Processrättsliga frågor

I promemorian Några processrättsliga reformer i allmän domstol föreslås att möjligheterna för parter, ombud, vittnen och andra domstolsaktörer att inställa sig genom videolänk till ett sammanträde i domstol utvidgas. Utskottet anser att beredningen av förslagen i promemorian inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2024/25:1929 (V) yrkande 16 om ökade möjligheter att delta i rättegång på distans.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom det tillkännagivande om ökad transparens i tillståndsprocesser som begärs i motion 2024/25:2022 (M). Motionen avstyrks därför.

Ur avsnittet "Domstolsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU12 och 2023/24:JuU21. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Lagstiftning om tvångsmedel, punkt 1 (S, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 49.

Ställningstagande

Under förhållandevis kort tid har omfattande utökningar av polisens möjligheter att använda olika former av tvångsmedel genomförts. Det handlar bl.a. om att tvångsmedel i betydligt större utsträckning än tidigare kan användas preventivt, alltså utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. Syftet är att upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångsmedel får i dag också användas vid fler och mindre allvarliga brott än tidigare. Dessutom får den överskottsinformation som kommer fram i samband med t.ex. avlyssning också användas. Det här är verktyg som är efterfrågade av polisen och som kommer att göra stor skillnad för möjligheterna att förebygga och klara upp brott. Samtidigt innebär den omfattande utvidgningen av möjligheterna att använda tvångsmedel stora integritetsinskränkningar. Därför bör den här typen av lagstiftning vara tidsbegränsad. Den behöver dessutom utvärderas kontinuerligt för att man ska kunna bedöma om lagstiftningens syfte verkligen uppnås och om den är proportionerlig i förhållande till integritetsinskränkningen.

2.

Ökade möjligheter att delta i rättegång på distans, punkt 2 (V, MP)

av Ulrika Westerlund (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 16.

Ställningstagande

Under de senaste tolv åren har deltagande via videolänk vid domstolsförhandlingar ökat från att ha använts i mindre än var tionde rättegång till att vara ett inslag i så gott som varje förhandling. I vissa fall har möjligheten att delta via videolänk skapat rimligare förutsättningar för brottsoffer att redogöra för vad som har hänt, särskilt i mål som rör grov kvinnofridskränkning. Kvinnor som har flytt från platsen där brottet har begåtts kan vara väldigt rädda för att möta gärningsmannen. Det förekommer dock att rätten nekar målsäganden att delta via videolänk.

Både effektivitetsskäl och skyddsskäl kan motivera en ökad användning av videolänk vid domstolsförhandlingar. Vi anser att närvaro via videolänk regelmässigt bör erbjudas i situationer där målsäganden och vittnen till följd av rädsla inte vill delta på plats i rättssalen. Regeringen bör därför ge Domstolsverket i uppdrag att utveckla och sprida tekniken för att delta i rättegång på distans via videolänk till samtliga domstolar.

3.

Personalförsörjning, punkt 4 (C, MP)

av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 14 och

bifaller delvis motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 13.

Ställningstagande

Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges Domstolar ökat. Detta har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade, såväl brottmål och tvistemål som förvaltningsrättsliga mål och ärenden är påverkade. Här måste regeringen ta situationen på allvar och bistå domstolarna med det de behöver för att hantera hela ärendebördan, inte bara det som är relaterat till den grova organiserade brottsligheten. Det är därför avgörande att Sveriges Domstolar nu får faktisk möjlighet att utöka verksamheten på ett hållbart och långsiktigt sätt. Att rekrytera, utbilda och fortbilda domare är ett arbete som tar tid. Notarieutbildningen är en aspekt av detta, rekryteringen av jurister med andra erfarenheter av rättsväsendet är en annan. För att både vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister och uppfylla rollen som rättsstatens yttersta väktare måste domstolarna ha goda möjligheter att löpande rekrytera och utbilda domare. Till detta hör också behovet av en översyn av skyddet för domare och andra anställda i domstolarna för att säkerställa att de har ett adekvat skydd i den utsatta situation de ofta befinner sig i.

4.

Personalförsörjning, punkt 4 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 13 och

bifaller delvis motion

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 14.

Ställningstagande

De senaste årens kraftiga tillströmning av stora brottmål med flera personer som är frihetsberövade har medfört att situationen vid de allmänna domstolarna är mycket ansträngd på många håll i landet. Handläggningstiderna är så långa att kravet på en rättegång inom rimlig tid inte alltid uppfylls. De komplexa och tidskrävande målen tränger undan enklare mål som läggs på hög. Vidare är bristen på domare mer eller mindre akut. Situationen har sammantaget lett till en försämrad arbetsmiljö, vilket i sin tur försvårar nyrekryteringen.

Det är av största vikt för vårt demokratiska statsskick att domstolsväsendet fungerar väl. Det är inte rimligt att tillföra resurser till polisen och åklagarna utan att motsvarande satsningar görs på domstolarna. De långa handläggningstiderna i domstolarna skadar allmänhetens förtroende för rättsväsendet och rättsstaten. Att enbart tillföra mer resurser är dock inte hela lösningen på problemet. Domarutbildningen behöver ses över i syfte att möjliggöra ökad rekrytering. Vidare behöver processrätten moderniseras. Tyngdpunkten i rättskipningen bör ligga i tingsrätten som första instans. En möjlighet att avlasta de domare som i dag ensamma hanterar stora, komplicerade mål är att se till att två domare deltar vid tingsrättens huvudförhandling. En sådan möjlighet finns enligt rättegångsbalken, men i praktiken tillämpas den mycket sällan på grund av bristen på domare. Regeringen bör därför tillsätta en utredning i syfte att se över domarutbildningen och processordningen i de allmänna domstolarna.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet