Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Förprövning av djurstall

Frågan om förprövning av djurstall har behandlats i utskottet vid flera tillfällen, och riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstall och förenkla reglerna för hur djurstall ska byggas. Utskottet noterar att en del av uppdraget i utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd var att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Utredningens betänkande har nu presenterats och remitterats.

I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motion 2024/25:908 (S) kan lämnas utan åtgärd.

Virtuella stängsel

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att virtuella stängsel potentiellt kan ha flera fördelar, såsom möjligheten att utnyttja svårtillgängliga betesmarker och förbättra övervakningen av djuren, men att det är viktigt att eventuella djurvälfärdsaspekter utvärderas. Utskottet konstaterar att frågan behandlas i betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) som nu är under beredning inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2024/25:280 (KD), 2024/25:2484 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkande 11 avstyrks.

Arbetet med 3R-frågor

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet. Djur får endast användas till djurförsök om syftet med försöket inte kan uppnås utan användning av djur. Vidare ska, i enlighet med den s.k. 3R-principen, så få djur som möjligt användas och djuren får inte utsättas för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.

Utskottet konstaterar att Sveriges kompetenscenter för 3R-frågor finns inrättat vid Jordbruksverket och utskottet delar regeringens bedömning att kompetenscentret fyller en viktig funktion för att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Utskottet finner inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3108 (S) yrkande 42. Motionen avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Referenspriser för veterinärvård, punkt 2 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47 och

avslår motionerna

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 21 och

2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23.

Ställningstagande

Att upprätthålla en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige är av avgörande vikt. Idag ser det tyvärr inte ut så. De senaste åren har priserna för djursjukvård skjutit i höjden. Vanligt folk har numera svårt att hjälpa sina husdjur när de blir sjuka. Den främsta orsaken är ett marknadsmisslyckande där riskkapitalbolag köpt upp en stor mängd kliniker över hela landet, vilket lett till att det idag inte finns tillräcklig konkurrens. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att kostnaderna för veterinärvård i Sverige ökade med 25 procent bara under 2023. Allra mest ökade priserna hos riskkapitalbolagen.

Det ska vara enkelt för djurägare att i förväg ta reda på vad olika ingrepp kommer att kosta. Därför bör det ställas tydligare krav på att veterinärbolagen ska kunna ge prisindikationer för olika behandlingar. Det gör det möjligt för djurägarna att jämföra olika kliniker. Kunderna bör också på ett tydligt sätt kunna få information om vilken kostnad som tillkommer när en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.

Vi noterar att regeringen nyligen gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djurens hälso- och sjukvård. Detta är dock inte tillräckligt. Regeringen bör vidta åtgärder för att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens.

2.

Referenspriser för veterinärvård, punkt 2 (V)

av Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 21 och

avslår motionerna

2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47.

Ställningstagande

Konsumentverket lyfter i rapporten Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring (2018:6) att omsättningen i djursjukvårdsbranschen har ökat med 38 procent de tre senaste åren. Vidare framgår av rapporten att två riskkapitalbolag har förvärvat majoriteten av landets djursjukhus samtidigt som det pågår en intensiv debatt om skenande kostnader inom djursjukvården. Dessutom anför Konsumentverket att efterfrågan på djursjukvård ökat kraftigt eftersom djurägarna oftare uppsöker veterinär. I rapporten lyfts samtidigt att pristransparensen inom djursjukvården är dålig och att det inte finns några prisjämförelsetjänster. För förebyggande behandlingar som exempelvis vaccineringar och kastrering redovisar veterinärerna oftast sina priser på sina webbsidor. Förebyggande behandlingar täcks dock inte av djurförsäkringar, utan djurägarna får betala hela kostnaden själva. För sjukdoms- och skadebehandling redovisas normalt inga priser alls på förhand, eftersom veterinären först måste undersöka, ställa diagnos och föreslå olika behandlingsalternativ.

I rapporten Värdet av hundar och katter i Sverige (SLU, 2017) uppgavs att vart fjärde hushåll i Sverige har minst en hund eller katt. Det innebär att veterinärtjänster är en fråga som angår en stor andel av Sveriges befolkning.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 42 och 43. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 24, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket är ansvarig central myndighet för djurskyddet, med uppdrag att säkerställa ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans vård. Myndigheten samordnar och vägleder även kontrollmyndigheternas verksamhet, och överlämnar årligen en nationell djurskyddsrapport till Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att flera andra organ, t.ex. det vetenskapliga rådet för djurskyddsfrågor och det nationella centrumet för djurvälfärd vid SLU, har till uppgift att bevaka djurskyddet utifrån olika perspektiv. Utskottet ser mot denna bakgrund inte behov av att inrätta en särskild djurskyddsmyndighet. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1308 (MP) yrkande 1 och 2024/25:2989 (SD) yrkande 2.

Enligt 6 kap. 1 § regeringsformen är det statsministern som tillsätter statsråd. Det är alltså inte riksdagens uppgift att besluta om sådana frågor. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1308 (MP) yrkande 2.

När det gäller inrättandet av en särskild djurskyddsbalk vidhåller utskottet sitt tidigare uttalande i frågan. Utskottet föreslår därmed att motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkande 12 och 2024/25:2989 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Det svenska djurskyddsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkt 38. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19 och 31. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19 och 31. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19 och 31. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19 och 31. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19 och 31. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 och 31. Läs betänkandet

Offentlig kontroll och tillsyn

En väl fungerande djurskyddskontroll som utförs på ett likvärdigt sätt i hela landet är en förutsättning för att de högt ställda kraven inom svenskt djurskydd ska kunna garanteras. Jordbruksverket har ett tydligt uppdrag att samordna kontrollmyndigheternas verksamhet och verka för en riskbaserad, effektiv och likvärdig kontroll inom sitt verksamhetsområde. Utskottet konstaterar även att Rådet för djurskyddskontroll arbetar med uppföljning och styrning av länsstyrelsernas verksamhet, i syfte att utveckla djurskyddskontrollen och göra den mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Därtill noterar utskottet att det pågår en utredning som ska se över kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan, inklusive den djurskyddskontroll som utförs i anslutning till dessa områden, och att ett betänkande ska presenteras inom kort.

I fråga om beslutsprocessen för djurförbud konstaterar utskottet att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över detta och att regeringen avser att göra det vid lämpligt tillfälle.

När det gäller frågan om kostnadsansvar vid upphävda beslut om djurförbud konstaterar utskottet att det allmänna har ett skadeståndsansvar vid vållande genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, där huvudregeln är full ersättning för uppkomna skador. Utskottet har vid tidigare behandling av frågan uttalat att det enligt utskottets mening inte finns skäl att särbehandla beslut om att omhänderta djur och i just dessa fall gå ifrån de generella principerna om det allmännas skadeståndsansvar.

Hanteringen av djur som har omhändertagits regleras i djurskyddslagen där det framgår att länsstyrelsen snarast efter omhändertagandet ska besluta om djuret ska säljas, överlåtas på något annat sätt eller avlivas. Utskottet noterar vidare att ett beslut om att omhänderta djur kan verkställas omedelbart med stöd av 35 § förvaltningslagen.

När det gäller frågan om sekretess i djurskyddsärenden konstaterar utskottet att offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen reglerar frågan om sekretess i ärenden om tillsyn enligt djurskyddslagstiftningen. Enligt utskottet bedöms befintlig reglering på området vara fullt tillräcklig.

Sammantaget finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen mot bakgrund av det som anförts ovan. Utskottet föreslår att motionerna 2024/25:215 (L), 2024/25:483 (C), 2024/25:1397 (SD) yrkandena 6, 10 och 11, 2024/25:2536 (M), 2024/25:2599 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 38 lämnas utan åtgärd.

Kamerabevakning på slakterier

Som utskottet anfört tidigare är en väl fungerande tillsyn av högsta vikt för att säkerställa att djurskyddsreglerna följs och att ett starkt djurskydd därmed upprätthålls. Utskottet konstaterar att betänkandet från den utredning som analyserat frågan om hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet på slakterier bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:2985 (SD) yrkande 9 och 2024/25:3108 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Offentlig kontroll och regelefterlevnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Offentlig kontroll och tillsyn

En väl fungerande djurskyddskontroll som utförs på ett likvärdigt sätt i hela landet är en förutsättning för att de högt ställda kraven inom svenskt djurskydd ska kunna garanteras. Jordbruksverket har ett tydligt uppdrag att samordna kontrollmyndigheternas verksamhet och verka för en riskbaserad, effektiv och likvärdig kontroll inom sitt verksamhetsområde. Utskottet konstaterar även att Rådet för djurskyddskontroll arbetar med uppföljning och styrning av länsstyrelsernas verksamhet, i syfte att utveckla djurskyddskontrollen och göra den mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Därtill noterar utskottet att det pågår en utredning som ska se över kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan, inklusive den djurskyddskontroll som utförs i anslutning till dessa områden, och att ett betänkande ska presenteras inom kort.

I fråga om beslutsprocessen för djurförbud konstaterar utskottet att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över detta och att regeringen avser att göra det vid lämpligt tillfälle.

När det gäller frågan om kostnadsansvar vid upphävda beslut om djurförbud konstaterar utskottet att det allmänna har ett skadeståndsansvar vid vållande genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, där huvudregeln är full ersättning för uppkomna skador. Utskottet har vid tidigare behandling av frågan uttalat att det enligt utskottets mening inte finns skäl att särbehandla beslut om att omhänderta djur och i just dessa fall gå ifrån de generella principerna om det allmännas skadeståndsansvar.

Hanteringen av djur som har omhändertagits regleras i djurskyddslagen där det framgår att länsstyrelsen snarast efter omhändertagandet ska besluta om djuret ska säljas, överlåtas på något annat sätt eller avlivas. Utskottet noterar vidare att ett beslut om att omhänderta djur kan verkställas omedelbart med stöd av 35 § förvaltningslagen.

När det gäller frågan om sekretess i djurskyddsärenden konstaterar utskottet att offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen reglerar frågan om sekretess i ärenden om tillsyn enligt djurskyddslagstiftningen. Enligt utskottet bedöms befintlig reglering på området vara fullt tillräcklig.

Sammantaget finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen mot bakgrund av det som anförts ovan. Utskottet föreslår att motionerna 2024/25:215 (L), 2024/25:483 (C), 2024/25:1397 (SD) yrkandena 6, 10 och 11, 2024/25:2536 (M), 2024/25:2599 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 38 lämnas utan åtgärd.

Kamerabevakning på slakterier

Som utskottet anfört tidigare är en väl fungerande tillsyn av högsta vikt för att säkerställa att djurskyddsreglerna följs och att ett starkt djurskydd därmed upprätthålls. Utskottet konstaterar att betänkandet från den utredning som analyserat frågan om hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet på slakterier bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:2985 (SD) yrkande 9 och 2024/25:3108 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Offentlig kontroll och regelefterlevnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 22. Läs betänkandet

Offentlig kontroll och tillsyn

En väl fungerande djurskyddskontroll som utförs på ett likvärdigt sätt i hela landet är en förutsättning för att de högt ställda kraven inom svenskt djurskydd ska kunna garanteras. Jordbruksverket har ett tydligt uppdrag att samordna kontrollmyndigheternas verksamhet och verka för en riskbaserad, effektiv och likvärdig kontroll inom sitt verksamhetsområde. Utskottet konstaterar även att Rådet för djurskyddskontroll arbetar med uppföljning och styrning av länsstyrelsernas verksamhet, i syfte att utveckla djurskyddskontrollen och göra den mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Därtill noterar utskottet att det pågår en utredning som ska se över kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan, inklusive den djurskyddskontroll som utförs i anslutning till dessa områden, och att ett betänkande ska presenteras inom kort.

I fråga om beslutsprocessen för djurförbud konstaterar utskottet att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över detta och att regeringen avser att göra det vid lämpligt tillfälle.

När det gäller frågan om kostnadsansvar vid upphävda beslut om djurförbud konstaterar utskottet att det allmänna har ett skadeståndsansvar vid vållande genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, där huvudregeln är full ersättning för uppkomna skador. Utskottet har vid tidigare behandling av frågan uttalat att det enligt utskottets mening inte finns skäl att särbehandla beslut om att omhänderta djur och i just dessa fall gå ifrån de generella principerna om det allmännas skadeståndsansvar.

Hanteringen av djur som har omhändertagits regleras i djurskyddslagen där det framgår att länsstyrelsen snarast efter omhändertagandet ska besluta om djuret ska säljas, överlåtas på något annat sätt eller avlivas. Utskottet noterar vidare att ett beslut om att omhänderta djur kan verkställas omedelbart med stöd av 35 § förvaltningslagen.

När det gäller frågan om sekretess i djurskyddsärenden konstaterar utskottet att offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen reglerar frågan om sekretess i ärenden om tillsyn enligt djurskyddslagstiftningen. Enligt utskottet bedöms befintlig reglering på området vara fullt tillräcklig.

Sammantaget finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen mot bakgrund av det som anförts ovan. Utskottet föreslår att motionerna 2024/25:215 (L), 2024/25:483 (C), 2024/25:1397 (SD) yrkandena 6, 10 och 11, 2024/25:2536 (M), 2024/25:2599 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 38 lämnas utan åtgärd.

Kamerabevakning på slakterier

Som utskottet anfört tidigare är en väl fungerande tillsyn av högsta vikt för att säkerställa att djurskyddsreglerna följs och att ett starkt djurskydd därmed upprätthålls. Utskottet konstaterar att betänkandet från den utredning som analyserat frågan om hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet på slakterier bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:2985 (SD) yrkande 9 och 2024/25:3108 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Offentlig kontroll och regelefterlevnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 21. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Fler småskaliga slakterier och ökade möjligheter till gårdsnära slakt skulle enligt utskottet främja både en lokal och småskalig livsmedelsproduktion samtidigt som antalet långa transporter av djur till slakt kan minska, med positiva djurskyddseffekter som följd.

Utskottet konstaterar att riksdagen vid förra riksmötet riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur reglerna för mindre lokala slakterier kan förenklas, och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med förslag i denna riktning.

Utskottet finner inte skäl att rikta något nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 18, 2024/25:1024 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 24.1 och 37 avstyrks.

Digital veterinärbesiktning vid slakt

Utskottet vidhåller sitt tidigare uttalande om att användning av digital teknik för kontroll på distans skulle kunna främja mindre slakterier och gårdsnära slakt. Utskottet konstaterar att Livsmedelsverket arbetar för att ta fram en modell för kontroll på distans och myndigheten även är drivande för att möjliggöra nödvändiga ändringar av regelverket i detta syfte.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 40 kan lämnas utan åtgärd.

Kött från djur som slaktats utan bedövning

Till skillnad från enligt den EU-gemensamma lagstiftningen måste ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning enligt den svenska djurskyddslagen vara bedövat. Utskottet konstaterar att det, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte är möjligt för Sverige att förbjuda import av kött som lagligen har slaktats eller varit till salu i en annan medlemsstat. Vidare finns inte något krav i svensk lagstiftning på att redovisa att köttet kommer från djur som slaktats utan bedövning, men det är möjligt för företagare att lämna frivillig information om detta på förpackningen eller på annat sätt. Utskottet noterar att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om märkning av produkter som kommer från djur som slaktats utan bedövning och att denna punkt inte är slutbehandlad.

Som redogjorts för tidigare i betänkandet pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som även omfattar regelverket om slakt och avlivning, liksom en eventuell djurskyddsmärkning på EU-nivå. Utskottet beklagar att de utlovade förslagen från kommissionen har försenats och understryker vikten av att översynen genomförs fullt ut.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:234 (SD) yrkandena 1–3 och 5, 2024/25:1373 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 15–17 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 4–6. Motionerna avstyrks därmed.

Bedövningsmetoder

Utskottet vill inledningsvis understryka att djurskyddslagstiftningen är tydlig med att bedövning i samband med slakt och avlivning ska ske på ett sådant sätt att djuren skyddas från onödigt lidande och obehag.

Jordbruksverket har föreskrivit vilka bedövningsmetoder som är tillåtna. Utskottet konstaterar att de metoder som används i dag har både för- och nackdelar ur djurskyddshänseende, och noterar att det pågår flera projekt kring olika bedövningsmetoder och utveckling av nya metoder.

Motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkandena 19 och 20, 2024/25:2129 (S) yrkande 2 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 7 och 8 föranleder mot denna bakgrund inte någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår att motionerna avstyrks.

Vissa tillsynsfrågor

Som redogjorts för ovan har utskottet behandlat motsvarande yrkanden om rättsliga övertramp under slaktprocessen, delat straffansvar samt förbud mot att bedriva slakteriverksamhet tidigare under valperioden. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning utan vidhåller sina uttalanden i dessa frågor.

Därmed föreslås att motionerna 2024/25:2979 (SD) yrkande 3 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 10 och 11 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Slaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 25, 26 och 27. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 29, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Fler småskaliga slakterier och ökade möjligheter till gårdsnära slakt skulle enligt utskottet främja både en lokal och småskalig livsmedelsproduktion samtidigt som antalet långa transporter av djur till slakt kan minska, med positiva djurskyddseffekter som följd.

Utskottet konstaterar att riksdagen vid förra riksmötet riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur reglerna för mindre lokala slakterier kan förenklas, och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med förslag i denna riktning.

Utskottet finner inte skäl att rikta något nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 18, 2024/25:1024 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 24.1 och 37 avstyrks.

Digital veterinärbesiktning vid slakt

Utskottet vidhåller sitt tidigare uttalande om att användning av digital teknik för kontroll på distans skulle kunna främja mindre slakterier och gårdsnära slakt. Utskottet konstaterar att Livsmedelsverket arbetar för att ta fram en modell för kontroll på distans och myndigheten även är drivande för att möjliggöra nödvändiga ändringar av regelverket i detta syfte.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 40 kan lämnas utan åtgärd.

Kött från djur som slaktats utan bedövning

Till skillnad från enligt den EU-gemensamma lagstiftningen måste ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning enligt den svenska djurskyddslagen vara bedövat. Utskottet konstaterar att det, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte är möjligt för Sverige att förbjuda import av kött som lagligen har slaktats eller varit till salu i en annan medlemsstat. Vidare finns inte något krav i svensk lagstiftning på att redovisa att köttet kommer från djur som slaktats utan bedövning, men det är möjligt för företagare att lämna frivillig information om detta på förpackningen eller på annat sätt. Utskottet noterar att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om märkning av produkter som kommer från djur som slaktats utan bedövning och att denna punkt inte är slutbehandlad.

Som redogjorts för tidigare i betänkandet pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som även omfattar regelverket om slakt och avlivning, liksom en eventuell djurskyddsmärkning på EU-nivå. Utskottet beklagar att de utlovade förslagen från kommissionen har försenats och understryker vikten av att översynen genomförs fullt ut.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:234 (SD) yrkandena 1–3 och 5, 2024/25:1373 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 15–17 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 4–6. Motionerna avstyrks därmed.

Bedövningsmetoder

Utskottet vill inledningsvis understryka att djurskyddslagstiftningen är tydlig med att bedövning i samband med slakt och avlivning ska ske på ett sådant sätt att djuren skyddas från onödigt lidande och obehag.

Jordbruksverket har föreskrivit vilka bedövningsmetoder som är tillåtna. Utskottet konstaterar att de metoder som används i dag har både för- och nackdelar ur djurskyddshänseende, och noterar att det pågår flera projekt kring olika bedövningsmetoder och utveckling av nya metoder.

Motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkandena 19 och 20, 2024/25:2129 (S) yrkande 2 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 7 och 8 föranleder mot denna bakgrund inte någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår att motionerna avstyrks.

Vissa tillsynsfrågor

Som redogjorts för ovan har utskottet behandlat motsvarande yrkanden om rättsliga övertramp under slaktprocessen, delat straffansvar samt förbud mot att bedriva slakteriverksamhet tidigare under valperioden. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning utan vidhåller sina uttalanden i dessa frågor.

Därmed föreslås att motionerna 2024/25:2979 (SD) yrkande 3 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 10 och 11 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Slaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 25 och 27. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Fler småskaliga slakterier och ökade möjligheter till gårdsnära slakt skulle enligt utskottet främja både en lokal och småskalig livsmedelsproduktion samtidigt som antalet långa transporter av djur till slakt kan minska, med positiva djurskyddseffekter som följd.

Utskottet konstaterar att riksdagen vid förra riksmötet riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur reglerna för mindre lokala slakterier kan förenklas, och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med förslag i denna riktning.

Utskottet finner inte skäl att rikta något nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 18, 2024/25:1024 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 24.1 och 37 avstyrks.

Digital veterinärbesiktning vid slakt

Utskottet vidhåller sitt tidigare uttalande om att användning av digital teknik för kontroll på distans skulle kunna främja mindre slakterier och gårdsnära slakt. Utskottet konstaterar att Livsmedelsverket arbetar för att ta fram en modell för kontroll på distans och myndigheten även är drivande för att möjliggöra nödvändiga ändringar av regelverket i detta syfte.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 40 kan lämnas utan åtgärd.

Kött från djur som slaktats utan bedövning

Till skillnad från enligt den EU-gemensamma lagstiftningen måste ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning enligt den svenska djurskyddslagen vara bedövat. Utskottet konstaterar att det, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte är möjligt för Sverige att förbjuda import av kött som lagligen har slaktats eller varit till salu i en annan medlemsstat. Vidare finns inte något krav i svensk lagstiftning på att redovisa att köttet kommer från djur som slaktats utan bedövning, men det är möjligt för företagare att lämna frivillig information om detta på förpackningen eller på annat sätt. Utskottet noterar att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om märkning av produkter som kommer från djur som slaktats utan bedövning och att denna punkt inte är slutbehandlad.

Som redogjorts för tidigare i betänkandet pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som även omfattar regelverket om slakt och avlivning, liksom en eventuell djurskyddsmärkning på EU-nivå. Utskottet beklagar att de utlovade förslagen från kommissionen har försenats och understryker vikten av att översynen genomförs fullt ut.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:234 (SD) yrkandena 1–3 och 5, 2024/25:1373 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 15–17 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 4–6. Motionerna avstyrks därmed.

Bedövningsmetoder

Utskottet vill inledningsvis understryka att djurskyddslagstiftningen är tydlig med att bedövning i samband med slakt och avlivning ska ske på ett sådant sätt att djuren skyddas från onödigt lidande och obehag.

Jordbruksverket har föreskrivit vilka bedövningsmetoder som är tillåtna. Utskottet konstaterar att de metoder som används i dag har både för- och nackdelar ur djurskyddshänseende, och noterar att det pågår flera projekt kring olika bedövningsmetoder och utveckling av nya metoder.

Motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkandena 19 och 20, 2024/25:2129 (S) yrkande 2 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 7 och 8 föranleder mot denna bakgrund inte någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår att motionerna avstyrks.

Vissa tillsynsfrågor

Som redogjorts för ovan har utskottet behandlat motsvarande yrkanden om rättsliga övertramp under slaktprocessen, delat straffansvar samt förbud mot att bedriva slakteriverksamhet tidigare under valperioden. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning utan vidhåller sina uttalanden i dessa frågor.

Därmed föreslås att motionerna 2024/25:2979 (SD) yrkande 3 och 2024/25:2985 (SD) yrkandena 10 och 11 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Slaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 25 och 26. Läs betänkandet

Afrikansk svinpest

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket redan 2020 fastställde en beredskapsplan för afrikansk svinpest. Enligt utskottet visar hanteringen av utbrottet i Fagersta 2023 att den svenska beredskapen för att bekämpa och förhindra smittspridning av afrikansk svinpest fungerat väl. En effektiv samordning mellan myndigheter, kommuner, organisationer, föreningar och övriga civilsamhället medverkade till att Sverige redan ett år efter utbrottet kunde förklaras fritt från sjukdomen.

Utskottet understryker dock vikten av att utvärdera och dra lärdom av hanteringen och konstaterar att berörda myndigheter arbetar med att se över hur förmågan att förebygga och hantera eventuella nya utbrott kan förbättras ytterligare. Vidare noterar utskottet att det beviljats forskningsmedel till flera projekt för att bygga upp kunskap och kapacitet att hantera potentiella framtida utbrott.

Med hänvisning till det som nu anförts och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:2859 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 25 och 2024/25:3108 (S) yrkande 66 kan lämnas utan åtgärd.

Internationellt arbete

Behovet av att beakta kopplingarna mellan ekosystem och människors och djurs hälsa för att förebygga och förhindra smittspridning från djur till människor framstår allt tydligare, inte minst genom den senaste covid-19-pandemin. Utskottet ser positivt på det arbete som pågår inom såväl WHO, WOAH som FN-systemet med att bl.a. minska risken att patogener överförs från djur till människor exempelvis på marknader för levande djur. Utskottet välkomnar att Sverige fortsätter att verka internationellt för ett stärkt samarbete och för åtgärder för förbättrad djurhållning och djurhälsa samt förebyggande och bekämpning av zoonoser inom ramen för One Health-området.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motion 2024/25:1397 (SD) yrkande 27 kan lämnas utan åtgärd.

Antibiotikaanvändning i djurhållning

Överanvändning av antibiotika, inom såväl djurhållningen som humansjukvården, har lett till en situation där antibiotikan är på väg att förlora sin effekt vid behandling av sjukdomar. Antibiotikaresistens är i dag ett av de största globala hoten mot såväl djurs som människors hälsa och något som utskottet ser mycket allvarligt på.

Av den uppdaterade svenska strategin mot antibiotikaresistens framgår att arbetet behöver vara långsiktigt och hållbart med effektiva insatser inom alla relevanta områden. Utskottet delar uppfattningen att Sverige ska visa fortsatt ledarskap i det internationella arbetet. Den politiska deklaration med globala och nationella åtaganden i arbetet mot antimikrobiell resistens som antogs vid FN:s generalförsamling om antimikrobiell resistens under hösten är enligt utskottet en stor framgång, och visar att det svenska arbetet ger resultat.

Sveriges starka djurskydd och förebyggande djurhälsovård på gårdsnivå tydliggör kopplingen mellan djurvälfärd och djurhälsa. Utskottet konstaterar att Sverige är ett av de länder som har lägst försäljning av antibiotika för djur. Utskottet understryker att den utvecklingen behöver fortsätta, och ser positivt på de krav på rapportering och registrering av användning av antimikrobiella läkemedel för behandling av djur som trädde i kraft 2023.

Mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 37, 2024/25:2953 (C) yrkande 24, 2024/25:2954 (C) yrkande 51, 2024/25:2982 (SD) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 45 och 46.

Koccidiostatika

Utskottet konstaterar att koccidiostatika som fodertillsats är ett effektivt verktyg för att förebygga utbrott av parasitsjukdomen koccidios hos slaktkycklingar. Det är dock viktigt att användningen kontinuerligt utvärderas för att övervaka såväl verkningsgrad som eventuell resistensproblematik. Vilket säkerställs genom det svenska kontrollprogrammet. Vidare vill utskottet framhålla programmets långsiktiga mål att ersätta koccidiostatika med andra alternativ när så är möjligt. Därmed ser utskottet ingen anledning att i nuläget vidta några åtgärder när det gäller koccidiostatika. Motion 2024/25:1750 (MP) yrkande 5 avstyrks således.

Ur avsnittet "Smittskydd och djurhälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 30. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 35, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Afrikansk svinpest

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket redan 2020 fastställde en beredskapsplan för afrikansk svinpest. Enligt utskottet visar hanteringen av utbrottet i Fagersta 2023 att den svenska beredskapen för att bekämpa och förhindra smittspridning av afrikansk svinpest fungerat väl. En effektiv samordning mellan myndigheter, kommuner, organisationer, föreningar och övriga civilsamhället medverkade till att Sverige redan ett år efter utbrottet kunde förklaras fritt från sjukdomen.

Utskottet understryker dock vikten av att utvärdera och dra lärdom av hanteringen och konstaterar att berörda myndigheter arbetar med att se över hur förmågan att förebygga och hantera eventuella nya utbrott kan förbättras ytterligare. Vidare noterar utskottet att det beviljats forskningsmedel till flera projekt för att bygga upp kunskap och kapacitet att hantera potentiella framtida utbrott.

Med hänvisning till det som nu anförts och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:2859 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 25 och 2024/25:3108 (S) yrkande 66 kan lämnas utan åtgärd.

Internationellt arbete

Behovet av att beakta kopplingarna mellan ekosystem och människors och djurs hälsa för att förebygga och förhindra smittspridning från djur till människor framstår allt tydligare, inte minst genom den senaste covid-19-pandemin. Utskottet ser positivt på det arbete som pågår inom såväl WHO, WOAH som FN-systemet med att bl.a. minska risken att patogener överförs från djur till människor exempelvis på marknader för levande djur. Utskottet välkomnar att Sverige fortsätter att verka internationellt för ett stärkt samarbete och för åtgärder för förbättrad djurhållning och djurhälsa samt förebyggande och bekämpning av zoonoser inom ramen för One Health-området.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motion 2024/25:1397 (SD) yrkande 27 kan lämnas utan åtgärd.

Antibiotikaanvändning i djurhållning

Överanvändning av antibiotika, inom såväl djurhållningen som humansjukvården, har lett till en situation där antibiotikan är på väg att förlora sin effekt vid behandling av sjukdomar. Antibiotikaresistens är i dag ett av de största globala hoten mot såväl djurs som människors hälsa och något som utskottet ser mycket allvarligt på.

Av den uppdaterade svenska strategin mot antibiotikaresistens framgår att arbetet behöver vara långsiktigt och hållbart med effektiva insatser inom alla relevanta områden. Utskottet delar uppfattningen att Sverige ska visa fortsatt ledarskap i det internationella arbetet. Den politiska deklaration med globala och nationella åtaganden i arbetet mot antimikrobiell resistens som antogs vid FN:s generalförsamling om antimikrobiell resistens under hösten är enligt utskottet en stor framgång, och visar att det svenska arbetet ger resultat.

Sveriges starka djurskydd och förebyggande djurhälsovård på gårdsnivå tydliggör kopplingen mellan djurvälfärd och djurhälsa. Utskottet konstaterar att Sverige är ett av de länder som har lägst försäljning av antibiotika för djur. Utskottet understryker att den utvecklingen behöver fortsätta, och ser positivt på de krav på rapportering och registrering av användning av antimikrobiella läkemedel för behandling av djur som trädde i kraft 2023.

Mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 37, 2024/25:2953 (C) yrkande 24, 2024/25:2954 (C) yrkande 51, 2024/25:2982 (SD) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 45 och 46.

Koccidiostatika

Utskottet konstaterar att koccidiostatika som fodertillsats är ett effektivt verktyg för att förebygga utbrott av parasitsjukdomen koccidios hos slaktkycklingar. Det är dock viktigt att användningen kontinuerligt utvärderas för att övervaka såväl verkningsgrad som eventuell resistensproblematik. Vilket säkerställs genom det svenska kontrollprogrammet. Vidare vill utskottet framhålla programmets långsiktiga mål att ersätta koccidiostatika med andra alternativ när så är möjligt. Därmed ser utskottet ingen anledning att i nuläget vidta några åtgärder när det gäller koccidiostatika. Motion 2024/25:1750 (MP) yrkande 5 avstyrks således.

Ur avsnittet "Smittskydd och djurhälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 28. Läs betänkandet

Beteslagstiftning och utevistelse samt beteskrav för fler djurslag

Utskottet konstaterar att utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav har presenterat sitt betänkande. I det föreslås bl.a. att den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor ska ses över, liksom att möjligheten till mer flexibla regler för bete och utevistelse för får och nötkreatur för köttproduktion ska övervägas. Vidare adresserar utredningen frågan om att inför nästa revidering av GJP verka för fler djurvälfärdsersättningar samt för möjligheten att ersätta för åtgärder som ingår i nationell lagstiftning men som i dag går utöver EU-lagstiftningen. Utredningens betänkande har remitterats. I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:897 (S), 2024/25:978 (L), 2024/25:1397 (SD) yrkande 2, 2024/25:1770 (MP) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkande 20, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 14 och 15 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 9 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller en utökning av beteskravet till att gälla fler djurslag än i dag förutsätter utskottet att en översyn av beteslagstiftningen även inkluderar denna frågeställning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1770 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 13.

Uppfödning av slaktkycklingar och långsamväxande kycklingraser

Som framförts flera gånger i detta betänkande är det enligt utskottet angeläget att säkerställa ett starkt djurskydd för samtliga djur som hålls för livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar att Sverige utöver strängare lagstiftning än befintligt EU-regelverk för slaktkycklingar även har godkänt ett antal frivilliga kontrollprogram som ger möjlighet för slaktkycklingproducenter att exempelvis tillämpa en något högre beläggningsgrad, men villkorat mot åtaganden som går längre än föreskrivna mininivåer för att stärka djurvälfärden.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning genomförs fullt ut, och noterar att de vetenskapliga underlag som tagits fram rekommenderar en lägre djurtäthet än vad som gäller enligt befintlig EU-reglering. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:2979 (SD) yrkandena 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller s.k. turbokycklingar konstaterar utskottet att Efsas rekommendationer inför framtagandet av ny EU-lagstiftning framhåller behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar. Utskottet noterar att regeringen verkar för att både djurvälfärd och djurhälsa ska beaktas vid avel, och att dagens fokus på produktionsegenskaper som extrem tillväxt behöver motverkas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1750 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2979 (SD) yrkande 1 kan avslås.

Burhållning av värphöns

Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt svar på medborgarinitiativet om burhållning aviserat att ett förslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns, kommer att läggas fram i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

När det gäller frågan om ett nationellt förbud mot burhållning konstaterar utskottet att endast en mycket liten andel av svenska ägg framställs i system där värphöns hålls i inredda burar, och att konsumenters efterfrågan på ägg från burfria system medfört att samtliga ägg för livsmedelskonsumtion i dag produceras av höns som är frigående.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:906 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 26, 2024/25:1752 (MP) och 2024/25:2953 (C) yrkandena 21 och 22. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Som utskottet tidigare uttalat är det både av etiska skäl och utifrån ett hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin. Utskottet konstaterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, bl.a. i Sverige. Vidare noterar utskottet att EU-kommissionen uppmärksammat frågan inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1751 (MP) lämnas utan åtgärd.

Djurvälfärd för grisar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen på flera områden ställer högre krav när det gäller grisar än vad som gäller enligt EU:s minimikrav. Det rör exempelvis utrymmeskrav, förbud mot fixering och kupering av svansar. Hög produktivitet och det goda djurhälsoläget i svenska grisbesättningar visar på betydelsen och resultatet av ett starkt djurskydd.

Utskottet understryker vikten av att fortsätta att driva på för ett stärkt EU-gemensamt regelverk och anser att det är bekymmersamt att den pågående översynen ännu inte resulterat i det utlovade förslaget till ny lagstiftning för hållande av lantbruksdjur. Utskottet konstaterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om efterlevnaden av förbudet mot svanskupering och förutsätter att regeringen fortsätter att driva frågan i lämpliga sammanhang.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:2129 (S) yrkande 1.

Tvångsmatning av djur

Enligt nuvarande EU-lagstiftning är det förbjudet att utfodra djur på ett sätt eller med ett sådant innehåll som kan orsaka onödigt lidande eller skada. Utskottet konstaterar dock att det inte uttryckligen finns något förbud mot framställning av gås- och anklever genom tvångsmatning. Därtill är det enligt gällande regelverk inom EU och Världshandelsorganisationen inte möjligt för Sverige att förbjuda import av sådana produkter.

Det är därför enligt utskottets mening positivt att Europaparlamentet har adresserat denna fråga samt att den enligt kommissionen kommer att vara en del av översynen av djurskyddslagstiftningen. Kommissionen har även aviserat att ett förslag till EU-gemensam djurvälfärdsmärkning ska läggas fram.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Hundavel

Djurskyddslagen är tydlig med att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman inte är tillåten. Därtill har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Utskottet noterar även att SKK arbetar aktivt för att minska förekomsten av exteriöra överdrifter inom avel.

Vidare noterar utskottet att det förslag till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter som för närvarande är under förhandling innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:287 (KD), 2024/25:2989 (SD) yrkandena 5–11 och 2024/25:3108 (S) yrkande 32.

Illegal handel med hundar

Som utskottet uttalat vid flera tillfällen tidigare är det angeläget att vidta åtgärder för att motverka den illegala handeln med sällskapsdjur – en handel som ökat kraftigt de senaste åren. Förutom de djurvälfärdsproblem som handeln kan ge upphov till ökar även risken för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan. Utskottet påminner om de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar. Utskottet välkomnar att det pågår förhandlingar om en EU-gemensam lagstiftning för ökad välfärd och spårbarhet för hundar och katter i syfte att stärka djurskyddet men också bidra till att reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Med hänvisning till de uttalanden som gjorts och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:289 (KD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 21 och 2024/25:3108 (S) yrkande 36 kan lämnas utan åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.

Tillsynsfrågor och reglering av vissa hundraser

Utskottet ser allvarligt på den ökning av hundrelaterade incidenter som har skett de senaste åren och understryker betydelsen av att myndigheterna har förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda både människor och djur mot skador och besvär orsakade av hundar. Utskottet noterar att Statskontoret har föreslagit ett antal åtgärder för att bl.a. stärka myndigheternas befogenheter inom tillsynslagen och djurskyddslagen. Det har inte ingått i uppdraget att utreda frågan om ett eventuellt rasförbud eller att ytterligare reglera avel, uppfödares ansvar eller hundägares ansvar, men utskottet noterar SKK:s uppfattning att dessa problem sällan är rasbundna utan ligger hos enskilda hundar och hundägare.

Utskottet konstaterar att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i dessa frågor under våren 2025. I avvaktan på detta anser utskottet att motionerna 2024/25:411 (SD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 22, 2024/25:2291 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 34 och 35 kan lämnas utan åtgärd.

Varghybrider

Vid tidigare behandling av frågan har utskottet konstaterat att det finns såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar med den nuvarande lagstiftningen om hållande och uppfödning av s.k. varghybrider. Det är enligt utskottet av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och även skyddar den inhemska vargstammen. Utskottet välkomnade därför att Jordbruksverket hade fått i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet noterar att myndigheten har redovisat uppdraget och att beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.

I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 33 bör lämnas utan åtgärd.

Hundburar för transport

Som redogjorts för ovan behandlade utskottet motsvarande yrkande om hundburar för transport under riksmötet 2023/24. Utskottet konstaterade bl.a. att det finns detaljerade föreskrifter med bestämmelser om hur hundar ska transporteras i personbilar, liksom att många hundburar krocktestas, om än utifrån olika standarder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från förra året och föreslår därför att motion 2024/25:1983 (M) yrkandena 1–3 lämnas utan åtgärd.

Positiv lista för sällskapsdjur

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har ett bemyndigande att förbjuda viss djurhållning samt att det framgår av myndighetens föreskrifter vilka djur som är förbjudna att hålla som sällskapsdjur. Vidare noterar utskottet att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utreda frågan om en europeisk positiv lista för sällskapsdjur.

Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta några åtgärder i nuläget med anledning av motion 2024/25:1397 (SD) yrkande 5.

Vissa frågor om katter

Som utskottet tidigare framhållit i fråga om vaccinering av katter framgår det av djurskyddslagen att djur ska skyddas mot sjukdom. Vidare fastställer Jordbruksverkets föreskrifter att kattägare är skyldiga att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion och att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade att föröka sig okontrollerat. När det gäller den s.k. TNR-metoden noterar utskottet att det finns tveksamheter kring om det är en metod som kan anses djurskyddsmässigt acceptabel.

Sammantaget anser utskottet därför att motion 2024/25:2989 (SD) yrkandena 3 och 4 kan lämnas utan åtgärd.

Gnagare och reptiler

Enligt den svenska djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innehåller särskilda bestämmelser om hållande och uppfödning av såväl gnagare som reptiler, och att de innefattar bl.a. detaljerade krav på utrymmen, utfodring och reglering av ljus och värme.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 33, 34 och 36. Läs betänkandet

Hundavel

Djurskyddslagen är tydlig med att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman inte är tillåten. Därtill har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Utskottet noterar även att SKK arbetar aktivt för att minska förekomsten av exteriöra överdrifter inom avel.

Vidare noterar utskottet att det förslag till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter som för närvarande är under förhandling innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:287 (KD), 2024/25:2989 (SD) yrkandena 5–11 och 2024/25:3108 (S) yrkande 32.

Illegal handel med hundar

Som utskottet uttalat vid flera tillfällen tidigare är det angeläget att vidta åtgärder för att motverka den illegala handeln med sällskapsdjur – en handel som ökat kraftigt de senaste åren. Förutom de djurvälfärdsproblem som handeln kan ge upphov till ökar även risken för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan. Utskottet påminner om de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar. Utskottet välkomnar att det pågår förhandlingar om en EU-gemensam lagstiftning för ökad välfärd och spårbarhet för hundar och katter i syfte att stärka djurskyddet men också bidra till att reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Med hänvisning till de uttalanden som gjorts och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:289 (KD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 21 och 2024/25:3108 (S) yrkande 36 kan lämnas utan åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.

Tillsynsfrågor och reglering av vissa hundraser

Utskottet ser allvarligt på den ökning av hundrelaterade incidenter som har skett de senaste åren och understryker betydelsen av att myndigheterna har förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda både människor och djur mot skador och besvär orsakade av hundar. Utskottet noterar att Statskontoret har föreslagit ett antal åtgärder för att bl.a. stärka myndigheternas befogenheter inom tillsynslagen och djurskyddslagen. Det har inte ingått i uppdraget att utreda frågan om ett eventuellt rasförbud eller att ytterligare reglera avel, uppfödares ansvar eller hundägares ansvar, men utskottet noterar SKK:s uppfattning att dessa problem sällan är rasbundna utan ligger hos enskilda hundar och hundägare.

Utskottet konstaterar att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i dessa frågor under våren 2025. I avvaktan på detta anser utskottet att motionerna 2024/25:411 (SD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 22, 2024/25:2291 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 34 och 35 kan lämnas utan åtgärd.

Varghybrider

Vid tidigare behandling av frågan har utskottet konstaterat att det finns såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar med den nuvarande lagstiftningen om hållande och uppfödning av s.k. varghybrider. Det är enligt utskottet av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och även skyddar den inhemska vargstammen. Utskottet välkomnade därför att Jordbruksverket hade fått i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet noterar att myndigheten har redovisat uppdraget och att beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.

I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 33 bör lämnas utan åtgärd.

Hundburar för transport

Som redogjorts för ovan behandlade utskottet motsvarande yrkande om hundburar för transport under riksmötet 2023/24. Utskottet konstaterade bl.a. att det finns detaljerade föreskrifter med bestämmelser om hur hundar ska transporteras i personbilar, liksom att många hundburar krocktestas, om än utifrån olika standarder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från förra året och föreslår därför att motion 2024/25:1983 (M) yrkandena 1–3 lämnas utan åtgärd.

Positiv lista för sällskapsdjur

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har ett bemyndigande att förbjuda viss djurhållning samt att det framgår av myndighetens föreskrifter vilka djur som är förbjudna att hålla som sällskapsdjur. Vidare noterar utskottet att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utreda frågan om en europeisk positiv lista för sällskapsdjur.

Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta några åtgärder i nuläget med anledning av motion 2024/25:1397 (SD) yrkande 5.

Vissa frågor om katter

Som utskottet tidigare framhållit i fråga om vaccinering av katter framgår det av djurskyddslagen att djur ska skyddas mot sjukdom. Vidare fastställer Jordbruksverkets föreskrifter att kattägare är skyldiga att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion och att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade att föröka sig okontrollerat. När det gäller den s.k. TNR-metoden noterar utskottet att det finns tveksamheter kring om det är en metod som kan anses djurskyddsmässigt acceptabel.

Sammantaget anser utskottet därför att motion 2024/25:2989 (SD) yrkandena 3 och 4 kan lämnas utan åtgärd.

Gnagare och reptiler

Enligt den svenska djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innehåller särskilda bestämmelser om hållande och uppfödning av såväl gnagare som reptiler, och att de innefattar bl.a. detaljerade krav på utrymmen, utfodring och reglering av ljus och värme.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 32, 34 och 36. Läs betänkandet

Hundavel

Djurskyddslagen är tydlig med att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman inte är tillåten. Därtill har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Utskottet noterar även att SKK arbetar aktivt för att minska förekomsten av exteriöra överdrifter inom avel.

Vidare noterar utskottet att det förslag till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter som för närvarande är under förhandling innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:287 (KD), 2024/25:2989 (SD) yrkandena 5–11 och 2024/25:3108 (S) yrkande 32.

Illegal handel med hundar

Som utskottet uttalat vid flera tillfällen tidigare är det angeläget att vidta åtgärder för att motverka den illegala handeln med sällskapsdjur – en handel som ökat kraftigt de senaste åren. Förutom de djurvälfärdsproblem som handeln kan ge upphov till ökar även risken för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan. Utskottet påminner om de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar. Utskottet välkomnar att det pågår förhandlingar om en EU-gemensam lagstiftning för ökad välfärd och spårbarhet för hundar och katter i syfte att stärka djurskyddet men också bidra till att reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Med hänvisning till de uttalanden som gjorts och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:289 (KD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 21 och 2024/25:3108 (S) yrkande 36 kan lämnas utan åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.

Tillsynsfrågor och reglering av vissa hundraser

Utskottet ser allvarligt på den ökning av hundrelaterade incidenter som har skett de senaste åren och understryker betydelsen av att myndigheterna har förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda både människor och djur mot skador och besvär orsakade av hundar. Utskottet noterar att Statskontoret har föreslagit ett antal åtgärder för att bl.a. stärka myndigheternas befogenheter inom tillsynslagen och djurskyddslagen. Det har inte ingått i uppdraget att utreda frågan om ett eventuellt rasförbud eller att ytterligare reglera avel, uppfödares ansvar eller hundägares ansvar, men utskottet noterar SKK:s uppfattning att dessa problem sällan är rasbundna utan ligger hos enskilda hundar och hundägare.

Utskottet konstaterar att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i dessa frågor under våren 2025. I avvaktan på detta anser utskottet att motionerna 2024/25:411 (SD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 22, 2024/25:2291 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 34 och 35 kan lämnas utan åtgärd.

Varghybrider

Vid tidigare behandling av frågan har utskottet konstaterat att det finns såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar med den nuvarande lagstiftningen om hållande och uppfödning av s.k. varghybrider. Det är enligt utskottet av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och även skyddar den inhemska vargstammen. Utskottet välkomnade därför att Jordbruksverket hade fått i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet noterar att myndigheten har redovisat uppdraget och att beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.

I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 33 bör lämnas utan åtgärd.

Hundburar för transport

Som redogjorts för ovan behandlade utskottet motsvarande yrkande om hundburar för transport under riksmötet 2023/24. Utskottet konstaterade bl.a. att det finns detaljerade föreskrifter med bestämmelser om hur hundar ska transporteras i personbilar, liksom att många hundburar krocktestas, om än utifrån olika standarder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från förra året och föreslår därför att motion 2024/25:1983 (M) yrkandena 1–3 lämnas utan åtgärd.

Positiv lista för sällskapsdjur

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har ett bemyndigande att förbjuda viss djurhållning samt att det framgår av myndighetens föreskrifter vilka djur som är förbjudna att hålla som sällskapsdjur. Vidare noterar utskottet att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utreda frågan om en europeisk positiv lista för sällskapsdjur.

Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta några åtgärder i nuläget med anledning av motion 2024/25:1397 (SD) yrkande 5.

Vissa frågor om katter

Som utskottet tidigare framhållit i fråga om vaccinering av katter framgår det av djurskyddslagen att djur ska skyddas mot sjukdom. Vidare fastställer Jordbruksverkets föreskrifter att kattägare är skyldiga att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion och att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade att föröka sig okontrollerat. När det gäller den s.k. TNR-metoden noterar utskottet att det finns tveksamheter kring om det är en metod som kan anses djurskyddsmässigt acceptabel.

Sammantaget anser utskottet därför att motion 2024/25:2989 (SD) yrkandena 3 och 4 kan lämnas utan åtgärd.

Gnagare och reptiler

Enligt den svenska djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innehåller särskilda bestämmelser om hållande och uppfödning av såväl gnagare som reptiler, och att de innefattar bl.a. detaljerade krav på utrymmen, utfodring och reglering av ljus och värme.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 32, 33 och 36. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 37, 39 och 44. Läs betänkandet

Hundavel

Djurskyddslagen är tydlig med att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman inte är tillåten. Därtill har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Utskottet noterar även att SKK arbetar aktivt för att minska förekomsten av exteriöra överdrifter inom avel.

Vidare noterar utskottet att det förslag till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter som för närvarande är under förhandling innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:287 (KD), 2024/25:2989 (SD) yrkandena 5–11 och 2024/25:3108 (S) yrkande 32.

Illegal handel med hundar

Som utskottet uttalat vid flera tillfällen tidigare är det angeläget att vidta åtgärder för att motverka den illegala handeln med sällskapsdjur – en handel som ökat kraftigt de senaste åren. Förutom de djurvälfärdsproblem som handeln kan ge upphov till ökar även risken för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan. Utskottet påminner om de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar. Utskottet välkomnar att det pågår förhandlingar om en EU-gemensam lagstiftning för ökad välfärd och spårbarhet för hundar och katter i syfte att stärka djurskyddet men också bidra till att reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Med hänvisning till de uttalanden som gjorts och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:289 (KD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 21 och 2024/25:3108 (S) yrkande 36 kan lämnas utan åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.

Tillsynsfrågor och reglering av vissa hundraser

Utskottet ser allvarligt på den ökning av hundrelaterade incidenter som har skett de senaste åren och understryker betydelsen av att myndigheterna har förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda både människor och djur mot skador och besvär orsakade av hundar. Utskottet noterar att Statskontoret har föreslagit ett antal åtgärder för att bl.a. stärka myndigheternas befogenheter inom tillsynslagen och djurskyddslagen. Det har inte ingått i uppdraget att utreda frågan om ett eventuellt rasförbud eller att ytterligare reglera avel, uppfödares ansvar eller hundägares ansvar, men utskottet noterar SKK:s uppfattning att dessa problem sällan är rasbundna utan ligger hos enskilda hundar och hundägare.

Utskottet konstaterar att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i dessa frågor under våren 2025. I avvaktan på detta anser utskottet att motionerna 2024/25:411 (SD), 2024/25:1397 (SD) yrkande 22, 2024/25:2291 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkandena 34 och 35 kan lämnas utan åtgärd.

Varghybrider

Vid tidigare behandling av frågan har utskottet konstaterat att det finns såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar med den nuvarande lagstiftningen om hållande och uppfödning av s.k. varghybrider. Det är enligt utskottet av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och även skyddar den inhemska vargstammen. Utskottet välkomnade därför att Jordbruksverket hade fått i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet noterar att myndigheten har redovisat uppdraget och att beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.

I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 33 bör lämnas utan åtgärd.

Hundburar för transport

Som redogjorts för ovan behandlade utskottet motsvarande yrkande om hundburar för transport under riksmötet 2023/24. Utskottet konstaterade bl.a. att det finns detaljerade föreskrifter med bestämmelser om hur hundar ska transporteras i personbilar, liksom att många hundburar krocktestas, om än utifrån olika standarder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från förra året och föreslår därför att motion 2024/25:1983 (M) yrkandena 1–3 lämnas utan åtgärd.

Positiv lista för sällskapsdjur

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har ett bemyndigande att förbjuda viss djurhållning samt att det framgår av myndighetens föreskrifter vilka djur som är förbjudna att hålla som sällskapsdjur. Vidare noterar utskottet att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utreda frågan om en europeisk positiv lista för sällskapsdjur.

Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta några åtgärder i nuläget med anledning av motion 2024/25:1397 (SD) yrkande 5.

Vissa frågor om katter

Som utskottet tidigare framhållit i fråga om vaccinering av katter framgår det av djurskyddslagen att djur ska skyddas mot sjukdom. Vidare fastställer Jordbruksverkets föreskrifter att kattägare är skyldiga att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion och att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade att föröka sig okontrollerat. När det gäller den s.k. TNR-metoden noterar utskottet att det finns tveksamheter kring om det är en metod som kan anses djurskyddsmässigt acceptabel.

Sammantaget anser utskottet därför att motion 2024/25:2989 (SD) yrkandena 3 och 4 kan lämnas utan åtgärd.

Gnagare och reptiler

Enligt den svenska djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innehåller särskilda bestämmelser om hållande och uppfödning av såväl gnagare som reptiler, och att de innefattar bl.a. detaljerade krav på utrymmen, utfodring och reglering av ljus och värme.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 32, 33 och 34. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 39 och 44. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket är ansvarig central myndighet för djurskyddet, med uppdrag att säkerställa ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans vård. Myndigheten samordnar och vägleder även kontrollmyndigheternas verksamhet, och överlämnar årligen en nationell djurskyddsrapport till Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att flera andra organ, t.ex. det vetenskapliga rådet för djurskyddsfrågor och det nationella centrumet för djurvälfärd vid SLU, har till uppgift att bevaka djurskyddet utifrån olika perspektiv. Utskottet ser mot denna bakgrund inte behov av att inrätta en särskild djurskyddsmyndighet. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1308 (MP) yrkande 1 och 2024/25:2989 (SD) yrkande 2.

Enligt 6 kap. 1 § regeringsformen är det statsministern som tillsätter statsråd. Det är alltså inte riksdagens uppgift att besluta om sådana frågor. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1308 (MP) yrkande 2.

När det gäller inrättandet av en särskild djurskyddsbalk vidhåller utskottet sitt tidigare uttalande i frågan. Utskottet föreslår därmed att motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkande 12 och 2024/25:2989 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Det svenska djurskyddsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 37 och 44. Läs betänkandet

Djurparker och cirkusverksamhet

Som utskottet framhållit tidigare i betänkandet är ett starkt djurskydd för alla djur av högsta vikt. Enligt djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. De ska kunna utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat detaljerade föreskrifter som reglerar skötsel och hållande av djur när det gäller både djurparker och cirkusverksamhet.

Det är även förbjudet att träna djur för föreställningar eller andra förevisningar som anordnas för allmänheten på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Likaså är det reglerat vilka arter som är tillåtna att flytta runt och förevisa. Utskottet noterar vidare att den enda svenska anläggning som håller delfiner för uppvisning har tagit beslut om att avveckla verksamheten.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkande 14 och 2024/25:2981 (SD) yrkandena 1 och 2. Motionerna avstyrks därmed.

Djurvälfärd vid sport och tävlingar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen är tydlig med att djur inte får utsättas för lidande i samband med träning eller tävlingar, liksom att det inte är tillåtet att bestraffa eller överanstränga djuret eller använda utrustning som kan orsaka lidande eller skada. Vidare framgår det av regelverket att det vid tävlingar ska finnas tjänstgörande veterinärer som ska besiktiga djuren och övervaka att bestämmelserna följs.

Mot den bakgrunden anser utskottet inte att motion 2024/25:3068 (MP) yrkande 21 motiverar någon åtgärd från utskottets sida. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.

Ur avsnittet "Offentlig förevisning av och tävling med djur" i betänkandet, som även gäller punkt 41. Läs betänkandet

Djurparker och cirkusverksamhet

Som utskottet framhållit tidigare i betänkandet är ett starkt djurskydd för alla djur av högsta vikt. Enligt djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. De ska kunna utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat detaljerade föreskrifter som reglerar skötsel och hållande av djur när det gäller både djurparker och cirkusverksamhet.

Det är även förbjudet att träna djur för föreställningar eller andra förevisningar som anordnas för allmänheten på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Likaså är det reglerat vilka arter som är tillåtna att flytta runt och förevisa. Utskottet noterar vidare att den enda svenska anläggning som håller delfiner för uppvisning har tagit beslut om att avveckla verksamheten.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1397 (SD) yrkande 14 och 2024/25:2981 (SD) yrkandena 1 och 2. Motionerna avstyrks därmed.

Djurvälfärd vid sport och tävlingar

Utskottet konstaterar att den svenska djurskyddslagstiftningen är tydlig med att djur inte får utsättas för lidande i samband med träning eller tävlingar, liksom att det inte är tillåtet att bestraffa eller överanstränga djuret eller använda utrustning som kan orsaka lidande eller skada. Vidare framgår det av regelverket att det vid tävlingar ska finnas tjänstgörande veterinärer som ska besiktiga djuren och övervaka att bestämmelserna följs.

Mot den bakgrunden anser utskottet inte att motion 2024/25:3068 (MP) yrkande 21 motiverar någon åtgärd från utskottets sida. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.

Ur avsnittet "Offentlig förevisning av och tävling med djur" i betänkandet, som även gäller punkt 40. Läs betänkandet

Förprövning av djurstall

Frågan om förprövning av djurstall har behandlats i utskottet vid flera tillfällen, och riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstall och förenkla reglerna för hur djurstall ska byggas. Utskottet noterar att en del av uppdraget i utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd var att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Utredningens betänkande har nu presenterats och remitterats.

I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motion 2024/25:908 (S) kan lämnas utan åtgärd.

Virtuella stängsel

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att virtuella stängsel potentiellt kan ha flera fördelar, såsom möjligheten att utnyttja svårtillgängliga betesmarker och förbättra övervakningen av djuren, men att det är viktigt att eventuella djurvälfärdsaspekter utvärderas. Utskottet konstaterar att frågan behandlas i betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) som nu är under beredning inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2024/25:280 (KD), 2024/25:2484 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkande 11 avstyrks.

Arbetet med 3R-frågor

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet. Djur får endast användas till djurförsök om syftet med försöket inte kan uppnås utan användning av djur. Vidare ska, i enlighet med den s.k. 3R-principen, så få djur som möjligt användas och djuren får inte utsättas för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.

Utskottet konstaterar att Sveriges kompetenscenter för 3R-frågor finns inrättat vid Jordbruksverket och utskottet delar regeringens bedömning att kompetenscentret fyller en viktig funktion för att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Utskottet finner inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3108 (S) yrkande 42. Motionen avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Referenspriser för veterinärvård, punkt 2 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47 och

avslår motionerna

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 21 och

2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23.

Ställningstagande

Att upprätthålla en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige är av avgörande vikt. Idag ser det tyvärr inte ut så. De senaste åren har priserna för djursjukvård skjutit i höjden. Vanligt folk har numera svårt att hjälpa sina husdjur när de blir sjuka. Den främsta orsaken är ett marknadsmisslyckande där riskkapitalbolag köpt upp en stor mängd kliniker över hela landet, vilket lett till att det idag inte finns tillräcklig konkurrens. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att kostnaderna för veterinärvård i Sverige ökade med 25 procent bara under 2023. Allra mest ökade priserna hos riskkapitalbolagen.

Det ska vara enkelt för djurägare att i förväg ta reda på vad olika ingrepp kommer att kosta. Därför bör det ställas tydligare krav på att veterinärbolagen ska kunna ge prisindikationer för olika behandlingar. Det gör det möjligt för djurägarna att jämföra olika kliniker. Kunderna bör också på ett tydligt sätt kunna få information om vilken kostnad som tillkommer när en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.

Vi noterar att regeringen nyligen gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djurens hälso- och sjukvård. Detta är dock inte tillräckligt. Regeringen bör vidta åtgärder för att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens.

2.

Referenspriser för veterinärvård, punkt 2 (V)

av Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 21 och

avslår motionerna

2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47.

Ställningstagande

Konsumentverket lyfter i rapporten Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring (2018:6) att omsättningen i djursjukvårdsbranschen har ökat med 38 procent de tre senaste åren. Vidare framgår av rapporten att två riskkapitalbolag har förvärvat majoriteten av landets djursjukhus samtidigt som det pågår en intensiv debatt om skenande kostnader inom djursjukvården. Dessutom anför Konsumentverket att efterfrågan på djursjukvård ökat kraftigt eftersom djurägarna oftare uppsöker veterinär. I rapporten lyfts samtidigt att pristransparensen inom djursjukvården är dålig och att det inte finns några prisjämförelsetjänster. För förebyggande behandlingar som exempelvis vaccineringar och kastrering redovisar veterinärerna oftast sina priser på sina webbsidor. Förebyggande behandlingar täcks dock inte av djurförsäkringar, utan djurägarna får betala hela kostnaden själva. För sjukdoms- och skadebehandling redovisas normalt inga priser alls på förhand, eftersom veterinären först måste undersöka, ställa diagnos och föreslå olika behandlingsalternativ.

I rapporten Värdet av hundar och katter i Sverige (SLU, 2017) uppgavs att vart fjärde hushåll i Sverige har minst en hund eller katt. Det innebär att veterinärtjänster är en fråga som angår en stor andel av Sveriges befolkning.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 43. Läs betänkandet

Förprövning av djurstall

Frågan om förprövning av djurstall har behandlats i utskottet vid flera tillfällen, och riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstall och förenkla reglerna för hur djurstall ska byggas. Utskottet noterar att en del av uppdraget i utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd var att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Utredningens betänkande har nu presenterats och remitterats.

I avvaktan på resultatet av den beredning som pågår anser utskottet att motion 2024/25:908 (S) kan lämnas utan åtgärd.

Virtuella stängsel

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att virtuella stängsel potentiellt kan ha flera fördelar, såsom möjligheten att utnyttja svårtillgängliga betesmarker och förbättra övervakningen av djuren, men att det är viktigt att eventuella djurvälfärdsaspekter utvärderas. Utskottet konstaterar att frågan behandlas i betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) som nu är under beredning inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2024/25:280 (KD), 2024/25:2484 (C) och 2024/25:3108 (S) yrkande 11 avstyrks.

Arbetet med 3R-frågor

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet. Djur får endast användas till djurförsök om syftet med försöket inte kan uppnås utan användning av djur. Vidare ska, i enlighet med den s.k. 3R-principen, så få djur som möjligt användas och djuren får inte utsättas för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.

Utskottet konstaterar att Sveriges kompetenscenter för 3R-frågor finns inrättat vid Jordbruksverket och utskottet delar regeringens bedömning att kompetenscentret fyller en viktig funktion för att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Utskottet finner inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3108 (S) yrkande 42. Motionen avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Referenspriser för veterinärvård, punkt 2 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47 och

avslår motionerna

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 21 och

2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23.

Ställningstagande

Att upprätthålla en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige är av avgörande vikt. Idag ser det tyvärr inte ut så. De senaste åren har priserna för djursjukvård skjutit i höjden. Vanligt folk har numera svårt att hjälpa sina husdjur när de blir sjuka. Den främsta orsaken är ett marknadsmisslyckande där riskkapitalbolag köpt upp en stor mängd kliniker över hela landet, vilket lett till att det idag inte finns tillräcklig konkurrens. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att kostnaderna för veterinärvård i Sverige ökade med 25 procent bara under 2023. Allra mest ökade priserna hos riskkapitalbolagen.

Det ska vara enkelt för djurägare att i förväg ta reda på vad olika ingrepp kommer att kosta. Därför bör det ställas tydligare krav på att veterinärbolagen ska kunna ge prisindikationer för olika behandlingar. Det gör det möjligt för djurägarna att jämföra olika kliniker. Kunderna bör också på ett tydligt sätt kunna få information om vilken kostnad som tillkommer när en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.

Vi noterar att regeringen nyligen gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djurens hälso- och sjukvård. Detta är dock inte tillräckligt. Regeringen bör vidta åtgärder för att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens.

2.

Referenspriser för veterinärvård, punkt 2 (V)

av Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 21 och

avslår motionerna

2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47.

Ställningstagande

Konsumentverket lyfter i rapporten Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring (2018:6) att omsättningen i djursjukvårdsbranschen har ökat med 38 procent de tre senaste åren. Vidare framgår av rapporten att två riskkapitalbolag har förvärvat majoriteten av landets djursjukhus samtidigt som det pågår en intensiv debatt om skenande kostnader inom djursjukvården. Dessutom anför Konsumentverket att efterfrågan på djursjukvård ökat kraftigt eftersom djurägarna oftare uppsöker veterinär. I rapporten lyfts samtidigt att pristransparensen inom djursjukvården är dålig och att det inte finns några prisjämförelsetjänster. För förebyggande behandlingar som exempelvis vaccineringar och kastrering redovisar veterinärerna oftast sina priser på sina webbsidor. Förebyggande behandlingar täcks dock inte av djurförsäkringar, utan djurägarna får betala hela kostnaden själva. För sjukdoms- och skadebehandling redovisas normalt inga priser alls på förhand, eftersom veterinären först måste undersöka, ställa diagnos och föreslå olika behandlingsalternativ.

I rapporten Värdet av hundar och katter i Sverige (SLU, 2017) uppgavs att vart fjärde hushåll i Sverige har minst en hund eller katt. Det innebär att veterinärtjänster är en fråga som angår en stor andel av Sveriges befolkning.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 42. Läs betänkandet

Referenspriser för veterinärvård och vinstintresse i djursjukvården

Av djurskyddslagen framgår att djurägare är skyldiga att se till att djur som är skadade eller sjuka snarast får nödvändig vård eller avlivas. För att kunna garantera ett starkt djurskydd är en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige avgörande.

En ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård för bl.a. husdjur, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal, har inneburit kraftigt stigande priser på veterinärvård de senaste åren. Enligt utskottet finns det en stor risk för att fler djurägare får svårigheter att klara kostnaderna, inte minst i situationer när det uppstår behov av akutvård. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen beslutat att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom veterinärmarknaden. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 21, 2024/25:1397 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3108 (S) yrkandena 47 och 49. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ansvar för veterinär service och beredskap

Inledningsvis vill utskottet understryka att tillgången till veterinär service i hela landet är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

När det gäller smittskyddsberedskap är ett snabbt och effektivt agerande avgörande för att bekämpa och begränsa omfattning och konsekvenser för både djur och samhälle. I propositionen gör regeringen bedömningen att Jordbruksverket genom Distriktsveterinärerna även i fortsättningen bör ansvara för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Utskottet delar denna bedömning.

I frågan om veterinär service i hela landet och djursjukvård under jourtid konstaterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att Jordbruksverkets ansvar för tillgång till veterinärer oavsett tidpunkt på dygnet i nuläget inte bör inskränkas, men att privata aktörer i framtiden bör kunna ta ett större ansvar för beredskapen. Utskottet noterar att det enligt regeringen behöver övervägas närmare på vilket sätt statens åtagande när det gäller veterinär beredskap ska utformas framöver, och att det därför har tillsatts en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid.

Mot bakgrund av det som nu anförts, och för att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:2937 (M), 2024/25:2983 (SD), 2024/25:3108 (S) yrkande 50, 2024/25:3298 (S) yrkande 1 och 2024/25:3302 (C) bör lämnas utan åtgärd.

Behörighet för djurvårdare

Djurvårdare omfattas i dag av det s.k. behandlingsförbudet, vilket bl.a. innebär att de inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om undantag från behandlingsförbudet.

Utskottet konstaterar att den rådande bristen på djurhälsopersonal som kan utföra sådana uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet har medfört att Jordbruksverket har meddelat omfattande tidsbegränsade undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet välkommet att regeringen i propositionen föreslår att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det innebär att de kommer att ingå i djurhälsopersonalen och då även omfattas av den statliga tillsynen.

När det gäller kraven för att uppnå ett godkännande som djurvårdare är utskottet enigt med regeringen i att det behövs en enhetlig utbildning som motsvarar de krav som ställs på yrkesrollen godkänd djurvårdare, och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för sådant godkännande.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2024/25:3298 (S) yrkande 2 kan avslås.

Utbildningsfrågor och kompetensförsörjning

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med resursbehovet för olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och ser mycket positivt på att SLU i den nya veterinärutbildningen lägger ökat fokus på de delar som rör lantbrukets djur, i syfte att stärka intresset för och kunskapen om djurhållning inom livsmedelssektorn. I likhet med vad som betonas i SOU 2022:58 anser utskottet att det är viktigt att följa upp hur utbildningarna svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i propositionen föreslår åtgärder för att stärka möjligheterna för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

När det gäller svårigheten att rekrytera veterinärer till de områden där det råder störst brist noterar utskottet att arbetsmiljö och arbetsvillkor är faktorer som lyfts fram i flera sammanhang. För att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur är det därför enligt utskottet av stor vikt att det skapas arbetsförhållanden som ökar attraktiviteten i att arbeta i hela landet och inte minst med lantbrukets djur.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1020 (C), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 38 och 39, 2024/25:1397 (SD) yrkandena 24 och 25, 2024/25:1533 (M) yrkandena 1, 2 och 3 i denna del, 2024/25:2647 (SD) yrkande 2, 2024/25:2931 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 26 kan lämnas utan åtgärd. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Kunskapskrav för djurhälsopersonal med utländsk utbildning

Det är enligt utskottets mening högst angeläget att möjliggöra för fler personer med veterinärexamen från andra länder, såväl från EU som från tredjeländer, att få legitimation för att kunna verka som veterinär i Sverige. Det förutsätter givetvis att vederbörande kan uppvisa de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att utöva veterinäryrket. Utskottet noterar att regeringen i propositionen bedömer att det därtill bör ställas krav på att de som ansöker om legitimation ska genomgå en utbildning i svenska författningar och svenska förhållanden t.ex. när det gäller djurskydd, förebyggande smittskyddsarbete, behandlingsstrategier och ansvarsfull användning av antibiotika, och att Jordbruksverket kan få i uppdrag att ta fram en sådan kurs.

Ur avsnittet "Djursjukvård och veterinär service" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 24, 29, 35, 37 och 39. Läs betänkandet