Riksdagens arbetsformer

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att riksmötets öppnande bör äga rum i riksdagens plenisal. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Riksmötets öppnande" i betänkandet. Läs betänkandet

Motionerna tar upp frågor som på olika sätt avser Riksdagsförvaltningens verksamhet. Beslutanderätten i dessa frågor ligger i första hand hos Riksdagsförvaltningens ledning. När det gäller porträtt av statschefen i riksdagen noterar utskottet att det sedan 2021 finns en porträttmedaljong av Sveriges konung utanför finansutskottets sessionssal. Utskottet vill, liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, påminna om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet. Motionerna avstyrks.

Reservationer

1.

Riksmötets öppnande, punkt 1 (SD)

av Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 5 samt

bifaller delvis motionerna

2024/25:404 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD) och

2024/25:3153 av Marie-Louise Hänel Sandström och Marléne Lund Kopparklint (båda M).

Ställningstagande

Ett återinförande av ceremonin med riksmötets öppnande på Slottet med inslag av Karl XI:s drabanter skulle stärka folkets bild av både kungahuset och riksdagen. Det skulle också bidra till att värna och hedra svenska traditioner och vår gemensamma historia. Vidare bör ceremonin sträckas ut på stan, eftersom den är en tilldragelse som är viktig för hela landet.

2.

Utredning om oppositionens ställning, punkt 9 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 7.

Ställningstagande

En stor del av det politiska arbetet i Sverige styrs av praxis. Både i riksdagen och i fullmäktige på lokal nivå delar partierna exempelvis upp ordförandeposter och andra former av inflytande mellan sig enligt oskrivna regler, och oftast med respekt för politiska motståndare. Det ger en värdefull flexibilitet till våra demokratiska institutioner. Men det finns också risker med att förlita sig för mycket på praxis. I vissa länder har polarisering mellan politiska partier lett till att praxis brutit samman, och i andra länder har det styrande partiet utnyttjat avsaknaden av lagstiftning kring maktdelning för att tysta oppositionen. Mot denna bakgrund bör en parlamentariskt sammansatt kommitté se över beslutsfattandet i riksdagen för att formalisera praxis och skydda oppositionens ställning i lagstiftningen. Riksdagsstyrelsen bör besluta om en sådan översyn och sedan återkomma med förslag på hur bl.a. ordförandeposter kan tillsättas med respekt även för oppositionen.

3.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, punkt 11 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:970 av Cecilia Rönn (L),

2024/25:1051 av Gustaf Lantz (S),

2024/25:2999 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3176 av Bo Broman (SD).

Ställningstagande

Riksdagsledamöternas höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och de människor de representerar. Arvodet måste vara tillräckligt högt för att så många som möjligt ska kunna tänka sig att ställa upp för ett riksdagsuppdrag och för att lagstiftare ska vara omutbara och inte påverkas av ekonomiska hänsyn i sitt beslutsfattande. Arvodets storlek bör motsvara ett prisbasbelopp per månad. Härutöver bör de extra arvoden som betalas ut för olika uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Om arbetsuppgifterna fördelas inom partigrupperna så att arbetsbördan blir densamma för alla kan extraarvodena avskaffas. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag som innebär att nivån på riksdagsledamöternas grundarvode binds till ett prisbasbelopp per månad och att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas.

4.

Översyn av förtroendevaldas villkor, punkt 12 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

Det är viktigt för det demokratiska arbetet att riksdagens ledamöter regelbundet sammanträder på plats i Stockholm. Men arbetet i den egna valkretsen är samtidigt en stor och viktig del av riksdagsuppdraget. Coronapandemin visade att det finns stora möjligheter till större flexibilitet i arbetsformerna utan att det demokratiska arbetet blir lidande. Större möjligheter att kombinera förtroendeuppdraget med familjeliv skulle vidare uppmuntra och underlätta för fler att söka sig till sådana uppdrag. Riksdagsstyrelsen bör därför genomföra en översyn av förtroendevaldas villkor i detta avseende och sedan lämna rekommendationer som syftar till att underlätta för fler att kombinera förtroendeuppdrag med arbete, familj och barn.

5.

Svenska språket i riksdagen, punkt 14 (SD)

av Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1378 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Svenska språket är en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv och måste bevaras för efterkommande generationer. Det är viktigt att behålla vår språkliga särart i svenskan då förvanskning av vårt språk gör att vi mister vårt språkliga arv och vårt ursprung. Det skrivna ordet blir i allt högre utsträckning engelskspråkigt och i många fall saknas adekvata uttryck på svenska. Åtgärder måste vidtas för att stärka det svenska språkets ställning både i samhället och i riksdagen. Riksdagen har som institution en unik och betydelsefull möjlighet att påverka i denna fråga. Riksdagsstyrelsen bör utforma styrdokument om detta för all intern och extern kommunikation samt se över hur svenska språkets särart kan bevaras genom att hämta inspiration från den isländska språkmodellen.

Ur avsnittet "Riksdagsförvaltningens verksamhet" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Enligt utskottets kännedom finns det inte någon stark opinion bland ledamöterna för att frångå den nuvarande ordningen för placeringen i riksdagens plenisal, varför utskottet inte är berett att ställa sig bakom förslaget om placering efter partitillhörighet. Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Placeringen i riksdagens plenisal" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar det arbete som pågår i 2023 års riksdagsutredning, och anser att detta arbete inte bör föregripas. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Ur avsnittet "När kammaren ska sammanträda" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är en grundläggande princip i ett demokratiskt statsskick att kammarens sammanträden är offentliga. Betydelsen av detta markerades 2010 genom att bestämmelsen om offentlighet i kammaren infördes i 4 kap. 9 § regeringsformen. Att kammarens sammanträden är tillgängliga för allmänheten är enligt utskottet av avgörande betydelse. Detta tillgodoses bl.a. genom kravet på att det ska finnas särskilda platser för åhörare. För att riksdagen ska kunna fungera måste även säkerheten upprätthållas vid kammarens sammanträden. Det måste bl.a. säkerställas att åhörare följer de ordningsregler som har fastställts. Kammarens sammanträden genomförs i regel under lugna förhållanden men under senare tid har sådana störningar förekommit som utgör ett hot mot säkerheten. Utskottet ser allvarligt på detta.

Avvägningen mellan de två grundläggande principerna för kammarens sammanträden – offentlighet och säkerhet – är svår och behovet av ändringar i regelverket kräver noggranna överväganden. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns skäl att ge en utredning i uppdrag att se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av kammarens sammanträden. En självklar utgångspunkt för översynen är att sammanträdena även fortsättningsvis ska vara tillgängliga för allmänheten och att säkerhetsåtgärder i första hand ska vidtas i förebyggande syfte, bl.a. genom kontroller av åhörare utanför plenisalens åhörarläktare.

Motsvarande överväganden som görs för kammaren ska göras för utskottens och EU-nämndens offentliga sammanträden.

När det gäller formerna för översynen vill utskottet framhålla vikten av en bred parlamentarisk förankring, varför en referensgrupp bör inrättas med representanter för riksdagspartierna till stöd för utredarens arbete.

Med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att göra en översyn av förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av kammarens sammanträden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Ur avsnittet "Offentlighet och säkerhet i riksdagens kammare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att det inte finns tillräckliga skäl för att avskaffa den allmänna motionstiden och i stället införa en motionsrätt året om. Motionen avstyrks därför.

Ur avsnittet "Motionsrätten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att det inte finns skäl att ta något initiativ till förändringar i utskottsorganisationen och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Utskott i riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare om statistik i utskotten och EU-nämnden och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Statistik i utskotten och EU-nämnden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare i frågan om att göra om Villa Bonnier till bostad och representationslokal för talmannen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villa Bonnier som talmansbostad" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och ser därmed inte skäl att ta initiativ till en sådan utredning om oppositionens ställning som efterfrågas. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utredning om oppositionens ställning" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande att det är talmannen som leder arbetet i kammaren och som fattar beslut om vilka debatter som ska teckenspråkstolkas. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Teckenspråk i riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Nordiska rådets slutsatser oftast får form av en rekommendation som riktas till Nordiska ministerrådet eller en eller flera nordiska regeringar samt att Nordiska rådet följer upp och kontrollerar att rekommendationerna genomförs på bästa möjliga sätt. Utskottet noterar vidare att Nordiska rådets svenska delegation årligen överlämnar en redogörelse över sin verksamhet till riksdagen och att denna behandlas av utrikesutskottet. Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom det som anförs i motionen. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Behandling av rekommendationer från Nordiska rådet" i betänkandet. Läs betänkandet

Motionerna tar upp frågor som på olika sätt avser Riksdagsförvaltningens verksamhet. Beslutanderätten i dessa frågor ligger i första hand hos Riksdagsförvaltningens ledning. När det gäller porträtt av statschefen i riksdagen noterar utskottet att det sedan 2021 finns en porträttmedaljong av Sveriges konung utanför finansutskottets sessionssal. Utskottet vill, liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, påminna om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet. Motionerna avstyrks.

Reservationer

1.

Riksmötets öppnande, punkt 1 (SD)

av Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 5 samt

bifaller delvis motionerna

2024/25:404 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD) och

2024/25:3153 av Marie-Louise Hänel Sandström och Marléne Lund Kopparklint (båda M).

Ställningstagande

Ett återinförande av ceremonin med riksmötets öppnande på Slottet med inslag av Karl XI:s drabanter skulle stärka folkets bild av både kungahuset och riksdagen. Det skulle också bidra till att värna och hedra svenska traditioner och vår gemensamma historia. Vidare bör ceremonin sträckas ut på stan, eftersom den är en tilldragelse som är viktig för hela landet.

2.

Utredning om oppositionens ställning, punkt 9 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 7.

Ställningstagande

En stor del av det politiska arbetet i Sverige styrs av praxis. Både i riksdagen och i fullmäktige på lokal nivå delar partierna exempelvis upp ordförandeposter och andra former av inflytande mellan sig enligt oskrivna regler, och oftast med respekt för politiska motståndare. Det ger en värdefull flexibilitet till våra demokratiska institutioner. Men det finns också risker med att förlita sig för mycket på praxis. I vissa länder har polarisering mellan politiska partier lett till att praxis brutit samman, och i andra länder har det styrande partiet utnyttjat avsaknaden av lagstiftning kring maktdelning för att tysta oppositionen. Mot denna bakgrund bör en parlamentariskt sammansatt kommitté se över beslutsfattandet i riksdagen för att formalisera praxis och skydda oppositionens ställning i lagstiftningen. Riksdagsstyrelsen bör besluta om en sådan översyn och sedan återkomma med förslag på hur bl.a. ordförandeposter kan tillsättas med respekt även för oppositionen.

3.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, punkt 11 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:970 av Cecilia Rönn (L),

2024/25:1051 av Gustaf Lantz (S),

2024/25:2999 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3176 av Bo Broman (SD).

Ställningstagande

Riksdagsledamöternas höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och de människor de representerar. Arvodet måste vara tillräckligt högt för att så många som möjligt ska kunna tänka sig att ställa upp för ett riksdagsuppdrag och för att lagstiftare ska vara omutbara och inte påverkas av ekonomiska hänsyn i sitt beslutsfattande. Arvodets storlek bör motsvara ett prisbasbelopp per månad. Härutöver bör de extra arvoden som betalas ut för olika uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Om arbetsuppgifterna fördelas inom partigrupperna så att arbetsbördan blir densamma för alla kan extraarvodena avskaffas. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag som innebär att nivån på riksdagsledamöternas grundarvode binds till ett prisbasbelopp per månad och att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas.

4.

Översyn av förtroendevaldas villkor, punkt 12 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

Det är viktigt för det demokratiska arbetet att riksdagens ledamöter regelbundet sammanträder på plats i Stockholm. Men arbetet i den egna valkretsen är samtidigt en stor och viktig del av riksdagsuppdraget. Coronapandemin visade att det finns stora möjligheter till större flexibilitet i arbetsformerna utan att det demokratiska arbetet blir lidande. Större möjligheter att kombinera förtroendeuppdraget med familjeliv skulle vidare uppmuntra och underlätta för fler att söka sig till sådana uppdrag. Riksdagsstyrelsen bör därför genomföra en översyn av förtroendevaldas villkor i detta avseende och sedan lämna rekommendationer som syftar till att underlätta för fler att kombinera förtroendeuppdrag med arbete, familj och barn.

5.

Svenska språket i riksdagen, punkt 14 (SD)

av Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1378 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Svenska språket är en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv och måste bevaras för efterkommande generationer. Det är viktigt att behålla vår språkliga särart i svenskan då förvanskning av vårt språk gör att vi mister vårt språkliga arv och vårt ursprung. Det skrivna ordet blir i allt högre utsträckning engelskspråkigt och i många fall saknas adekvata uttryck på svenska. Åtgärder måste vidtas för att stärka det svenska språkets ställning både i samhället och i riksdagen. Riksdagen har som institution en unik och betydelsefull möjlighet att påverka i denna fråga. Riksdagsstyrelsen bör utforma styrdokument om detta för all intern och extern kommunikation samt se över hur svenska språkets särart kan bevaras genom att hämta inspiration från den isländska språkmodellen.

Ur avsnittet "Riksdagsförvaltningens verksamhet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet