Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Utskottet framhåller, liksom tidigare, vikten av att värna den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten och förespråkar lösningar som i första hand bygger på frivillighet.

Utskottet konstaterar att det inom EU har vidtagits en rad åtgärder för att anpassa och harmonisera ansvarsregler för bl.a. mycket stora onlineplattformar, säkerställa transparens och respekt för grundläggande rättigheter i en digital miljö samt motverka desinformation på internet. Utskottet noterar även att det för närvarande pågår arbete inom EU med flera förslag som syftar till att bl.a. öka transparensen, förbättra möjligheterna till fri opinionsbildning och minska risken för desinformation.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet anser, liksom tidigare, att det finns behov av ändringar i nu gällande regler om det frivilliga grundlagsskyddet för databaser i syfte att uppnå ett ändamålsenligt skydd mot integritetskränkningar. Utskottet konstaterar att en utredning nyligen har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter, i syfte att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa resultatet av beredningen och finner inte heller i övrigt skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Personuppgifter och digitala söktjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionen om krav på ansvarig utgivare för poddar. Det avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Krav på ansvarig utgivare för poddar" i betänkandet. Läs betänkandet

Bestämmelserna om hets mot folkgrupp har nyligen varit föremål för en revidering och det finns ett vilande grundlagsförslag om ändring i bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen. Utskottet finner inte skäl till att ta initiativ till en ny översyn. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom tidigare framhåller utskottet vikten av att ta allvarligt på de utmaningar som en förändrad mediemarknad innefattar och de risker och hot som påverkanskampanjer och propaganda innebär, samtidigt som den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten värnas. Utskottet noterar att det har vidtagits åtgärder för att öka transparensen vid utländska direktinvesteringar och att en utredning nyligen har haft i uppdrag att överväga frågor om ingripanden mot satellitsändningar. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar vidare att lagen om granskning av utländska direktinvesteringar infördes 2023 och att frågan om att inkludera utländska direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet övervägdes i det lagstiftningsärendet.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner om pornografi och våldsskildringar. Utskottet vill liksom tidigare betona vikten av att samhället på olika sätt försöker motverka spridning av grova våldsskildringar och av pornografi, särskilt till barn och unga, men vill även framhålla att detta inte i första hand bör ske genom ytterligare inskränkningar av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.

Utskottet konstaterar att det inom EU har vidtagits åtgärder för att motverka bl.a. sexuella övergrepp av barn på internet. Utskottet noterar särskilt förslaget till ändringsdirektiv om bekämpande av sexuell exploatering av barn och förslaget till förordning om förebyggande och bekämpande av sexuella övergrepp mot barn. Syftet med förslagen är att bl.a. förebygga och bekämpa kontaktsökning med barn i sexuella syften online. Förslagen förhandlas för närvarande inom EU.

Mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och det arbete som pågår är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Begränsa spridning av pornografi och skildringar av grovt våld" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om att Sverige i EU ska verka för att svensk lagstiftning om reklam riktad mot barn i tv-sändningar ska utgöra miniminivå i hela Europa. Det avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Reklam riktad mot barn" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet framhåller, liksom tidigare, vikten av att värna den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten och förespråkar lösningar som i första hand bygger på frivillighet.

Utskottet konstaterar att det inom EU har vidtagits en rad åtgärder för att anpassa och harmonisera ansvarsregler för bl.a. mycket stora onlineplattformar, säkerställa transparens och respekt för grundläggande rättigheter i en digital miljö samt motverka desinformation på internet. Utskottet noterar även att det för närvarande pågår arbete inom EU med flera förslag som syftar till att bl.a. öka transparensen, förbättra möjligheterna till fri opinionsbildning och minska risken för desinformation.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden om bl.a. statens stöd till medierna, främjande av mediemångfald i hela landet och stöd till tidskrifter. Utskottet är därför inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om mediestöd, som därmed avstyrks.

Reservationer

1.

Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Stenlöf (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 4–6,

bifaller delvis motion

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 40–42 och

avslår motionerna

2024/25:151 av Denis Begic (S),

2024/25:470 av Josef Fransson (SD),

2024/25:844 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S),

2024/25:855 av Jennie Nilsson (S) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1262 av Aida Birinxhiku (S),

2024/25:1336 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 2,

2024/25:1449 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–11,

2024/25:1829 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 43,

2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 18 och

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 9.

Ställningstagande

De stora digitala plattformarna har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. De underlättar utbytet av information och åsikter men tjänar också stora pengar på polariserande innehåll. Vidare har plattformarna också blivit arenor för utländska påverkansoperationer och för spridning av desinformation, rykten, hat och hot mot meningsmotståndare, politiker och journalister. Dessutom utnyttjas plattformarna av kriminella nätverk för att rekrytera ungdomar. Således måste det ställas högre krav på plattformarnas ansvar för användarkännedom i brottsbekämpande syfte. De som tillhandahåller tjänsterna måste ha en bättre kännedom om vem som står bakom ett konto för att kunna stänga ned trollfabriker och förhindra att det skapas en stor mängd konton för att styra algoritmer och skapa falska opinioner online. Detta bör ske genom lagstiftning på EU-nivå och Sverige bör vara drivande i frågan.

Vidare behöver barn och unga på internet skyddas. Plattformarna tjänar stora pengar på affärsmodeller som är skapade för att fånga användarnas uppmärksamhet och hålla kvar dem i flödena. En fungerande åldersgräns på sociala medier måste komma på plats och det måste bli möjligt att kunna hindra algoritmer från att premiera desinformation, extremism, gängvåld och hat på sociala medier – särskilt när det riktar sig till unga.

2.

Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, punkt 1 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1336 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2024/25:1449 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–11,

bifaller delvis motion

2024/25:470 av Josef Fransson (SD) och

avslår motionerna

2024/25:151 av Denis Begic (S),

2024/25:844 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S),

2024/25:855 av Jennie Nilsson (S) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1262 av Aida Birinxhiku (S),

2024/25:1829 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 40–43,

2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 18,

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 9 och

2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 4–6.

Ställningstagande

Internet och de digitala plattformarna har vuxit till den viktigaste arenan för det demokratiska samtalet och åsiktsbildningen, men skyddet för yttrande-, åsikts- och informationsfriheten är mycket svagt på internet. Fria val blir en chimär om dessa friheter inte kan nyttjas i praktiken. Ett litet antal globalt verksamma plattformar har enorma möjligheter till kontroll över vilka yttranden som hörs, vilken information som syns och vilka budskap som premieras av deras algoritmer. Transparensen är svag och den enskilde är i praktiken rättslös och kan stängas av eller blockeras utan förvarning eller möjlighet till överklagande, vilket ur ett demokratiskt perspektiv är oacceptabelt.

Regelverket bör utformas så att det främjar demokrati, rättssäkerhet och användarnas rättigheter gentemot plattformsinnehavarna, inbegripet bl.a. skydd mot godtycklig avstängning eller moderering. Alla fysiska och juridiska personer bör ha rätt att på lika villkor kunna skapa verifierade konton. Konton där användaren gentemot andra användare är anonym men där han eller hon identifierat sig gentemot sajten bör ha samma skydd som ett konto verifierat till en specifik person eller organisation. Ett åsiktstorg på de stora sociala medier-plattformarna bör inte i användaravtalet kunna avtala bort en viss inriktning av åsiktsbildning. Relationerna mellan staten, medborgarna och plattformarna bör regleras så att användarna får ett tydligt stöd i yttrandefrihetsgrundlagen. Utformning av och justeringar i algoritmer ska inte få premiera eller missgynna vissa åsiktsriktningar eller partier. Skuggbanning, dvs. att användare utan vetskap åläggs digitala begränsningar när det gäller att sprida innehåll, bör vara olagligt. Vid moderering bör som huvudregel enbart yttrandet kunna bli föremål för ingrepp och inte kontot bakom yttrandet. Inget innehåll bör få raderas, modereras eller förfördelas utifrån politisk eller filosofisk åskådning annat än sådant som är förbjudet utifrån nationell lagstiftning. Om en kontohavare har fått sitt konto avstängt eller innehåll modererat bör plattformsinnehavaren i detalj beskriva vad som föranlett åtgärden. Svensk domstol bör, i en omfattning som säkrar att plattformarna upprätthåller lagen och dess intentioner, pröva fall där kontohavare har fått sitt konto avstängt eller innehåll modererat. Om en plattform tar ned eller modererar innehåll som en domstol senare bedömer som lagligt bör det finnas möjlighet till sanktioner och skadestånd. Regeringen bör också initiera en dialog mellan de globala medieaktörerna för att säkerställa att det fria ordet inte tystas godtyckligt.

Ur avsnittet "Mediestöden respektive framtidens mediestöd" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet