Kulturarv

Förutsättningar för kulturmiljövård

Utskottet delar uppfattningen att det är av stor vikt att skydda kulturmiljön och bevara det historiska arvet. En levande och välbevarad kulturmiljö har stor betydelse både för människors välbefinnande och för olika regioners attraktionskraft. Riksdagen har beslutat om nationella mål för det statliga kulturmiljöarbetet och ansvariga myndigheter arbetar för att stödja berörda aktörer. Utskottet finner därmed inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena men avser att fortsätta att följa frågorna noggrant. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:1337 (SD) yrkandena 1–5, 2024/25:1347 (SD) yrkandena 2 och 5 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 3.

Bidrag till kulturmiljövård

Utskottet noterar att riksdagen har beslutat om bidrag till kulturmiljövård och att regeringen stärker arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker motionerna 2024/25:3110 (S) yrkande 40 och 2024/25:3188 (SD).

Ur avsnittet "Kulturmiljövård" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5, 9 och 10. Läs betänkandet

Förutsättningar för kulturmiljövård

Utskottet delar uppfattningen att det är av stor vikt att skydda kulturmiljön och bevara det historiska arvet. En levande och välbevarad kulturmiljö har stor betydelse både för människors välbefinnande och för olika regioners attraktionskraft. Riksdagen har beslutat om nationella mål för det statliga kulturmiljöarbetet och ansvariga myndigheter arbetar för att stödja berörda aktörer. Utskottet finner därmed inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena men avser att fortsätta att följa frågorna noggrant. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:1337 (SD) yrkandena 1–5, 2024/25:1347 (SD) yrkandena 2 och 5 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 3.

Bidrag till kulturmiljövård

Utskottet noterar att riksdagen har beslutat om bidrag till kulturmiljövård och att regeringen stärker arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker motionerna 2024/25:3110 (S) yrkande 40 och 2024/25:3188 (SD).

Ur avsnittet "Kulturmiljövård" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna har i uppdrag att bl.a. fördela bidrag till bevarandet av kulturarvet i odlingslandskapet. Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att restaurera och bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer men finner yrkandena delvis tillgodosedda och avstyrker motionerna 2024/25:1022 (C) yrkande 1, 2024/25:1337 (SD) yrkande 9, 2024/25:1395 (SD) yrkandena 68 och 69, 2024/25:1569 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkande 10.

Ur avsnittet "Odlingslandskapets kulturarv" i betänkandet. Läs betänkandet

Förutsättningar för kulturmiljövård

Utskottet delar uppfattningen att det är av stor vikt att skydda kulturmiljön och bevara det historiska arvet. En levande och välbevarad kulturmiljö har stor betydelse både för människors välbefinnande och för olika regioners attraktionskraft. Riksdagen har beslutat om nationella mål för det statliga kulturmiljöarbetet och ansvariga myndigheter arbetar för att stödja berörda aktörer. Utskottet finner därmed inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena men avser att fortsätta att följa frågorna noggrant. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:1337 (SD) yrkandena 1–5, 2024/25:1347 (SD) yrkandena 2 och 5 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 3.

Bidrag till kulturmiljövård

Utskottet noterar att riksdagen har beslutat om bidrag till kulturmiljövård och att regeringen stärker arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker motionerna 2024/25:3110 (S) yrkande 40 och 2024/25:3188 (SD).

Ur avsnittet "Kulturmiljövård" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 9 och 10. Läs betänkandet

Skyddet av det kyrkliga kulturarvet

De kyrkliga kulturminnena är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv och den kyrkoantikvariska ersättningen spelar en viktig roll för bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena för framtiden. Utskottet noterar att den kyrkoantikvariska ersättningen har höjts för 2025. Utskottet välkomnar att regeringen menar att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, ska ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Utskottet anser att det därmed inte finns skäl till tillkännagivanden enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2024/25:344 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1277 (S) och 2024/25:1417 (SD) yrkandena 11 och 12.

Det kyrkliga kulturarvet och kulturmiljölagen

Utskottet välkomnar Svenska kyrkans arbete i befintliga samrådsgrupper för att finna former för en hållbar balans mellan bevarande, användning och utveckling. Enligt Svenska kyrkans rapportering i samband med den senaste kontrollstationen har Svenska kyrkan ett organiserat tillvägagångssätt för dialog med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och många regionala museer i samband med renovering eller ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller anläggningar. Med hänvisning till ovanstående avstyrks motion 2024/25:3110 (S) yrkande 46.

Ur avsnittet "Det kyrkliga kulturarvet" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Förutsättningar för kulturmiljövård

Utskottet delar uppfattningen att det är av stor vikt att skydda kulturmiljön och bevara det historiska arvet. En levande och välbevarad kulturmiljö har stor betydelse både för människors välbefinnande och för olika regioners attraktionskraft. Riksdagen har beslutat om nationella mål för det statliga kulturmiljöarbetet och ansvariga myndigheter arbetar för att stödja berörda aktörer. Utskottet finner därmed inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena men avser att fortsätta att följa frågorna noggrant. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:1337 (SD) yrkandena 1–5, 2024/25:1347 (SD) yrkandena 2 och 5 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 3.

Bidrag till kulturmiljövård

Utskottet noterar att riksdagen har beslutat om bidrag till kulturmiljövård och att regeringen stärker arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker motionerna 2024/25:3110 (S) yrkande 40 och 2024/25:3188 (SD).

Ur avsnittet "Kulturmiljövård" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 5 och 10. Läs betänkandet

Förutsättningar för kulturmiljövård

Utskottet delar uppfattningen att det är av stor vikt att skydda kulturmiljön och bevara det historiska arvet. En levande och välbevarad kulturmiljö har stor betydelse både för människors välbefinnande och för olika regioners attraktionskraft. Riksdagen har beslutat om nationella mål för det statliga kulturmiljöarbetet och ansvariga myndigheter arbetar för att stödja berörda aktörer. Utskottet finner därmed inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena men avser att fortsätta att följa frågorna noggrant. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:1337 (SD) yrkandena 1–5, 2024/25:1347 (SD) yrkandena 2 och 5 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 3.

Bidrag till kulturmiljövård

Utskottet noterar att riksdagen har beslutat om bidrag till kulturmiljövård och att regeringen stärker arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker motionerna 2024/25:3110 (S) yrkande 40 och 2024/25:3188 (SD).

Ur avsnittet "Kulturmiljövård" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 5 och 9. Läs betänkandet

Utskottet noterar att RAÄ bedömer att det inte finns några betydande juridiska hinder för återlämnande av mänskliga kvarlevor från de statliga museerna men att processerna försvåras av vissa praktiska förutsättningar. Utskottet välkomnar att RAÄ fått möjligheter att ge ekonomiska bidrag för sådana processer. Utskottet välkomnar även att RAÄ fått ett förnyat uppdrag att vägleda olika aktörer i samband med återlämnande av mänskliga kvarlevor och museiföremål. Med hänvisning till pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1321 (MP) yrkande 4, 2024/25:1754 (MP) yrkande 4, 2024/25:3110 (S) yrkande 42 och 2024/25:3193 (S) yrkande 22.

Ur avsnittet "Repatriering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att FLH har fått ett breddat uppdrag som betonar myndighetens uppgift att arbeta med frågor som rör demokrati, mänskliga rättigheter och intolerans med utgångspunkt i Förintelsen, kommunistiska regimers och andras brott mot mänskligheten i historien. Utskottet menar att de yrkanden som förs fram i motionerna 2024/25:136 (KD), 2024/25:983 (L) yrkandena 1–3, 6 och 7 samt 2024/25:1321 (MP) yrkande 5 därmed kan avslås.

Ur avsnittet "Forum för levande historia" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2022/23:KrU6, 2023/24:KrU5 och 2023/24:KrU11. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Förutsättningar för kulturmiljövård, punkt 1 (SD)

av Alexander Christiansson (SD), Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1337 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1–5,

2024/25:1347 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) yrkandena 2 och 5 samt

2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Sveriges kulturmiljöer gestaltar vårt lands historia och utveckling, förmedlar kollektiva minnen och bildar referenspunkter som ger varje ort och ställe dess unika karaktär. Att bevara samhällets kulturhistoriska värden i form av stationshus, skolor, kyrkor, äldre landskapsmiljöer eller vad det nu kan röra sig om uppbådar lokalt ideellt engagemang, skapar sammanhållning och förmedlar vårt lands historiska utveckling. Samtidigt menar vi att den politiska viljan och stödet för kulturmiljövården är eftersatt, såväl med avseende på ekonomiska anslag nationellt som vad gäller kommunal kompetens lokalt. I Riksantikvarieämbetets rapport ”Kulturhistoriska värden i plan- och bygglovsprocessen” från 2020 framkommer att många kommuner saknar tillgång till antikvarisk kompetens i samband med plan- och bygglovsprocesser. Hälften av landets kommuner saknar därtill kulturmiljöprogram och det framgår också av rapporten att skyddet av kulturvärden i detaljplaner och områdesbestämmelser är svagt. Allt detta trots att man har till uppgift att hantera kulturmiljöfrågor inom ramen för både plan- och bygglagen och kulturmiljölagen. Vi menar att adekvat kompetens är centralt för att bebyggelsemiljöer inte ska förvanskas, förringas, skadas eller till och med rivas och historiska kapitel därmed gå förlorade. Klart är att otaliga kulturmiljöer i städer och på landsbygden allvarligt hotas av brist på kompetens och ekonomiskt stöd. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen verka för nationella mål och riktlinjer för att främja kulturell planering och genom myndighetsdirektiv förstärka samordningen för att trygga helhetssynen på kulturmiljöerna samt verka för en nationell översyn av hur tillämpningen av gällande lagstiftning kan säkerställas och den kommunala kompetensen förstärkas. Regeringen bör även utreda hur exploatörer och byggherrar på den kommersiella sidan kan stimuleras att visa kulturmiljöhänsyn och även åläggas ett ansvar för densamma. Byggherrar och exploatörer bör liksom kommuner ta ansvar för kulturmiljön i ett tidigt skede i plan- och byggprocessen. Samtidigt är det centralt att överträdelser kan medföra krav på vite för de exploatörer som inte tar hänsyn till känsliga kulturmiljöer eller riksintressen, trots medvetenhet om det ansvar som åligger dem. Regeringen bör därför också utreda hur lagstiftningen kan utformas så att den möjliggör sanktionsmöjligheter vid överträdelser. Om en kulturmiljö förstörts bör miljön i vissa fall även återställas eller byggas om. Aktörer som inte respekterar skönhetsvärden och kulturhistoriska värden ska vara medvetna om att de kan bli skyldiga att återställa eller försköna den miljö de förstört.

Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

2.

Bidrag till kulturmiljövård, punkt 2 (S)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S) och Ewa Pihl Krabbe (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 40 och

bifaller delvis motion

2024/25:3188 av Bo Broman (SD).

Ställningstagande

Statens stöd till kulturmiljövård ska möta behovet av vårdinsatser i kulturmiljöer över hela landet. Bidraget till kulturmiljövård har avgörande betydelse för att en mångfald av kulturmiljöer ska kunna bevaras och utvecklas. Bidraget utgör även ett viktigt stöd för att bevara och föra vidare det immateriella kulturarvet. Bidrag till kulturmiljövård främjar ett levande kulturarv som är angeläget både för dagens människor och för kommande generationer. Bidraget till kulturmiljövård har i princip varit oförändrat under 2000-talet. Enligt nya och uppdaterade kunskapsunderlag finns det angelägna behov, inte minst på grund av allt mer trängande behov av energieffektiviseringsåtgärder och klimatanpassningar. Vi vill att regeringen värnar, främjar och utvecklar Sveriges kulturmiljöer och menar att regeringen bör ta initiativ till att göra en översyn av området.

Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

3.

Odlingslandskapets kulturarv, punkt 3 (S)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S) och Ewa Pihl Krabbe (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 10,

bifaller delvis motionerna

2024/25:1022 av Anders W Jonsson (C) yrkande 1 och

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 68 och 69 samt

avslår motionerna

2024/25:1337 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 9 och

2024/25:1569 av Daniel Bäckström (C).

Ställningstagande

Genom att hålla fäbodvallar vid liv med hjälp av en resurssnål småskalig djurhållning med betande djur skapar vi förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden, värna vårt kulturarv och öka vår försörjningsgrad. Fäbodbruket behöver värnas och användning av virtuella stängsel kan bidra till detta. De senaste åren har virtuella stängsel testats på betande djur i Sverige. Medan fysiska stängsel ofta är dyra och kräver mycket underhåll är virtuella stängsel en betydligt billigare och enklare lösning. De ger möjlighet att enkelt styra betestrycket efter betesmarkernas behov. Det blir också enklare att ha djur i naturbetesmarker som i många fall är dåligt lämpade för fysiska stängsel. Idag är virtuella stängsel tillåtna i bl.a. Norge och forskning pågår i flera andra europeiska länder. Vi vill att regeringen låter utvärdera den forskning och de projekt som genomförts nationellt för att kunna ta ställning till om virtuella stängsel kan bli tillåtet även i Sverige.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet