Kommunala och regionala frågor

Bestämmelser som ger kommuner och regioner generella möjligheter att avtalssamverka infördes i kommunallagen den 1 juli 2018. Lagändringen har nyligen utvärderats av Statskontoret, som konstaterade att den har haft avsedd effekt. Utskottet är därmed inte berett att förorda någon översyn av bestämmelserna om avtalssamverkan. Vidare noterar utskottet att frågor som rör asymmetrisk ansvarsfördelning nyligen har övervägts inom flera utredningar. Utskottet ser därför inte heller skäl att ställa sig bakom något tillkännagivande om att kommunerna ska ges möjlighet att flytta verksamhetsområden till en annan kommun eller till den regionala nivån. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kommunal samverkan m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och är inte berett att ta initiativ till en sådan översyn av formerna för medborgarförslag, folkinitiativ och kommunala folkomröstningar som efterfrågas i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kommunala folkomröstningar m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att medborgarråd för äldre personer i dag finns i det stora flertalet kommuner och regioner. Utskottet ser därför inte skäl att ta något initiativ till att göra det obligatoriskt för kommuner och regioner att inrätta pensionärsråd. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Kommunal samverkan m.m., punkt 1 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 43 och

avslår motion

2024/25:2304 av Mats Wiking m.fl. (S).

Ställningstagande

Om vi ska klara servicen i landets alla delar är det dags att differentiera kommunernas ansvarsområden. Jag vill möjliggöra en differentierad ansvarsfördelning på kommunal nivå som lägger grunden för att beslut fortsatt kan fattas nära medborgarna, exempelvis när det handlar om förskole- och skolverksamhet. Däremot ska det finnas förutsättningar för kommunerna att på frivillig väg flytta verksamhetsområden som i praktiken är så starkt reglerade av staten att utrymmet för kommunalt självstyre är mycket begränsat. Överflyttningen ska kunna ske till en annan kommun om båda kommunerna är överens om det. Det kan vara aktuellt inom flera områden, som exempelvis hälso- och miljöskydd eller ekonomiskt bistånd. Det ska även vara möjligt för kommuner att på frivillig väg flytta över ansvarsområden från kommunal till regional nivå.

För många små kommuner är det i dag svårt eller orimligt dyrt att rekrytera den specialistkompetens som behövs för handläggning eller myndighetsutövning inom vissa områden. Det finns också enligt lagar och förordningar åtaganden som är orimligt kostsamma för små kommuner. Förhoppningen är att en differentierad ansvarsfördelning kan råda bot på en del av dessa utmaningar. Kommuner kan också få bättre möjlighet att stötta dem som utsätts för våld i nära relationer genom att komma överens om hur de som är utsatta kan få söka stöd i andra kommuner än där de är skrivna.

Kritiker till en differentierad ansvarsfördelning menar att den är onödig eftersom många verksamhetsområden kan hanteras genom samarbeten såsom gemensamma nämnder, kommunalförbund, samordningsförbund m.m. Jag anser att det ena inte utesluter det andra. Med en differentierad ansvarsfördelning får kommunerna ytterligare ett verktyg i sin verktygslåda, och på så sätt ökar deras chanser att leverera en tillfredsställande offentlig service till sina medborgare.

Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

2.

Nytt frikommunförsök, punkt 2 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

Under 1980-talet pågick det s.k. frikommunförsöket som genomfördes inför 1991 års revidering av kommunallagen. Syftet var att göra det möjligt för kommuner och landsting att på försök undantas från specifika statliga regler. Kommunerna och landstingen fick ansöka om vad de ville bli befriade från, medan regeringen beviljade dispens från regelverket. Många ville få möjlighet till friare organisationsformer, men försöken innefattade också utökningar av det kommunala ansvarsområdet.

Jag anser att det är dags för ett nytt, mer långtgående frikommunförsök i syfte att testa de tankar och utvecklingsförslag som finns lokalt och regionalt. Försöksverksamheterna ska syfta till att stärka kommunsektorns kapacitet, konkurrenskraft och självstyre och ska möjliggöras genom författningsändringar, dispenser och undantag.

Ett nytt försök med frikommuner bör också kunna användas för att pröva ett antal förenklingar i beslutsprocesserna för små kommuner. Ett sådant exempel kan vara att ge möjlighet till direktvalda kommunstyrelser som likt de gamla kommunalnämnderna kan vara fullmäktige och kommunstyrelse i ett. Även antalet ersättare till kommunala uppdrag kan vara en fråga som är värd att pröva och utreda i syfte att öka delaktigheten och möjligheten att fatta beslut.

Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

3.

Byte av partitillhörighet, punkt 9 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2024/25:2244 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) och

2024/25:2963 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4.

Ställningstagande

De nuvarande reglerna medför begränsade möjligheter för partierna att efter ett val hantera avhopp av politiska kandidater från de partier som valt dem. Detta är en ordning som riskerar att leda till lägre väljarrepresentativitet och potentiellt tomma stolar. Vi vill med anledning av detta utreda hur mandaten tydligare kan knytas till de politiska partierna. Vi anser att politiska vildar, även om de väljer att stanna kvar i fullmäktige, ska kunna bli av med sitt uppdrag i de nämnder, styrelser, bolag och stiftelser där det berörda partiet finns representerat.

4.

Representation och minoritetsskydd m.m., punkt 14 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 4,

bifaller delvis motion

2024/25:2963 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3 och

avslår motion

2024/25:2246 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD).

Ur avsnittet "Pensionärsråd" i betänkandet. Läs betänkandet