Våldsbrott och brottsoffer

Som framgår av redogörelsen ovan pågår det ett omfattande arbete för att bekämpa våld i nära relationer. Det rör sig bl.a. om utrednings- och beredningsarbete i olika frågor om våld i nära relationer, och flera myndigheter har i uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa sådant våld. Utskottet är därför inte berett att föreslå något tillkännagivande om att stödet till våldsutsatta kvinnor som anmäler brott bör bli bättre och finnas med hela vägen genom ett förbättrat samarbete mellan inblandade myndigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3111 (S) yrkande 81. Av samma skäl är utskottet heller inte berett att föreslå några sådana tillkännagivanden om eftervåld som begärs i motionerna 2024/25:3111 (S) yrkande 82 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 18. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Som framgår av redogörelsen ovan pågår det ett omfattande arbete för att bekämpa våld i nära relationer. Det rör sig bl.a. om utrednings- och beredningsarbete i olika frågor om våld i nära relationer, och flera myndigheter har i uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa sådant våld. Utskottet är därför inte berett att föreslå något tillkännagivande om att stödet till våldsutsatta kvinnor som anmäler brott bör bli bättre och finnas med hela vägen genom ett förbättrat samarbete mellan inblandade myndigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3111 (S) yrkande 81. Av samma skäl är utskottet heller inte berett att föreslå några sådana tillkännagivanden om eftervåld som begärs i motionerna 2024/25:3111 (S) yrkande 82 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 18. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ideella organisationer har en viktig roll när det bl.a. gäller att stötta brottsoffer. Som framgår ovan trädde förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet i kraft den 1 januari 2023. Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och andra ideella organisationer som bedriver verksamhet med det huvudsakliga ändamålet att arbeta förebyggande eller motverkande eller att stödja eller förbättra situationen för brottsoffer inom ett antal områden. Syftet med bidraget är att stärka det civila samhällets möjligheter att bidra till att förbättra levnadsvillkoren för dem som har utsatts eller riskerar att utsättas för våld. Utskottet är inte berett att föreslå något sådant tillkännagivande om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 105. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet konstaterar vidare att Brottsoffermyndigheten har och fullgör en central och viktig roll när det gäller att främja brottsoffers rättigheter och att vara ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Som redovisas ovan har också Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen i samverkan med Brottsoffermyndigheten. Därför ser utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3111 (S) yrkande 106 om att Brottsoffermyndighetens arbete med information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter måste fortsätta och utvecklas. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motion 2024/25:210 (SD) om invändningar mot Brå och om att statens brottsförebyggande arbete ska reformeras. Motionen bör därför avslås.

Som framgår ovan beslutade regeringen i december 2024 om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Ett delmål i handlingsplanen är att en större andel av de hatbrott som begås ska anmälas, utredas och lagföras. Handlingsplanen tar upp att en utmaning är att hatbrott generellt är svårutredda och kräver särskild kompetens. Inom både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten bedrivs dock ett utvecklingsarbete på området, vilket bl.a. inbegriper frågan om utbildning samt erfarenhets- och informationsutbyte om hatbrott. Därmed ser utskottet inte skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om ett stärkt arbete mot rasism och hatbrott i hela rättskedjan genom utbildning och resurser som föreslås i motion 2024/25:2643 (MP) yrkande 31. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Stärkt skydd för brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Som framgår ovan redovisade utredningen En uppväxt fri från våld sitt betänkande i januari 2023. Betänkandet innehåller förslag om barns rättigheter i brottmålsprocessen och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett flera uppdrag till Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten som syftar till att öka kunskapen och stärka kompetensen om barnets rättigheter hos offentliga aktörer. Dessutom har Statskontoret fått i uppdrag att följa upp och analysera regeringens strategiska arbete inom området barnets rättigheter, med fokus på det arbete som har genomförts med anledning av den nationella strategin om att stärka barnets rättigheter i Sverige. Även andra åtgärder har vidtagits för att stärka barns rättigheter i kontakten med bl.a. rättsväsendet. Med hänsyn till det arbete som pågår är utskottet inte berett att föreslå något sådant initiativ som efterfrågas i motion 2024/25:1929 (V) yrkande 15 om att regeringen bör utreda hur barns specifika behov kopplat till förundersökning, rättsprocess, stöd- och skyddsåtgärder m.m. kan tillgodoses bättre och föreslå förbättringsåtgärder på området. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utredningen En uppväxt fri från våld har påtalat som en brist att det inte finns några särskilda bestämmelser i svensk rätt om skyndsamhet kopplat till brottmål i domstol när målsäganden är ett barn. Utredningen anser att det behövs en tidsfrist i brottmål när ett barn är målsägande. Frågan om utredningstid när barn utsatts för brott ligger alltså på regeringens bord, och utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av motionerna 2024/25:3111 (S) yrkande 107 och 2024/25:3164 (C) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i november 2023 betänkandet Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras. Utredningen föreslår bl.a. att regeringen ger en lämplig myndighet i uppgift att finansiera en ”hotline” som är inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Utskottet ser inte anledning att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av förslagen om sexuellt kränkande bilder och filmer på internet i motionerna 2024/25:2059 (C) yrkande 7 och 2024/25:2614 (MP) yrkande 7. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 13. Läs betänkandet

Som framgår ovan redovisade utredningen En uppväxt fri från våld sitt betänkande i januari 2023. Betänkandet innehåller förslag om barns rättigheter i brottmålsprocessen och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett flera uppdrag till Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten som syftar till att öka kunskapen och stärka kompetensen om barnets rättigheter hos offentliga aktörer. Dessutom har Statskontoret fått i uppdrag att följa upp och analysera regeringens strategiska arbete inom området barnets rättigheter, med fokus på det arbete som har genomförts med anledning av den nationella strategin om att stärka barnets rättigheter i Sverige. Även andra åtgärder har vidtagits för att stärka barns rättigheter i kontakten med bl.a. rättsväsendet. Med hänsyn till det arbete som pågår är utskottet inte berett att föreslå något sådant initiativ som efterfrågas i motion 2024/25:1929 (V) yrkande 15 om att regeringen bör utreda hur barns specifika behov kopplat till förundersökning, rättsprocess, stöd- och skyddsåtgärder m.m. kan tillgodoses bättre och föreslå förbättringsåtgärder på området. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utredningen En uppväxt fri från våld har påtalat som en brist att det inte finns några särskilda bestämmelser i svensk rätt om skyndsamhet kopplat till brottmål i domstol när målsäganden är ett barn. Utredningen anser att det behövs en tidsfrist i brottmål när ett barn är målsägande. Frågan om utredningstid när barn utsatts för brott ligger alltså på regeringens bord, och utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av motionerna 2024/25:3111 (S) yrkande 107 och 2024/25:3164 (C) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i november 2023 betänkandet Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras. Utredningen föreslår bl.a. att regeringen ger en lämplig myndighet i uppgift att finansiera en ”hotline” som är inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Utskottet ser inte anledning att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av förslagen om sexuellt kränkande bilder och filmer på internet i motionerna 2024/25:2059 (C) yrkande 7 och 2024/25:2614 (MP) yrkande 7. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 13. Läs betänkandet

Enligt den nuvarande bestämmelsen i brottsbalken om olaga våldsskildring är det förbjudet att i bild skildra sexuellt våld eller tvång med uppsåt att sprida bilden eller att faktiskt sprida en sådan bild, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Med bild avses alla slags bilder, även rörliga sådana, som skildrar sexuellt våld eller tvång (dvs. främst s.k. våldspornografi). Förutom våld omfattas sexuella situationer som innehåller tvångsmoment. Straffbestämmelsen är avsedd att skydda allmänheten och i synnerhet barn och unga mot förråande skildringar av extremvåld.

För att skydda unga personer från negativ påverkan av våldspornografi ska Mediemyndigheten också, som redovisas ovan, enligt sin instruktion verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och för att skydda barn från skadlig mediepåverkan. Vidare innehåller den s.k. DSA-förordningen regler om hantering av olagligt innehåll.

När det gäller skydd för dem som framställs i våldsskildringar redovisade Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i november 2023 betänkandet Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras. Utredningen konstaterar bl.a. att personer som har varit utsatta för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften har riskfaktorer och omfattande ohälsa och att fler behöver kunna ta del av skydd, stöd och vård. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Därmed är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1903 (V) yrkande 16 om begränsning av våldspornografi. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Utskottet är heller inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av det som anförs i motion 2024/25:2340 (S) yrkande 6 om spridning av den svenska sexköpslagen internationellt. Därmed avstyrker utskottet även det motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Sexköp och pornografi" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har riksdagen, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen om offentlighet och sekretess kopplat till brottsbekämpningen. Som också framgår beslutade riksdagen den 26 februari 2025 om nya regler om ett ökat informationsflöde till brottsbekämpningen genom bl.a. en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Vidare redovisade Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter i september 2024 delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Utredningen föreslår bl.a. att det i OSL ska införas en ny generell sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt att lämna ut annars sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet. Bestämmelsen ska bryta sekretess till skydd för uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska sekretess till skydd för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden inte hindra att en uppgift lämnas till en annan myndighet om det behövs för att utreda brott eller för att motverka brottslig verksamhet. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 17 december 2024. Den återstående delen av uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2025, dvs. uppdraget att bl.a. analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses och att särskilt överväga och lämna förslag på en bestämmelse som i större utsträckning gör det möjligt att på eget initiativ lämna ut offentliga uppgifter till en annan myndighet.

Därmed ser utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 2024/25:3159 (C) yrkande 21 om sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter för att samverka och förebygga brott. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

När det sedan gäller motion 2024/25:3159 (C) yrkande 22, om stärkt sekretess för personuppgifter för att motverka gärningspersoners möjligheter att i brottsligt syfte hitta lämpliga brottsoffer, vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar att man inom Regeringskansliet för närvarande bereder ett betänkande som innehåller förslag om en reglering av söktjänster som offentliggör personuppgifter, för att skydda den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. Utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av det här aktuella motionsyrkandet, som därför också bör avslås.

Ur avsnittet "Offentlighet och sekretess" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har riksdagen, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen om offentlighet och sekretess kopplat till brottsbekämpningen. Som också framgår beslutade riksdagen den 26 februari 2025 om nya regler om ett ökat informationsflöde till brottsbekämpningen genom bl.a. en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Vidare redovisade Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter i september 2024 delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Utredningen föreslår bl.a. att det i OSL ska införas en ny generell sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt att lämna ut annars sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet. Bestämmelsen ska bryta sekretess till skydd för uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska sekretess till skydd för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden inte hindra att en uppgift lämnas till en annan myndighet om det behövs för att utreda brott eller för att motverka brottslig verksamhet. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 17 december 2024. Den återstående delen av uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2025, dvs. uppdraget att bl.a. analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses och att särskilt överväga och lämna förslag på en bestämmelse som i större utsträckning gör det möjligt att på eget initiativ lämna ut offentliga uppgifter till en annan myndighet.

Därmed ser utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 2024/25:3159 (C) yrkande 21 om sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter för att samverka och förebygga brott. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

När det sedan gäller motion 2024/25:3159 (C) yrkande 22, om stärkt sekretess för personuppgifter för att motverka gärningspersoners möjligheter att i brottsligt syfte hitta lämpliga brottsoffer, vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar att man inom Regeringskansliet för närvarande bereder ett betänkande som innehåller förslag om en reglering av söktjänster som offentliggör personuppgifter, för att skydda den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. Utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av det här aktuella motionsyrkandet, som därför också bör avslås.

Ur avsnittet "Offentlighet och sekretess" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Som framgår ovan redovisade utredningen En uppväxt fri från våld sitt betänkande i januari 2023. Betänkandet innehåller förslag om barns rättigheter i brottmålsprocessen och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett flera uppdrag till Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten som syftar till att öka kunskapen och stärka kompetensen om barnets rättigheter hos offentliga aktörer. Dessutom har Statskontoret fått i uppdrag att följa upp och analysera regeringens strategiska arbete inom området barnets rättigheter, med fokus på det arbete som har genomförts med anledning av den nationella strategin om att stärka barnets rättigheter i Sverige. Även andra åtgärder har vidtagits för att stärka barns rättigheter i kontakten med bl.a. rättsväsendet. Med hänsyn till det arbete som pågår är utskottet inte berett att föreslå något sådant initiativ som efterfrågas i motion 2024/25:1929 (V) yrkande 15 om att regeringen bör utreda hur barns specifika behov kopplat till förundersökning, rättsprocess, stöd- och skyddsåtgärder m.m. kan tillgodoses bättre och föreslå förbättringsåtgärder på området. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utredningen En uppväxt fri från våld har påtalat som en brist att det inte finns några särskilda bestämmelser i svensk rätt om skyndsamhet kopplat till brottmål i domstol när målsäganden är ett barn. Utredningen anser att det behövs en tidsfrist i brottmål när ett barn är målsägande. Frågan om utredningstid när barn utsatts för brott ligger alltså på regeringens bord, och utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av motionerna 2024/25:3111 (S) yrkande 107 och 2024/25:3164 (C) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i november 2023 betänkandet Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras. Utredningen föreslår bl.a. att regeringen ger en lämplig myndighet i uppgift att finansiera en ”hotline” som är inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Utskottet ser inte anledning att föregripa resultatet av det pågående arbetet med anledning av förslagen om sexuellt kränkande bilder och filmer på internet i motionerna 2024/25:2059 (C) yrkande 7 och 2024/25:2614 (MP) yrkande 7. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Som redovisas ovan ska polisen informera målsäganden om att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk på grund av det brott som anmälts. Polisen ska också informera om möjligheterna att få ersättning enligt brottsskadelagen och om reglerna för hur dessa ärenden handläggs. Vidare har Brottsoffermyndigheten utvecklat sitt arbete med att ge information till brottsoffer genom en ersättningsguide för att tillgodose brottsoffers behov av individualiserad information om möjligheterna till ersättning. Numera kan brottsoffer dessutom ansöka om brottsskadeersättning elektroniskt via ett formulär som myndigheten tagit fram.

Om brottet hör under allmänt åtal ska åklagaren, på målsägandens begäran, förbereda och föra talan om skadestånd. Under vissa förutsättningar ska målsäganden få ett målsägandebiträde förordnat för sig. Målsägandebiträdet ska bl.a. hjälpa till att föra talan om enskilt anspråk med anledning av brottet, om inte åklagaren gör detta.

När ett barn har utsatts för brott ska en särskild företrädare för barnet förordnas under vissa förutsättningar. Den särskilda företrädaren ska ta till vara barnets rätt till bl.a. skadestånd och brottsskadeersättning.

Dessutom föreslår Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus, som redovisade sitt uppdrag i mars 2025, bl.a. en enklare och snabbare process för att få brottsskadeersättning.

Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena om utökad information till brottsoffer om skadeståndsmöjligheter eller om att en ansvarig samordnande tjänsteman ska hjälpa till med ett barns skadeståndsrättigheter. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1368 (SD) yrkandena 4 och 6.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:2894 (SD) yrkande 8, om att införa en terrorfond för dem som fallit offer för terrorism, konstaterar utskottet att Brottsoffermyndigheten sedan 2021 är nationell kontaktpunkt för offer för terrorism. Det innebär bl.a. att myndigheten ska kunna förmedla information om stöd, skydd och ersättning för brottsoffer. Vidare innebär lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 en stärkt rätt till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, s.k. särskild anhörigersättning. Som utskottet framhållit ovan föreslår dessutom Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus bl.a. en enklare och snabbare process för att få brottsskadeersättning. Därmed är utskottet inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Ersättning till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Som redovisas ovan ska polisen informera målsäganden om att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk på grund av det brott som anmälts. Polisen ska också informera om möjligheterna att få ersättning enligt brottsskadelagen och om reglerna för hur dessa ärenden handläggs. Vidare har Brottsoffermyndigheten utvecklat sitt arbete med att ge information till brottsoffer genom en ersättningsguide för att tillgodose brottsoffers behov av individualiserad information om möjligheterna till ersättning. Numera kan brottsoffer dessutom ansöka om brottsskadeersättning elektroniskt via ett formulär som myndigheten tagit fram.

Om brottet hör under allmänt åtal ska åklagaren, på målsägandens begäran, förbereda och föra talan om skadestånd. Under vissa förutsättningar ska målsäganden få ett målsägandebiträde förordnat för sig. Målsägandebiträdet ska bl.a. hjälpa till att föra talan om enskilt anspråk med anledning av brottet, om inte åklagaren gör detta.

När ett barn har utsatts för brott ska en särskild företrädare för barnet förordnas under vissa förutsättningar. Den särskilda företrädaren ska ta till vara barnets rätt till bl.a. skadestånd och brottsskadeersättning.

Dessutom föreslår Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus, som redovisade sitt uppdrag i mars 2025, bl.a. en enklare och snabbare process för att få brottsskadeersättning.

Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena om utökad information till brottsoffer om skadeståndsmöjligheter eller om att en ansvarig samordnande tjänsteman ska hjälpa till med ett barns skadeståndsrättigheter. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1368 (SD) yrkandena 4 och 6.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:2894 (SD) yrkande 8, om att införa en terrorfond för dem som fallit offer för terrorism, konstaterar utskottet att Brottsoffermyndigheten sedan 2021 är nationell kontaktpunkt för offer för terrorism. Det innebär bl.a. att myndigheten ska kunna förmedla information om stöd, skydd och ersättning för brottsoffer. Vidare innebär lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 en stärkt rätt till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, s.k. särskild anhörigersättning. Som utskottet framhållit ovan föreslår dessutom Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus bl.a. en enklare och snabbare process för att få brottsskadeersättning. Därmed är utskottet inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Ersättning till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

Som redovisas ovan ska polisen informera målsäganden om att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk på grund av det brott som anmälts. Polisen ska också informera om möjligheterna att få ersättning enligt brottsskadelagen och om reglerna för hur dessa ärenden handläggs. Vidare har Brottsoffermyndigheten utvecklat sitt arbete med att ge information till brottsoffer genom en ersättningsguide för att tillgodose brottsoffers behov av individualiserad information om möjligheterna till ersättning. Numera kan brottsoffer dessutom ansöka om brottsskadeersättning elektroniskt via ett formulär som myndigheten tagit fram.

Om brottet hör under allmänt åtal ska åklagaren, på målsägandens begäran, förbereda och föra talan om skadestånd. Under vissa förutsättningar ska målsäganden få ett målsägandebiträde förordnat för sig. Målsägandebiträdet ska bl.a. hjälpa till att föra talan om enskilt anspråk med anledning av brottet, om inte åklagaren gör detta.

När ett barn har utsatts för brott ska en särskild företrädare för barnet förordnas under vissa förutsättningar. Den särskilda företrädaren ska ta till vara barnets rätt till bl.a. skadestånd och brottsskadeersättning.

Dessutom föreslår Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus, som redovisade sitt uppdrag i mars 2025, bl.a. en enklare och snabbare process för att få brottsskadeersättning.

Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena om utökad information till brottsoffer om skadeståndsmöjligheter eller om att en ansvarig samordnande tjänsteman ska hjälpa till med ett barns skadeståndsrättigheter. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1368 (SD) yrkandena 4 och 6.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:2894 (SD) yrkande 8, om att införa en terrorfond för dem som fallit offer för terrorism, konstaterar utskottet att Brottsoffermyndigheten sedan 2021 är nationell kontaktpunkt för offer för terrorism. Det innebär bl.a. att myndigheten ska kunna förmedla information om stöd, skydd och ersättning för brottsoffer. Vidare innebär lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 en stärkt rätt till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, s.k. särskild anhörigersättning. Som utskottet framhållit ovan föreslår dessutom Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus bl.a. en enklare och snabbare process för att få brottsskadeersättning. Därmed är utskottet inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Ersättning till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2023/24:JuU18. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Stöd till våldsutsatta kvinnor, punkt 1 (S, MP)

av Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 81.

Ställningstagande

När en kvinna utsätts för våld i en nära relation finns det en betydande risk att för mycket ansvar läggs på henne. Kvinnan ska våga lämna relationen, samla bevis och anmäla, skydda sina barn och därefter leva gömd för att inte riskera ytterligare våld och trakasserier.

Vi anser att kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Den sociala och fysiska tryggheten för dem som anmäler brotten måste stärkas, och samhället ska finnas med hela vägen. För att hjälpa våldsutsatta kvinnor behöver även samarbetet mellan inblandade myndigheter bli bättre. Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ till detta.

2.

Eftervåld, punkt 2 (S, MP)

av Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 18 och

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 82.

Ställningstagande

För många kvinnor fortsätter våldet även efter en separation. Då startar ofta en ny våldsspiral – det s.k. eftervåldet. Det kan handla om fysiskt våld, psykiskt våld, hot, återkommande vårdnadstvister, försök att fördröja bodelningen, ryktesspridning eller att gärningspersonen lämnat kvinnan med stora skulder. Utöver kvinnan drabbas gemensamma barn också av eftervåldet.

Vi anser att eftervåldet måste uppmärksammas och att personer som begår eftervåld ska lagföras. Regeringen bör därför tillsätta en bred utredning med syftet att kriminalisera eftervåldets alla olika uttryck, såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld samt försummelsevåld. Utredningen ska också lämna konkreta förslag på nödvändiga författningsändringar.

3.

Brottsoffermyndigheten m.m., punkt 3 (S)

av Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 105 och 106.

Ställningstagande

Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati. Det finns en särskild kraft i civilsamhället, och det behövs för att erbjuda stöd till den enskilda individen, för att engagera och folkbilda samt för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. För många brottsoffer utgör ideella organisationer som Brottsofferjouren, tjej- och kvinnojourer och domstolarnas vittnesstöd ett viktigt stöd. Brottsoffermyndigheten ger, förutom stöd till ideella organisationer, även direkt information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter, bl.a. genom en lättillgänglig webbaserad brottsofferguide.

Vi anser att ideella organisationer som arbetar med stöd till brottsoffer ska få en långsiktig och trygg finansiering och att Brottsoffermyndighetens arbete med information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter måste fortsätta och utvecklas. Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ till detta.

4.

Stärkt arbete mot rasism och hatbrott i hela rättskedjan, punkt 5 (V, MP)

av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 31.

Ställningstagande

Rasism är en ideologi och struktur som skadar både individer och samhällen genom att skapa och upprätthålla orättvisor baserade på hudfärg, etnicitet, kultur och religion. Det är en allvarlig samhällsutmaning som kräver målmedvetna och omfattande insatser på flera nivåer. Rasismen begränsar människors frihet och trygghet, och den fortsätter att förstöra förutsättningarna för ett sammanhållet och inkluderande samhälle. Det är därför av största vikt att samhället arbetar aktivt för att motverka rasism och diskriminering genom en serie strategiska åtgärder och reformer.

Vi anser att förekomsten av hatbrott och antalet rasistiska organisationer kräver en förstärkning av rättsväsendets arbete mot dessa brott. Utbildningen för poliser och övriga inom rättsväsendet i dessa frågor behöver stärkas. Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ till detta.

5.

Barns specifika behov i rättsprocessen, punkt 6 (S, V, MP)

av Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 15.

Ställningstagande

Rättsväsendet och utredande myndigheter har ofta en central roll för barn i utsatta situationer. Dessvärre finns det fortfarande brister när det gäller såväl lagstiftningen som bemötandet av barn inom rättsväsendet. Enligt Barnombudsmannen behöver barnrättsperspektivet i bl.a. utredningar och rättsprocesser stärkas.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet