Offentlig förvaltning

Utskottet, som anser att det är viktigt att den demokratiska delaktigheten blir så stor som möjligt, noterar att det pågår forskning och analyser kring demokratifrämjande åtgärder. Vidare noterar utskottet att det finns fastställda mål för demokratipolitiken och funktionshinderspolitiken samt att en parlamentarisk kommitté ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet. Liksom tidigare finner därmed utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om främjande av demokrati.

Ur avsnittet "Främjande av demokrati" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det vid tillsättandet av statliga tjänster endast ska fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Vidare noterar utskottet att det för statligt anställda finns bestämmelser om bisysslor och jäv. Utskottet noterar också att det finns bestämmelser om att det för vissa statliga tjänster finns krav på svenskt medborgarskap och att regleringen av detta i 12 kap. 6 § regeringsformen ändrades 2010 efter att frågan hade övervägts av Grundlagsutredningen. Utskottet finner därmed inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om statlig anställning.

Ur avsnittet "Statlig anställning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att frågan om skydd för offentliganställda nyligen har utretts och att regeringen har lämnat en proposition med förslag om att det bl.a. ska finnas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattarens namn i skriftliga underrättelser. Därmed finner utskottet inte skäl att ta något initiativ och avstyrker motionen om skydd för beslutsfattare.

Ur avsnittet "Skydd av beslutsfattare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ändra förutsättningarna för att överlämna förvaltningsuppgifter till föreningar och avstyrker motionsyrkandet om detta.

Ur avsnittet "Överlämnande av förvaltningsuppgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller digitalisering och AI noterar utskottet att det vidtagits åtgärder och pågår arbete. Flera myndigheter har fått olika uppdrag och AI-kommissionens slutbetänkande bereds inom Regeringskansliet. Dessutom har EU:s AI-förordning trätt i kraft.

Vidare konstaterar utskottet att internetanvändningen i Sverige är hög. Regeringen har vidtagit åtgärder för att minska det digitala utanförskapet. Bland annat har regeringen gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att föreslå insatser för att öka den digitala inkluderingen. Myndigheten har nyligen introducerat en telefontjänst för att ge praktiskt stöd och vägledning till de som hamnat eller riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap.

När det gäller frågan om digital post från myndigheter noterar utskottet att betänkandet från Utredningen om digital post bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen inte bör föregripas.

Sammantaget finner inte utskottet skäl att ta några initiativ med anledning av vad som föreslås i motionsyrkandena och avstyrker dessa.

Ur avsnittet "Digitalisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om samverkan mellan myndigheter och avstyrker därför yrkandena.

Ur avsnittet "Samverkan mellan myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

I förvaltningslagen finns bestämmelser om att legalitets-, objektivitets- och proportionalitetsprinciperna ska beaktas av förvaltningsmyndigheterna. I förvaltningslagen finns även bestämmelser om särskilda förfaranden när ett ärende som inletts av en enskild part handläggs långsamt. Det finns också bestämmelser om att en myndighet ska använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av det som föreslås i motionsyrkandena om rättstillämpning, ärendehantering m.m. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Rättstillämpning, ärendehantering m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen nyligen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om bl.a. tjänstefel. Därmed finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om tjänstemannaansvar. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Tjänstemannaansvar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen nyligen har tillsatt en särskild utredare för att se över vissa tolkfrågor. Utredaren ska analysera bl.a. när det är respektive inte är rättsligt möjligt och ändamålsenligt att avgiftsbelägga offentligt finansierad tolk och vid vilken tidpunkt en tolkavgift bör tas ut.

Därmed finner inte utskottet skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om språktolkar.

Ur avsnittet "Språktolkar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motionsyrkandet om myndighetsinformation till ungdomar.

Ur avsnittet "Myndighetsinformation till ungdomar" i betänkandet. Läs betänkandet

Mot bakgrund av de krav som ställs på offentlig verksamhet och statliga myndigheter i språklagen och det arbete som Myndigheten för tillgängliga medier utför finner utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om myndigheters språk. Utskottet avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Myndigheternas språk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om en översyn av länsstyrelsernas verksamhet, m.m. och avstyrker därför yrkandena.

Ur avsnittet "En översyn av länsstyrelsernas verksamhet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionen om egendomsskydd.

Ur avsnittet "Egendomsskydd" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionen om Regeringskansliets organisation.

Reservationer

1.

Främjande av demokrati, punkt 1 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motion

2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 40.

Ställningstagande

En livskraftig och stark demokrati förutsätter allmänhetens delaktighet på många olika sätt och i många olika former. Med detta som utgångspunkt måste alla ha faktiska möjligheter att ta del av och själva delta i de demokratiska processerna. Regeringen bör därför verka för en ökad demokratisk delaktighet. Det handlar om allt från möjlighet att delta i val till att kunna ta del av offentliga handlingar. Människor med olika typer av funktionsnedsättningar, men även såväl yngres som äldres specifika möjligheter och utmaningar när det gäller delaktighet, och den digitala utvecklingens potential för att öka delaktigheten måste ständigt utvärderas och följas upp med anpassade lösningar. Regeringen bör framför allt tillse att myndigheternas arbete för att öka möjligheten till demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning stärks.

Regeringen bör också verka för att Valmyndigheten och andra berörda organisationer säkerställer att alla vallokaler är anpassade för att säkerställa valhemligheten för personer med funktionsnedsättning. Vidare bör regeringen verka för att myndigheterna utvecklar sitt arbete med att inför val erbjuda information på lättläst svenska och lättillgänglig information för personer med nedsatt syn och hörsel. Alla lokaler där demokratin utövas, exempelvis för nämndsammanträden, ska också vara fullt tillgängliga.

2.

Främjande av demokrati, punkt 1 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 40 och

avslår motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Kommittén Demokratin 100 år föreslog att länsstyrelserna skulle ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag. Länsstyrelsernas arbete i samband med att Sveriges demokrati fyllde 100 år bidrog till ökat engagemang för demokratin. För kommittén var samarbetet med länsstyrelserna särskilt viktigt för att nå ut lokalt runt om i landet. Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik kunna föras ut i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om och delaktighet i demokratin ges större utrymme. I uppdraget skulle även ingå att länsstyrelserna förser regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet. Jag vill därför att regeringen ger länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag.

3.

Statlig anställning, punkt 2 (S, V)

av Ida Karkiainen (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Stenlöf (S) och Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:923 av Tomas Eneroth (S) och

avslår motionerna

2024/25:41 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkande 1 och

2024/25:2031 av Mats Green (M).

Ställningstagande

Regeringen har gett Sida i uppdrag att utreda den s.k. SPO-modellen (strategiska partnerorganisationer) och bl.a. föreslagit att myndigheten själv ska ta över en stor del av de arbetsuppgifter som civilsamhället i dag utför inom biståndsverksamheten. Samtidigt kom en internrevisionsrapport om att anställda med bakgrund i civilsamhället riskerar att vara jäviga. Enligt vår mening väcker bl.a. detta frågor om myndigheter kartlägger personer med bakgrund i civilsamhället och om personer med erfarenheter från civilsamhället kommer att få sämre karriärmöjligheter inom myndigheter framöver. Regeringen bör verka för att rekrytering sker utifrån kompetens och att otillbörlig kartläggning av personer inte görs av myndigheter.

4.

Korruption, punkt 3 (S)

av Ida Karkiainen (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S) och Amalia Rud Stenlöf (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 19,

bifaller delvis motion

2024/25:445 av Serkan Köse (S) och

avslår motionerna

2024/25:64 av Johnny Svedin (SD) och

2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 47.

Ställningstagande

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) är personer som utnyttjar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk mycket eftertraktade av den grova organiserade brottsligheten. Dessa s.k. möjliggörare kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. Den information som en möjliggörare bidrar med behöver inte vara hemlig, utan det är den sammantagna informationen och kunskapen från insidan som är användbar för den grova organiserade brottsligheten. Personen behöver inte heller vara medveten om den roll hen spelar för gängen. Brås studie visar att det är svårt för arbetsgivarna att upptäcka och utreda möjliggörare. Misstankar är ofta svåra att bevisa, och det är sällan som de blir tillräckligt utredda. Regeringen bör därför verka för att inte minst de rättsvårdande myndigheterna aktivt arbetar för att motverka infiltration och korruption.

5.

Korruption, punkt 3 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Regeringskansliets organisation" i betänkandet. Läs betänkandet