Minoritetsfrågor

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Som framgår i det efterföljande avsnittet om urfolket samerna noterar utskottet vidare att förhandlingarna om en nordisk samekonvention inte har avslutats. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till att låta utreda urfolks- eller minoritetsstatus för fler grupper i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Som framgår i det efterföljande avsnittet om urfolket samerna noterar utskottet vidare att förhandlingarna om en nordisk samekonvention inte har avslutats. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till att låta utreda urfolks- eller minoritetsstatus för fler grupper i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Som framgår i det efterföljande avsnittet om urfolket samerna noterar utskottet vidare att förhandlingarna om en nordisk samekonvention inte har avslutats. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till att låta utreda urfolks- eller minoritetsstatus för fler grupper i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Som framgår i det efterföljande avsnittet om urfolket samerna noterar utskottet vidare att förhandlingarna om en nordisk samekonvention inte har avslutats. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till att låta utreda urfolks- eller minoritetsstatus för fler grupper i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 8. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Som framgår i det efterföljande avsnittet om urfolket samerna noterar utskottet vidare att förhandlingarna om en nordisk samekonvention inte har avslutats. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till att låta utreda urfolks- eller minoritetsstatus för fler grupper i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 8. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Som framgår i det efterföljande avsnittet om urfolket samerna noterar utskottet vidare att förhandlingarna om en nordisk samekonvention inte har avslutats. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till att låta utreda urfolks- eller minoritetsstatus för fler grupper i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism, och att det därtill under året görs olika insatser för att uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Utskottet noterar också särskilt att regeringen avser att presentera en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige och att riksdagen har beslutat om medel för en sådan strategi. Utskottet vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som funnits genom historien och som dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att förorda något tillkännagivande i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering, såväl nationellt som inom EU, och av att synliggöra och motverka antiziganismen. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten även lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar de åtgärder som vidtagits efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl för utskottet att förorda något tillkännagivande om kommissionen i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandet, som därmed avstyrks.

När det gäller förslaget i motionsyrkandet om att satsa på sverigefinnarnas rätt till språk och kultur noterar utskottet att regeringen nyligen beviljat Finlandsinstitutet medel för att främja och förmedla finländsk, finskspråkig och sverigefinsk kultur. Vidare har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ansvara för språkcentrum för de nationella minoritetsspråken, däribland finska. Utskottet finner därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism, och att det därtill under året görs olika insatser för att uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Utskottet noterar också särskilt att regeringen avser att presentera en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige och att riksdagen har beslutat om medel för en sådan strategi. Utskottet vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som funnits genom historien och som dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att förorda något tillkännagivande i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering, såväl nationellt som inom EU, och av att synliggöra och motverka antiziganismen. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten även lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar de åtgärder som vidtagits efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl för utskottet att förorda något tillkännagivande om kommissionen i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandet, som därmed avstyrks.

När det gäller förslaget i motionsyrkandet om att satsa på sverigefinnarnas rätt till språk och kultur noterar utskottet att regeringen nyligen beviljat Finlandsinstitutet medel för att främja och förmedla finländsk, finskspråkig och sverigefinsk kultur. Vidare har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ansvara för språkcentrum för de nationella minoritetsspråken, däribland finska. Utskottet finner därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism, och att det därtill under året görs olika insatser för att uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Utskottet noterar också särskilt att regeringen avser att presentera en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige och att riksdagen har beslutat om medel för en sådan strategi. Utskottet vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som funnits genom historien och som dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att förorda något tillkännagivande i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering, såväl nationellt som inom EU, och av att synliggöra och motverka antiziganismen. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten även lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar de åtgärder som vidtagits efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl för utskottet att förorda något tillkännagivande om kommissionen i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandet, som därmed avstyrks.

När det gäller förslaget i motionsyrkandet om att satsa på sverigefinnarnas rätt till språk och kultur noterar utskottet att regeringen nyligen beviljat Finlandsinstitutet medel för att främja och förmedla finländsk, finskspråkig och sverigefinsk kultur. Vidare har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ansvara för språkcentrum för de nationella minoritetsspråken, däribland finska. Utskottet finner därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism, och att det därtill under året görs olika insatser för att uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Utskottet noterar också särskilt att regeringen avser att presentera en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige och att riksdagen har beslutat om medel för en sådan strategi. Utskottet vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som funnits genom historien och som dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att förorda något tillkännagivande i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering, såväl nationellt som inom EU, och av att synliggöra och motverka antiziganismen. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten även lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar de åtgärder som vidtagits efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl för utskottet att förorda något tillkännagivande om kommissionen i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandet, som därmed avstyrks.

När det gäller förslaget i motionsyrkandet om att satsa på sverigefinnarnas rätt till språk och kultur noterar utskottet att regeringen nyligen beviljat Finlandsinstitutet medel för att främja och förmedla finländsk, finskspråkig och sverigefinsk kultur. Vidare har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ansvara för språkcentrum för de nationella minoritetsspråken, däribland finska. Utskottet finner därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

I flera motioner förordas tillkännagivanden om att regeringen ska säkra en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet noterar att Riksrevisionen genomför en granskning av främjandet av de nationella minoritetsspråken som förväntas bli klar i närtid. Utskottet noterar också att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat en rekommendation till regeringen om den framtida finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandena.

När det gäller stöd till det offentliga vill utskottet på nytt framhålla vikten av att de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden lever upp till sina åtaganden samt att utvärderingen och utvecklingen av skyddet för de nationella minoriteterna fortsätter. Utskottet noterar det arbete som pågår samt att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet och att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen på området. Utskottet ser därmed inte skäl till något tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet anser vidare att det är viktigt att minoriteternas organisationer har ekonomiska och praktiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Även här noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen som har bäring på denna fråga. Utskottet ser inte skäl att förorda något tillkännagivande med anledning av förslagen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. I år är det 25 år sedan Sverige erkände de fem nationella minoriteterna och därtill tillhörande minoritetsspråk. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Utskottet vill även i detta sammanhang nämna den granskning som Riksrevisionen genomför av främjandet av de nationella minoritetsspråken. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

I fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för myndigheten att bl.a. ta över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken. Uppdraget har redovisats och bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att föregripa den beredning som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 16, 17, 18, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

I flera motioner förordas tillkännagivanden om att regeringen ska säkra en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet noterar att Riksrevisionen genomför en granskning av främjandet av de nationella minoritetsspråken som förväntas bli klar i närtid. Utskottet noterar också att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat en rekommendation till regeringen om den framtida finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandena.

När det gäller stöd till det offentliga vill utskottet på nytt framhålla vikten av att de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden lever upp till sina åtaganden samt att utvärderingen och utvecklingen av skyddet för de nationella minoriteterna fortsätter. Utskottet noterar det arbete som pågår samt att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet och att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen på området. Utskottet ser därmed inte skäl till något tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet anser vidare att det är viktigt att minoriteternas organisationer har ekonomiska och praktiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Även här noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen som har bäring på denna fråga. Utskottet ser inte skäl att förorda något tillkännagivande med anledning av förslagen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. I år är det 25 år sedan Sverige erkände de fem nationella minoriteterna och därtill tillhörande minoritetsspråk. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Utskottet vill även i detta sammanhang nämna den granskning som Riksrevisionen genomför av främjandet av de nationella minoritetsspråken. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

I fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för myndigheten att bl.a. ta över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken. Uppdraget har redovisats och bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att föregripa den beredning som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15, 17, 18, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

I flera motioner förordas tillkännagivanden om att regeringen ska säkra en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet noterar att Riksrevisionen genomför en granskning av främjandet av de nationella minoritetsspråken som förväntas bli klar i närtid. Utskottet noterar också att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat en rekommendation till regeringen om den framtida finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandena.

När det gäller stöd till det offentliga vill utskottet på nytt framhålla vikten av att de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden lever upp till sina åtaganden samt att utvärderingen och utvecklingen av skyddet för de nationella minoriteterna fortsätter. Utskottet noterar det arbete som pågår samt att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet och att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen på området. Utskottet ser därmed inte skäl till något tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet anser vidare att det är viktigt att minoriteternas organisationer har ekonomiska och praktiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Även här noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen som har bäring på denna fråga. Utskottet ser inte skäl att förorda något tillkännagivande med anledning av förslagen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. I år är det 25 år sedan Sverige erkände de fem nationella minoriteterna och därtill tillhörande minoritetsspråk. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Utskottet vill även i detta sammanhang nämna den granskning som Riksrevisionen genomför av främjandet av de nationella minoritetsspråken. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

I fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för myndigheten att bl.a. ta över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken. Uppdraget har redovisats och bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att föregripa den beredning som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15, 16, 17, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

I flera motioner förordas tillkännagivanden om att regeringen ska säkra en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet noterar att Riksrevisionen genomför en granskning av främjandet av de nationella minoritetsspråken som förväntas bli klar i närtid. Utskottet noterar också att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat en rekommendation till regeringen om den framtida finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandena.

När det gäller stöd till det offentliga vill utskottet på nytt framhålla vikten av att de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden lever upp till sina åtaganden samt att utvärderingen och utvecklingen av skyddet för de nationella minoriteterna fortsätter. Utskottet noterar det arbete som pågår samt att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet och att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen på området. Utskottet ser därmed inte skäl till något tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet anser vidare att det är viktigt att minoriteternas organisationer har ekonomiska och praktiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Även här noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen som har bäring på denna fråga. Utskottet ser inte skäl att förorda något tillkännagivande med anledning av förslagen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. I år är det 25 år sedan Sverige erkände de fem nationella minoriteterna och därtill tillhörande minoritetsspråk. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Utskottet vill även i detta sammanhang nämna den granskning som Riksrevisionen genomför av främjandet av de nationella minoritetsspråken. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

I fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för myndigheten att bl.a. ta över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken. Uppdraget har redovisats och bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att föregripa den beredning som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15, 16, 17, 18 och 20. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

I flera motioner förordas tillkännagivanden om att regeringen ska säkra en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet noterar att Riksrevisionen genomför en granskning av främjandet av de nationella minoritetsspråken som förväntas bli klar i närtid. Utskottet noterar också att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat en rekommendation till regeringen om den framtida finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum. Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandena.

När det gäller stöd till det offentliga vill utskottet på nytt framhålla vikten av att de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden lever upp till sina åtaganden samt att utvärderingen och utvecklingen av skyddet för de nationella minoriteterna fortsätter. Utskottet noterar det arbete som pågår samt att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet och att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen på området. Utskottet ser därmed inte skäl till något tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet anser vidare att det är viktigt att minoriteternas organisationer har ekonomiska och praktiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Även här noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen som har bäring på denna fråga. Utskottet ser inte skäl att förorda något tillkännagivande med anledning av förslagen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. I år är det 25 år sedan Sverige erkände de fem nationella minoriteterna och därtill tillhörande minoritetsspråk. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Utskottet vill även i detta sammanhang nämna den granskning som Riksrevisionen genomför av främjandet av de nationella minoritetsspråken. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

I fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för myndigheten att bl.a. ta över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken. Uppdraget har redovisats och bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att uppföljningsmyndigheterna nyligen har lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att föregripa den beredning som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15, 16, 17, 18 och 19. Läs betänkandet