Litteratur, språk och konstarter

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att noga följa utvecklingen av musik- och scenskonstsektorns finansiering och hur olika samhällsförändringar påverkar de kulturella och kreativa branscherna. Utskottet är däremot inte berett att föreslå något tillkännagivande och anser att motionerna 2024/25:128 (S) och 2024/25:3110 (S) yrkandena 11‑14 ska avslås.

Ur avsnittet "Musik och scenkonst" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att Form/Design Center i Malmö har ett uppdrag att fungera som nationell nod för gestaltad livsmiljö. Utskottet noterar vidare att frågor som berör arkitektur, design och konsthantverk berör ett flertal olika aktörer och myndigheter på nationell, regional och kommunal nivå. Utskottet vill även lyfta fram det pågående arbetet med att utvärdera och förnya kultursamverkansmodellen och de uppgifter som Nämnden för hemslöjdsfrågor ansvarat för. Med hänvisning till pågående arbete menar utskottet att motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkande 17 och 2024/25:3110 (S) yrkandena 26, 28 och 29 kan avslås.

Ur avsnittet "Konst, konsthantverk och design" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att noga följa utvecklingen av musik- och scenskonstsektorns finansiering och hur olika samhällsförändringar påverkar de kulturella och kreativa branscherna. Utskottet är däremot inte berett att föreslå något tillkännagivande och anser att motionerna 2024/25:128 (S) och 2024/25:3110 (S) yrkandena 11‑14 ska avslås.

Ur avsnittet "Musik och scenkonst" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet noterar bibliotekslagens krav på att varje kommun ska ha folkbibliotek och de nya bestämmelserna i skollagen om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Utskottet välkomnar vidare att regeringen avsatt 40 miljoner kronor årligen 2024–2026 till folkbibliotekens läsfrämjande arbete för barn och unga. Utskottet hänvisar vidare till pågående arbete i Regeringskansliet med anledning av Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Med hänvisning till befintligt regelverk, vidtagna åtgärder och pågående arbete menar utskottet att motionerna 2024/25:436 (S), 2024/25:793 (-), 2024/25:2021 (M) och 2024/25:3110 (S) yrkandena 17, 24 och 25 kan avslås.

Ur avsnittet "Bibliotek" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har förståelse för att ortnamnsbruk är en fråga som engagerar många människor och att ortnamnen ofta berättar om de människor som levt och verkat på den enskilda platsen. Utskottet har även förståelse för att tidigare namnbruk kan behöva revideras i ljuset av ny kunskap om namnens ursprung och betydelse. Utskottet gör ingen annan bedömning än ansvariga myndigheter på området och menar därmed att motionerna 2024/25:417 (SD) och 2024/25:1341 (SD) yrkande 9 bör avslås.

Ur avsnittet "Skrivregler för ortnamn" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar övertygelsen att de nationella minoritetsspråken är en viktig del av Sveriges kulturella och historiska arv. Utskottet välkomnar regeringens satsningar på att inrätta och stödja de nationella språkcentrumen för de nationella minoritetsspråken och andra åtgärder för att bevara och revitalisera de nationella minoritetsspråken. Med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:1421 (SD) yrkandena 3, 6 och 8, 2024/25:1745 (MP) yrkande 6, 2024/25:1747 (MP) yrkande 2 och 2024/25:1935 (V) yrkande 13 kan avslås.

Ur avsnittet "De nationella minoritetsspråkens ställning" i betänkandet. Läs betänkandet

Litteraturpolitik

Utskottet delar uppfattningen att litteraturpolitiken bör främja mångfald, kvalitet, fördjupning, spridning och läsning av litteratur och kulturtidskrifter. Utskottet noterar att statsbidrag till litteratur och kulturtidskrifter fördelas av Kulturrådet inom ramen för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter. Utskottet välkomnar att Kulturrådet även arbetar för att utformningen av litteraturstödet ska vara ändamålsenlig utifrån dagens bokmarknad. Utskottet ser i dagsläget inte något skäl till att rikta ett tillkännagivande till regeringen på området. Utskottet anser att motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkande 46, 2024/25:1932 (V) yrkande 13 och 2024/25:3110 (S) yrkande 16 kan avslås.

Litteraturproduktion

Utskottet noterar att ändamålet med statsbidraget till litteratur och kulturtidskrifter är att dels främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur och kulturtidskrifter, dels främja spridning och läsning av litteratur och kulturtidskrifter. Utskottet noterar vidare att MTM enligt sin instruktion har ansvar för att främja litteratur på svenskt teckenspråk. Med hänvisning till detta menar utskottet att motionerna 2024/25:1336 (SD) yrkande 6 och 2024/25:1932 (V) yrkande 11 kan avslås.

Ur avsnittet "Litteratur" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Utskottet noterar att en svensk kulturkanon enligt regeringens direktiv ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Utskottet välkomnar arbetet med att ta fram en svensk kulturkanon med syftet att göra svensk kultur tillgänglig för fler. Utskottet välkomnar även att bl.a. Kulturrådet har regeringens uppdrag att genomföra och ansvara för ett omfattande läsfrämjande arbete. Med hänvisning till detta anser utskottet att motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkande 47, 2024/25:3110 (S) yrkande 23 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 31 kan avslås.

Ur avsnittet "Läsandeåtgärder och kulturkanon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har stor förståelse för att digitaliseringen och det digitala tillgängliggörandet av kulturarv, scenkonst, litteratur, museiföremål m.m. är ett mycket omfattande och resurskrävande arbete. Utskottet välkomnar därmed det betydelsefulla arbete som KB, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, museer, folkbibliotek, regionala aktörer och olika privata och offentliga aktörer gör för att driva utvecklingen framåt. Utskottet menar att det är av avgörande vikt att ta del av och följa den digitala utvecklingen på kulturområdet men ser i dagsläget inte skäl till att föreslå något tillkännagivande med anledning av de aktuella motionsyrkandena. Utskottet menar att motionerna 2024/25:1346 (SD) yrkande 1, 2024/25:1348 (SD) yrkande 2 och 2024/25:1932 (V) yrkande 15 kan avslås.

Ur avsnittet "Digital tillgång till kultur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2022/23:KrU8, 2023/24:KrU8 och 2023/24:KrU10. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Musik och scenkonst, punkt 1 (S)

av Lawen Redar (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Louise Thunström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkandena 11–14 och

avslår motion

2024/25:128 av Tomas Eneroth (S).

Ställningstagande

Vi menar att nationell scenkonst spelar en central roll för att forma och bevara ett lands kulturella identitet och samhörighet. Genom teater, dans, opera och andra uttrycksformer skapar den nationella scenkonsten en plattform där samhällsfrågor kan utforskas, historiska händelser kan återupplevas och gemensamma värderingar kan både ifrågasättas och stärkas. Den nationella scenkonsten fungerar som en spegel av samhället, där dess utveckling och förändringar reflekteras och bearbetas. Publiken får dela en gemensam upplevelse, som ofta väcker känslor och tankar och som kan leda till djupare dialog och förståelse. Detta är särskilt viktigt i tider av social och politisk förändring. Den nationella scenkonsten spelar därtill en viktig roll i att bevara och främja det kulturella arvet. Ekonomiskt sett bidrar nationell scenkonst också till landets välstånd. Den lockar turister, skapar arbetstillfällen och stimulerar den kreativa ekonomin. Genom att sätta landet på den internationella kulturella kartan stärker den också nationens anseende och inflytande globalt. Den nationella scenkonsten har därmed betydelse för Sveriges kulturella vitalitet och sociala sammanhållning. Scenkonsten ger även en känsla av identitet och gemenskap och fungerar som en kraftfull katalysator för kulturell och ekonomisk utveckling.

Regeringens budget har dock inneburit nedskärningar som påverkar arbetsmiljön på de nationella scenerna. Nedskärningarna leder till färre arbetstillfällen inom den kreativa sektorn, färre produktioner och bristande backup, vilket kan leda till inställda föreställningar, färre möten med publiken och mindre uppsökande verksamhet. Vi vill att scenkonsten i stället ska stärkas i Sverige och att denna utveckling motverkas. Vi anser att regeringen även bör ta fram en konsekvensanalys av nedskärningarna på de nationella scenerna.

2.

Konst, konsthantverk och design, punkt 2 (S)

av Lawen Redar (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Louise Thunström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkandena 26, 28 och 29 samt

avslår motion

2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 17.

Ställningstagande

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Målet ska uppnås genom att

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden

• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids

• det offentliga agerar förebildligt

• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas

• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla

• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Möjligheten att tillgängliggöra bild, form och konsthantverk för allmänheten och skapa arbetstillfällen och goda villkor för konstnärer är till stor del beroende av att det finns en infrastruktur med arrangörer och utställare över hela landet och därigenom kan konsten tillgängliggöras för publiken. Vi vill att regeringen därför ska värna bildkonst, arkitektur och design.

Vi vill vidare framhålla att Form/Design Center är den främsta plattformen för arkitektur, design och konsthantverk i södra Sverige. År 2018 utsåg regeringen Form/Design Center till en nationell nod för gestaltad livsmiljö. Sedan 2021 får Form/Design Center ett årligt statsbidrag på 3 miljoner kronor. Det tillfälliga statliga bidrag som hade löpt över tre år blev därmed permanent. Regeringens långsiktiga satsning har stor betydelse för att Form/Design Center som en öppen och inkluderande mötesplats ska kunna förmedla och generera kunskap om betydelsen av arkitektur, design och konsthantverk i omställningen till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle. Form/Design Centers uppdrag är bredare och mer omfattande än Svensk Forms övriga regionalföreningars verksamheter i landet. Form/Design Centers ambition är att stärka samverkan med Svensk Form ytterligare och driva frågor tillsammans – jämbördigt som två starka självständiga organisationer. Vi uppmanar regeringen att ta initiativ till att stärka Form/Design Center i dess roll med ett nationellt uppdrag.

Hemslöjden utgör ett levande kulturarv som förenar nutid och tradition, lokal särprägel och internationella influenser. Att överföra handens kunskaper till barn och unga och till kommande generationer är av stor vikt, inte minst i en tid när skolor vittnar om att barns finmotorik försämras. Bland annat brister svenska elever i kunskaper att klippa med en sax, knyta en knut och att utföra enklare pyssel. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) är hårt drabbat av ett minskat organisationsbidrag samt av det minskade stödet till studieförbunden. Vi vill att hemslöjden i vårt land värnas och uppmanar regeringen att beakta dessa frågor.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet