Fri- och rättigheter

Utskottet noterar att rätten till domstolsprövning nyligen har utretts av 2023 års fri- och rättighetskommitté. Kommitténs betänkande bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av beredningen bör avvaktas. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Rätten till domstolsprövning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att frågan om att grundlagsskydda aborträtten har utretts av 2023 års fri- och rättighetskommitté. Kommitténs betänkande bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av beredningen bör avvaktas. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Grundlagsskydda aborträtten" i betänkandet. Läs betänkandet

Frågan om återkallelse av medborgarskap vid vissa allvarliga brott har nyligen utretts av 2023 års fri- och rättighetskommitté. Kommitténs betänkande bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av beredningen bör avvaktas. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Återkallelse av medborgarskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har behandlat likalydande motionsyrkanden om ett tredje juridiskt kön tidigare. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Juridiskt kön" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motionsyrkanden om förbud mot slöja i skolan och på offentliga platser samt om en utredning om förbud mot slöja i skolan. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Förbud mot slöja" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om böneutrop och frihet från religion. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Böneutrop och frihet från religion" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är allvarligt att personer utsätts för hot och våld på grund av sin trosuppfattning, oavsett religionstillhörighet. Utskottet noterar att regeringen i december 2024 lade fram en ny handlingsplan om rasism och hatbrott samt att Forum för levande historia fick i uppdrag att samordna och följa upp handlingsplanen. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser inte utskottet skäl till att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Hot och våld på grund av trosuppfattning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser med allvar på att trossamfund utsätts för hot och våld. Utskottet konstaterar att regeringen under flera års tid har vidtagit olika åtgärder för att stärka stödet till trossamfundens trygghets- och säkerhetsabete, bl.a. har anslaget till säkerhetshöjande åtgärder höjts. I juni 2023 fick vidare Myndigheten för stöd till trossamfund i uppdrag att genomföra insatser för att stärka trossamfunds säkerhet och öka kunskapen om deras säkerhetssituation och utsatthet för olika former av rasism och hatbrott. Detta uppdrag slutredovisades i slutet av februari 2025. Regeringen avser även att ta fram en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser inte utskottet skäl att föreslå några åtgärder. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att 2023 års insynsutredning har i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det bör införas särskilda krav på samtycke från enskilda medlemmar när organisationer på arbetsmarknaden använder en del av medlemsavgiften för att stödja ett parti ekonomiskt. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Fackförbund utan partikoppling" i betänkandet. Läs betänkandet

Enligt utskottet finns det inte skäl att se över bestämmelsen i regeringsformen om fackliga stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Ur avsnittet "Stridsåtgärder på arbetsmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Myndigheten för stöd till trossamfund har haft i uppdrag att genomföra en förstudie inför en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet och att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram ett direktiv till en sådan utredning. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om att stänga ned religiös verksamhet eller stoppa uppförandet av moskéer. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Begränsningar av religiös verksamhet" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna om att utreda begränsningar av utländska medborgares rätt att demonstrera eller att se över bestämmelserna om ordning och säkerhet i yttrandefrihetssammanhang. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Begränsningar av yttrande- och demonstrationsfrihet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om att lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter. Yrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Diskrimineringsskyddet, punkt 4 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1375 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2024/25:1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:804 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 1.3.

Ställningstagande

I Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna föreskrivs ett förbud mot diskriminering på grund av politisk åskådning. Det skyddet är emellertid endast tillämpligt i samband med åtnjutandet av en konventionsrättighet. Ett allmänt förbud mot diskriminering finns i det tolfte tilläggsprotokollet som Sverige dock inte har ratificerat. Därför saknas det i dag ett adekvat skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning i svensk rätt. Enligt vår mening måste det utredas hur ett generellt skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning kan införas i regeringsformen. I samband med en sådan förändring bör ett tillägg i regeringsformen göras med innebörden att ingen får särbehandlas eller diskrimineras på grund av att han eller hon betraktas som svensk. Enligt vår mening måste det vidare införas ett tydligt förbud i regeringsformen mot otillbörlig särbehandling av en person på grund av politisk uppfattning vid anställningar inom offentlig, kommunal eller regional verksamhet.

2.

Diskrimineringsskyddet, punkt 4 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 1.3,

bifaller delvis motion

2024/25:804 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:1375 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2024/25:1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Diskrimineringsförbudet är en naturlig följd av principen om alla människors lika värde. Vi ser dock i allt större utsträckning exempel på hur denna princip undermineras och motarbetas när reaktionära och populistiska krafter växer i styrka. Det är därför viktigt att vi gör allt vi kan för att skydda de grupper i samhället som är mest utsatta och som riskerar allra mest om skyddet för deras rättigheter skulle försämras. En utökning av det konstitutionella diskrimineringsförbudet skulle kunna stå som en garant för att det skydd som ett robust diskrimineringsförbud utgör inte monteras ned. Enligt min mening bör regeringsformens diskrimineringsförbud utökas för att motsvara samtliga diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen. Det innebär att könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder skulle innefattas i grundlagsskyddet.

3.

Diskrimineringsskyddet, punkt 4 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:804 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2,

bifaller delvis motion

2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 1.3 och

avslår motionerna

2024/25:1375 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2024/25:1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening bör tillägg göras i 2 kap. 12 § regeringsformen för att inkludera könsidentitet och uttryck i bestämmelsen. Syftet med tilläggen är att tydliggöra att lagar eller föreskrifter inte får missgynna transpersoner, vilket är angeläget eftersom transpersoners rättigheter allt oftare ifrågasätts i den offentliga debatten. Kampen för rättigheter är inte över för att en strid är vunnen och en lag är klubbad. Utvecklingen i Sverige och exemplen från Europa visar att vi inte bara kan arbeta för nästa reform, utan att rättigheter som redan finns behöver ett starkare skydd. Att stärka skyddet för en utsatt minoritet i Sverige är en angelägen uppgift för politiken.

4.

Juridiskt kön, punkt 5 (V, C)

av Jessica Wetterling (V) och Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 9 och

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 44 och

bifaller delvis motion

2024/25:264 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Ställningstagande

Det finns människor som varken identifierar sig som man eller kvinna eller som upplever att könstillhörigheten varierar. Alla människor har rätt att få sin könsidentitet erkänd. Det finns all anledning att ta denna för enskilda personer mycket viktiga identitetsfråga på stort allvar. Frågan om att införa ett tredje juridiskt kön måste därför utredas. I dag indikerar den tredje siffran i de fyra sista siffrorna i ett svenskt personnummer endast om en person är man eller kvinna. Detta möjliggör statistiska analyser och forskning utifrån ett genusperspektiv. Vi vill därför utreda förutsättningarna att införa ett tredje juridiskt kön utan att försämra möjligheterna att kunna göra statistiska analyser utifrån ett genusperspektiv. En sådan förändring skulle också innebära att det blir möjligt att ange rätt könsbeteckning i id-handlingar.

5.

Förbud mot slöja, punkt 6 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Institutet för mänskliga rättigheter" i betänkandet. Läs betänkandet