Betänkande · 2024/25

Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029

Sammanfattning Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens in­riktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare: Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cyber­säkerhet Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Försvarsutskottet · 1 votering 17 juni 2025

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Försvar och säkerhet (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 1.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete och om att den nationella cybersäkerhetsstrategin bör inkludera skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Utskottets motivering

Utskottet anser att det är angeläget att se över och uppdatera arbetet med cybersäkerhet och lagstiftningen kring cybersäkerhet i takt med den snabba och omfattande tekniska utvecklingen inom området. Utskottet välkomnar därför den nya nationella strategin för cybersäkerhet och ser fram emot den kommande beredningen av de lagförslag inom cybersäkerhetsområdet som regeringen avser att presentera i en proposition under hösten 2025.

Utskottet ser positivt på att en aktör har det övergripande ansvaret och utgör navet för det samlade nationella cybersäkerhetsarbetet. I enlighet med vad utskottet tidigare anfört välkomnar det åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka NCSC:s verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Utskottet vidhåller sin bedömning att NCSC innebär ett viktigt steg framåt, och utskottet avser att följa centrets fortsatta utveckling, inte minst i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter samt främja it-incidentrapportering. Utskottet konstaterar att omfattande förändringar har gjorts av hur samhällets cybersäkerhetsarbete organiseras och styrs, och frågan är även under fortsatt beredning. Utskottet ser inget behov av att se över eller ompröva placeringen av NCSC hos FRA i enlighet med vad som anförs i motion 2024/25:3388 (C) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller totalsträckskrypterade kommunikationstjänster konstaterar utskottet att en reglering av sådana tjänster förhandlas inom EU och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet och bedömer därför att det i nuläget inte är aktuellt med skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster i den nationella cybersäkerhetsstrategin. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:3388 (C) yrkande 2.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 1.

Ställningstagande

Cybersäkerhetsfrågorna blir alltmer angelägna såväl i ljuset av det bekymrande omvärldsläget som mot bakgrund av teknikutvecklingen. Regeringens probleminsikt är god och skrivelsen angriper många av Sveriges utmaningar inom cybersäkerhet. Jag vill dock uttrycka oro över placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete hos Försvarets radioanstalt (FRA). FRA är utan tvekan ytterst kompetent inom cyberförsvar, men saknar fullständigt erfarenhet av arbete med aktörer brett i samhället.

Adekvata arbetssätt för incident- och kontinuitetshantering saknas hos många organisationer och få övar dessa förmågor. Bristande incidenthantering utgör en allvarlig risk för organisationer. Informationsdelning och samarbete mellan och inom den privata och den offentliga sektorn kräver bl.a. uppbyggda kommunikationsvägar och adekvata processer samt tillit aktörer emellan. Dessa processer behöver bl.a. utgå från och ta hänsyn till privata aktörers affärsintressen och sekretess för affärs- och driftsförhållanden. Outvecklat och bristande samarbete mellan det privata och det offentliga, nationellt såväl som internationellt, utgör en sårbarhet. Flera andra länder har gjort liknande försök med att ge uppdraget för den breda cybersäkerheten till landets mest hemlighetsfulla organisationer. Efter ett tag har det konstaterats att det finns kulturhinder i dessa organisationer för att ha ett tillräckligt öppet och inkluderande arbete, och uppdraget har därefter flyttats över till andra organisationer. Det är fortfarande mycket oklart hur FRA i praktiken ska säkra att antalet cybersäkerhetsincidenter som rapporteras in ökar eller att informationsdelning om incidenter ökar mellan de myndigheter som är berörda.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster, punkt 2 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 2.

Ställningstagande

Cybersäkerhetsstrategin bör inkludera skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster. Mål 7 i den nationella cybersäkerhetsstrategin är Ökad cybersäkerhetsmedvetenhet och cyberhygien i samhället. Cyberhygien inkluderar enligt NCSC totalsträckskrypterade tjänster. Men regeringen vill stoppa dessa, trots att Försvarsmakten själv i en instruktion meddelar att all information till och från försvaret ska ske via sådana tjänster när det inte är tal om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

För att kunna skydda sin information är det avgörande att kunna dela information utan att den delas till andra än den önskade mottagaren. Jag ser skäl till oro när det gäller behoven av tillförlitlig och säker digital infrastruktur och med tanke på att digitala tjänster växer i betydelse och omfattning. Små och medelstora företags motståndskraft och skydd av affärshemligheter är en väsentlig del när det gäller att slå vakt om Sveriges samlade konkurrens- och motståndskraft, men företagens möjlighet att kommunicera i säkerhet utan risk för att bli spionerade på av en tredje part ska, enligt regeringen, alltså inte längre vara tillgänglig eftersom totalsträckskrypterade tjänster ska förbjudas om de inte installerar bakdörrar.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

Ur avsnittet "Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 2.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete och om att den nationella cybersäkerhetsstrategin bör inkludera skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Utskottets motivering

Utskottet anser att det är angeläget att se över och uppdatera arbetet med cybersäkerhet och lagstiftningen kring cybersäkerhet i takt med den snabba och omfattande tekniska utvecklingen inom området. Utskottet välkomnar därför den nya nationella strategin för cybersäkerhet och ser fram emot den kommande beredningen av de lagförslag inom cybersäkerhetsområdet som regeringen avser att presentera i en proposition under hösten 2025.

Utskottet ser positivt på att en aktör har det övergripande ansvaret och utgör navet för det samlade nationella cybersäkerhetsarbetet. I enlighet med vad utskottet tidigare anfört välkomnar det åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka NCSC:s verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Utskottet vidhåller sin bedömning att NCSC innebär ett viktigt steg framåt, och utskottet avser att följa centrets fortsatta utveckling, inte minst i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter samt främja it-incidentrapportering. Utskottet konstaterar att omfattande förändringar har gjorts av hur samhällets cybersäkerhetsarbete organiseras och styrs, och frågan är även under fortsatt beredning. Utskottet ser inget behov av att se över eller ompröva placeringen av NCSC hos FRA i enlighet med vad som anförs i motion 2024/25:3388 (C) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller totalsträckskrypterade kommunikationstjänster konstaterar utskottet att en reglering av sådana tjänster förhandlas inom EU och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet och bedömer därför att det i nuläget inte är aktuellt med skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster i den nationella cybersäkerhetsstrategin. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:3388 (C) yrkande 2.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 1.

Ställningstagande

Cybersäkerhetsfrågorna blir alltmer angelägna såväl i ljuset av det bekymrande omvärldsläget som mot bakgrund av teknikutvecklingen. Regeringens probleminsikt är god och skrivelsen angriper många av Sveriges utmaningar inom cybersäkerhet. Jag vill dock uttrycka oro över placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete hos Försvarets radioanstalt (FRA). FRA är utan tvekan ytterst kompetent inom cyberförsvar, men saknar fullständigt erfarenhet av arbete med aktörer brett i samhället.

Adekvata arbetssätt för incident- och kontinuitetshantering saknas hos många organisationer och få övar dessa förmågor. Bristande incidenthantering utgör en allvarlig risk för organisationer. Informationsdelning och samarbete mellan och inom den privata och den offentliga sektorn kräver bl.a. uppbyggda kommunikationsvägar och adekvata processer samt tillit aktörer emellan. Dessa processer behöver bl.a. utgå från och ta hänsyn till privata aktörers affärsintressen och sekretess för affärs- och driftsförhållanden. Outvecklat och bristande samarbete mellan det privata och det offentliga, nationellt såväl som internationellt, utgör en sårbarhet. Flera andra länder har gjort liknande försök med att ge uppdraget för den breda cybersäkerheten till landets mest hemlighetsfulla organisationer. Efter ett tag har det konstaterats att det finns kulturhinder i dessa organisationer för att ha ett tillräckligt öppet och inkluderande arbete, och uppdraget har därefter flyttats över till andra organisationer. Det är fortfarande mycket oklart hur FRA i praktiken ska säkra att antalet cybersäkerhetsincidenter som rapporteras in ökar eller att informationsdelning om incidenter ökar mellan de myndigheter som är berörda.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster, punkt 2 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 2.

Ställningstagande

Cybersäkerhetsstrategin bör inkludera skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster. Mål 7 i den nationella cybersäkerhetsstrategin är Ökad cybersäkerhetsmedvetenhet och cyberhygien i samhället. Cyberhygien inkluderar enligt NCSC totalsträckskrypterade tjänster. Men regeringen vill stoppa dessa, trots att Försvarsmakten själv i en instruktion meddelar att all information till och från försvaret ska ske via sådana tjänster när det inte är tal om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

För att kunna skydda sin information är det avgörande att kunna dela information utan att den delas till andra än den önskade mottagaren. Jag ser skäl till oro när det gäller behoven av tillförlitlig och säker digital infrastruktur och med tanke på att digitala tjänster växer i betydelse och omfattning. Små och medelstora företags motståndskraft och skydd av affärshemligheter är en väsentlig del när det gäller att slå vakt om Sveriges samlade konkurrens- och motståndskraft, men företagens möjlighet att kommunicera i säkerhet utan risk för att bli spionerade på av en tredje part ska, enligt regeringen, alltså inte längre vara tillgänglig eftersom totalsträckskrypterade tjänster ska förbjudas om de inte installerar bakdörrar.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

Ur avsnittet "Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

281 ja · 21 nej · 0 avstår · 47 frånvarande Mot förslaget: reservation 2 (C)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 93 0 0 13
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 59 0 0 9
Vänsterpartiet 20 0 0 4
Centerpartiet 0 21 0 3
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 15 0 0 3
Liberalerna 14 0 0 2
Partilösa 2 0 0 0

#3 Skrivelsen Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:121 till handlingarna.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete och om att den nationella cybersäkerhetsstrategin bör inkludera skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Utskottets motivering

Utskottet anser att det är angeläget att se över och uppdatera arbetet med cybersäkerhet och lagstiftningen kring cybersäkerhet i takt med den snabba och omfattande tekniska utvecklingen inom området. Utskottet välkomnar därför den nya nationella strategin för cybersäkerhet och ser fram emot den kommande beredningen av de lagförslag inom cybersäkerhetsområdet som regeringen avser att presentera i en proposition under hösten 2025.

Utskottet ser positivt på att en aktör har det övergripande ansvaret och utgör navet för det samlade nationella cybersäkerhetsarbetet. I enlighet med vad utskottet tidigare anfört välkomnar det åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka NCSC:s verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Utskottet vidhåller sin bedömning att NCSC innebär ett viktigt steg framåt, och utskottet avser att följa centrets fortsatta utveckling, inte minst i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter samt främja it-incidentrapportering. Utskottet konstaterar att omfattande förändringar har gjorts av hur samhällets cybersäkerhetsarbete organiseras och styrs, och frågan är även under fortsatt beredning. Utskottet ser inget behov av att se över eller ompröva placeringen av NCSC hos FRA i enlighet med vad som anförs i motion 2024/25:3388 (C) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller totalsträckskrypterade kommunikationstjänster konstaterar utskottet att en reglering av sådana tjänster förhandlas inom EU och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet och bedömer därför att det i nuläget inte är aktuellt med skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster i den nationella cybersäkerhetsstrategin. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:3388 (C) yrkande 2.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 1.

Ställningstagande

Cybersäkerhetsfrågorna blir alltmer angelägna såväl i ljuset av det bekymrande omvärldsläget som mot bakgrund av teknikutvecklingen. Regeringens probleminsikt är god och skrivelsen angriper många av Sveriges utmaningar inom cybersäkerhet. Jag vill dock uttrycka oro över placeringen av arbetet med Sveriges totala cybersäkerhetsarbete hos Försvarets radioanstalt (FRA). FRA är utan tvekan ytterst kompetent inom cyberförsvar, men saknar fullständigt erfarenhet av arbete med aktörer brett i samhället.

Adekvata arbetssätt för incident- och kontinuitetshantering saknas hos många organisationer och få övar dessa förmågor. Bristande incidenthantering utgör en allvarlig risk för organisationer. Informationsdelning och samarbete mellan och inom den privata och den offentliga sektorn kräver bl.a. uppbyggda kommunikationsvägar och adekvata processer samt tillit aktörer emellan. Dessa processer behöver bl.a. utgå från och ta hänsyn till privata aktörers affärsintressen och sekretess för affärs- och driftsförhållanden. Outvecklat och bristande samarbete mellan det privata och det offentliga, nationellt såväl som internationellt, utgör en sårbarhet. Flera andra länder har gjort liknande försök med att ge uppdraget för den breda cybersäkerheten till landets mest hemlighetsfulla organisationer. Efter ett tag har det konstaterats att det finns kulturhinder i dessa organisationer för att ha ett tillräckligt öppet och inkluderande arbete, och uppdraget har därefter flyttats över till andra organisationer. Det är fortfarande mycket oklart hur FRA i praktiken ska säkra att antalet cybersäkerhetsincidenter som rapporteras in ökar eller att informationsdelning om incidenter ökar mellan de myndigheter som är berörda.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster, punkt 2 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3388 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 2.

Ställningstagande

Cybersäkerhetsstrategin bör inkludera skrivningar om garanterad tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster. Mål 7 i den nationella cybersäkerhetsstrategin är Ökad cybersäkerhetsmedvetenhet och cyberhygien i samhället. Cyberhygien inkluderar enligt NCSC totalsträckskrypterade tjänster. Men regeringen vill stoppa dessa, trots att Försvarsmakten själv i en instruktion meddelar att all information till och från försvaret ska ske via sådana tjänster när det inte är tal om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

För att kunna skydda sin information är det avgörande att kunna dela information utan att den delas till andra än den önskade mottagaren. Jag ser skäl till oro när det gäller behoven av tillförlitlig och säker digital infrastruktur och med tanke på att digitala tjänster växer i betydelse och omfattning. Små och medelstora företags motståndskraft och skydd av affärshemligheter är en väsentlig del när det gäller att slå vakt om Sveriges samlade konkurrens- och motståndskraft, men företagens möjlighet att kommunicera i säkerhet utan risk för att bli spionerade på av en tredje part ska, enligt regeringen, alltså inte längre vara tillgänglig eftersom totalsträckskrypterade tjänster ska förbjudas om de inte installerar bakdörrar.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

Ur avsnittet "Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.