Tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor

Utskottet noterar att flera myndigheter inom kulturområdet har ett uttalat uppdrag att bl.a. bedriva ett internationellt samarbete och utbyte. Utskottet delar uppfattningen att internationellt utbyte, export och samverkan är synnerligen viktigt för konstnärlig utveckling och svenska konstnärers möjligheter. Utskottet välkomnar också att Statens kulturråd fortsatt ska verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och en utveckling av fristadssystemet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:2635 (MP) yrkande 15 och 2024/25:3110 yrkandena 37 och 38.

Ur avsnittet "Internationellt utbyte" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har noterat att medmänskliga ideella initiativ arrangerade inom ramen för församlingarnas och civilsamhällets arbete förekommer vid s.k. ensambegravningar och anser att dessa är mycket lovvärda. Utskottet anser dock att utformningen av begravningar när det inte finns anhöriga i första hand är en fråga för dödsboutredaren och församlingarna.

Utskottet anser vidare att det är angeläget att planera för att både det materiella och det immateriella kulturarvet kan påverkas av klimat-förändringar för att inte kulturhistoriska värden ska gå förlorade. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:439 (S) och 2024/25:2381 (M).

Ur avsnittet "Särskilda satsningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar regeringens initiativ när det gäller frågan om kulturfastigheternas hyror och villkor. Mot bakgrund av det arbete som nu pågår finner utskottet ingen anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet avser dock att noga följa utvecklingen. Motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkande 6, 2024/25:2510 (S) samt 2024/25:3110 (S) yrkande 49 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kulturfastigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att en analys av kulturområdets finansiering är angelägen, inklusive hur icke-offentliga aktörer i högre grad kan bidra till finansiering av kulturverksamhet. Utskottet välkomnar därför att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på skatteincitament för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet. Detsamma gäller den kartläggning och analys av förutsättningarna för kulturområdets finansiering som Myndigheten för kulturanalys nyligen presenterat. Utskottet anser att den särskilda utredarens slutredovisning bör avvaktas.

Utskottet konstaterar vidare att det förslag som den särskilda utredaren lämnat i sin översyn av kultursamverkansmodellen syftar till att modellen ska utvecklas så att den i högre grad kan bidra till kultur i hela landet och till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. Förslagen syftar till att beakta regionernas frihet och även deras ansvar i bidragsgivningen. Förslaget i betänkandet har remitterats.

Mot bakgrund av pågående arbete inom Regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 2024/25:440 (S), 2024/25:441 (S), 2024/25:1418 yrkandena 1 och 6, 2024/25:1774 (MP) yrkandena 7 och 8, 2024/25:2958 (C) yrkande 2 samt 2024/25:3110 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Finansieringen av kultur" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Kulturskolan är en unik mötesplats för barn och unga och bidrar till att skapa möjlighet till kulturutövande och till att utveckla skapande förmågor. Kulturskolan är en kommunal angelägenhet som i huvudsak finansieras av kommunerna, som också utformar och bestämmer inriktning för verksamheten. Utskottet noterar att det finns kulturskolor i nästan samtliga av landets kommuner samt att andelen kommuner som erbjuder öppen verksamhet, där barn och unga oftast kan delta utan att föranmäla sig, ökar samt att det har blivit vanligare att erbjuda kostnadsfri kulturskola.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en kulturskola både för den enskilda individen och för kulturlivet i stort. Utskottet konstaterar dock att frågan om barns deltagande i kulturskolan under skoldagen är komplex och inte bara berör skolplikten utan också skolans tillsynsansvar. Utskottet avser dock att följa frågan.

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena. Motionerna 2024/25:1704 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1774 (MP) yrkandena 13–15, 2024/25:1794 (S), 2024/25:2206 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3110 yrkandena 4 och 5 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kulturskola" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar den aviserade propositionen om ett fritidskort för barn och unga. Utskottet anser att det är angeläget att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra och att barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter inte ska avgöras av familjernas ekonomi.

Utskottet vill vidare understryka att det är oacceptabelt att det förekommer mobbning, hot, trakasserier och andra kränkningar i en ökande omfattning på bl.a. internet och att det finns skäl till oro över denna utveckling. Som redovisas ovan pågår dock olika insatser på området. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl till några tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena, men avser att fortsätta att följa frågan noga.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:284 (KD), 2024/25:802 (MP), 2024/25:840 (S), 2024/25:936 (S), 2024/25:1509 (S) samt 2024/25:2958 (C) yrkande 14.

Ur avsnittet "Ungas levnadsvillkor och fritid" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av att barn och unga ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att de uppmuntras att ta aktiv del i det demokratiska livet och samhällsdebatten. Det är också av stor betydelse att barn och unga har kunskap om sina rättigheter. Mot bakgrund av de insatser som genomförs av olika myndigheter och den dialog som finns med barn och unga samt med civilsamhällets organisationer finner utskottet inte skäl till tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2024/25:221 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:885 (S), 2024/25:983 (L) yrkande 4 samt 2024/25:2595 (M) yrkande 1.

Ur avsnittet "Stöd till ungdomsorganisationer m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2023/24:KrU4, 2023/24:KrU8 och 2023/24:KrU10. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför yrkandena.

Reservationer

1.

Kultur i hela landet, punkt 1 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 16,

2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 16 och 17 samt

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 22 och 23 samt

bifaller delvis motion

2024/25:1902 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är djupt beklagligt att regeringen låtit kulturen fastna i den långa kurvan som inleddes med pandemins restriktioner. Miljöpartiet vill därför permanenta återhämtningsstöden och stödja kulturen genom breda satsningar. Förutsättningarna för att minska hindren och öka stimulansen och öppna för privat finansiering behöver ses över. Även återstartsutredningen har förslag som går i denna riktning. Miljöpartiet vill att det tillsätts en utredning som tittar på detta, däribland möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur och avdragsrätt för inköp av konst. Men det är samtidigt avgörande att detta arbete inte tas till intäkt för att det offentliga ska dra sig undan sitt ansvar. Ökade möjligheter till nya intäktskällor får inte vara på bekostnad av en stark offentlig finansiering.

Medan flera delar av kultursamverkansmodellen har varit lyckosam har en kontinuerlig kritik varit att medelstilldelningen varit för sparsam. Över tid har därför tillförseln av medel delvis urholkats samtidigt som kostnaderna har ökat. Jag vill i stället stärka den regionala kulturen samt kultursamverkansmodellen genom att tillföra mer medel att fördela. Modellen har utvärderats vid ett flertal tillfällen, nu senast i utredningen Kultursamhället (SOU 2023:58) som har gått på remiss. Jag anser att regeringen bör ta utredningen vidare med syftet att stärka kultursamverkansmodellen så att syftena med modellen kan uppnås på ett bättre sätt. Utredningen visar exempelvis att bild- och formkonsten är eftersatt och missgynnas med den nuvarande modellen. Ett sätt att hantera detta missförhållande vore att ge Kulturrådet i uppdrag att se över infrastrukturen, exempelvis genom att skapa noder med regionalt ansvar för bild- och formkonsten, och föreslå hur den kan stärkas.

Föreningsliv och kultur är en central del av samhällsutvecklingen. Det lokala kulturlivet kan vara rikligt och inkluderande genom amatörteater, körer, och en aktiv kulturskola, ofta med hjälp av ideella krafter. Men de kulturella och kreativa branschernas förutsättningar påverkas av närvaron av och tillgången till kulturverksamheter i hela landet. Såväl nuvarande som framtida aktörer inom de kulturella och kreativa branscherna kan växa och utvecklas av tillgången till och deltagandet i kulturverksamheter. Det är därför viktigt att verka för en levande kultur och ett levande civilsamhälle även i lands- och glesbygd. I syfte att tillgängliggöra kultur för fler i hela landet anser jag att statliga kulturinstitutioner bör verka för kultur i hela landet och det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter öka.

Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

2.

Finansieringen av kultur, punkt 2 (S)

av Lawen Redar (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Louise Thunström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motionerna

2024/25:440 av Serkan Köse (S),

2024/25:441 av Serkan Köse (S),

2024/25:1418 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 6,

2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 8 samt

2024/25:2958 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet är en central och viktig del av svensk förvaltningstradition, inte minst inom kulturpolitikens område. Armlängds avstånd handlar om att upprätthålla en avvägning mellan folksuveränitetens politiska ambitioner och den sak- och yrkeskunskap som finns inom de olika offentliga förvaltningsområdena. Inom kulturområdet har det handlat om att skydda centrala demokratiska värden på yttrandefrihetens grund. Det som främst garanterar den demokratiska kultursynen och den förvaltningsmässiga styrningen är självständiga, oberoende och opartiska tjänstemän samt fria kulturutövare. Därför måste det till en större diskussion om de offentliganställda tjänstemännens arbetssituation, inte minst när dessa drabbas av politikens gränsförskjutningar, men också en diskussion om kulturutövarnas konstnärliga frihet. I fackförbundet DIK:s rapport ”Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg” beskrivs en samtid av klåfingriga politiker, kunskapsförakt och en hårt polariserad allmänhet. Mer än hälften av de 3 500 svarande offentliganställda har angett att de oroas över att inte kunna utföra sitt arbete utifrån yrkesetiska principer. Sverigedemokraternas polisanmälan mot Norrköpings stadsmuseums utställning ”Medlöperi och motstånd” 2021 ledde inledningsvis till att museet tog bort den bild som orsakat anmälan. Museilagens ändamålsparagraf som stipulerar att ett museum ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning sattes på prov. Under 2023 ställde flera SD-politiker krav på att populära sagostunder på folkbibliotek skulle stoppas. Verksamheten som pågått sedan 2017 möts nu av hat och hot. Detta anser vi socialdemokrater är ett helt oacceptabelt agerande. I Tidöavtalet står detta: ”Kulturpolitiken ska värna kulturlivets oberoende och egenvärde gentemot nyttoändamål. Principen om armslängds avstånd ska upprätthållas.” Detta välkomnar vi socialdemokrater. Dessvärre uppvisas den raka motsatsen. Frågan om huruvida kulturen ska bedrivas på marknadsmässig grund har blossat upp i motsats till Tidöavtalets skrivning om kulturens egenvärde. Vi vill uppmana regeringen att kraftfullt agera vid angrepp på konstnärlig frihet och armlängds avstånd.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet