militärregionerna en viktig roll som måste utvecklas ytterligare. Det är av stor vikt att beslutade organisationsenheter i grundorganisationen kommer på plats fullt ut och skyndsamt men också att militärregionerna prioriterar förmågan att planera och genomföra regionalt värdlandsstöd.

Mot den bakgrunden föreslår jag att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga, genom omedelbart gripbara krigsförband.

2.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

Ur avsnittet "Psykologiskt försvar och befolkningens motståndskraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 24, 33 och 38. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 10, 16, 20, 21, 22, 31 och 32. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 10, 16, 20, 21, 22, 30 och 32. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att detta totalförsvarsbeslut fattas i ett annat säkerhetspolitiskt läge än tidigare beslut. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Som en följd av det är Sverige numera medlem i Nato. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att Sverige står inför ett epokgörande totalförsvarsbeslut.

Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sveriges vitala säkerhetsintressen och medlemskapet i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Utskottet delar också regeringens bedömning att den nationella förmågan inom totalförsvaret, med utgångspunkt i vårt medlemskap i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp och att denna inriktning ska gälla över tid, så även i perioder när omvärldsläget förefaller mer gynnsamt ur säkerhetssynpunkt. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att förmågan till ömsesidigt stöd mellan det militära och det civila försvaret stärks eftersom det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret. Utskottet delar också bedömningen att det är genom en för totalförsvaret sammanhållen planering, ledning, beredskap samt nödvändiga resurser för att kunna hantera krig som även möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser förbättras.

Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet delar regeringens bedömning att ett starkt svenskt totalförsvar som bidrar till Natos samlade avskräckning är krigsavhållande och därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Utskottet vill därför betona vikten av att militära åtgärder för att försvara Sverige och allierade kompletteras med civila åtgärder och förberedelser för att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

Inte minst mot bakgrund av Rysslands krigföring i Ukraina vill utskottet understryka vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild som inkluderar allt från hela skalan av antagonistiska ageranden till konventionella militära operationer. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret också utgår från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bred hotbild som inkluderar bl.a. cyberangrepp, hybridhot, rymdhot, otillbörlig informationspåverkan samt antagonistiska hot mot samhällsviktig verksamhet och strategiska tekniker. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att möta detta men vill betona vikten av att regeringen fortsätter arbetet med att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta olika slag av hybridhot och angrepp. Utskottet vill i sammanhanget framhålla de klimatrelaterade riskerna och hoten och välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin angett som sin avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för en bättre samordning av klimatanpassning och katastrofriskreducering, både nationellt och internationellt. Utskottet konstaterar också att regeringen avser att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel och välkomnar en politik som ska främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet bedömer att regeringens förslag till mål och inriktning för totalförsvaret är väl utformat utifrån de nya säkerhetspolitiska förutsättningarna i vår omvärld och utgör en bra grund för framtiden.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis det mål för totalförsvaret som regeringen föreslagit. Utskottet bedömer att målet är övergripande och att förslaget tar sin utgångspunkt i krav på förmåga att möta en bredd av olika hot och avstyrker därför samtliga yrkanden om andra förmågekrav och inriktning för totalförsvaret samt yrkanden om breddad hotbild.

Utskottet vill framhålla vikten av genomförandet av denna inriktning för totalförsvaret. Samtidigt står det klart att Europa i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för det militära stödet till Ukraina och för försvaret av den europeiska kontinenten. Omvärldsutvecklingen, det svenska Natomedlemskapet och övriga osäkerheter och risker i genomförandet av försvarsbeslutet är andra externa faktorer som påverkar den inriktning som beskrivs i propositionen. Som regeringen framhållit behöver beredskap finnas för att kunna justera inriktningen för totalförsvaret under den kommande perioden.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av internationella samarbeten inom totalförsvaret. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik och att det nordiska försvarssamarbetet har bättre förutsättningar att fördjupas genom att det numera är ett samarbete mellan allierade. Detta gäller även det nordiska Hagasamarbetet inom civilt försvar och krisberedskap. Utskottet vill betona vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri och ser positivt på EU-initiativ på området med t.ex. Europeiska försvarsfonden. Utskottet välkomnar att regeringen har antagit en nationell plan för militär rörlighet. Förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd är av yttersta vikt om Sverige behöver hjälp av allierade i händelse av krig. Utskottet vill därför betona vikten av att fortsätta att stärka förmågan i nära samarbete med våra grannländer.

Ur avsnittet "Totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 7, 10, 16, 20, 21, 22, 30 och 31. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen som föreslår att målet för det civila försvaret ska vara att ha förmåga att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga, skydda civilbefolkningen samt upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar. I likhet med regeringen anser utskottet att medlemskapet i Nato bör återspeglas i målet för det civila försvaret samt att målet för det civila försvaret är en helhet som består av olika delar.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att det civila försvaret byggs upp från en mycket låg nivå och att utvecklingstakten skyndsamt behöver öka och utgå från de krav som ställs vid höjd beredskap och ytterst krig. Utskottet välkomnar därför att regeringens inriktning för kommande försvarsbeslutsperiod är att fortsätta att stärka förmågan inom det civila försvaret, att öka takten i utvecklingen och att prioritera de åtgärder som snabbt ger störst effekt och därmed höjd förmåga inom de viktigaste samhällsfunktionerna. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen angelägna och viktiga satsningar på civilt försvar. Det är i sammanhanget positivt att de föreslagna tillskotten fördelas brett inom alla beredskapssektorer och inom flera utgiftsområden under försvarsbeslutsperioden, samtidigt som de viktigaste samhällsfunktionerna får högre prioritet. Störningar i viktiga samhällsfunktioner som transporter, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg får redan i fredstid allvarliga konsekvenser. Satsningar på ett starkt civilt försvar kommer också att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera fredstida krissituationer. Utskottet delar regeringens bedömning att redan påbörjade satsningar inom den kommunala räddningstjänsten behöver fortsätta och förstärkas ytterligare. Räddningstjänsten finns nära befolkningen och har inte bara en mycket viktig roll i fred och kris. Även under höjd beredskap och krig har räddningstjänsten avgörande uppgifter.

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av uppföljning och ser därför positivt på att regeringen anför att styrningen och uppföljningen av det civila försvaret bör stärkas i syfte att främja transparens och ändamålsenlighet samt för att skapa förutsättningar att stärka förmågan inom det civila försvaret och öka takten i utvecklingen. Utskottet noterar införandet av en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2030 och ser fram emot att följa hur styrningen och uppföljningen kan ske med utgångspunkt i denna ram. Det är positivt att regeringens utgångspunkt är att en ökad ambitionsnivå och betydande ekonomiska tillskott också kräver att man säkerställer att avsedd effekt uppnås och att offentliga medel används effektivt. Utskottet ser även fram emot att följa hur de föreslagna förändringarna av MSB kan förtydliga och förstärka myndighetens uppdrag och roll inom det civila försvaret. Förmågan till samordning, ledning och planering i det civila försvaret behöver stärkas.

Utskottet tillstyrker det mål för det civila försvaret som regeringen föreslagit, vilket bl.a. innefattar stärkande av försvarsviljan samt samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden om andra mål för det civila försvaret.

Med det som utskottet anfört i övrigt finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder. Yrkandena om inriktning, styrning och ledning, uppdrag och ansvar samt prioriteringar avstyrks således.

Ur avsnittet "Det civila försvaret" i betänkandet, som även gäller punkt 35. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Näringslivet är av central betydelse för försörjningsberedskapen eftersom det i stor utsträckning är privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna samt tillhandahåller nödvändiga varor och tjänster.

I samband med det förra totalförsvarsbeslutet beskrev utskottet att frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet, såsom lagerhållning i statlig eller privat regi och tillverkningsberedskap, var både angelägna och komplicerade och behövde analyseras och utredas närmare. Utskottet kan konstatera att regeringen sedan det förra totalförsvarsbeslutet har beslutat om flera utredningar och uppdrag om olika delar av försörjningsberedskapen och om olika beredskapssektorer. Av propositionen framgår att arbete pågår inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag samt att flera utredningar och uppdrag ännu pågår. Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att flera frågor redan är föremål för regeringens och olika utredningars överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av pågående arbete. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Totalförsvarets försörjningsberedskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Att värna och skydda civilbefolkningen från krigets verkningar är en central uppgift för det civila försvaret. Ett väl fungerande befolkningsskydd bidrar också till Försvarsmaktens möjligheter att utföra sitt uppdrag. Försvarsberedningen understryker att samtliga delar i befolkningsskyddet måste fungera, från förvarning och alarmering till skydd, utrymning och inkvartering, undsättning samt annat nödvändigt bistånd. Beredskapsförberedelser, planering och övning ska finnas för samtliga relevanta skyddsåtgärder för att dessa ska kunna vidtas enskilt eller i kombination med varandra. Utskottet instämmer med Försvarsberedningen och vill särskilt betona vikten av en övad, utbildad och välbemannad kommunal räddningstjänstorganisation som en del av befolkningsskyddet.

Utskottet välkomnar därför att regeringen delar Försvarsberedningens uppfattning att det är särskilt angeläget att stärka förmågan inom räddningstjänsten, att vidta åtgärder för att skydda civilbefolkningen samt att prioritera de åtgärder som ger störst förmågehöjande effekt på kort sikt. Utskottet ser också positivt på att regeringen även delar Försvarsberedningens bedömning att redan påbörjade satsningar för att stärka förmågan inom dessa områden behöver fortsätta och förstärkas ytterligare. I likhet med Försvarsberedningen anser regeringen att det i nuläget inte bör planeras för ett omfattande byggande av nya skyddsrum. Det befintliga skyddsrumsbeståndet ska nyttjas och det bör därför inventeras och kontrolleras i högre takt än tidigare.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att stärka befolkningsskyddet utifrån de prioriteringar som uttrycks i propositionen. Utskottet anser därutöver att målet för det civila försvaret om att skydda civilbefolkningen torde förutsätta att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för dess uppfyllnad. Utskottet finner därmed inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder i nuläget och avstyrker samtliga motionsyrkanden om befolkningsskydd.

Ur avsnittet "Befolkningsskydd" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. Påverkanskampanjer används i dagsläget för att undergräva länder och organisationer men även enskilda människor. Utskottet instämmer med regeringen i att det psykologiska försvaret är en viktig komponent i ett starkt totalförsvar.

Redan i behandlingen av den förra totalförsvarspropositionen välkomnade utskottet regeringens ansats att utveckla strategiska och psykologiska försvarsförmågor och avsikten att inrätta en myndighet för psykologiskt försvar för att leda, utveckla och samordna arbetet. Utskottet kan nu konstatera att inrättandet av MPF är en viktig förstärkning av det psykologiska försvaret och är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Det finns samtidigt ett bestående behov av utbildning och information till allmänheten och även till personal i totalförsvarsviktig verksamhet. En snabb och kraftfull upprustning av det svenska totalförsvaret kräver ett omfattande och djupgående samhällsengagemang. För att uppnå förståelse bör olika aktörer inom totalförsvaret såsom nationell, kommunal och regional verksamhet, representanter för näringslivet och föreningslivet m.fl. ges möjlighet till såväl grundläggande som fördjupad utbildning inom totalförsvarsområdet. Utbildningen syftar till att ytterligare stärka förståelsen för totalförsvaret och dess processer, prioriteringar och utmaningar givet de krav som ställs i och med den kraftfulla utbyggnaden och det globala världsläget.

Utskottet anser att informationsinsatser är fundamentala för att öka förståelsen för den enskilda människans plats i ett totalförsvarsperspektiv men även för fredstida kriser. Civilsamhällesorganisationer kan här spela en viktig roll men även MSB bedriver ett omfattande och kvalitativt arbete med information. I detta sammanhang bör särskilt den uppdaterade broschyren Om krisen eller kriget kommer framhållas. Broschyren har kompletterats med ytterligare innehåll och finns lätt tillgänglig i olika format och versioner för allmänheten.

Utskottet välkomnar regeringens inriktning att fortsätta att utveckla och stärka förmågan att förebygga, identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan samt att säkerställa informationsförmedling också under störda förhållanden. Det krävs precis som regeringen konstaterar ett kontinuerligt arbete för att värna och stärka försvarsviljan samt befolkningens motståndskraft och egenberedskap.

Utskottet anser därutöver att målet för det civila försvaret om att upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar torde förutsätta att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för dess uppfyllnad. Utskottet finner inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i nuläget och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som handlar om det psykologiska försvaret och om befolkningens motståndskraft.

Reservationer

1.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95.

Ställningstagande

Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Medlemskapet i Nato är samtidigt inte bara en fråga för Försvarsmakten utan för hela Sverige och hela totalförsvaret. Hela Sverige ska kunna försvaras men Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, västkusten med Göteborg, västra Svealand och delar av Jämtland och Norrbottens län bedöms av Försvarsberedningen vara strategiskt viktiga områden i händelse av krig. Det gäller också viktigare hamnar på östkusten, inte minst längs Norrlandskusten, samt uppmarschområden och flyg- och marinbaser av vikt för Natos militära operationer i Nordeuropa.

Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos samlade kollektiva försvar. Det innebär att svensk militär kan komma att sättas in utanför svenskt territorium. På samma sätt kan allierade styrkor komma oss till undsättning vid behov. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden men också att genom bl.a. grundorganisationens utformning och närvaro i landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med totalförsvaret. Här har militärregionerna en viktig roll som måste utvecklas ytterligare. Det är av stor vikt att beslutade organisationsenheter i grundorganisationen kommer på plats fullt ut och skyndsamt men också att militärregionerna prioriterar förmågan att planera och genomföra regionalt värdlandsstöd.

Mot den bakgrunden föreslår jag att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga, genom omedelbart gripbara krigsförband.

2.

Totalförsvarets inriktning och förmåga, punkt 2 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95 och

avslår motionerna

2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

Ur avsnittet "Psykologiskt försvar och befolkningens motståndskraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 24, 28 och 33. Läs betänkandet