Samhällets krisberedskap

Utskottet vill än en gång upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Civilplikten kommer att vara ett viktigt verktyg för att säkerställa personalförsörjningen vid höjd beredskap. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett MSB i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder för civilplikt även inom befolkningsskyddet och att Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården. Utskottet fortsätter samtidigt att betona vikten av att regeringen kontinuerligt ser över behovet av eventuella beslut i fråga om aktivering inom ytterligare sektorer. En modern och ändamålsenlig civilplikt inkluderar ett brett spektrum av arbetsuppgifter och befattningar som kan vara nödvändiga för samhället i kriser och krig.

Även de frivilliga försvarsorganisationerna fyller en viktig funktion genom att bidra med förstärkningsresurser vid kriser, höjd beredskap och ytterst i krig. De bidrar också med folkförankring och försvarsvilja. Utskottet välkomnar att intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer fortsätter att vara stort och ser positivt på att regeringen har tillfört extra medel för organisationernas verksamhet under 2025. I övrigt noteras att mer än hälften av alla Sveriges kommuner och ett räddningstjänstförbund redan har inrättat en FRG och att ytterligare ett antal kommuner har visat intresse för konceptet.

Utskottet ser för närvarande inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder vad avser civilplikten eller frivilliga resursgrupper. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Personalförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 7, 24 och 26. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Civilplikten kommer att vara ett viktigt verktyg för att säkerställa personalförsörjningen vid höjd beredskap. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett MSB i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder för civilplikt även inom befolkningsskyddet och att Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården. Utskottet fortsätter samtidigt att betona vikten av att regeringen kontinuerligt ser över behovet av eventuella beslut i fråga om aktivering inom ytterligare sektorer. En modern och ändamålsenlig civilplikt inkluderar ett brett spektrum av arbetsuppgifter och befattningar som kan vara nödvändiga för samhället i kriser och krig.

Även de frivilliga försvarsorganisationerna fyller en viktig funktion genom att bidra med förstärkningsresurser vid kriser, höjd beredskap och ytterst i krig. De bidrar också med folkförankring och försvarsvilja. Utskottet välkomnar att intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer fortsätter att vara stort och ser positivt på att regeringen har tillfört extra medel för organisationernas verksamhet under 2025. I övrigt noteras att mer än hälften av alla Sveriges kommuner och ett räddningstjänstförbund redan har inrättat en FRG och att ytterligare ett antal kommuner har visat intresse för konceptet.

Utskottet ser för närvarande inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder vad avser civilplikten eller frivilliga resursgrupper. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Personalförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7, 24 och 26. Läs betänkandet

Utskottet vill betona vikten av internationella samarbeten för att möta och hantera kriser och katastrofer. Utskottet konstaterar att Sverige deltar i en rad samarbeten såväl inom EU som med de nordiska länderna på viktiga områden. EU har under de senaste åren utvecklat och vidtagit en rad åtgärder för att förbättra unionens förmåga att möta kriser och stärka motståndskraften, bl.a. genom att stärka den inre marknaden i kristider och säkerställa tillgången till kritiska varor.

Utskottet instämmer med regeringen i att det finsk-svenska försvarssamarbetet alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Utskottet vill också särskilt lyfta fram det nordiska Hagasamarbetet som fortsätter att vara ett fundament för det nordiska samarbetet inom civilt försvar och krisberedskap.

Mot bakgrund av det arbete som regeringen och myndigheter, som t.ex. MSB, redan bedriver ser inte utskottet skäl i dagsläget att föreslå några ytterligare åtgärder om samarbeten i EU och Norden. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Samarbete inom EU och Norden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång betona vikten av att den enskilde får säker och effektiv hjälp i en nödsituation. Utskottet välkomnar därmed regeringens bedömning att SOS Alarms åtgärder för att minska personalomsättningen och sänka svarstiderna har varit effektiva. Samtidigt vill utskottet understryka att det är av stor vikt att regeringen noggrant fortsätter att följa utvecklingen, med särskilt fokus på svarstiderna. Utskottet ser därför positivt på att regeringen aviserat att den kommer att följa upp iakttagelser som Riksrevisionen har lyft fram i sin granskning och att fler åtgärder kan komma att övervägas om 112-verksamheten inte fortsätter att förbättras som förväntat. Utskottet ser också positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2025 tillförde SOS Alarm medel för att bolaget ska kunna upprätthålla sin verksamhet och säkerställa förmågan på hela hotskalan. Utskottet delar samtidigt regeringens bedömning att tillsynen över och kontrollen av bolagets verksamhet kan stärkas och välkomnar att regeringen i dialog med MSB och SOS Alarm avser att utröna på vilket sätt arbetet med tillsyn och kontroll kan utvecklas. Mot denna bakgrund ser utskottet sammantaget inte skäl till att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället i fråga om SOS Alarm. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "SOS Alarm" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen betona behovet av en stärkt krishanteringsförmåga i Sverige och av en god beredskap inför kriser och krig. Precis som tidigare utgår utskottet från att regeringen kommer att fortsätta att ställa höga krav på berörda myndigheter och deras verksamheter inom krisberedskapen. Utskottet ser fram emot att följa utvecklingen av den omorganisation av MSB som regeringen har föreslagit. Slutsatser och resultat från utredningar och uppdrag på området kommer även att utgöra viktiga underlag för den fortsatta inriktningen och utvecklingen av krishanteringsförmågan, både i fredstid, vid höjd beredskap och i krig. Mot bakgrund av regeringens pågående beredningar av aktuella utredningar och i avvaktan på resultatet av pågående utredningars arbete ser utskottet inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder för tillfället. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Krisberedskapens fortsatta utveckling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Civilplikten kommer att vara ett viktigt verktyg för att säkerställa personalförsörjningen vid höjd beredskap. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett MSB i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder för civilplikt även inom befolkningsskyddet och att Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården. Utskottet fortsätter samtidigt att betona vikten av att regeringen kontinuerligt ser över behovet av eventuella beslut i fråga om aktivering inom ytterligare sektorer. En modern och ändamålsenlig civilplikt inkluderar ett brett spektrum av arbetsuppgifter och befattningar som kan vara nödvändiga för samhället i kriser och krig.

Även de frivilliga försvarsorganisationerna fyller en viktig funktion genom att bidra med förstärkningsresurser vid kriser, höjd beredskap och ytterst i krig. De bidrar också med folkförankring och försvarsvilja. Utskottet välkomnar att intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer fortsätter att vara stort och ser positivt på att regeringen har tillfört extra medel för organisationernas verksamhet under 2025. I övrigt noteras att mer än hälften av alla Sveriges kommuner och ett räddningstjänstförbund redan har inrättat en FRG och att ytterligare ett antal kommuner har visat intresse för konceptet.

Utskottet ser för närvarande inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder vad avser civilplikten eller frivilliga resursgrupper. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Personalförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 24 och 26. Läs betänkandet

Utskottet vill även i det här sammanhanget framhålla att det ser positivt på regeringens arbete med förebyggande åtgärder mot ras, skred och andra naturolyckor samt på den verksamhet som den delegation som arbetar för skredsäkring längs Göta älv utför. Utskottet vill särskilt framhålla det som glädjande att anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bibehålls på en hög nivå. Vidare instämmer utskottet med regeringen i att kommunerna har ett grundläggande ansvar för att vidta förebyggande åtgärder mot naturolyckor. De olika möjligheter till statlig finansiering av förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som finns bör enligt utskottet kunna påskynda ras- och skredsäkringsarbetet samt säkringsarbetet längs älven mot olika naturolyckor.

Sammantaget anser utskottet att det redan nu finns förutsättningar för kommuner att förebygga ras, skred, översvämningar och andra naturolyckor. Utskottet ser därför inte någon anledning för närvarande att föreslå några ytterligare förebyggande åtgärder mot naturolyckor och stigande hav eller i fråga om portar i Göta älv. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Naturolyckor, stigande hav och portar i Göta älv" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill, likt det uttryckt flera gånger tidigare, understryka att ingen i Sverige ska behöva omkomma eller skadas till följd av en brand, inte heller de som bor i flerfamiljshus. Utskottet ser positivt på MSB:s arbete med brandskyddsfrågor och noterar att MSB:s samverkan med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom brandsäkerhet sedan 2021 har en ny inriktning med nya mål och fler åtgärder som ska införas till 2030. Samverkan mellan olika aktörer om brandsäkerhetsfrågor är viktigt för att kunna identifiera behov och anpassa åtgärder. Utskottet avser att fortsätta att följa utvecklingen på området med hänsyn tagen till ambitionerna om ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot bränder och andra olyckor i hela landet – för alla invånare – men ser inget behov i dagsläget av att vidta några ytterligare åtgärder. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Brandsäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Den aktuella motionen rör samma fråga som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Som framgår ovan under rubriken Tidigare behandling gjordes detta senast i betänkande 2023/24:FöU7. Riksdagen avslog motionen i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Vatten- och branddammar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att målet för det militära försvaret även framledes är att det militära försvaret bl.a. ska ha förmåga att skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap. Detta torde förutsätta att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att målet ska kunna uppfyllas. Utskottet förutsätter även att Försvarsmakten bedriver sin verksamhet och fattar väl avvägda beslut i enlighet med detta.

Det är positivt att regeringen bedömer att Försvarsmakten har en god möjlighet att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället. Utskottet kan också konstatera att Försvarsmakten i samband med skogsbränderna 2018 stöttade räddningstjänsten i arbetet med att släcka och kontrollera skogsbränder runt om i landet.

Vidare vill utskottet även passa på att framhålla att det anser att räddningstjänsterna och MSB gradvis har förbättrat den svenska förmågan att hantera skogsbränder. MSB har t.ex. förstärkt sin förmåga att stödja räddningsinsatser vid skogsbränder med fler skopande flygplan för släckning från luften och fördelat medel till länsstyrelserna för bevakning med flyg för att upptäcka skogsbränder.

Utskottet ser det inte i nuläget som nödvändigt att föreslå några ytterligare åtgärder för att Försvarsmakten ska kunna bidra vid skogsbrandsbekämpning. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens resurser vid skogsbränder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång framhålla att cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande. Cyberangrepp kan få allvarliga konsekvenser, och det krävs åtgärder för att förebygga, motstå och hantera cyberincidenter brett i samhället. Vidare välkomnar utskottet att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet, i Sverige och inom EU. Utskottet välkomnar regeringens breda satsning i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6) för att stärka informations- och cybersäkerhetsarbetet i det svenska samhället. Utskottet ser också positivt på att de ökade anslagen går till en bred palett av åtgärder hos olika aktörer, inklusive åtgärder för att långsiktigt stödja kompetensutvecklingen på området genom forskning, utbildning och information. Utskottet ser särskilt fram emot att följa Nationellt cybersäkerhetscenters fortsatta utveckling mot att bli navet i Sveriges cybersäkerhetsarbete. Genomförandet av NIS2-direktivet i svensk lagstiftning är ett exempel på hur EU-samarbetet kan bidra till att stärka samhällets motståndskraft.

Utskottet ville även passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster, liksom på många andra områden, ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i fråga om informationssäker upphandling.

Med anledning av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden om it-, informations- och cybersäkerhet.

Ur avsnittet "It-, informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång framhålla att cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande. Cyberangrepp kan få allvarliga konsekvenser, och det krävs åtgärder för att förebygga, motstå och hantera cyberincidenter brett i samhället. Vidare välkomnar utskottet att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet, i Sverige och inom EU. Utskottet välkomnar regeringens breda satsning i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6) för att stärka informations- och cybersäkerhetsarbetet i det svenska samhället. Utskottet ser också positivt på att de ökade anslagen går till en bred palett av åtgärder hos olika aktörer, inklusive åtgärder för att långsiktigt stödja kompetensutvecklingen på området genom forskning, utbildning och information. Utskottet ser särskilt fram emot att följa Nationellt cybersäkerhetscenters fortsatta utveckling mot att bli navet i Sveriges cybersäkerhetsarbete. Genomförandet av NIS2-direktivet i svensk lagstiftning är ett exempel på hur EU-samarbetet kan bidra till att stärka samhällets motståndskraft.

Utskottet ville även passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster, liksom på många andra områden, ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i fråga om informationssäker upphandling.

Med anledning av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden om it-, informations- och cybersäkerhet.

Ur avsnittet "It-, informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet vill betona att ny teknik kan väcka frågor om hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna skyddas. Att en samhällsviktig verksamhet är ett skyddsobjekt medför att den ska ha ett förstärkt skydd mot bl.a. sabotage, spioneri och terroristbrott. Det förstärkta skyddet medför i många fall att det är förbjudet att avbilda, beskriva och mäta skyddsobjekten, vilket innebär att fotografering är förbjuden av eller inom ett sådant objekt.

Utskottet noterar vidare att syftet med bestämmelsen om spridningstillstånd är att skydda information som är viktig för totalförsvaret. Det finns samtidigt tydliga riktlinjer för vilka undantag som finns från kravet på spridningstillstånd bl.a. för fotografering av offentliga platser och privata bostäder.

Utskottet ser inget behov i dagsläget av att vidta några åtgärder när det gäller bestämmelser för fotografering. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Bestämmelser för fotografering" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Utskottet vill betona att ny teknik kan väcka frågor om hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna skyddas. Att en samhällsviktig verksamhet är ett skyddsobjekt medför att den ska ha ett förstärkt skydd mot bl.a. sabotage, spioneri och terroristbrott. Det förstärkta skyddet medför i många fall att det är förbjudet att avbilda, beskriva och mäta skyddsobjekten, vilket innebär att fotografering är förbjuden av eller inom ett sådant objekt.

Utskottet noterar vidare att syftet med bestämmelsen om spridningstillstånd är att skydda information som är viktig för totalförsvaret. Det finns samtidigt tydliga riktlinjer för vilka undantag som finns från kravet på spridningstillstånd bl.a. för fotografering av offentliga platser och privata bostäder.

Utskottet ser inget behov i dagsläget av att vidta några åtgärder när det gäller bestämmelser för fotografering. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Bestämmelser för fotografering" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Utskottet fortsätter att lägga stor vikt vid den långsiktiga säkerheten i fråga om hanteringen av använt kärnbränsle och vill än en gång understryka att förvaringen av sådant måste vara så säker att den inte kommer att medföra risker för kommande generationer. Utskottet noterar att regeringen de senaste åren har tillsatt flera utredningar om kärnkraft som bl.a. syftar till att analysera frågor om kärnavfall och finansieringsfrågor relaterade till slutförvar. Utskottet emotser resultatet av dessa utredningar. Utskottet vill därtill särskilt framhålla de lagändringar som började gälla den 1 juli 2024 och som innebär att kärnavfallsavgiften ska täcka fler av kommunernas kostnader för insatser i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Med lagändringarna skapas bättre förutsättningar för en allsidig bedömning och granskning av slutförvaringens miljö- och säkerhetskonsekvenser och för allmänhetens insyn i arbetet.

Vad gäller strålsäkerhet välkomnar utskottet regeringens bedömning att målet för strålsäkerhetsområdet kommer att nås. Utskottet utgår i likhet med tidigare från att målet för strålsäkerhetsområdet gäller under hela hotskalan och förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för dess uppfyllnad. Utskottet ser positivt på att insatser som genomförts i Sverige, EU och internationellt bidragit till strålsäkerheten och att SSM:s förmåga att utföra sina uppgifter under höjd beredskap och krig har stärkts samt att krigsorganisationen har blivit uthålligare. Kraven på myndigheten påverkas av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och det krävs att arbetet fortsätter för att säkerställa Sveriges förmåga att hantera radiologiska nödsituationer i fred och vid höjd beredskap. Dessutom vill utskottet än en gång understryka att nya och förstärkta hot ständigt ger upphov till nya frågor kring hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna skyddas. Skyddslagens bestämmelser är i sammanhanget centrala.

Med det anförda ser utskottet inte skäl att för tillfället vidta några ytterligare åtgärder i fråga om slutförvar av kärnavfall, kärnkraftsaktörers ansvar för kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring eller strålsäkerhet. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet utesluter inte att det kan finnas behov av att i framtiden omvärdera ställningstagandet givet det osäkra omvärldsläget, där en möjlig översyn av skyddslagen skulle syfta till att förstärka säkerhetsskyddet för kärntekniska anläggningar.

Ur avsnittet "Kärnkraft och strålsäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av en kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Näringslivet är av central betydelse för försörjningsberedskapen eftersom det i stor utsträckning är privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna samt tillhandahåller nödvändiga varor och tjänster. Utskottet kan konstatera att regeringen har beslutat om flera utredningar och uppdrag som rör olika delar av försörjningsberedskapen och olika beredskapssektorer. Arbete pågår också inom Regeringskansliet med att omhänderta betänkanden och redovisningar från avslutade utredningar och uppdrag, och dessutom pågår flera utredningar och uppdrag ännu.

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att flera frågor redan är föremål för regeringens och olika utredningars överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av pågående arbete. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Försörjningsberedskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av en kris eller krig. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Utskottet kan liksom tidigare konstatera att regeringen har beslutat om flera utredningar och uppdrag som rör olika delar av försörjningsberedskapen, bl.a. dricksvatten och avlopp. Utskottet välkomnar att Livsmedelsförsörjning och dricksvatten är ett av fyra särskilt prioriterade områden i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 6) inom civilt försvar.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Vattenförsörjning och avloppsrening" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Liksom tidigare vill utskottet även framhålla det arbete som regeringen och bl.a. MSB bedriver för en effektivare kommunal räddningstjänst, vilket bl.a. lett till en stärkt förmåga att hantera skogsbränder. Utskottet vill också än en gång upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och ser samtidigt positivt på Brandskyddsföreningens satsning på att utbilda fler civila insatspersoner som kan lämna värdefullt bidrag vid olika typer av kriser.

I fråga om räddningstjänstens utveckling välkomnar utskottet de extra medel som regeringen har tillfört för att stärka den kommunala räddningstjänsten inom civilt försvar. Utskottet noterar med intresse att Utredningen om kommuners och regioners beredskap har redovisat sitt slutbetänkande till regeringen och emotser regeringens beredning av detsamma. Utskottet ser också fram emot att följa utvecklingen av den omorganisation av MSB som regeringen har föreslagit.

När det gäller utrustning välkomnar utskottet att regeringen har gett MSB och Trafikverket i uppdrag att planera för och förbereda vidareutveckling och etablering av nästa generation av Rakel för att samhällsviktiga aktörer ska få väsentligt förbättrade förutsättningar att leda och genomföra operativ verksamhet samt kunna samverka för att minska förluster av liv, hälsa och egendom. Det är viktigt i sammanhanget att anslaget till förberedelser för Rakel G2 ökar 2025. I fråga om drönare konstaterar utskottet att de redan i dag kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten. MSB arbetar dessutom sedan flera år aktivt med frågan om räddningstjänstens möjligheter att använda drönare i sin verksamhet, och MSB har som ett stöd t.ex. publicerat en vägledning.

Mot bakgrund av pågående utredningar och alla de åtgärder som regeringen, MSB m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling, utrustning och arbetsförhållanden finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Räddningstjänsten" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet noterar att MSB redan i dag har i uppdrag att samordna arbetet vid en större samhällsstörning och verka för att aktörerna kommer överens om en gemensam inriktning för att hantera händelsen. Detta gäller både vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Utskottet inser betydelsen av tydlig samordning och en effektiv användning av samhällets resurser. Utskottet ser fram emot att följa utvecklingen av den omorganisation av MSB som regeringen har föreslagit. Förväntningarna på den nya organisationen är att verksamheten och MSB:s samordnande roll kommer att tydliggöras.

Med anledning av det som anförts ovan anser utskottet att det för tillfället inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker med det anförda motionsyrkandet om samordning av flygande resurser.

Ur avsnittet "Samordning av flygande resurser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Civilplikten kommer att vara ett viktigt verktyg för att säkerställa personalförsörjningen vid höjd beredskap. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett MSB i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder för civilplikt även inom befolkningsskyddet och att Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården. Utskottet fortsätter samtidigt att betona vikten av att regeringen kontinuerligt ser över behovet av eventuella beslut i fråga om aktivering inom ytterligare sektorer. En modern och ändamålsenlig civilplikt inkluderar ett brett spektrum av arbetsuppgifter och befattningar som kan vara nödvändiga för samhället i kriser och krig.

Även de frivilliga försvarsorganisationerna fyller en viktig funktion genom att bidra med förstärkningsresurser vid kriser, höjd beredskap och ytterst i krig. De bidrar också med folkförankring och försvarsvilja. Utskottet välkomnar att intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer fortsätter att vara stort och ser positivt på att regeringen har tillfört extra medel för organisationernas verksamhet under 2025. I övrigt noteras att mer än hälften av alla Sveriges kommuner och ett räddningstjänstförbund redan har inrättat en FRG och att ytterligare ett antal kommuner har visat intresse för konceptet.

Utskottet ser för närvarande inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder vad avser civilplikten eller frivilliga resursgrupper. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Personalförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7 och 26. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar, liksom flera gånger tidigare, den rad av initiativ som medfört att ett stort antal hjärtstartare har placerats ut på många platser runt om i Sverige och de utbildningsinsatser som genomförs. Vidare instämmer utskottet i den bedömning som regeringen gjort av att en lagstiftning om hur hjärtstartare ska placeras ut skulle innebära en detaljstyrning inom hälso- och sjukvårdens område som fråntar regionerna möjligheten att fritt utforma den hälso- och sjukvård som de själva bedömer vara mest lämpad utifrån respektive regions förutsättningar. Utskottet ser inte skäl att i det aktuella läget vidta några ytterligare åtgärder. De aktuella yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Hjärtstartare" i betänkandet. Läs betänkandet