Författningsfrågor

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 20 och 35. Läs betänkandet

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 20 och 35. Läs betänkandet

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 20 och 35. Läs betänkandet

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 20 och 35. Läs betänkandet

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 20 och 35. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 14, 15, 26, 27, 28 och 33. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8, 9, 14, 15, 26, 27, 28 och 33. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 14, 15, 26, 27, 28 och 33. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 14, 15, 26, 27, 28 och 33. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ, om internationella avtal och om en ny maktutredning. Yrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om en nationell demokratifunktion konstaterar utskottet att kommittén Demokratin 100 år i sitt betänkande föreslog en sådan funktion, men att regeringen utan att lägga fram något sådant förslag har avslutat ärendet. Utskottet noterar att frågan nyligen har övervägts och ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Det avstyrks.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ, om internationella avtal och om en ny maktutredning. Yrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om en nationell demokratifunktion konstaterar utskottet att kommittén Demokratin 100 år i sitt betänkande föreslog en sådan funktion, men att regeringen utan att lägga fram något sådant förslag har avslutat ärendet. Utskottet noterar att frågan nyligen har övervägts och ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Det avstyrks.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ, om internationella avtal och om en ny maktutredning. Yrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om en nationell demokratifunktion konstaterar utskottet att kommittén Demokratin 100 år i sitt betänkande föreslog en sådan funktion, men att regeringen utan att lägga fram något sådant förslag har avslutat ärendet. Utskottet noterar att frågan nyligen har övervägts och ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Det avstyrks.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 14, 26, 27, 28 och 33. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har i uppdrag att utreda frågan om förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om utländska bidrag till t.ex. partier, ledamöter och valkandidater ska vara otillåtna eller på annat sätt omfattas av en särskild reglering. Andra frågor som kommittén ska behandla är innehållet i partiernas redovisning samt huruvida en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas. Genom tilläggsdirektiv, beslutade i januari 2025, ska kommittén även i den del av uppdraget som rör organisationer på arbetsmarknaden bl.a. redovisa en reglering som ställer krav på att bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till politiska partier ska vara frivilliga för den enskilde medlemmen. Enligt utskottet får därmed flera av motionsyrkandena om att utreda frågor om partifinansiering och reglering av lobbyister anses tillgodosedda. Därutöver anser inte utskottet att det finns skäl att ta några initiativ till en utvidgning av kommitténs uppdrag som några motionärer föreslår. Sammantaget avstyrker utskottet motionsyrkandena om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkandena om politisk kommunikation och yttre hot mot partier pågår arbete i Regeringskansliet och på EU-nivå som rör dessa frågor. Utskottet är därför inte berett att nu vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. De avstyrks.

Utskottet vidhåller sina ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om att minska antalet riksdagsledamöter och byte av partitillhörighet. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ när det gäller motionsyrkandena som rör ledamotsuppdraget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har i uppdrag att utreda frågan om förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om utländska bidrag till t.ex. partier, ledamöter och valkandidater ska vara otillåtna eller på annat sätt omfattas av en särskild reglering. Andra frågor som kommittén ska behandla är innehållet i partiernas redovisning samt huruvida en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas. Genom tilläggsdirektiv, beslutade i januari 2025, ska kommittén även i den del av uppdraget som rör organisationer på arbetsmarknaden bl.a. redovisa en reglering som ställer krav på att bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till politiska partier ska vara frivilliga för den enskilde medlemmen. Enligt utskottet får därmed flera av motionsyrkandena om att utreda frågor om partifinansiering och reglering av lobbyister anses tillgodosedda. Därutöver anser inte utskottet att det finns skäl att ta några initiativ till en utvidgning av kommitténs uppdrag som några motionärer föreslår. Sammantaget avstyrker utskottet motionsyrkandena om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkandena om politisk kommunikation och yttre hot mot partier pågår arbete i Regeringskansliet och på EU-nivå som rör dessa frågor. Utskottet är därför inte berett att nu vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. De avstyrks.

Utskottet vidhåller sina ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om att minska antalet riksdagsledamöter och byte av partitillhörighet. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ när det gäller motionsyrkandena som rör ledamotsuppdraget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 18 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har i uppdrag att utreda frågan om förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om utländska bidrag till t.ex. partier, ledamöter och valkandidater ska vara otillåtna eller på annat sätt omfattas av en särskild reglering. Andra frågor som kommittén ska behandla är innehållet i partiernas redovisning samt huruvida en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas. Genom tilläggsdirektiv, beslutade i januari 2025, ska kommittén även i den del av uppdraget som rör organisationer på arbetsmarknaden bl.a. redovisa en reglering som ställer krav på att bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till politiska partier ska vara frivilliga för den enskilde medlemmen. Enligt utskottet får därmed flera av motionsyrkandena om att utreda frågor om partifinansiering och reglering av lobbyister anses tillgodosedda. Därutöver anser inte utskottet att det finns skäl att ta några initiativ till en utvidgning av kommitténs uppdrag som några motionärer föreslår. Sammantaget avstyrker utskottet motionsyrkandena om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkandena om politisk kommunikation och yttre hot mot partier pågår arbete i Regeringskansliet och på EU-nivå som rör dessa frågor. Utskottet är därför inte berett att nu vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. De avstyrks.

Utskottet vidhåller sina ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om att minska antalet riksdagsledamöter och byte av partitillhörighet. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ när det gäller motionsyrkandena som rör ledamotsuppdraget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har i uppdrag att utreda frågan om förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om utländska bidrag till t.ex. partier, ledamöter och valkandidater ska vara otillåtna eller på annat sätt omfattas av en särskild reglering. Andra frågor som kommittén ska behandla är innehållet i partiernas redovisning samt huruvida en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas. Genom tilläggsdirektiv, beslutade i januari 2025, ska kommittén även i den del av uppdraget som rör organisationer på arbetsmarknaden bl.a. redovisa en reglering som ställer krav på att bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till politiska partier ska vara frivilliga för den enskilde medlemmen. Enligt utskottet får därmed flera av motionsyrkandena om att utreda frågor om partifinansiering och reglering av lobbyister anses tillgodosedda. Därutöver anser inte utskottet att det finns skäl att ta några initiativ till en utvidgning av kommitténs uppdrag som några motionärer föreslår. Sammantaget avstyrker utskottet motionsyrkandena om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkandena om politisk kommunikation och yttre hot mot partier pågår arbete i Regeringskansliet och på EU-nivå som rör dessa frågor. Utskottet är därför inte berett att nu vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. De avstyrks.

Utskottet vidhåller sina ställningstaganden när det gäller motionsyrkandena om att minska antalet riksdagsledamöter och byte av partitillhörighet. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ när det gäller motionsyrkandena som rör ledamotsuppdraget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 18. Läs betänkandet

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 35. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller att det inte finns skäl att återinföra statsrådsförsäkran. Utskottet vidhåller även sina tidigare ställningstaganden när det gäller motionsyrkandet om ansvarsutkrävande gentemot regeringen för det arbete som exempelvis s.k. nationella samordnare bedriver på uppdrag av regeringen. Yrkandena avstyrks.

Utskottet konstaterar att Utredningen om övergångsrestriktioner bl.a. har haft i uppdrag att ta ställning till vilka som borde omfattas av en reglering om övergångsrestriktioner och att föreslå hur en sådan reglering borde utformas. Utredningen skulle även ta ställning till om en sanktionsmöjlighet borde införas. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas. Motionsyrkandena om ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga tjänstemän avstyrks.

Ur avsnittet "Regeringsarbetet och karensregler" i betänkandet, som även gäller punkterna 22 och 24. Läs betänkandet

Bestämmelser i regeringsformen lägger utnämningsmakten i regeringens hand. Konstitutionsutskottet granskar återkommande regeringens utövande av utnämningsmakten. Utskottet anser att den rådande ordningen bör bestå och är inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om utnämningsmakten. Yrkandet avstyrks.

Utskottet har tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden om konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden i dessa delar och yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller att det inte finns skäl att återinföra statsrådsförsäkran. Utskottet vidhåller även sina tidigare ställningstaganden när det gäller motionsyrkandet om ansvarsutkrävande gentemot regeringen för det arbete som exempelvis s.k. nationella samordnare bedriver på uppdrag av regeringen. Yrkandena avstyrks.

Utskottet konstaterar att Utredningen om övergångsrestriktioner bl.a. har haft i uppdrag att ta ställning till vilka som borde omfattas av en reglering om övergångsrestriktioner och att föreslå hur en sådan reglering borde utformas. Utredningen skulle även ta ställning till om en sanktionsmöjlighet borde införas. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas. Motionsyrkandena om ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga tjänstemän avstyrks.

Ur avsnittet "Regeringsarbetet och karensregler" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Bestämmelser i regeringsformen lägger utnämningsmakten i regeringens hand. Konstitutionsutskottet granskar återkommande regeringens utövande av utnämningsmakten. Utskottet anser att den rådande ordningen bör bestå och är inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om utnämningsmakten. Yrkandet avstyrks.

Utskottet har tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden om konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden i dessa delar och yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 14, 15, 27, 28 och 33. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 14, 15, 26, 28 och 33. Läs betänkandet

Motionsyrkanden om bestämmelser i grundlag om Sverige och det svenska språket, om nationella minoriteter och minoritetsspråken och om svenskt medborgarskap har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om svensk kultur. Det avstyrks.

Utskottet har även tidigare behandlat motionsyrkanden om tillägg i regeringsformen när det gäller skydd av transpersoner och om att Sverige är ett kristet land. Utskottet finner inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering" i betänkandet, som även gäller punkterna 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Motionsyrkanden om bestämmelser i grundlag om Sverige och det svenska språket, om nationella minoriteter och minoritetsspråken och om svenskt medborgarskap har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om svensk kultur. Det avstyrks.

Utskottet har även tidigare behandlat motionsyrkanden om tillägg i regeringsformen när det gäller skydd av transpersoner och om att Sverige är ett kristet land. Utskottet finner inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering" i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 31 och 32. Läs betänkandet

Motionsyrkanden om bestämmelser i grundlag om Sverige och det svenska språket, om nationella minoriteter och minoritetsspråken och om svenskt medborgarskap har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om svensk kultur. Det avstyrks.

Utskottet har även tidigare behandlat motionsyrkanden om tillägg i regeringsformen när det gäller skydd av transpersoner och om att Sverige är ett kristet land. Utskottet finner inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering" i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 30 och 32. Läs betänkandet

Motionsyrkanden om bestämmelser i grundlag om Sverige och det svenska språket, om nationella minoriteter och minoritetsspråken och om svenskt medborgarskap har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om svensk kultur. Det avstyrks.

Utskottet har även tidigare behandlat motionsyrkanden om tillägg i regeringsformen när det gäller skydd av transpersoner och om att Sverige är ett kristet land. Utskottet finner inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering" i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 30 och 31. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och för rättsstaten fundamentet i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av yrkandena som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och regler mot offentlig korruption.

När det gäller motionsyrkandena om ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU och internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ när det gäller motionsyrkandet om att ge Sieps i uppdrag att upprätta ett EU-bokslut. Utskottet noterar även att en utredning nyligen har föreslagit att Sieps uppgifter ska överföras till Utrikespolitiska institutet. Motionsyrkandet om Sieps uppdrag avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om val av Sveriges EU-kommissionär.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 14, 15, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Den s.k. Förtjänstutredningen övervägde utformningen av riksdagens anslag till hovet. I sitt betänkande välkomnade utredningen att hovet åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande när det gäller motionsyrkandet om ökad insyn i Kungliga hovs- och slottsstatens ekonomi. Det avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att en utförlig rättshistorisk sammanställning och analys av anslagets historiska utveckling och den kungliga dispositionsrätten bifogades till Förtjänstutredningens betänkande. Utredningen noterade att historiskt sett är det fastigheter och dispositionsrätten inom Slottsstaten som varit föremål för diskussion mellan statschef, riksdag och regering och att den verksamheten numera omfattas av revision och redovisning. Utskottet finner mot denna bakgrund inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om den kungliga dispositionsrätten. Yrkandet avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens kröning och uppgifter, statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 20. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté bl.a. hade i uppdrag att överväga om public service oberoende kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag. Kommittén avstod dock från att lämna något förslag i denna del eftersom det saknats en bred parlamentarisk förankring för de olika argument och regleringsmodeller som hade lagts fram och diskuterats inom kommittén. Utskottet noterar även att regeringen avser att under våren 2025 överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om public service. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå några ytterligare åtgärder med anledning av motionsyrkandena om att grundlagsskydda public service. Utskottet finner inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att beslut om public service ska fattas med kvalificerad majoritet. Samtliga motionsyrkanden om public service avstyrks.

Motionsyrkanden om att grundlagsfästa den offentliga äganderätten, om helgdagar och om att upphöja vallagen till en semikonstitutionell lag har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Andra frågor om grundlagsskydd och särskilda beslutsregler" i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 36 och 38. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté bl.a. hade i uppdrag att överväga om public service oberoende kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag. Kommittén avstod dock från att lämna något förslag i denna del eftersom det saknats en bred parlamentarisk förankring för de olika argument och regleringsmodeller som hade lagts fram och diskuterats inom kommittén. Utskottet noterar även att regeringen avser att under våren 2025 överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om public service. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå några ytterligare åtgärder med anledning av motionsyrkandena om att grundlagsskydda public service. Utskottet finner inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att beslut om public service ska fattas med kvalificerad majoritet. Samtliga motionsyrkanden om public service avstyrks.

Motionsyrkanden om att grundlagsfästa den offentliga äganderätten, om helgdagar och om att upphöja vallagen till en semikonstitutionell lag har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Andra frågor om grundlagsskydd och särskilda beslutsregler" i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 36 och 37. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena om krav på svenskt medborgarskap för alla med politiska förtroendeuppdrag och om behörighetsvillkor för statsministern, statsråd och riksdagsledamöter. Yrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om kommunal revision under Riksrevisionen och Riksrevisionens uppgifter vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om att utreda en nationellt organiserad kommun- och regionrevision eller en riksrevision för kommunsektorn. Yrkandena avstyrks.

Reservationer

1.

Statsskicket, punkt 1 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkande 1 och

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är angeläget att säkerställa att Sverige förblir en monarki. Vi anser därför att det bör införas en skrivning i grundlag om att en ny monark ska väljas om Sverige står utan tronföljare. En sådan bestämmelse fanns tidigare i successionsordningen. Regeringen bör bereda en ändring i regeringsformen i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

2.

Statsskicket, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkande 1 och

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

Det nuvarande systemet med monarki är otidsenligt och odemokratiskt. En statschef ska tillsättas enligt demokratiska principer, och all offentlig makt ska utgå från folket och genom folkets val. Monarkin bör avskaffas. Enligt min mening bör det svenska statsskicket ses över i syfte att införa republik.

3.

Statschefens kröning och uppgifter, punkt 2 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:405 av Björn Söder (SD) och

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 7.

Ställningstagande

Någon form av kröning av statschefen bör äga rum vid nästa trontillträde. Exakt hur en sådan modern kröning ska utformas bör utredas.

Det är logiskt att statschefen, i egenskap av statens främsta företrädare, leder arbetet med att finna en lämplig kandidat till posten som regeringschef. I alla andra parlamentariska och demokratiska monarkier är det statschefen, dvs. monarken, som formellt leder arbetet med att utse en regeringsbildare, och detta bör gälla även i Sverige. Därmed minskas även risken att talmannens val av statsminister präglas av hans eller hennes lojalitet med sitt parti eller sin partigrupp. Mot bakgrund av det anförda anser vi att statschefen bör överta de uppgifter som talmannen har i dag när en ny statsminister ska utses. Regeringen bör bereda en ändring i regeringsformen i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

4.

Statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser, punkt 3 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkandena 2–5.

Ställningstagande

Det faktum att man i grundlag inskränker vuxna människors religionsfrihet och rörelsefrihet och kräver samtycke för ingående av äktenskap kan inte klassas som annat än en kvarleva från forna tiders samhällsstruktur där ätten spelade en avgörande roll för människors sociala status. Till dess att monarkin avskaffas bör nämnda principer upphävas. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

Lika otidsenligt är det att statschefen åtnjuter åtalsimmunitet. Monarkens åtalsimmunitet bör ses över i syfte att upphäva den.

5.

Den kungliga dispositionsrätten, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2324 av Karin Sundin m.fl. (S, C, MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen kan disponera ett stort fastighetsbestånd som ägs av Statens fastighetsverk. Dispositionsrätten härstammar från en uppgörelse mellan riksdagen (dåvarande ständerna) och Karl XIII i början av 1800-talet. Det rimliga i dag vore att avskaffa den kungliga dispositionsrätten och att införa en ordning där de aktuella fastigheterna helt och fullt administreras av allmännyttan eller statliga organ. För all annan verksamhet och för personer verksamma inom staten är kraven på offentlighet stora, men hur kungen disponerar statligt ägda fastigheter är något som står utan offentlig insyn, vilket är orimligt. Ett första steg vore därför att offentliggöra hur fastigheternas ekonomier ser ut. Ett andra steg vore att renodla statschefens uppgift till att representera staten och inte att agera som hyresvärd för ett statligt fastighetsbestånd.

6.

Ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet, punkt 5 (V)

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 40. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena om krav på svenskt medborgarskap för alla med politiska förtroendeuppdrag och om behörighetsvillkor för statsministern, statsråd och riksdagsledamöter. Yrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om kommunal revision under Riksrevisionen och Riksrevisionens uppgifter vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om att utreda en nationellt organiserad kommun- och regionrevision eller en riksrevision för kommunsektorn. Yrkandena avstyrks.

Reservationer

1.

Statsskicket, punkt 1 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkande 1 och

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är angeläget att säkerställa att Sverige förblir en monarki. Vi anser därför att det bör införas en skrivning i grundlag om att en ny monark ska väljas om Sverige står utan tronföljare. En sådan bestämmelse fanns tidigare i successionsordningen. Regeringen bör bereda en ändring i regeringsformen i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

2.

Statsskicket, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkande 1 och

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

Det nuvarande systemet med monarki är otidsenligt och odemokratiskt. En statschef ska tillsättas enligt demokratiska principer, och all offentlig makt ska utgå från folket och genom folkets val. Monarkin bör avskaffas. Enligt min mening bör det svenska statsskicket ses över i syfte att införa republik.

3.

Statschefens kröning och uppgifter, punkt 2 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:405 av Björn Söder (SD) och

2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 7.

Ställningstagande

Någon form av kröning av statschefen bör äga rum vid nästa trontillträde. Exakt hur en sådan modern kröning ska utformas bör utredas.

Det är logiskt att statschefen, i egenskap av statens främsta företrädare, leder arbetet med att finna en lämplig kandidat till posten som regeringschef. I alla andra parlamentariska och demokratiska monarkier är det statschefen, dvs. monarken, som formellt leder arbetet med att utse en regeringsbildare, och detta bör gälla även i Sverige. Därmed minskas även risken att talmannens val av statsminister präglas av hans eller hennes lojalitet med sitt parti eller sin partigrupp. Mot bakgrund av det anförda anser vi att statschefen bör överta de uppgifter som talmannen har i dag när en ny statsminister ska utses. Regeringen bör bereda en ändring i regeringsformen i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

4.

Statschefens immunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser, punkt 3 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkandena 2–5.

Ställningstagande

Det faktum att man i grundlag inskränker vuxna människors religionsfrihet och rörelsefrihet och kräver samtycke för ingående av äktenskap kan inte klassas som annat än en kvarleva från forna tiders samhällsstruktur där ätten spelade en avgörande roll för människors sociala status. Till dess att monarkin avskaffas bör nämnda principer upphävas. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

Lika otidsenligt är det att statschefen åtnjuter åtalsimmunitet. Monarkens åtalsimmunitet bör ses över i syfte att upphäva den.

5.

Den kungliga dispositionsrätten, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2324 av Karin Sundin m.fl. (S, C, MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen kan disponera ett stort fastighetsbestånd som ägs av Statens fastighetsverk. Dispositionsrätten härstammar från en uppgörelse mellan riksdagen (dåvarande ständerna) och Karl XIII i början av 1800-talet. Det rimliga i dag vore att avskaffa den kungliga dispositionsrätten och att införa en ordning där de aktuella fastigheterna helt och fullt administreras av allmännyttan eller statliga organ. För all annan verksamhet och för personer verksamma inom staten är kraven på offentlighet stora, men hur kungen disponerar statligt ägda fastigheter är något som står utan offentlig insyn, vilket är orimligt. Ett första steg vore därför att offentliggöra hur fastigheternas ekonomier ser ut. Ett andra steg vore att renodla statschefens uppgift till att representera staten och inte att agera som hyresvärd för ett statligt fastighetsbestånd.

6.

Ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet, punkt 5 (V)

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 39. Läs betänkandet