Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen

Utskottet kan, i likhet med regeringen, konstatera att antalet grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar har ökat. Sverige har en högre nivå av dödligt våld med skjutningar än många andra europeiska länder. Skjutningarna och sprängningarna har ofta en stark koppling till organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten berör hela samhället och är en av rättssamhällets största utmaningar. Den drabbar både enskilda och olika samhällsinstitutioner och har en komplex struktur. Eftersom den präglas av föränderlighet är den också svår att bekämpa. Såsom framhålls av regeringen fortsätter även annan brottslighet att innebära allvarliga utmaningar. Exempelvis är förekomsten av våld mot kvinnor och barn oacceptabelt hög. Även vanligt förekommande mängdbrott medför otrygghet och betydande skada för enskilda, företag och samhället i stort.

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om att de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att utföra sina uppgifter på ett effektivt och framgångsrikt sätt är beroende av bistånd från övriga delar av staten och från samhället i övrigt i form av kommunerna, regionerna, näringslivet och enskilda. Ett av de viktigaste bidragen är information om t.ex. begångna brott, om misstänkta brottsupplägg och om individer med koppling till kriminalitet. Enligt utskottet är det viktigt att det finns rättsliga förutsättningar för att dela information som kan bidra till att förhindra att brott begås och att barn och unga involveras i kriminalitet. Som framgår ovan har riksdagen också tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen bl.a. om att det bör införas en skyldighet att dela uppgifter med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som innebär ökade förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringens beredning av lagstiftningsärendet har ifrågasatts av Lagrådet som bl.a. ansett att remisstiden varit för kort, även om den bristen inte ansågs vara av sådan karaktär att det fanns anledning för Lagrådet att motsätta sig förslaget i sin helhet. Utskottet ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen om behovet av att skapa bättre förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna utan hinder av sekretess. Som regeringen anför kan ett ökat uppgiftslämnande bidra till effektivare redskap för att förebygga och bekämpa brott. När det gäller förslaget att införa en ny lag med uppgiftsskyldigheter som bryter sekretess och som gäller parallellt med bl.a. offentlighets- och sekretesslagen instämmer utskottet med vad regeringen anför om fördelarna med en särskild lag, såsom att uppgiftsskyldigheten kan ta sikte på specifika uppgifter och därmed bidra till att förenkla bedömningen för den som ska pröva ett utlämnande. Den risk för ökat integritetsintrång som förslagen kan medföra anser utskottet i likhet med regeringen är motiverad i förhållande till det samhällsintresse som brottsbekämpning utgör. Härutöver anser utskottet, i likhet med vad socialutskottet anför, att regeringen gör en rimlig avvägning mellan integritetshänsyn och intresset av en effektiv brottsbekämpning när det gäller föreslagna skyldigheter att lämna ut kontaktuppgifter till brottsbekämpande myndigheter och när det gäller de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som innebär ett utökat uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten under vissa förutsättningar. Såväl socialutskottet som utbildningsutskottet tillstyrker den föreslagna lagstiftningen. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2024/25:3291 (V).

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 2024/25:2965 (SD) yrkande 2 om att låta utreda möjligheten att ge polisen åtkomst till hälso- och sjukvårdsuppgifter när det finns uppgifter som gör att krigs- eller terroristbrott kan förebyggas eller förhindras får anses i huvudsak tillgodosett genom lagförslagen i ärendet. Motionen bör därför avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden i följdmotioner som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som ansluter till lagförslagen.

När det gäller frågan om att den föreslagna skyldigheten att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter i stället bör formuleras som en möjlighet anser utskottet, i likhet med regeringen, att förslaget om att införa en uppgiftsskyldighet på eget initiativ är nödvändigt för att möta brottsutvecklingen och det allvarliga läge som Sverige befinner sig i. Som regeringen anför behöver regleringen inte leda till tillämpningsproblem, till att för många uppgifter lämnas ut eller till att förtroendet för sekretesskyddet hos myndigheterna skadas. En skyldighet att lämna uppgifter endast på begäran kan inte anses tillräcklig, bl.a. eftersom de brottsbekämpande myndigheterna inte alltid vet vilka relevanta uppgifter de andra myndigheterna förfogar över. Den föreslagna uppgiftsskyldigheten är enligt utskottet av central betydelse för att relevanta uppgifter ska nå brottsbekämpningen. Därmed saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motionerna 2024/25:3284 (S) yrkande 1, 2024/25:3293 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3295 (C). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet instämmer vidare i regeringens såväl som socialutskottets bedömning att undantag från uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen bör göras när det gäller uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess. Utskottet anser emellertid, i likhet med utbildningsutskottet, inte att motsvarande undantag bör införas för skolan och avstyrker därför motion 2024/25:3293 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet kan, i likhet med regeringen, konstatera att antalet grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar har ökat. Sverige har en högre nivå av dödligt våld med skjutningar än många andra europeiska länder. Skjutningarna och sprängningarna har ofta en stark koppling till organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten berör hela samhället och är en av rättssamhällets största utmaningar. Den drabbar både enskilda och olika samhällsinstitutioner och har en komplex struktur. Eftersom den präglas av föränderlighet är den också svår att bekämpa. Såsom framhålls av regeringen fortsätter även annan brottslighet att innebära allvarliga utmaningar. Exempelvis är förekomsten av våld mot kvinnor och barn oacceptabelt hög. Även vanligt förekommande mängdbrott medför otrygghet och betydande skada för enskilda, företag och samhället i stort.

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om att de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att utföra sina uppgifter på ett effektivt och framgångsrikt sätt är beroende av bistånd från övriga delar av staten och från samhället i övrigt i form av kommunerna, regionerna, näringslivet och enskilda. Ett av de viktigaste bidragen är information om t.ex. begångna brott, om misstänkta brottsupplägg och om individer med koppling till kriminalitet. Enligt utskottet är det viktigt att det finns rättsliga förutsättningar för att dela information som kan bidra till att förhindra att brott begås och att barn och unga involveras i kriminalitet. Som framgår ovan har riksdagen också tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen bl.a. om att det bör införas en skyldighet att dela uppgifter med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som innebär ökade förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringens beredning av lagstiftningsärendet har ifrågasatts av Lagrådet som bl.a. ansett att remisstiden varit för kort, även om den bristen inte ansågs vara av sådan karaktär att det fanns anledning för Lagrådet att motsätta sig förslaget i sin helhet. Utskottet ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen om behovet av att skapa bättre förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna utan hinder av sekretess. Som regeringen anför kan ett ökat uppgiftslämnande bidra till effektivare redskap för att förebygga och bekämpa brott. När det gäller förslaget att införa en ny lag med uppgiftsskyldigheter som bryter sekretess och som gäller parallellt med bl.a. offentlighets- och sekretesslagen instämmer utskottet med vad regeringen anför om fördelarna med en särskild lag, såsom att uppgiftsskyldigheten kan ta sikte på specifika uppgifter och därmed bidra till att förenkla bedömningen för den som ska pröva ett utlämnande. Den risk för ökat integritetsintrång som förslagen kan medföra anser utskottet i likhet med regeringen är motiverad i förhållande till det samhällsintresse som brottsbekämpning utgör. Härutöver anser utskottet, i likhet med vad socialutskottet anför, att regeringen gör en rimlig avvägning mellan integritetshänsyn och intresset av en effektiv brottsbekämpning när det gäller föreslagna skyldigheter att lämna ut kontaktuppgifter till brottsbekämpande myndigheter och när det gäller de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som innebär ett utökat uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten under vissa förutsättningar. Såväl socialutskottet som utbildningsutskottet tillstyrker den föreslagna lagstiftningen. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2024/25:3291 (V).

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 2024/25:2965 (SD) yrkande 2 om att låta utreda möjligheten att ge polisen åtkomst till hälso- och sjukvårdsuppgifter när det finns uppgifter som gör att krigs- eller terroristbrott kan förebyggas eller förhindras får anses i huvudsak tillgodosett genom lagförslagen i ärendet. Motionen bör därför avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden i följdmotioner som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som ansluter till lagförslagen.

När det gäller frågan om att den föreslagna skyldigheten att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter i stället bör formuleras som en möjlighet anser utskottet, i likhet med regeringen, att förslaget om att införa en uppgiftsskyldighet på eget initiativ är nödvändigt för att möta brottsutvecklingen och det allvarliga läge som Sverige befinner sig i. Som regeringen anför behöver regleringen inte leda till tillämpningsproblem, till att för många uppgifter lämnas ut eller till att förtroendet för sekretesskyddet hos myndigheterna skadas. En skyldighet att lämna uppgifter endast på begäran kan inte anses tillräcklig, bl.a. eftersom de brottsbekämpande myndigheterna inte alltid vet vilka relevanta uppgifter de andra myndigheterna förfogar över. Den föreslagna uppgiftsskyldigheten är enligt utskottet av central betydelse för att relevanta uppgifter ska nå brottsbekämpningen. Därmed saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motionerna 2024/25:3284 (S) yrkande 1, 2024/25:3293 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3295 (C). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet instämmer vidare i regeringens såväl som socialutskottets bedömning att undantag från uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen bör göras när det gäller uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess. Utskottet anser emellertid, i likhet med utbildningsutskottet, inte att motsvarande undantag bör införas för skolan och avstyrker därför motion 2024/25:3293 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet kan, i likhet med regeringen, konstatera att antalet grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar har ökat. Sverige har en högre nivå av dödligt våld med skjutningar än många andra europeiska länder. Skjutningarna och sprängningarna har ofta en stark koppling till organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten berör hela samhället och är en av rättssamhällets största utmaningar. Den drabbar både enskilda och olika samhällsinstitutioner och har en komplex struktur. Eftersom den präglas av föränderlighet är den också svår att bekämpa. Såsom framhålls av regeringen fortsätter även annan brottslighet att innebära allvarliga utmaningar. Exempelvis är förekomsten av våld mot kvinnor och barn oacceptabelt hög. Även vanligt förekommande mängdbrott medför otrygghet och betydande skada för enskilda, företag och samhället i stort.

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om att de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att utföra sina uppgifter på ett effektivt och framgångsrikt sätt är beroende av bistånd från övriga delar av staten och från samhället i övrigt i form av kommunerna, regionerna, näringslivet och enskilda. Ett av de viktigaste bidragen är information om t.ex. begångna brott, om misstänkta brottsupplägg och om individer med koppling till kriminalitet. Enligt utskottet är det viktigt att det finns rättsliga förutsättningar för att dela information som kan bidra till att förhindra att brott begås och att barn och unga involveras i kriminalitet. Som framgår ovan har riksdagen också tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen bl.a. om att det bör införas en skyldighet att dela uppgifter med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som innebär ökade förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringens beredning av lagstiftningsärendet har ifrågasatts av Lagrådet som bl.a. ansett att remisstiden varit för kort, även om den bristen inte ansågs vara av sådan karaktär att det fanns anledning för Lagrådet att motsätta sig förslaget i sin helhet. Utskottet ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen om behovet av att skapa bättre förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna utan hinder av sekretess. Som regeringen anför kan ett ökat uppgiftslämnande bidra till effektivare redskap för att förebygga och bekämpa brott. När det gäller förslaget att införa en ny lag med uppgiftsskyldigheter som bryter sekretess och som gäller parallellt med bl.a. offentlighets- och sekretesslagen instämmer utskottet med vad regeringen anför om fördelarna med en särskild lag, såsom att uppgiftsskyldigheten kan ta sikte på specifika uppgifter och därmed bidra till att förenkla bedömningen för den som ska pröva ett utlämnande. Den risk för ökat integritetsintrång som förslagen kan medföra anser utskottet i likhet med regeringen är motiverad i förhållande till det samhällsintresse som brottsbekämpning utgör. Härutöver anser utskottet, i likhet med vad socialutskottet anför, att regeringen gör en rimlig avvägning mellan integritetshänsyn och intresset av en effektiv brottsbekämpning när det gäller föreslagna skyldigheter att lämna ut kontaktuppgifter till brottsbekämpande myndigheter och när det gäller de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som innebär ett utökat uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten under vissa förutsättningar. Såväl socialutskottet som utbildningsutskottet tillstyrker den föreslagna lagstiftningen. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2024/25:3291 (V).

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 2024/25:2965 (SD) yrkande 2 om att låta utreda möjligheten att ge polisen åtkomst till hälso- och sjukvårdsuppgifter när det finns uppgifter som gör att krigs- eller terroristbrott kan förebyggas eller förhindras får anses i huvudsak tillgodosett genom lagförslagen i ärendet. Motionen bör därför avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden i följdmotioner som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som ansluter till lagförslagen.

När det gäller frågan om att den föreslagna skyldigheten att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter i stället bör formuleras som en möjlighet anser utskottet, i likhet med regeringen, att förslaget om att införa en uppgiftsskyldighet på eget initiativ är nödvändigt för att möta brottsutvecklingen och det allvarliga läge som Sverige befinner sig i. Som regeringen anför behöver regleringen inte leda till tillämpningsproblem, till att för många uppgifter lämnas ut eller till att förtroendet för sekretesskyddet hos myndigheterna skadas. En skyldighet att lämna uppgifter endast på begäran kan inte anses tillräcklig, bl.a. eftersom de brottsbekämpande myndigheterna inte alltid vet vilka relevanta uppgifter de andra myndigheterna förfogar över. Den föreslagna uppgiftsskyldigheten är enligt utskottet av central betydelse för att relevanta uppgifter ska nå brottsbekämpningen. Därmed saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motionerna 2024/25:3284 (S) yrkande 1, 2024/25:3293 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3295 (C). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet instämmer vidare i regeringens såväl som socialutskottets bedömning att undantag från uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen bör göras när det gäller uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess. Utskottet anser emellertid, i likhet med utbildningsutskottet, inte att motsvarande undantag bör införas för skolan och avstyrker därför motion 2024/25:3293 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet kan, i likhet med regeringen, konstatera att antalet grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar har ökat. Sverige har en högre nivå av dödligt våld med skjutningar än många andra europeiska länder. Skjutningarna och sprängningarna har ofta en stark koppling till organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten berör hela samhället och är en av rättssamhällets största utmaningar. Den drabbar både enskilda och olika samhällsinstitutioner och har en komplex struktur. Eftersom den präglas av föränderlighet är den också svår att bekämpa. Såsom framhålls av regeringen fortsätter även annan brottslighet att innebära allvarliga utmaningar. Exempelvis är förekomsten av våld mot kvinnor och barn oacceptabelt hög. Även vanligt förekommande mängdbrott medför otrygghet och betydande skada för enskilda, företag och samhället i stort.

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om att de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att utföra sina uppgifter på ett effektivt och framgångsrikt sätt är beroende av bistånd från övriga delar av staten och från samhället i övrigt i form av kommunerna, regionerna, näringslivet och enskilda. Ett av de viktigaste bidragen är information om t.ex. begångna brott, om misstänkta brottsupplägg och om individer med koppling till kriminalitet. Enligt utskottet är det viktigt att det finns rättsliga förutsättningar för att dela information som kan bidra till att förhindra att brott begås och att barn och unga involveras i kriminalitet. Som framgår ovan har riksdagen också tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen bl.a. om att det bör införas en skyldighet att dela uppgifter med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som innebär ökade förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringens beredning av lagstiftningsärendet har ifrågasatts av Lagrådet som bl.a. ansett att remisstiden varit för kort, även om den bristen inte ansågs vara av sådan karaktär att det fanns anledning för Lagrådet att motsätta sig förslaget i sin helhet. Utskottet ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen om behovet av att skapa bättre förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna utan hinder av sekretess. Som regeringen anför kan ett ökat uppgiftslämnande bidra till effektivare redskap för att förebygga och bekämpa brott. När det gäller förslaget att införa en ny lag med uppgiftsskyldigheter som bryter sekretess och som gäller parallellt med bl.a. offentlighets- och sekretesslagen instämmer utskottet med vad regeringen anför om fördelarna med en särskild lag, såsom att uppgiftsskyldigheten kan ta sikte på specifika uppgifter och därmed bidra till att förenkla bedömningen för den som ska pröva ett utlämnande. Den risk för ökat integritetsintrång som förslagen kan medföra anser utskottet i likhet med regeringen är motiverad i förhållande till det samhällsintresse som brottsbekämpning utgör. Härutöver anser utskottet, i likhet med vad socialutskottet anför, att regeringen gör en rimlig avvägning mellan integritetshänsyn och intresset av en effektiv brottsbekämpning när det gäller föreslagna skyldigheter att lämna ut kontaktuppgifter till brottsbekämpande myndigheter och när det gäller de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som innebär ett utökat uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten under vissa förutsättningar. Såväl socialutskottet som utbildningsutskottet tillstyrker den föreslagna lagstiftningen. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2024/25:3291 (V).

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 2024/25:2965 (SD) yrkande 2 om att låta utreda möjligheten att ge polisen åtkomst till hälso- och sjukvårdsuppgifter när det finns uppgifter som gör att krigs- eller terroristbrott kan förebyggas eller förhindras får anses i huvudsak tillgodosett genom lagförslagen i ärendet. Motionen bör därför avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden i följdmotioner som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som ansluter till lagförslagen.

När det gäller frågan om att den föreslagna skyldigheten att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter i stället bör formuleras som en möjlighet anser utskottet, i likhet med regeringen, att förslaget om att införa en uppgiftsskyldighet på eget initiativ är nödvändigt för att möta brottsutvecklingen och det allvarliga läge som Sverige befinner sig i. Som regeringen anför behöver regleringen inte leda till tillämpningsproblem, till att för många uppgifter lämnas ut eller till att förtroendet för sekretesskyddet hos myndigheterna skadas. En skyldighet att lämna uppgifter endast på begäran kan inte anses tillräcklig, bl.a. eftersom de brottsbekämpande myndigheterna inte alltid vet vilka relevanta uppgifter de andra myndigheterna förfogar över. Den föreslagna uppgiftsskyldigheten är enligt utskottet av central betydelse för att relevanta uppgifter ska nå brottsbekämpningen. Därmed saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motionerna 2024/25:3284 (S) yrkande 1, 2024/25:3293 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3295 (C). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet instämmer vidare i regeringens såväl som socialutskottets bedömning att undantag från uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen bör göras när det gäller uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess. Utskottet anser emellertid, i likhet med utbildningsutskottet, inte att motsvarande undantag bör införas för skolan och avstyrker därför motion 2024/25:3293 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet kan, i likhet med regeringen, konstatera att antalet grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar har ökat. Sverige har en högre nivå av dödligt våld med skjutningar än många andra europeiska länder. Skjutningarna och sprängningarna har ofta en stark koppling till organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten berör hela samhället och är en av rättssamhällets största utmaningar. Den drabbar både enskilda och olika samhällsinstitutioner och har en komplex struktur. Eftersom den präglas av föränderlighet är den också svår att bekämpa. Såsom framhålls av regeringen fortsätter även annan brottslighet att innebära allvarliga utmaningar. Exempelvis är förekomsten av våld mot kvinnor och barn oacceptabelt hög. Även vanligt förekommande mängdbrott medför otrygghet och betydande skada för enskilda, företag och samhället i stort.

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om att de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att utföra sina uppgifter på ett effektivt och framgångsrikt sätt är beroende av bistånd från övriga delar av staten och från samhället i övrigt i form av kommunerna, regionerna, näringslivet och enskilda. Ett av de viktigaste bidragen är information om t.ex. begångna brott, om misstänkta brottsupplägg och om individer med koppling till kriminalitet. Enligt utskottet är det viktigt att det finns rättsliga förutsättningar för att dela information som kan bidra till att förhindra att brott begås och att barn och unga involveras i kriminalitet. Som framgår ovan har riksdagen också tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen bl.a. om att det bör införas en skyldighet att dela uppgifter med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som innebär ökade förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringens beredning av lagstiftningsärendet har ifrågasatts av Lagrådet som bl.a. ansett att remisstiden varit för kort, även om den bristen inte ansågs vara av sådan karaktär att det fanns anledning för Lagrådet att motsätta sig förslaget i sin helhet. Utskottet ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen om behovet av att skapa bättre förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna utan hinder av sekretess. Som regeringen anför kan ett ökat uppgiftslämnande bidra till effektivare redskap för att förebygga och bekämpa brott. När det gäller förslaget att införa en ny lag med uppgiftsskyldigheter som bryter sekretess och som gäller parallellt med bl.a. offentlighets- och sekretesslagen instämmer utskottet med vad regeringen anför om fördelarna med en särskild lag, såsom att uppgiftsskyldigheten kan ta sikte på specifika uppgifter och därmed bidra till att förenkla bedömningen för den som ska pröva ett utlämnande. Den risk för ökat integritetsintrång som förslagen kan medföra anser utskottet i likhet med regeringen är motiverad i förhållande till det samhällsintresse som brottsbekämpning utgör. Härutöver anser utskottet, i likhet med vad socialutskottet anför, att regeringen gör en rimlig avvägning mellan integritetshänsyn och intresset av en effektiv brottsbekämpning när det gäller föreslagna skyldigheter att lämna ut kontaktuppgifter till brottsbekämpande myndigheter och när det gäller de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som innebär ett utökat uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten under vissa förutsättningar. Såväl socialutskottet som utbildningsutskottet tillstyrker den föreslagna lagstiftningen. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2024/25:3291 (V).

Vidare anser utskottet att förslaget i motion 2024/25:2965 (SD) yrkande 2 om att låta utreda möjligheten att ge polisen åtkomst till hälso- och sjukvårdsuppgifter när det finns uppgifter som gör att krigs- eller terroristbrott kan förebyggas eller förhindras får anses i huvudsak tillgodosett genom lagförslagen i ärendet. Motionen bör därför avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden i följdmotioner som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som ansluter till lagförslagen.

När det gäller frågan om att den föreslagna skyldigheten att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter i stället bör formuleras som en möjlighet anser utskottet, i likhet med regeringen, att förslaget om att införa en uppgiftsskyldighet på eget initiativ är nödvändigt för att möta brottsutvecklingen och det allvarliga läge som Sverige befinner sig i. Som regeringen anför behöver regleringen inte leda till tillämpningsproblem, till att för många uppgifter lämnas ut eller till att förtroendet för sekretesskyddet hos myndigheterna skadas. En skyldighet att lämna uppgifter endast på begäran kan inte anses tillräcklig, bl.a. eftersom de brottsbekämpande myndigheterna inte alltid vet vilka relevanta uppgifter de andra myndigheterna förfogar över. Den föreslagna uppgiftsskyldigheten är enligt utskottet av central betydelse för att relevanta uppgifter ska nå brottsbekämpningen. Därmed saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motionerna 2024/25:3284 (S) yrkande 1, 2024/25:3293 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3295 (C). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet instämmer vidare i regeringens såväl som socialutskottets bedömning att undantag från uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen bör göras när det gäller uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess. Utskottet anser emellertid, i likhet med utbildningsutskottet, inte att motsvarande undantag bör införas för skolan och avstyrker därför motion 2024/25:3293 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet