Civila samhället, trossamfund och folkbildning

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktig att de nya demokrativillkoren följs upp kontinuerligt och förutsätter att en utvärdering också kommer att göras i samband med den årliga myndighetsdialogen. Utskottet anser att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda och avstyrker därför motionerna 2024/25:1415 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3110 (S) yrkande 53.

Ur avsnittet "Utvärdering av demokrativillkoren" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 9. Läs betänkandet

Med hänsyn till att frågan om ett nationellt företrädarregister bereds inom Regeringskansliet och utskottet inte vill föregripa det beredningsarbetet av-styrker utskottet motionerna 2024/25:1415 (SD) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2213 (S) och 2024/25:3174 (SD).

Ur avsnittet "Ett nationellt företrädarregister" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktig att de nya demokrativillkoren följs upp kontinuerligt och förutsätter att en utvärdering också kommer att göras i samband med den årliga myndighetsdialogen. Utskottet anser att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda och avstyrker därför motionerna 2024/25:1415 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3110 (S) yrkande 53.

Ur avsnittet "Utvärdering av demokrativillkoren" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det är en fråga för SST att utifrån den reglering som gäller avgöra vilka trossamfund som uppfyller kraven och är berättigade till statligt stöd. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1430 (SD) yrkande 26.

Ur avsnittet "Statligt stöd till trossamfund" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att staten sedan januari 2024 beslutar hur stor del av statsbidraget som ska gå till folkhögskolor respektive studieförbund. När det gäller frågan om en modell för styrning och medelstilldelning till folkbild-ningen föreslog Folkbildningsutredningen, som framgår ovan, att den nuva-rande självförvaltningsmodellen bör behållas. Med hänsyn till att utskottet inte vill föregripa beredningen av Folkbildningsutredningens betänkande avstyrker utskottet motion 2024/25:1709 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Folkbildningsrådets roll att fördela medel" i betänkandet. Läs betänkandet

Ett av syftena med statens stöd till folkbildningen är att verksamheten ska bidra till att stärka och utveckla demokratin. Utskottet konstaterar att det är Folkbildningsrådet som fattar beslut om vilka folkhögskolor som ska få ta del av statens stöd, och att det i villkoren för statsbidrag till folkhögskolor ställs krav på att folkhögskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar, och folkhögskolan får inte bedriva eller främja antidemokratisk verksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:1343 (SD) yrkande 3.

Ur avsnittet "Statligt stöd till folkhögskolor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktig att de nya demokrativillkoren följs upp kontinuerligt och förutsätter att en utvärdering också kommer att göras i samband med den årliga myndighetsdialogen. Utskottet anser att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda och avstyrker därför motionerna 2024/25:1415 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3110 (S) yrkande 53.

Ur avsnittet "Utvärdering av demokrativillkoren" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Med hänsyn till det reformarbete som pågår för att öka effektiviteten, trans-parensen och förutsägbarheten i hanteringen och uppföljningen av statsbi-draget till studieförbund och folkhögskolor anser utskottet att motionsyrkan-dena inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2024/25:127 (S) och 2024/25:1901 (C) avstyrks.

Ur avsnittet "Stärka folkbildningen" i betänkandet. Läs betänkandet

Kulturutskottet och civilutskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2022/23:KrU5, 2022/23:KrU10, 2023/24:KrU4, 2023/24:KrU7 och 2023/24:CU14. Riks-dagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottens förslag. Kulturutskottet avstyrker därför motionsyrkandena i bilaga 2.

Reservationer

1.

Stöd till civilsamhället, punkt 1 (SD)

av Alexander Christiansson (SD), Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD) och Anna-Lena Hedberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1415 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

bifaller delvis motionerna

2024/25:207 av Josef Fransson (SD) yrkande 2,

2024/25:377 av Roland Utbult och Torsten Elofsson (båda KD),

2024/25:421 av Markus Wiechel (SD) yrkande 6,

2024/25:962 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:1946 av Margareta Cederfelt (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 32 och

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 48.

Ställningstagande

I det svenska civilsamhället återfinns organisationer med en slags öppen vänsterradikal agenda som fokuserar på ”vithet”, men som ändå har tagit emot bidrag från staten genom svenska myndigheter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är exempel på en myndighet som har i uppdrag att arbeta mot rasism och diskriminering, men som ändå har delat ut bidrag till organisationer som framhäver sådant som att grupper av viss härkomst per definition är priviligierade och inte ens kan drabbas av rasism. Vi anser att alla olika former av rasism och diskriminering måste behandlas likvärdigt i statliga myndigheters ögon, och politiken behöver agera i den riktningen. Vi menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att statligt stöd inte ska kunna gå till organisationer med en agenda som kretsar kring vitt privilegium, vit skörhet och motsvarande idéer.

2.

Stöd till civilsamhället, punkt 1 (C)

av Catarina Deremar (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 48,

bifaller delvis motionerna

2024/25:421 av Markus Wiechel (SD) yrkande 6,

2024/25:1946 av Margareta Cederfelt (M) och

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 32 och

avslår motionerna

2024/25:207 av Josef Fransson (SD) yrkande 2,

2024/25:377 av Roland Utbult och Torsten Elofsson (båda KD),

2024/25:962 av Nima Gholam Ali Pour (SD) och

2024/25:1415 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

Radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism är hot mot den liberala demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Budskapet ska alltid vara att staten tar strid mot sådan allvarlig och systemhotande brottslighet. Den terrorrelaterade verksamheten i Sverige domineras enligt Säkerhetspolisen av aktörer som är motiverade av våldsfrämjande islamistisk extremism, extremistiska organisationer inom vitmaktmiljön och den radikalnationalistiska miljön samt den autonoma vänstermiljön. Men även andra grupper använder våld för att uppnå sina mål, exempelvis extremistiska djurrättsaktivister. Det dessa aktörer har gemensamt är att de motverkar den liberala demokratin och är villiga att använda våld för att störta eller försvaga den. Jag anser att vi måste införa mer effektiva regler och kontroller för att förhindra att offentliga medel går till organisationer som motarbetar den liberala demokratin.

3.

Stöd till civilsamhället, punkt 1 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 32,

bifaller delvis motionerna

2024/25:421 av Markus Wiechel (SD) yrkande 6,

2024/25:1946 av Margareta Cederfelt (M) och

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 48 och

avslår motionerna

2024/25:207 av Josef Fransson (SD) yrkande 2,

2024/25:377 av Roland Utbult och Torsten Elofsson (båda KD),

2024/25:962 av Nima Gholam Ali Pour (SD) och

2024/25:1415 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

Jag vill framhålla att civilsamhället är en viktig aktör i arbetet mot rasism. Genom att stärka civilsamhällets resurser och stöd kan vi säkerställa ett långsiktigt arbete mot diskriminering och rasism och främja mångfald och upprätthålla kultur och språk inom olika etniska grupper.

4.

Utvärdering av demokrativillkoren, punkt 2 (S)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Louise Thunström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 53 och

bifaller delvis motion

2024/25:1415 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Den tidigare socialdemokratiska regeringen lade fram propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272). Den sverigedemokratiskt stödda regeringen drog tillbaka denna proposition i november 2022, och återkom våren 2024 med en reviderad proposition. Vi anser att det var djupt olyckligt med denna återkallelse, eftersom det brådskade med en reformering av lagstiftningen när det gäller det statliga stödet till trossamfunden, bl.a. med ett förtydligat demokrativillkor. Vi vill nu uppmana regeringen att noga följa utvecklingen så att propositionens förslag införs och efterlevs i Sverige.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet