Personalfrågor

Liksom regeringen och Försvarsmakten konstaterar utskottet att personal med rätt kompetens är den viktigaste och oftast den mest gränssättande resursen för Försvarsmaktens tillväxt. Att öka tillgången till kompetent personal är således centralt för att krigsorganisationen ska kunna växa i enlighet med försvarsbeslutet och för att öka den operativa förmågan. Utskottet fortsätter därför att lägga stor vikt vid att stabiliteten i Försvarsmaktens personalförsörjning ökar samt att detta sker genom långsiktig planering och identifiering av behov respektive brist på personal inom organisationen.

Utskottet har tidigare framhållit att det i första hand är Försvarsmakten som – inom ramen för den delegerade statliga arbetsgivarpolitiken – ska utforma rekryteringen för att nå ut till så många som möjligt för att i förlängningen säkerställa förmågan att rekrytera och behålla personal. Utskottet vidhåller den uppfattningen och kan konstatera att detta ställer långtgående krav på att Försvarsmakten säkerställer att man har kompetens att fullgöra sina uppgifter. Utskottet utgår från att Försvarsmakten verkar för en ändamålsenlig lönebildning och kompetensförsörjning och att myndigheten strävar mot de delmål som fastställts för de statliga arbetsgivarna. Försvarsmakten har genom sin kompetensförsörjning också ansvar för att säkerställa att relevant kompetens finns för att tillgodose myndighetens behov på både kort och lång sikt. Försvarsmaktens personalförsörjning utgör dessutom en väsentlig del av ansträngningarna för att uppnå de förmågeökningar som följer av försvarsbeslutet. Försvarsmakten framhåller själv att en av myndighetens viktigaste uppgifter är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Försvarsmakten har alltså en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar för rekrytering, utbildning och personalförsörjning i stort. Utskottet kan konstatera att Försvarsmakten också bedriver ett omfattande arbete inom detta område och för att organisationen ska växa i enlighet med försvarsbeslutet. Utskottet ser positivt på dessa ansträngningar och noterar att myndigheten bedömer att utvecklingen går åt rätt håll. Samtidigt kvarstår tidigare obalanser och inte minst finns alltjämt brister inom specifika kompetenser t.ex. på vissa teknikområden. Utskottet vill därför understryka vikten av att Försvarsmakten intensifierar arbetet med att förbättra villkor, anställningsformer och andra incitament för att säkra totalförsvarets personalförsörjning och för att attrahera den kompetens som behövs för Sveriges försvarsförmåga. Utskottet välkomnar de förändringar som myndigheten har gjort i tjänstepensionsavtal, översynen av reservofficerssystemet och de utökade officersutbildning- platserna samt andra satsningar för att göra personalförsörjningssystemet mer flexibelt och robust.

I fråga om validering av militära kompetenser kan utskottet konstatera att Försvarsmakten arbetar aktivt för att öka det civila meritvärdet av det militära vitsordet och välkomnar att befattningen militär undersköterska har nivå-placerats i SeQF.

Utskottet konstaterar också att det pågår en viktig utredning om personalförsörjningen inom det militära försvaret, vilken inkluderar bl.a. frågor om förmåner och andra ersättningar samt reservofficerares rätt till tjänstledighet samt att ett omfattande betänkande med förslag om personalförsörjningen av det civila försvaret är ute på remiss.

Därmed ser utskottet inte skäl att tillstyrka något av motionsyrkandena med förslag till åtgärder inom området.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen understryka att en jämställd och jämlik organisation är nödvändig för Försvarsmaktens kompetensförsörjning. Ett ökat antal kvinnor är en förutsättning för en långsiktigt hållbar personalförsörjning och en hög andel kvinnor som gör värnplikten är avgörande för att möjliggöra den beslutade tillväxten inom det militära försvaret. I en tid när försvaret ska växa mer än någonsin tidigare är det viktigt att nå hela rekryteringsbasen i befolkningen för att kunna rekrytera fler och de mest lämpade. Utskottet instämmer således i regeringens konstaterande att andelen kvinnor och män som tas ut för grundutbildning bör vara så jämnt fördelad som möjligt och att en jämställd organisation också bidrar till det militära försvarets förmåga, legitimitet, trovärdighet och folkförankring.

Trots att utvecklingen går i positiv riktning med ett ökat antal kvinnor inom Försvarsmakten kan utskottet konstatera att det fortfarande finns utmaningar att hantera i fråga om såväl könsfördelning som kvalitativ jämställdhet. Utskottet noterar att Försvarsmakten bedriver ett omfattande och systematiskt arbete för att förbättra jämställdheten och likabehandlingen inom organisationen och för att vara en attraktiv och inkluderande arbetsgivare för alla. I årsredovisningen redogör myndigheten för statistik över bl.a. könsfördelningen inom myndigheten som möjliggör analys av utvecklingen och uppföljning av de insatser som gjorts för att öka jämställdheten. Försvarsmakten har i tidigare budgetunderlag uppgett att en strävan är att så snart som möjligt nå en jämställd organisation med ca 40 procent kvinnor och 60 procent män. Utskottet utgår från att myndigheten fortsätter att arbeta aktivt för att nå det målet så snart som möjligt.

Liksom regeringen vill utskottet understryka vikten av att Försvarsmakten fortsätter att arbeta för att vara en jämställd och jämlik organisation fri från alla former av diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier.

Kvalitativ jämställdhet är en förutsättning för att få kvinnliga värnpliktiga och anställda kvinnor inom myndigheten att stanna kvar under längre tid. Utskottet ser positivt på myndighetens ansträngningar för att se till att personlig utrustning och materiel blir ändamålsenligt utformade och säkra för såväl kvinnor som män, men vill betona vikten av att intensifiera och skynda på det arbetet. I likhet med tidigare anser utskottet att det är centralt att Försvarsmakten fortsätter att utveckla förmågan att identifiera och förebygga diskriminering och ovälkommet beteende. Utskottet ser positivt på de vidtagna åtgärderna och myndighetens avsikt att fortsätta att utveckla förmågan att förebygga ovälkomna beteenden och genom utbildningsinsatser möta behov av kunskap och förmågor. Därutöver noterar utskottet att en särskild utredare fått i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till personal inom det militära försvaret kan förbättras, och att utredaren i tillämpbara delar ska analysera de förslag som utredningen presenterar utifrån konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utskottet förutsätter att regeringen och Försvarsmakten fortsätter att ta frågor om jämställdhet och inkludering på största allvar och vidtar nödvändiga åtgärder utifrån de målsättningar som de redogör för. Utskottet konstaterar att Försvarsmakten bedriver ett omfattande och uppföljningsbart arbete samt att den ovannämnda utredningen om personalförsörjningen inom det militära försvaret innefattar även analys av jämställdhet inom försvaret. Med hänvisning till det pågående arbetet finner utskottet inte skäl att för närvarande tillstyrka något av motionsyrkandena med förslag till åtgärder inom området.

Ur avsnittet "Jämställdhet och inkludering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet sätter stort värde i att tolkar och andra lokalanställda som stöder Försvarsmaktens uppdrag under insatser ges skydd så att de inte råkar illa ut på grund av sitt engagemang. Utskottet konstaterar att i fallet med Afghanistan har också evakueringsinsatser gjorts och ett antal lokalanställda med familjer har fått hjälp med vidarebosättning i enlighet med gällande regelverk. Utskottet noterar att försvarsministern uppgett att det alltjämt är regeringens ambition att fortsätta att arbeta för att de lokalanställda som är kvar och i akut behov av skydd på grund av sitt arbete för Försvarsmakten ska kunna utredas för möjlighet till vidarebosättning av behöriga myndigheter. Samtidigt kan konstateras att det finns praktiska svårigheter att i dagens läge kunna hjälpa kvarvarande personer i Afghanistan. Därmed finner utskottet inte skäl att tillstyrka motionsförslaget.

Reservationer

1.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (S)

av Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Hanna Westerén (S), Markus Selin (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 24 och 27 samt

avslår motionerna

2024/25:296 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2024/25:497 av Martina Johansson (C),

2024/25:505 av Anne-Li Sjölund (C),

2024/25:627 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 14,

2024/25:2265 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 16,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 93 och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 13–15, 38 och 43.

Ställningstagande

Försvarsmakten ska växa med bl.a. fler värnpliktiga. Vår tydliga målsättning är att minst 10 000 värnpliktiga per år ska påbörja grundutbildning senast 2030 och att volymen ska öka till 12 000 utbildade per år till 2032. Det långsiktiga målet och ambitionen är att nå 20 000 värnpliktiga på längre sikt. Den samlade krigsorganisationen måste öka till minst 115 000 personer till 2030. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (V, C)

av Hanna Gunnarsson (V) och Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 16 och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 13–15, 38 och 43 samt

avslår motionerna

2024/25:296 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2024/25:497 av Martina Johansson (C),

2024/25:505 av Anne-Li Sjölund (C),

2024/25:627 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 14,

2024/25:2265 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 24 och 27 samt

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 93.

Ställningstagande

Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskilda individens liv och därför är det extra viktigt att de villkor man har under värnplikten inte är undermåliga. Vi anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över för att bli bättre och framför allt stå oberoende från Försvarsmakten. Vi föreslår därför att Pliktrådets ställning höjs i syfte att stärka de värnpliktigas rättigheter. Därtill föreslår vi att de totalförsvarspliktigas dagersättning indexregleras för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från Centrala studiestödsnämnden och att förplägnadsersättningen för värnpliktiga och kadetter ska reflektera de kostnader som den är menad att täcka samt indexregleras.

Civilplikten har aktiverats inom räddningstjänsten och elberedskapen. Vi anser att den behöver aktiveras också för beredskapspolisen. De skäl som fanns att lägga ned beredskapspolisen är inte längre giltiga eftersom vi nu befinner oss i en annan säkerhetspolitisk situation och civilplikten åter är aktiverad. Därtill behöver beredskapspolisen också kunna användas vid större fredstida kriser som är personalintensiva för att frigöra resurser till brottsutredningar. Beredskapspolisen skulle kunna sköta enklare polisiära uppgifter såsom transporter och bevakning. Vidare menar vi att våra lantbruk är avgörande för vår beredskap. För att säkra tillgången på nödvändig arbetskraft inom jordbruket borde det vara möjligt att inom ramen för civilplikten tjänstgöra inom lantbruket. Vi föreslår därför att civilplikten breddas till att också innefatta de gröna näringarna och att vapenfri tjänst ska kunna göras inom lantbrukets alla olika delar.

I höjd beredskap och krig är det nödvändigt att beslut kan fattas så nära verksamheten som möjligt. Under höjd beredskap och krig har både kommun- och regionstyrelserna det politiska formella ansvaret för all ordinarie verksamhet och ledningen för kommunens eller regionens del av det civila försvaret. En ledamot i kommunstyrelsen kan dock inte krigsplaceras i sin roll vilket innebär att stora delar av politiska kommun- och regionledningar vid höjd beredskap kan kallas in till sina ordinarie krigsplaceringar och försvinna från sin kommun eller region och därmed inte utföra sitt politiska ledarskap. Det kan leda till sämre ledning, svårigheter att utkräva ansvar och svagare demokratisk grund i de politiska beslut som fattas. Vi föreslår därför att möjligheten att krigsplacera ledande politiska företrädare i kommuner och regioner ska ses över.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

3.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Skydd för utländsk personal" i betänkandet. Läs betänkandet