Kriminalvårdsfrågor

Som framgår ovan vidtar Kriminalvården tillsammans med representanter från civilsamhället redan i dag olika åtgärder för att stödja och hjälpa de som blivit häktade. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motion 2024/25:1929 (V) yrkande 30. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Häktade" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 6. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7, 13, 14, 15, 16, 21 och 22. Läs betänkandet

Som framgår ovan vidtar Kriminalvården tillsammans med representanter från civilsamhället redan i dag olika åtgärder för att stödja och hjälpa de som blivit häktade. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motion 2024/25:1929 (V) yrkande 30. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Häktade" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 6. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5, 7, 13, 14, 15, 16, 21 och 22. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 7, 13, 14, 15, 16, 21 och 22. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 13, 14, 15, 16, 21 och 22. Läs betänkandet

När det gäller möjligheten att begränsa antalet fysiska besök i syfte att minimera insmugglingen av bl.a. narkotika konstaterar utskottet att det framgår av fängelselagen att ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får kontrolleras genom att personal övervakar besöket eller genom att besöket äger rum i ett besöksrum som är utformat så att det omöjliggör att föremål överlämnas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan och finner således inte något skäl att ändra gällande ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1823 (M) yrkande 1.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra några sådana tillkännagivanden om eget ansvar för kostnaden för medicin och specialkost under anstaltsvistelsen som efterfrågas i motion 2024/25:1823 (M) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att samtliga anställda inom Kriminalvården ska få visitera intagna av båda kön. Motion 2024/25:1823 (M) yrkande 4 avstyrks därför.

När det gäller yrkandet om att all utrustning för styrketräning bör avlägsnas från anstalterna gör utskottet bedömningen att utbudet av fysiska aktiviteter och fritidssysselsättning lämpligen avgörs inom Kriminalvården på det sätt som sker i dag. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3118 (SD).

Ur avsnittet "Tiden i anstalt" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

När det gäller möjligheten att begränsa antalet fysiska besök i syfte att minimera insmugglingen av bl.a. narkotika konstaterar utskottet att det framgår av fängelselagen att ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får kontrolleras genom att personal övervakar besöket eller genom att besöket äger rum i ett besöksrum som är utformat så att det omöjliggör att föremål överlämnas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan och finner således inte något skäl att ändra gällande ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1823 (M) yrkande 1.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra några sådana tillkännagivanden om eget ansvar för kostnaden för medicin och specialkost under anstaltsvistelsen som efterfrågas i motion 2024/25:1823 (M) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att samtliga anställda inom Kriminalvården ska få visitera intagna av båda kön. Motion 2024/25:1823 (M) yrkande 4 avstyrks därför.

När det gäller yrkandet om att all utrustning för styrketräning bör avlägsnas från anstalterna gör utskottet bedömningen att utbudet av fysiska aktiviteter och fritidssysselsättning lämpligen avgörs inom Kriminalvården på det sätt som sker i dag. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3118 (SD).

Ur avsnittet "Tiden i anstalt" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

När det gäller möjligheten att begränsa antalet fysiska besök i syfte att minimera insmugglingen av bl.a. narkotika konstaterar utskottet att det framgår av fängelselagen att ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får kontrolleras genom att personal övervakar besöket eller genom att besöket äger rum i ett besöksrum som är utformat så att det omöjliggör att föremål överlämnas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan och finner således inte något skäl att ändra gällande ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1823 (M) yrkande 1.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra några sådana tillkännagivanden om eget ansvar för kostnaden för medicin och specialkost under anstaltsvistelsen som efterfrågas i motion 2024/25:1823 (M) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att samtliga anställda inom Kriminalvården ska få visitera intagna av båda kön. Motion 2024/25:1823 (M) yrkande 4 avstyrks därför.

När det gäller yrkandet om att all utrustning för styrketräning bör avlägsnas från anstalterna gör utskottet bedömningen att utbudet av fysiska aktiviteter och fritidssysselsättning lämpligen avgörs inom Kriminalvården på det sätt som sker i dag. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3118 (SD).

Ur avsnittet "Tiden i anstalt" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 11 och 12. Läs betänkandet

När det gäller möjligheten att begränsa antalet fysiska besök i syfte att minimera insmugglingen av bl.a. narkotika konstaterar utskottet att det framgår av fängelselagen att ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får kontrolleras genom att personal övervakar besöket eller genom att besöket äger rum i ett besöksrum som är utformat så att det omöjliggör att föremål överlämnas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan och finner således inte något skäl att ändra gällande ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1823 (M) yrkande 1.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra några sådana tillkännagivanden om eget ansvar för kostnaden för medicin och specialkost under anstaltsvistelsen som efterfrågas i motion 2024/25:1823 (M) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att samtliga anställda inom Kriminalvården ska få visitera intagna av båda kön. Motion 2024/25:1823 (M) yrkande 4 avstyrks därför.

När det gäller yrkandet om att all utrustning för styrketräning bör avlägsnas från anstalterna gör utskottet bedömningen att utbudet av fysiska aktiviteter och fritidssysselsättning lämpligen avgörs inom Kriminalvården på det sätt som sker i dag. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3118 (SD).

Ur avsnittet "Tiden i anstalt" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10 och 12. Läs betänkandet

När det gäller möjligheten att begränsa antalet fysiska besök i syfte att minimera insmugglingen av bl.a. narkotika konstaterar utskottet att det framgår av fängelselagen att ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får kontrolleras genom att personal övervakar besöket eller genom att besöket äger rum i ett besöksrum som är utformat så att det omöjliggör att föremål överlämnas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan och finner således inte något skäl att ändra gällande ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1823 (M) yrkande 1.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra några sådana tillkännagivanden om eget ansvar för kostnaden för medicin och specialkost under anstaltsvistelsen som efterfrågas i motion 2024/25:1823 (M) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att samtliga anställda inom Kriminalvården ska få visitera intagna av båda kön. Motion 2024/25:1823 (M) yrkande 4 avstyrks därför.

När det gäller yrkandet om att all utrustning för styrketräning bör avlägsnas från anstalterna gör utskottet bedömningen att utbudet av fysiska aktiviteter och fritidssysselsättning lämpligen avgörs inom Kriminalvården på det sätt som sker i dag. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3118 (SD).

Ur avsnittet "Tiden i anstalt" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 7, 13, 15, 16, 21 och 22. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 7, 13, 14, 16, 21 och 22. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 7, 13, 14, 15, 21 och 22. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det pågår emellertid ett intensivt arbete med att utöka antalet fasta platser på häkten och anstalter. Som framgår ovan har regeringen även gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som skulle kunna bidra till en snabbare och mer kostnadseffektiv expansion av platskapaciteten och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar. I uppdraget ingår också att löpande införa lämpliga åtgärder som Kriminalvården själv råder över i syfte att minska dygnskostnaderna och säkerställa att Kriminalvårdens kapacitet svarar mot prognostiserade behov. Regeringen har därutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Mot den bakgrunden anser utskottet, även om det är en ansträngd situation, att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna begär i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 20. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

När det gäller frågan om situationen på kvinnoanstalterna konstaterar utskottet att strafftider och medelbeläggning ökade under 2024 och att platsbristen var stor. Situationen förbättrades dock efter sommaren när nya anstaltsplatser för kvinnor öppnades. Utskottet anser inte att den nuvarande situationen motiverar ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 21. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår av redogörelsen ovan har en utredning nyligen haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands och redovisat hur det praktiskt skulle kunna genomföras och vilka författningsförslag som är nödvändiga för genomförandet. Förslaget har remitterats och ska därefter beredas inom Regeringskansliet. Med hänsyn till det arbete som pågår i frågan finner utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3111 (S) yrkande 24. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I årsredovisningen för 2024 gör Kriminalvården bedömningen att frivårdens förmåga att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt i stort upprätthölls under året. I kapacitetsrapporten för 2025–2034 gör myndigheten uppskattningen att antalet frivårdsklienter kommer att öka med 40–60 procent. Kriminalvården planerar för en långsiktig utökning av frivårdens kapacitet och utskottet anser därför att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 30. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2024/25:1171 (KD), 2024/25:2115 (M) och 2024/25:2327 (S) avstyrks därför.

När det gäller motionen om kompetensförsörjning och arbetsmiljö på anstalterna konstaterar utskottet att utbyggnaden av Kriminalvården kommer att innebära stora utmaningar på detta område. Kriminalvården har i kapacitetsrapporten för 2025–2034 uppgett att bemanningstätheten i anstalt och häkte totalt över tid kommer att behöva minska för att kunna säkerställa kompetensförsörjningen. Utskottet utgår från att det systematiska arbetsmiljöarbete som Kriminalvården bedriver även fortsättningsvis kommer vara centralt för myndigheten. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3141 (M). Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det pågår emellertid ett intensivt arbete med att utöka antalet fasta platser på häkten och anstalter. Som framgår ovan har regeringen även gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som skulle kunna bidra till en snabbare och mer kostnadseffektiv expansion av platskapaciteten och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar. I uppdraget ingår också att löpande införa lämpliga åtgärder som Kriminalvården själv råder över i syfte att minska dygnskostnaderna och säkerställa att Kriminalvårdens kapacitet svarar mot prognostiserade behov. Regeringen har därutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Mot den bakgrunden anser utskottet, även om det är en ansträngd situation, att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna begär i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 20. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

När det gäller frågan om situationen på kvinnoanstalterna konstaterar utskottet att strafftider och medelbeläggning ökade under 2024 och att platsbristen var stor. Situationen förbättrades dock efter sommaren när nya anstaltsplatser för kvinnor öppnades. Utskottet anser inte att den nuvarande situationen motiverar ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 21. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår av redogörelsen ovan har en utredning nyligen haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands och redovisat hur det praktiskt skulle kunna genomföras och vilka författningsförslag som är nödvändiga för genomförandet. Förslaget har remitterats och ska därefter beredas inom Regeringskansliet. Med hänsyn till det arbete som pågår i frågan finner utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3111 (S) yrkande 24. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I årsredovisningen för 2024 gör Kriminalvården bedömningen att frivårdens förmåga att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt i stort upprätthölls under året. I kapacitetsrapporten för 2025–2034 gör myndigheten uppskattningen att antalet frivårdsklienter kommer att öka med 40–60 procent. Kriminalvården planerar för en långsiktig utökning av frivårdens kapacitet och utskottet anser därför att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 30. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2024/25:1171 (KD), 2024/25:2115 (M) och 2024/25:2327 (S) avstyrks därför.

När det gäller motionen om kompetensförsörjning och arbetsmiljö på anstalterna konstaterar utskottet att utbyggnaden av Kriminalvården kommer att innebära stora utmaningar på detta område. Kriminalvården har i kapacitetsrapporten för 2025–2034 uppgett att bemanningstätheten i anstalt och häkte totalt över tid kommer att behöva minska för att kunna säkerställa kompetensförsörjningen. Utskottet utgår från att det systematiska arbetsmiljöarbete som Kriminalvården bedriver även fortsättningsvis kommer vara centralt för myndigheten. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3141 (M). Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det pågår emellertid ett intensivt arbete med att utöka antalet fasta platser på häkten och anstalter. Som framgår ovan har regeringen även gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som skulle kunna bidra till en snabbare och mer kostnadseffektiv expansion av platskapaciteten och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar. I uppdraget ingår också att löpande införa lämpliga åtgärder som Kriminalvården själv råder över i syfte att minska dygnskostnaderna och säkerställa att Kriminalvårdens kapacitet svarar mot prognostiserade behov. Regeringen har därutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Mot den bakgrunden anser utskottet, även om det är en ansträngd situation, att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna begär i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 20. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

När det gäller frågan om situationen på kvinnoanstalterna konstaterar utskottet att strafftider och medelbeläggning ökade under 2024 och att platsbristen var stor. Situationen förbättrades dock efter sommaren när nya anstaltsplatser för kvinnor öppnades. Utskottet anser inte att den nuvarande situationen motiverar ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 21. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår av redogörelsen ovan har en utredning nyligen haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands och redovisat hur det praktiskt skulle kunna genomföras och vilka författningsförslag som är nödvändiga för genomförandet. Förslaget har remitterats och ska därefter beredas inom Regeringskansliet. Med hänsyn till det arbete som pågår i frågan finner utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3111 (S) yrkande 24. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I årsredovisningen för 2024 gör Kriminalvården bedömningen att frivårdens förmåga att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt i stort upprätthölls under året. I kapacitetsrapporten för 2025–2034 gör myndigheten uppskattningen att antalet frivårdsklienter kommer att öka med 40–60 procent. Kriminalvården planerar för en långsiktig utökning av frivårdens kapacitet och utskottet anser därför att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 30. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2024/25:1171 (KD), 2024/25:2115 (M) och 2024/25:2327 (S) avstyrks därför.

När det gäller motionen om kompetensförsörjning och arbetsmiljö på anstalterna konstaterar utskottet att utbyggnaden av Kriminalvården kommer att innebära stora utmaningar på detta område. Kriminalvården har i kapacitetsrapporten för 2025–2034 uppgett att bemanningstätheten i anstalt och häkte totalt över tid kommer att behöva minska för att kunna säkerställa kompetensförsörjningen. Utskottet utgår från att det systematiska arbetsmiljöarbete som Kriminalvården bedriver även fortsättningsvis kommer vara centralt för myndigheten. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3141 (M). Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18 och 20. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det pågår emellertid ett intensivt arbete med att utöka antalet fasta platser på häkten och anstalter. Som framgår ovan har regeringen även gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som skulle kunna bidra till en snabbare och mer kostnadseffektiv expansion av platskapaciteten och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar. I uppdraget ingår också att löpande införa lämpliga åtgärder som Kriminalvården själv råder över i syfte att minska dygnskostnaderna och säkerställa att Kriminalvårdens kapacitet svarar mot prognostiserade behov. Regeringen har därutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Mot den bakgrunden anser utskottet, även om det är en ansträngd situation, att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna begär i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 20. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

När det gäller frågan om situationen på kvinnoanstalterna konstaterar utskottet att strafftider och medelbeläggning ökade under 2024 och att platsbristen var stor. Situationen förbättrades dock efter sommaren när nya anstaltsplatser för kvinnor öppnades. Utskottet anser inte att den nuvarande situationen motiverar ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 21. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår av redogörelsen ovan har en utredning nyligen haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands och redovisat hur det praktiskt skulle kunna genomföras och vilka författningsförslag som är nödvändiga för genomförandet. Förslaget har remitterats och ska därefter beredas inom Regeringskansliet. Med hänsyn till det arbete som pågår i frågan finner utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3111 (S) yrkande 24. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I årsredovisningen för 2024 gör Kriminalvården bedömningen att frivårdens förmåga att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt i stort upprätthölls under året. I kapacitetsrapporten för 2025–2034 gör myndigheten uppskattningen att antalet frivårdsklienter kommer att öka med 40–60 procent. Kriminalvården planerar för en långsiktig utökning av frivårdens kapacitet och utskottet anser därför att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3111 (S) yrkande 30. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2024/25:1171 (KD), 2024/25:2115 (M) och 2024/25:2327 (S) avstyrks därför.

När det gäller motionen om kompetensförsörjning och arbetsmiljö på anstalterna konstaterar utskottet att utbyggnaden av Kriminalvården kommer att innebära stora utmaningar på detta område. Kriminalvården har i kapacitetsrapporten för 2025–2034 uppgett att bemanningstätheten i anstalt och häkte totalt över tid kommer att behöva minska för att kunna säkerställa kompetensförsörjningen. Utskottet utgår från att det systematiska arbetsmiljöarbete som Kriminalvården bedriver även fortsättningsvis kommer vara centralt för myndigheten. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2024/25:3141 (M). Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Som utskottet har uttalat flera gånger tidigare är det återfallsförebyggande arbetet en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter och ett område som bör prioriteras. Utskottet konstaterar att den omfattande utbyggnaden av Kriminalvården innebär stora utmaningar men att det samtidigt pågår ett arbete för att stärka det återfallsförebyggande arbetet. Trygghetsberedningen, som haft i uppdrag att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott, har lagt fram ett antal förslag. Slutbetänkandet har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. Studien ska leda fram till förslag på åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om strukturella hinder som försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3111 (S) yrkande 31.

När det gäller civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om ett systematiskt arbete för att öka användandet av biträdande övervakare från civilsamhället. Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det saknas skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 23.

Mot bakgrund av det arbete som gjorts de senaste åren för att utveckla samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning som begärs i motion 2024/25:3164 (C) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har riksdagen gjort två tillkännagivanden om nationella avhopparprogram. Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen har nyligen till regeringen redovisat ett uppdrag om att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare samt omhänderta andra utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare från kriminella miljöer. Myndigheterna anför bl.a. att det fortsatta arbetet med att utveckla stöd till avhoppare behöver fokusera på kunskapsutveckling kring målgruppen i syfte att ge ett kvalitetssäkrat stöd, baserat på bästa tillgängliga kunskap. Eftersom ett utvecklingsarbete pågår anser utskottet att det inte framkommit tillräckliga skäl för ett sådant tillkännagivande om forskning om och utvärdering av exitprogram som efterfrågas i motion 2024/25:449 (S) yrkande 4. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 7, 13, 14, 15, 16 och 22. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU13 och 2023/24:JuU17. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Särskilt ombud för häktade, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 30.

Ställningstagande

Under tiden i häkte eller fängelse är utgångspunkten att den intagne själv får bekosta sin hyra och andra utgifter. Kriminalvården lämnar inte något ekonomiskt stöd för detta. Ibland är det dock möjligt för den intagne att få ekonomisk hjälp av socialtjänsten. Dessvärre finns det i dag ingen möjlighet att få hjälp med praktiska saker som att betala räkningar, ta myndighetskontakter, gå på planerade möten, begära uppskov med hyran, prata med arbetsgivare, ställa av eller sälja bilen eller tömma lägenheten. Det riskerar att leda till stora problem för personer som häktats och som saknar anhöriga som kan hjälpa dem. Jag anser därför att det är rimligt att en person som sitter häktad ska få tillgång till ett särskilt ombud om han eller hon har behov av det. En sådan ombudsfunktion skulle förslagsvis kunna fungera så att Kriminalvården kontaktar socialtjänsten i den häktades bosättnings- eller vistelsekommun, som sedan utser ett ombud. Jag anser att regeringen bör se över möjligheten att införa en sådan ombudsfunktion.

2.

Strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, punkt 2 (S, V, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 31.

Ställningstagande

När det gäller det återfallsförebyggande arbetet kan vi konstatera att samverkan mellan alla betydelsefulla aktörer, som t.ex. Kriminalvården, polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen, måste stärkas. Alla olika aktörer behöver ta sin del av ansvaret. Även den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården behöver stärkas och vården måste vara sammanhängande från att verkställigheten påbörjas i anstalt fram till frivård och inslussning och vidare i det fria livet i samhället. Om orsaken till brotten kan anses vara beroendesjukdom, neuropsykiatriskt tillstånd eller samsjuklighet behöver klienten kunna garanteras en sammanhållen vårdkedja. För att det livsviktiga återfallsförebyggande arbetet ska kunna bedrivas ändamålsenligt, effektivt i samverkan och likvärdigt över landet krävs det att regeringen ser och tar tag i de strukturella hinder som försvårar arbetet – såsom krisen i Kriminalvården och de stora underskott och demografiska utmaningar som regionerna och kommunerna befinner sig i. Om Kriminalvården och övriga samhället inte får tillräckliga förutsättningar att arbeta med att stoppa kriminella från att återfalla i brott kommer vi inte heller att lyckas knäcka gängen och stoppa våldet. Enligt vår mening måste regeringen därför prioritera det återfallsförebyggande arbetet högt.

3.

Civilsamhällets roll vid inslussningen i samhället, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 23.

Ställningstagande

Den bristande inslussningen och återanpassningen av personer som avtjänat fängelsestraff drabbar både personerna själva och allmänheten som riskerar att utsättas för nya brott. Jag anser att regeringen behöver ta ett helhetsgrepp om frågan. Inslussning och återanpassning till samhället av grovt kriminella människor måste fungera i hela landet, och samtliga involverade aktörer behöver ta sitt ansvar. Det har kommit signaler om att samarbetet mellan Kriminalvården och civilsamhällets organisationer inte alltid fungerar som det är tänkt. Regeringen bör därför se över möjligheten att ytterligare involvera civilsamhället vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt.

4.

Samverkan med socialtjänsten, punkt 4 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 18.

Ställningstagande

Kriminalvården har en viktig roll i att förebygga återfall i brott. Jag anser att myndighetens arbete med att möjliggöra för de som avtjänat sitt straff att slussas ut på arbetsmarknaden måste förbättras. I det arbetet är det viktigt att samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten förbättras så att den enskilde får ett tillfredsställande stöd i återanpassningen till samhället.

5.

Utbildningsmöjligheter för intagna, punkt 6 (V, MP)

av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 26.

Ställningstagande

Mitt parti har i tidigare motioner återkommande föreslagit att alla intagna inom Kriminalvården ska ges möjlighet till grundutbildning och kompletterande gymnasieutbildning. Det har även lagts fram förslag om att regeringen ska göra en översyn av vilka utbildningar som erbjuds på vilka anstalter i syfte att dels se till att grund- och gymnasieutbildning erbjuds vid samtliga anstalter, dels öka de intagnas möjligheter att delta i utbildningar på distans, t.ex. folkhögskoleutbildningar eller utbildningar på högskolenivå. Det har även framkommit önskemål från såväl intagna som vissa anstalter om att det ska bedrivas fler yrkesutbildningar. Vi anser därför att utbildningsmöjligheterna vid anstalterna generellt bör förbättras. Regeringen bör därför ta initiativ till fler utbildningsmöjligheter för intagna i Kriminalvården.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet