Anonyma vittnen

Riksdagen har, på förslag av utskottet, vid tre tidigare tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om att vidta åtgärder för att stärka skyddet för vittnen. Som framgår ovan är tillkännagivandena inte slutbehandlade. Mot bakgrund av det arbete som pågår, bl.a. med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom Polismyndigheten, finns det enligt utskottets uppfattning inte något skäl för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att stärka skyddet för vittnen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:1929 (V) yrkande 12, 2024/25:2056 (C) yrkande 16, 2024/25:2891 (SD) yrkande 1, 2024/25:3228 (S) yrkande 3 och 2024/25:3229 (MP) yrkande 2.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, C, MP)

av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. (V),

2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:3230 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt

avslår proposition 2024/25:20 punkterna 1–3 och motion

2024/25:2703 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Vi delar regeringens bedömning att den tystnadskultur som finns, framför allt inom kriminella nätverk och i särskilt utsatta områden, är djupt problematisk. Att komma till rätta med tystnadskulturen är en viktig fråga som måste tas på största allvar. Ett system med anonyma vittnen är emellertid inte rätt väg att gå och kommer inte att lösa de problem som vi står inför.

Frågan om att införa ett system med anonyma vittnen i den svenska rättsordningen har tidigare behandlats i flera utredningar som har kommit fram till att nackdelarna med ett sådant system överväger fördelarna. Som flera remissinstanser påpekar skulle ett system med anonyma vittnen medföra svårigheter att upprätthålla grundläggande rättssäkerhetskrav och inskränka den grundläggande principen om att den tilltalade ska ha full insyn i de omständigheter som läggs till grund för en fällande dom och rätten till ett effektivt försvar. Lagrådet avstyrker också att ett vittne ska kunna vara anonymt i domstol och anför att ett sådant system inger starka betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.

Enligt vår uppfattning finns det ingenting som tyder på att ett system med anonyma vittnen kommer att vara effektivt för att bryta tystnadskulturen och öka lagföringen av allvarliga brott. Möjligheterna att använda anonyma vittnesmål kommer att vara ytterst begränsade, och i de fall de får användas kommer bevisvärdet att vara mycket lågt. Systemet riskerar i stället att bli kontraproduktivt eftersom domstolarna får ett sämre underlag för att döma i målen. Det finns dessutom en risk för att allmänheten får orealistiska förväntningar på möjligheten att få vittna anonymt, vilket i förlängningen kan skada tilltron till rättsväsendet och påverka människors vilja att vittna på vanligt sätt.

Sammanfattningsvis framstår mervärdet av ett system med anonyma vittnen som mycket begränsat samtidigt som det innebär ett betydande avsteg från grundläggande rättsprinciper och krav på rättssäkerhet. Mot den bakgrunden anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2.

Utvärdering m.m., punkt 2 (S)

av Teresa Carvalho (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3228 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om anonyma vittnen eftersom den grova kriminalitetens utbredning i Sverige gör att skälen för förslaget väger tyngre än skälen mot. Vi konstaterar dock att ett system med anonyma vittnen innebär en nyordning i svensk rätt som utmanar vissa grundläggande rättsprinciper och vars effektivitet är ifrågasatt. Regeringen bör därför efter erforderlig tid låta göra en grundlig utvärdering av de nya reglerna för att avgöra om de haft avsedd effekt eller om de bör ändras. Det handlar bl.a. om att följa upp i vilken utsträckning det nya systemet med anonyma vittnen faktiskt leder till fler fällande domar och hur systemet, på längre sikt, påverkar allmänhetens förtroende för rättsväsendet och viljan att vittna.

Vi anser också att regeringen kontinuerligt bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur reglerna om anonyma vittnen har tillämpats så som är fallet i dag när det gäller hemliga tvångsmedel. En särskild fråga i detta avseende gäller det absoluta kravet på att säkerställa att anonyma vittnens identitet inte röjs.

3.

Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen, punkt 3 (S)

av Teresa Carvalho (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3228 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 12,

2024/25:2056 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 16,

2024/25:2891 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 1 och

2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill understryka att det inte räcker med de nya möjligheterna att i vissa fall kunna vittna anonymt för att bryta den tystnadskultur som i dag hindrar uppklaringen av grov kriminalitet i gängmiljön. Regeringen måste också vidta ytterligare åtgärder för att stärka vittnesskyddet för alla vittnen och deras anhöriga som riskerar att bli utsatta för brott.

4.

Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen, punkt 3 (V, C, MP)

Ur avsnittet "Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge när det gäller brottsutvecklingen och att situationen kräver att de brottsutredande myndigheterna förfogar över effektiva rättsliga redskap och metoder för att kunna komma till rätta med den allvarliga gängrelaterade brottsligheten. Även om ett system med anonyma vittnen inte ensamt kan lösa de problem som Sverige står inför bedömer utskottet, i likhet med regeringen, att ett sådant system kan medföra positiva effekter för möjligheten att bryta tystnadskulturen, bekämpa den grova organiserade brottsligheten, utreda brott och lagföra de personer som har begått dessa brott. Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att den föreslagna regleringen är förenlig med den misstänktes eller tilltalades grundläggande rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. För att motverka risken för bl.a. orealistiska förväntningar på möjligheten att få vittna anonymt noterar utskottet även det särskilda informations- och utbildningsuppdrag som Brottsoffermyndigheten fått i syfte att få fler att vittna, informera om systemet med anonyma vittnen samt förbättra den allmänna kunskapen hos vittnen, brottsoffer och andra om hur brottmålsprocessen fungerar.

Sammantaget ställer sig därför utskottet bakom regeringens lagförslag om anonyma vittnen samt avstyrker förslagen om avslag på propositionen i motionerna 2024/25:3227 (V), 2024/25:3229 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3230 (C).

Ett par av regeringens lagförslag bör dock ändras för att de ska stå i överensstämmelse med annan lagstiftning. I propositionen föreslås ändringar i 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 35 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Paragraferna fick en ändrad lydelse den 8 november 2024 (SFS 2024:784 och 788) efter förslag i proposition 2023/24:144 En ny förverkandelagstiftning samt beslut av riksdagen (bet. 2024/25:JuU3, rskr. 2024/25:9). Dessa ändrade lydelser har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker alltså propositionens lagförslag, med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3.

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 2024/25:2703 (M), om att se över möjligheten att vittna anonymt, får anses tillgodosett genom lagförslagen i ärendet. Motionen bör därför avslås.

När det sedan gäller frågan om en utvärdering av lagstiftningen om anonyma vittnen har regeringen i propositionen angett att det kan finnas skäl att följa upp den nya lagen och dess tillämpning efter att den har varit i kraft en tid. Utskottet noterar också att regeringen avser att återkomma till tidpunkten och formerna för en sådan uppföljning och ser mot den bakgrunden inte något behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2024/25:3228 (S) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet är heller inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2024/25:3228 (S) yrkande 2, om en kontinuerlig redovisning av hur reglerna om anonyma vittnen har tillämpats, och avstyrker således även det motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Anonyma vittnen" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagen har, på förslag av utskottet, vid tre tidigare tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om att vidta åtgärder för att stärka skyddet för vittnen. Som framgår ovan är tillkännagivandena inte slutbehandlade. Mot bakgrund av det arbete som pågår, bl.a. med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom Polismyndigheten, finns det enligt utskottets uppfattning inte något skäl för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att stärka skyddet för vittnen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:1929 (V) yrkande 12, 2024/25:2056 (C) yrkande 16, 2024/25:2891 (SD) yrkande 1, 2024/25:3228 (S) yrkande 3 och 2024/25:3229 (MP) yrkande 2.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, C, MP)

av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. (V),

2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:3230 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt

avslår proposition 2024/25:20 punkterna 1–3 och motion

2024/25:2703 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Vi delar regeringens bedömning att den tystnadskultur som finns, framför allt inom kriminella nätverk och i särskilt utsatta områden, är djupt problematisk. Att komma till rätta med tystnadskulturen är en viktig fråga som måste tas på största allvar. Ett system med anonyma vittnen är emellertid inte rätt väg att gå och kommer inte att lösa de problem som vi står inför.

Frågan om att införa ett system med anonyma vittnen i den svenska rättsordningen har tidigare behandlats i flera utredningar som har kommit fram till att nackdelarna med ett sådant system överväger fördelarna. Som flera remissinstanser påpekar skulle ett system med anonyma vittnen medföra svårigheter att upprätthålla grundläggande rättssäkerhetskrav och inskränka den grundläggande principen om att den tilltalade ska ha full insyn i de omständigheter som läggs till grund för en fällande dom och rätten till ett effektivt försvar. Lagrådet avstyrker också att ett vittne ska kunna vara anonymt i domstol och anför att ett sådant system inger starka betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.

Enligt vår uppfattning finns det ingenting som tyder på att ett system med anonyma vittnen kommer att vara effektivt för att bryta tystnadskulturen och öka lagföringen av allvarliga brott. Möjligheterna att använda anonyma vittnesmål kommer att vara ytterst begränsade, och i de fall de får användas kommer bevisvärdet att vara mycket lågt. Systemet riskerar i stället att bli kontraproduktivt eftersom domstolarna får ett sämre underlag för att döma i målen. Det finns dessutom en risk för att allmänheten får orealistiska förväntningar på möjligheten att få vittna anonymt, vilket i förlängningen kan skada tilltron till rättsväsendet och påverka människors vilja att vittna på vanligt sätt.

Sammanfattningsvis framstår mervärdet av ett system med anonyma vittnen som mycket begränsat samtidigt som det innebär ett betydande avsteg från grundläggande rättsprinciper och krav på rättssäkerhet. Mot den bakgrunden anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2.

Utvärdering m.m., punkt 2 (S)

av Teresa Carvalho (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3228 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om anonyma vittnen eftersom den grova kriminalitetens utbredning i Sverige gör att skälen för förslaget väger tyngre än skälen mot. Vi konstaterar dock att ett system med anonyma vittnen innebär en nyordning i svensk rätt som utmanar vissa grundläggande rättsprinciper och vars effektivitet är ifrågasatt. Regeringen bör därför efter erforderlig tid låta göra en grundlig utvärdering av de nya reglerna för att avgöra om de haft avsedd effekt eller om de bör ändras. Det handlar bl.a. om att följa upp i vilken utsträckning det nya systemet med anonyma vittnen faktiskt leder till fler fällande domar och hur systemet, på längre sikt, påverkar allmänhetens förtroende för rättsväsendet och viljan att vittna.

Vi anser också att regeringen kontinuerligt bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur reglerna om anonyma vittnen har tillämpats så som är fallet i dag när det gäller hemliga tvångsmedel. En särskild fråga i detta avseende gäller det absoluta kravet på att säkerställa att anonyma vittnens identitet inte röjs.

3.

Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen, punkt 3 (S)

av Teresa Carvalho (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3228 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 12,

2024/25:2056 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 16,

2024/25:2891 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 1 och

2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill understryka att det inte räcker med de nya möjligheterna att i vissa fall kunna vittna anonymt för att bryta den tystnadskultur som i dag hindrar uppklaringen av grov kriminalitet i gängmiljön. Regeringen måste också vidta ytterligare åtgärder för att stärka vittnesskyddet för alla vittnen och deras anhöriga som riskerar att bli utsatta för brott.

4.

Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen, punkt 3 (V, C, MP)

Ur avsnittet "Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet