Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.

Utskottet konstaterar inledningsvis att offentliganställda i hög grad är utsatta för våld, hot och trakasserier. Utsattheten har ökat över tid och utgör ett demokratiproblem som kräver åtgärder. Riksdagen har också, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen i frågor om skyddet för offentliganställda mot bl.a. våld och hot.

Lagförslaget om ändringar i brottsbalken

Som regeringen framhåller spänner frågan om våld, hot och trakasserier i arbetslivet över många områden inom samhället. En central del utgörs av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, i vilket det ingår att förebygga och hantera våld, hot och trakasserier mot personalen. Förebyggande och trygghetsskapande åtgärder från arbetsgivarens sida utgör ett mycket viktigt medel för att minska personalens utsatthet. Som också betonas i propositionen är dock problembilden i fråga om offentliganställdas utsatthet mångfasetterad och behöver belysas i olika sammanhang och ur skilda perspektiv. Även om arbetsgivaransvaret är en viktig del i det arbetet står det klart att problemet kan behöva adresseras även genom åtgärder på andra områden, t.ex. genom förändringar av det straffrättsliga regelverket. Att stärka skyddet för offentliganställda är enligt regeringen ett angeläget och pågående arbete som alltså kräver åtgärder inom flera olika områden.

Regeringen föreslår därför i den nu aktuella propositionen att det straffrättsliga skyddet i brottsbalken för tjänstemän och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner ska moderniseras och stärkas. Det handlar sammanfattningsvis om ett starkare skydd för tjänstemän mot våld eller hot, ett starkare skydd mot trakasserier genom brottet angrepp mot tjänsteman, ett nytt brott om förolämpning mot tjänsteman, en modernisering av brottet våldsamt motstånd samt ett starkare skydd mot upprepade trakasserier genom brottet olaga förföljelse. De föreslagna straffskärpningarna syftar till att både tillgodose allmänpreventiva intressen och säkerställa att utmätta straff är proportionerliga i förhållande till brottens allvar.

Mot att lagförslaget om ändringar i brottsbalken antas har det väckts en motion om avslag i de delar som gäller skärpta straffskalor och det nya brottet förolämpning mot tjänsteman. Utskottet konstaterar att regeringen tämligen utförligt har motiverat sitt förslag i dessa delar, i enlighet med vad som delvis återgetts ovan. Vidare överensstämmer regeringens förslag med det som den underliggande utredningen föreslog, och de flesta remissinstanser har också instämt i förslaget eller har inte invänt mot det. Utskottet anser därför att lagförslaget om ändringar i brottsbalken bör antas av de skäl som anförs i propositionen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3381 (MP) yrkandena 1 och 2 om avslag på propositionen i angivna delar och om ett tillkännagivande till regeringen om förebyggande åtgärder och arbetsmiljöinsatser. Vidare bedömer utskottet att motion 2024/25:2233 (M), om ett starkare straffrättsligt skydd för offentliganställda, får anses tillgodosedd genom lagförslaget. Även den motionen bör därför avslås.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet konstaterar att regeringens lagförslag i övrigt gäller beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut, sekretesskyddet för offentliganställdas uppgifter samt en ny forumregel för brottmål där det förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det har inte väckts någon motion som går emot att dessa lagförslag nu antas. Utskottet tillstyrker därför lagförslagen av de skäl som anförs i propositionen.

Riksdagens tillkännagivanden

Utskottet har inte några invändningar mot hur regeringen i propositionen har redovisat riksdagens tillkännagivanden.

Exponering av beslutsfattares namn

När det gäller motion 2024/25:3370 (C) yrkande 2, om att regeringen bör låta utreda ett bredare skydd för offentliganställda när det gäller exponering av beslutsfattares namn, vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar att den nya reglering som utskottet ovan ställt sig bakom ger ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna namn i en skriftlig underrättelse om beslut. Sålunda behöver underrättelsen aldrig innehålla uppgift om en beslutsfattares namn om det kan befaras att personen utsätts för hot, trakasserier eller annan allvarlig olägenhet. Detsamma gäller namnet på den som har varit föredragande eller medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Regeringen har framhållit att ett huvudsakligt syfte med den nya bestämmelsen är att begränsa olämpliga ageranden och kontaktförsök från den enskilde som sker i affekt. Genom att fördröja en eventuell kontakt mellan beslutsfattaren och mottagaren av underrättelsen minskar den risken. På det sättet anser regeringen att förslaget har förutsättningar att stärka skyddet för offentliganställda när det gäller t.ex. hot och trakasserier. Regeringen har också pekat på att utredningens kartläggning visar att Kronofogdemyndigheten har uppfattat det som verkningsfullt att minska exponeringen av anställdas namn i underrättelser, och det beskrivs ha haft en positiv inverkan på personalens trygghet. Dessutom har merparten av remissinstanserna tillstyrkt förslaget eller har inte invänt mot det, och förslaget har även getts ett något vidare tillämpningsområde än utredningens förslag för att göra det mer ändamålsenligt och verkningsfullt.

Vid sidan av detta noterar utskottet också det utredningsförslag som beskrivits ovan om ett stärkt skydd för personuppgifter som offentliggörs i söktjänster. Utredningsförslaget syftar bl.a. till att komma till rätta med problembilden att information som i dag är lättillgänglig genom söktjänster kan användas för att kartlägga offentliganställda för att sedan utsätta dem för hot eller trakasserier. Förslaget har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det aktuella motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Utvärdering

Regeringen har i propositionen redogjort för sin bedömning av vilka konsekvenser lagförslagen kommer att ha, i enlighet med vad som delvis återgetts ovan. När det gäller det nya brottet förolämpning mot tjänsteman har regeringen anfört att det blir tydligt vad en tjänsteman inte ska behöva tåla i sitt arbete. Brottet kan också fylla en funktion på så sätt att det blir ett verktyg för att hindra en eskalering av en situation som annars hade kunnat leda till värre följder. Vidare har regeringen bedömt att den tydliga signal som de straffrättsliga förslagen i propositionen innebär i kombination med att regelverket blir mer ändamålsenligt kan bidra till att också anmälningsbenägenheten ökar, vilket är en viktig faktor för att ändringar i det straffrättsliga regelverket ska få effekt. Kopplat till detta noterar utskottet också vad regeringen framfört om att åtalsregleringen för det nya förolämpningsbrottet kan bidra till att kriminaliseringen får ett praktiskt genomslag.

Ur avsnittet "Ett starkare skydd för offentliganställda" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att offentliganställda i hög grad är utsatta för våld, hot och trakasserier. Utsattheten har ökat över tid och utgör ett demokratiproblem som kräver åtgärder. Riksdagen har också, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen i frågor om skyddet för offentliganställda mot bl.a. våld och hot.

Lagförslaget om ändringar i brottsbalken

Som regeringen framhåller spänner frågan om våld, hot och trakasserier i arbetslivet över många områden inom samhället. En central del utgörs av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, i vilket det ingår att förebygga och hantera våld, hot och trakasserier mot personalen. Förebyggande och trygghetsskapande åtgärder från arbetsgivarens sida utgör ett mycket viktigt medel för att minska personalens utsatthet. Som också betonas i propositionen är dock problembilden i fråga om offentliganställdas utsatthet mångfasetterad och behöver belysas i olika sammanhang och ur skilda perspektiv. Även om arbetsgivaransvaret är en viktig del i det arbetet står det klart att problemet kan behöva adresseras även genom åtgärder på andra områden, t.ex. genom förändringar av det straffrättsliga regelverket. Att stärka skyddet för offentliganställda är enligt regeringen ett angeläget och pågående arbete som alltså kräver åtgärder inom flera olika områden.

Regeringen föreslår därför i den nu aktuella propositionen att det straffrättsliga skyddet i brottsbalken för tjänstemän och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner ska moderniseras och stärkas. Det handlar sammanfattningsvis om ett starkare skydd för tjänstemän mot våld eller hot, ett starkare skydd mot trakasserier genom brottet angrepp mot tjänsteman, ett nytt brott om förolämpning mot tjänsteman, en modernisering av brottet våldsamt motstånd samt ett starkare skydd mot upprepade trakasserier genom brottet olaga förföljelse. De föreslagna straffskärpningarna syftar till att både tillgodose allmänpreventiva intressen och säkerställa att utmätta straff är proportionerliga i förhållande till brottens allvar.

Mot att lagförslaget om ändringar i brottsbalken antas har det väckts en motion om avslag i de delar som gäller skärpta straffskalor och det nya brottet förolämpning mot tjänsteman. Utskottet konstaterar att regeringen tämligen utförligt har motiverat sitt förslag i dessa delar, i enlighet med vad som delvis återgetts ovan. Vidare överensstämmer regeringens förslag med det som den underliggande utredningen föreslog, och de flesta remissinstanser har också instämt i förslaget eller har inte invänt mot det. Utskottet anser därför att lagförslaget om ändringar i brottsbalken bör antas av de skäl som anförs i propositionen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3381 (MP) yrkandena 1 och 2 om avslag på propositionen i angivna delar och om ett tillkännagivande till regeringen om förebyggande åtgärder och arbetsmiljöinsatser. Vidare bedömer utskottet att motion 2024/25:2233 (M), om ett starkare straffrättsligt skydd för offentliganställda, får anses tillgodosedd genom lagförslaget. Även den motionen bör därför avslås.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet konstaterar att regeringens lagförslag i övrigt gäller beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut, sekretesskyddet för offentliganställdas uppgifter samt en ny forumregel för brottmål där det förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det har inte väckts någon motion som går emot att dessa lagförslag nu antas. Utskottet tillstyrker därför lagförslagen av de skäl som anförs i propositionen.

Riksdagens tillkännagivanden

Utskottet har inte några invändningar mot hur regeringen i propositionen har redovisat riksdagens tillkännagivanden.

Exponering av beslutsfattares namn

När det gäller motion 2024/25:3370 (C) yrkande 2, om att regeringen bör låta utreda ett bredare skydd för offentliganställda när det gäller exponering av beslutsfattares namn, vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar att den nya reglering som utskottet ovan ställt sig bakom ger ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna namn i en skriftlig underrättelse om beslut. Sålunda behöver underrättelsen aldrig innehålla uppgift om en beslutsfattares namn om det kan befaras att personen utsätts för hot, trakasserier eller annan allvarlig olägenhet. Detsamma gäller namnet på den som har varit föredragande eller medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Regeringen har framhållit att ett huvudsakligt syfte med den nya bestämmelsen är att begränsa olämpliga ageranden och kontaktförsök från den enskilde som sker i affekt. Genom att fördröja en eventuell kontakt mellan beslutsfattaren och mottagaren av underrättelsen minskar den risken. På det sättet anser regeringen att förslaget har förutsättningar att stärka skyddet för offentliganställda när det gäller t.ex. hot och trakasserier. Regeringen har också pekat på att utredningens kartläggning visar att Kronofogdemyndigheten har uppfattat det som verkningsfullt att minska exponeringen av anställdas namn i underrättelser, och det beskrivs ha haft en positiv inverkan på personalens trygghet. Dessutom har merparten av remissinstanserna tillstyrkt förslaget eller har inte invänt mot det, och förslaget har även getts ett något vidare tillämpningsområde än utredningens förslag för att göra det mer ändamålsenligt och verkningsfullt.

Vid sidan av detta noterar utskottet också det utredningsförslag som beskrivits ovan om ett stärkt skydd för personuppgifter som offentliggörs i söktjänster. Utredningsförslaget syftar bl.a. till att komma till rätta med problembilden att information som i dag är lättillgänglig genom söktjänster kan användas för att kartlägga offentliganställda för att sedan utsätta dem för hot eller trakasserier. Förslaget har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det aktuella motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Utvärdering

Regeringen har i propositionen redogjort för sin bedömning av vilka konsekvenser lagförslagen kommer att ha, i enlighet med vad som delvis återgetts ovan. När det gäller det nya brottet förolämpning mot tjänsteman har regeringen anfört att det blir tydligt vad en tjänsteman inte ska behöva tåla i sitt arbete. Brottet kan också fylla en funktion på så sätt att det blir ett verktyg för att hindra en eskalering av en situation som annars hade kunnat leda till värre följder. Vidare har regeringen bedömt att den tydliga signal som de straffrättsliga förslagen i propositionen innebär i kombination med att regelverket blir mer ändamålsenligt kan bidra till att också anmälningsbenägenheten ökar, vilket är en viktig faktor för att ändringar i det straffrättsliga regelverket ska få effekt. Kopplat till detta noterar utskottet också vad regeringen framfört om att åtalsregleringen för det nya förolämpningsbrottet kan bidra till att kriminaliseringen får ett praktiskt genomslag.

Ur avsnittet "Ett starkare skydd för offentliganställda" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet