Skogspolitik

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 10, 12, 14, 18, 22 och 23. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 10, 12, 14, 18, 22 och 23. Läs betänkandet

Skogens roll i bioekonomin och klimatarbetet

Skogen spelar en mycket viktig roll både för övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi och för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som har satts upp på såväl nationell och internationell nivå som inom EU. För att kunna genomföra omställningen och nå klimatmålen, bl.a. med hjälp av de nyttor som skogen bidrar med, vill utskottet framhålla att det krävs ett arbete på bred front.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör inrättas en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Regeringen har beskrivit de åtgärder som har vidtagits med anledning av detta tillkännagivande och anfört att det ännu inte är slutbehandlat. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla Bioekonomiutredningens delbetänkande och slutbetänkande som presenterades under 2023. Regeringen har gått vidare med utredningens förslag om en forskarskola för bioekonomi, och övriga delar av utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen har också riktat ett tillkännagivande till regeringen som bl.a. handlar om att se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas. I denna del noterar utskottet att riksdagens majoritet, i samband med behandlingen av den senaste budgetpropositionen, delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Som redovisas ovan pågår det även andra insatser på området. Utskottet noterar att Skogsstyrelsen bl.a. ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder som vidtas med syftet att öka motståndskraften. Skogsstyrelsen ska även verka för en långsiktigt hållbar skoglig tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Arbete pågår även med att förädla snabbväxande och robusta trädsorter. Utskottet noterar även det arbete som görs när det gäller forskning och innovation med fokus på cirkulär bioekonomi och skog samt att kommissionen har aviserat en översyn av EU:s bioekonomistrategi. Utskottet välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits och vill i övrigt inte föregripa det arbete som pågår. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:459 (S), 2024/25:1370 (SD) yrkande 36, 2024/25:2045 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2953 (C) yrkandena 10 och 11, 2024/25:2954 (C) yrkande 57, 2024/25:3108 (S) yrkande 69 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 122 och 123 lämnas utan bifall.

I likhet med såväl motionärerna som regeringen anser utskottet att grot är en skoglig resurs som skulle kunna nyttjas i högre grad och utgöra ett värdefullt bidrag till bioekonomin. Utskottet kan konstatera att skogsutredningen nyligen har presenterat förslag till lagändringar som syftar till regelförenkling när det gäller uttag av grot. Med hänvisning till det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 70 lämnas utan åtgärd.

Styrmedel i skogliga affärsmodeller samt övriga incitament och åtgärder för klimat- och miljönytta

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker och återbeskogning av nedlagd jordbruksmark framhålls som möjliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolupptaget. Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och myndighetens slutsats att det krävs incitament för att aktörerna på marknaden ska binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i Naturvårdsverkets rapport med underlag till regeringen om den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheten bl.a. lämnar förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald. Utskottet vill också framhålla att Miljömålsberedningen nyligen har redovisat uppdraget om att ta fram en samlad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som beskriver hur Sverige ska nå sina åtaganden i LULUCF-sektorn och även i fråga om naturvård och biologisk mångfald. Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 161, 162, 166 och 172 samt 2024/25:3218 (MP) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att höja den lägsta slutavverkningsåldern kan utskottet konstatera att Skogsstyrelsen har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om det, något som myndigheten också har gjort. I det konkreta föreskriftsarbetet är myndigheten självständig i förhållande till riksdagen och regeringen, och utskottet ser inget behov av att förändra denna ordning. Utskottet har förtroende för att myndigheten utformar sina föreskrifter på lämpligt sätt och avstyrker därför motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 164.

Ur avsnittet "Skog, bioekonomi och klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 20 och 21. Läs betänkandet

Skogens roll i bioekonomin och klimatarbetet

Skogen spelar en mycket viktig roll både för övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi och för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som har satts upp på såväl nationell och internationell nivå som inom EU. För att kunna genomföra omställningen och nå klimatmålen, bl.a. med hjälp av de nyttor som skogen bidrar med, vill utskottet framhålla att det krävs ett arbete på bred front.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör inrättas en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Regeringen har beskrivit de åtgärder som har vidtagits med anledning av detta tillkännagivande och anfört att det ännu inte är slutbehandlat. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla Bioekonomiutredningens delbetänkande och slutbetänkande som presenterades under 2023. Regeringen har gått vidare med utredningens förslag om en forskarskola för bioekonomi, och övriga delar av utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen har också riktat ett tillkännagivande till regeringen som bl.a. handlar om att se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas. I denna del noterar utskottet att riksdagens majoritet, i samband med behandlingen av den senaste budgetpropositionen, delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Som redovisas ovan pågår det även andra insatser på området. Utskottet noterar att Skogsstyrelsen bl.a. ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder som vidtas med syftet att öka motståndskraften. Skogsstyrelsen ska även verka för en långsiktigt hållbar skoglig tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Arbete pågår även med att förädla snabbväxande och robusta trädsorter. Utskottet noterar även det arbete som görs när det gäller forskning och innovation med fokus på cirkulär bioekonomi och skog samt att kommissionen har aviserat en översyn av EU:s bioekonomistrategi. Utskottet välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits och vill i övrigt inte föregripa det arbete som pågår. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:459 (S), 2024/25:1370 (SD) yrkande 36, 2024/25:2045 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2953 (C) yrkandena 10 och 11, 2024/25:2954 (C) yrkande 57, 2024/25:3108 (S) yrkande 69 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 122 och 123 lämnas utan bifall.

I likhet med såväl motionärerna som regeringen anser utskottet att grot är en skoglig resurs som skulle kunna nyttjas i högre grad och utgöra ett värdefullt bidrag till bioekonomin. Utskottet kan konstatera att skogsutredningen nyligen har presenterat förslag till lagändringar som syftar till regelförenkling när det gäller uttag av grot. Med hänvisning till det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 70 lämnas utan åtgärd.

Styrmedel i skogliga affärsmodeller samt övriga incitament och åtgärder för klimat- och miljönytta

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker och återbeskogning av nedlagd jordbruksmark framhålls som möjliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolupptaget. Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och myndighetens slutsats att det krävs incitament för att aktörerna på marknaden ska binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i Naturvårdsverkets rapport med underlag till regeringen om den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheten bl.a. lämnar förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald. Utskottet vill också framhålla att Miljömålsberedningen nyligen har redovisat uppdraget om att ta fram en samlad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som beskriver hur Sverige ska nå sina åtaganden i LULUCF-sektorn och även i fråga om naturvård och biologisk mångfald. Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 161, 162, 166 och 172 samt 2024/25:3218 (MP) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att höja den lägsta slutavverkningsåldern kan utskottet konstatera att Skogsstyrelsen har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om det, något som myndigheten också har gjort. I det konkreta föreskriftsarbetet är myndigheten självständig i förhållande till riksdagen och regeringen, och utskottet ser inget behov av att förändra denna ordning. Utskottet har förtroende för att myndigheten utformar sina föreskrifter på lämpligt sätt och avstyrker därför motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 164.

Ur avsnittet "Skog, bioekonomi och klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5, 20 och 21. Läs betänkandet

Skogens roll i bioekonomin och klimatarbetet

Skogen spelar en mycket viktig roll både för övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi och för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som har satts upp på såväl nationell och internationell nivå som inom EU. För att kunna genomföra omställningen och nå klimatmålen, bl.a. med hjälp av de nyttor som skogen bidrar med, vill utskottet framhålla att det krävs ett arbete på bred front.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör inrättas en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Regeringen har beskrivit de åtgärder som har vidtagits med anledning av detta tillkännagivande och anfört att det ännu inte är slutbehandlat. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla Bioekonomiutredningens delbetänkande och slutbetänkande som presenterades under 2023. Regeringen har gått vidare med utredningens förslag om en forskarskola för bioekonomi, och övriga delar av utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen har också riktat ett tillkännagivande till regeringen som bl.a. handlar om att se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas. I denna del noterar utskottet att riksdagens majoritet, i samband med behandlingen av den senaste budgetpropositionen, delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Som redovisas ovan pågår det även andra insatser på området. Utskottet noterar att Skogsstyrelsen bl.a. ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder som vidtas med syftet att öka motståndskraften. Skogsstyrelsen ska även verka för en långsiktigt hållbar skoglig tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Arbete pågår även med att förädla snabbväxande och robusta trädsorter. Utskottet noterar även det arbete som görs när det gäller forskning och innovation med fokus på cirkulär bioekonomi och skog samt att kommissionen har aviserat en översyn av EU:s bioekonomistrategi. Utskottet välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits och vill i övrigt inte föregripa det arbete som pågår. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:459 (S), 2024/25:1370 (SD) yrkande 36, 2024/25:2045 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2953 (C) yrkandena 10 och 11, 2024/25:2954 (C) yrkande 57, 2024/25:3108 (S) yrkande 69 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 122 och 123 lämnas utan bifall.

I likhet med såväl motionärerna som regeringen anser utskottet att grot är en skoglig resurs som skulle kunna nyttjas i högre grad och utgöra ett värdefullt bidrag till bioekonomin. Utskottet kan konstatera att skogsutredningen nyligen har presenterat förslag till lagändringar som syftar till regelförenkling när det gäller uttag av grot. Med hänvisning till det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 70 lämnas utan åtgärd.

Styrmedel i skogliga affärsmodeller samt övriga incitament och åtgärder för klimat- och miljönytta

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker och återbeskogning av nedlagd jordbruksmark framhålls som möjliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolupptaget. Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och myndighetens slutsats att det krävs incitament för att aktörerna på marknaden ska binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i Naturvårdsverkets rapport med underlag till regeringen om den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheten bl.a. lämnar förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald. Utskottet vill också framhålla att Miljömålsberedningen nyligen har redovisat uppdraget om att ta fram en samlad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som beskriver hur Sverige ska nå sina åtaganden i LULUCF-sektorn och även i fråga om naturvård och biologisk mångfald. Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 161, 162, 166 och 172 samt 2024/25:3218 (MP) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att höja den lägsta slutavverkningsåldern kan utskottet konstatera att Skogsstyrelsen har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om det, något som myndigheten också har gjort. I det konkreta föreskriftsarbetet är myndigheten självständig i förhållande till riksdagen och regeringen, och utskottet ser inget behov av att förändra denna ordning. Utskottet har förtroende för att myndigheten utformar sina föreskrifter på lämpligt sätt och avstyrker därför motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 164.

Ur avsnittet "Skog, bioekonomi och klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 20 och 21. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna och att den även fortsättningsvis ska genomsyra arbetet. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att den enskildes äganderätt till sin skog måste respekteras, samtidigt som skogsägaren har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt.

Enligt utskottet är en hållbar tillväxt i skogen viktigt för skogsnäringens konkurrenskraft, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och klimatpolitiken. Utskottet bedömer att det finns utrymme att förbättra både produktionen och miljön i skogen och att finns en potential för ökad hållbar tillväxt genom förbättrad skogsskötsel. Det är i det sammanhanget positivt att Skogsstyrelsen har lämnat förslag till ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet välkomnar även det råd för skogsindustrins värdekedja som nyligen har inrättats och som har till syfte att bidra till regeringens arbete för ett hållbart skogsbruk. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Sedan rapporten lämnades har Skogsstyrelsen årligen sammanställt nulägesbilden för de föreslagna åtgärderna.

Slutligen konstaterar utskottet att syftet med den pågående skogsutredningen är att utveckla en skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk med ökad tillväxt och tillgång till hållbar skoglig biomassa. Mot bakgrund av det arbete som pågår för att på ett hållbart sätt öka tillväxten i skogen anser utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 1, 13 och 33, 2024/25:2929 (M), 2024/25:3032 (SD) och 2024/25:3108 (S) yrkande 71 kan lämnas utan åtgärd.

Skogsbruksmetoder och gödsling av skogsmarker

Enligt principen om frihet under ansvar har skogsägaren ett stort ansvar för att förvalta skogen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Utskottet anser att det är viktigt att värna denna princip och tilltron till att skogsägarna brukar skogen hållbart och följer det regelverk som finns.

När det gäller olika skogsbruksmetoder noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt underlag till den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 har föreslagit ett åtgärdspaket för att öka andelen hyggesfritt skogsbruk. Vidare har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i en annan rapport lämnat förslag som handlar om hyggesfritt skogsbruk samt rådgivning och kunskapsunderlag om kontinuitetsskogar, och i den rapporten föreslås även en definition av begreppet naturnära skogsbruk. Utskottet noterar också att både Skogsstyrelsen och Skogforsk bedriver projekt om hyggesfritt skogsbruk. Det finns för närvarande inte någon nationell målsättning för arealen hyggesfritt skogsbruk inom miljömålssystemet. Utskottet kan dock konstatera att Skogsstyrelsens förslag till åtgärdspaket för att öka andelen hyggesfritt skogsbruk bl.a. innehåller ett sådant etappmål.

Enligt utskottet är det viktigt med en ökad hållbar tillväxt i skogen för att kunna möta efterfrågan i en växande cirkulär bioekonomi. Gödsling kan bidra till att öka tillväxten, men som SLU konstaterat i sin rapport om en förstudie om miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt behövs det mer kunskap om hur skogsgödsling kan göras mer precis för att minimera risken för negativ miljöpåverkan. Utskottet noterar i detta sammanhang att Skogsstyrelsen för närvarande har regeringens uppdrag att vidareutveckla de förslag som myndigheten lämnat i den nyss nämnda rapporten. I uppdraget ingår bl.a. att öka skogsbrukets kunskap om skogsgödsling och att redovisa hur olika gödslingssystem påverkar tillväxt, kolförråd, den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster på kort och lång sikt. Avslutningsvis konstaterar utskottet att Miljömålsberedningens nyligen överlämnade betänkande bl.a. innehåller förslag som omfattar skogsgödsling och hyggesfritt skogsbruk.

Utskottet ser positivt på det arbete som nu pågår på området, men i avvaktan på resultatet av dessa åtgärder anser utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 12, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 167 och 168, 2024/25:3037 (MP) yrkande 46 i denna del och 2024/25:3108 (S) yrkande 74 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Brukande av skogen" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna och att den även fortsättningsvis ska genomsyra arbetet. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att den enskildes äganderätt till sin skog måste respekteras, samtidigt som skogsägaren har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt.

Enligt utskottet är en hållbar tillväxt i skogen viktigt för skogsnäringens konkurrenskraft, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och klimatpolitiken. Utskottet bedömer att det finns utrymme att förbättra både produktionen och miljön i skogen och att finns en potential för ökad hållbar tillväxt genom förbättrad skogsskötsel. Det är i det sammanhanget positivt att Skogsstyrelsen har lämnat förslag till ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet välkomnar även det råd för skogsindustrins värdekedja som nyligen har inrättats och som har till syfte att bidra till regeringens arbete för ett hållbart skogsbruk. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Sedan rapporten lämnades har Skogsstyrelsen årligen sammanställt nulägesbilden för de föreslagna åtgärderna.

Slutligen konstaterar utskottet att syftet med den pågående skogsutredningen är att utveckla en skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk med ökad tillväxt och tillgång till hållbar skoglig biomassa. Mot bakgrund av det arbete som pågår för att på ett hållbart sätt öka tillväxten i skogen anser utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 1, 13 och 33, 2024/25:2929 (M), 2024/25:3032 (SD) och 2024/25:3108 (S) yrkande 71 kan lämnas utan åtgärd.

Skogsbruksmetoder och gödsling av skogsmarker

Enligt principen om frihet under ansvar har skogsägaren ett stort ansvar för att förvalta skogen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Utskottet anser att det är viktigt att värna denna princip och tilltron till att skogsägarna brukar skogen hållbart och följer det regelverk som finns.

När det gäller olika skogsbruksmetoder noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt underlag till den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 har föreslagit ett åtgärdspaket för att öka andelen hyggesfritt skogsbruk. Vidare har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i en annan rapport lämnat förslag som handlar om hyggesfritt skogsbruk samt rådgivning och kunskapsunderlag om kontinuitetsskogar, och i den rapporten föreslås även en definition av begreppet naturnära skogsbruk. Utskottet noterar också att både Skogsstyrelsen och Skogforsk bedriver projekt om hyggesfritt skogsbruk. Det finns för närvarande inte någon nationell målsättning för arealen hyggesfritt skogsbruk inom miljömålssystemet. Utskottet kan dock konstatera att Skogsstyrelsens förslag till åtgärdspaket för att öka andelen hyggesfritt skogsbruk bl.a. innehåller ett sådant etappmål.

Enligt utskottet är det viktigt med en ökad hållbar tillväxt i skogen för att kunna möta efterfrågan i en växande cirkulär bioekonomi. Gödsling kan bidra till att öka tillväxten, men som SLU konstaterat i sin rapport om en förstudie om miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt behövs det mer kunskap om hur skogsgödsling kan göras mer precis för att minimera risken för negativ miljöpåverkan. Utskottet noterar i detta sammanhang att Skogsstyrelsen för närvarande har regeringens uppdrag att vidareutveckla de förslag som myndigheten lämnat i den nyss nämnda rapporten. I uppdraget ingår bl.a. att öka skogsbrukets kunskap om skogsgödsling och att redovisa hur olika gödslingssystem påverkar tillväxt, kolförråd, den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster på kort och lång sikt. Avslutningsvis konstaterar utskottet att Miljömålsberedningens nyligen överlämnade betänkande bl.a. innehåller förslag som omfattar skogsgödsling och hyggesfritt skogsbruk.

Utskottet ser positivt på det arbete som nu pågår på området, men i avvaktan på resultatet av dessa åtgärder anser utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 12, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 167 och 168, 2024/25:3037 (MP) yrkande 46 i denna del och 2024/25:3108 (S) yrkande 74 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Brukande av skogen" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Formellt skydd av skog i allmänhet och olika skyddsformer

Utskottet vill inledningsvis understryka den inriktning som riksdagen har slagit fast i samband med behandlingen av skogspropositionen, nämligen att formellt skydd av skog som utgångspunkt ska bygga på frivillighet från markägarens sida. Det är viktigt att myndigheternas arbete med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna och med lyhördhet för markägarens synpunkter när det gäller valet av skyddsform.

Den nuvarande nationella strategin för formellt skydd av skog innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt, och modellen bygger på en värdering av det tilltänkta objektets kvaliteter när det gäller både skogsbiologiska värden och andra värden. Som redovisats ovan har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ett pågående regeringsuppdrag att revidera strategin. I avvaktan på att detta arbete slutförs är utskottet inte berett att initiera några förändringar av hur urvalet av områden för formellt skydd ska göras och vilken skyddsform som kan vara lämplig för de områden som pekas ut. I detta sammanhang vill dock utskottet peka på de riktlinjer som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har tagit fram och som, i avvaktan på den reviderade strategin, ska ge vägledning i hur den beslutade inriktningen om frivillighet som grund vid formellt skydd av skog ska tillämpas i nya och pågående ärenden om områdesskydd. Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen även har ett pågående uppdrag som handlar om att utvärdera det utvecklade arbetssättet för formellt skydd av skog och att det uppdraget ska redovisas i slutet av mars i år. Slutligen noterar utskottet att tillkännagivandet om regelbunden översyn av formellt skyddade områden fortfarande är under beredning. Detsamma gäller tillkännagivandet om äganderätten i beslut och ställningstaganden samt om utbetalning av ersättning vid formellt skydd.

Sammanfattningsvis pågår arbete med ett flertal olika projekt som berör frågan om formellt skydd av skog. Utskottet vill inte föregripa utfallet av dessa insatser och föreslår därför att motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 1, 2024:25:1370 (SD) yrkandena 7, 10, 26, 28, 29 och 38–40, 2024/25:1371 (SD) yrkandena 2, 18 och 24, 2024/25:2953 (C) yrkande 8, 2024/25:2954 (C) yrkande 55 och 2024/25:3218 (MP) yrkande 4 lämnas utan åtgärd.

Skydd av fjällnära skog

Längs hela den svenska fjällkedjan finns stora sammanhängande områden med opåverkade naturskogar med höga naturvärden, och drygt hälften av skogen ovanför gränsen för fjällnära skog omfattas redan i dag av formellt skydd.

Vid riksdagsbehandlingen av den senaste skogspropositionen instämde riksdagen i regeringens bedömning att skyddsvärda statliga skogar ovanför och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog bör få områdesskydd så snart som möjligt. Utskottet välkomnar därför överenskommelsen mellan Naturvårdsverket och Sveaskog som innebär att en areal om ca 100 000 hektar fjällnära skog nu kommer att kunna ges ett långsiktigt skydd. Det är utskottets förhoppning att även processen som ska utmynna i skydd för fjällnära skog som ägs av Fastighetsverket ska kunna slutföras så snart som möjligt.

Den inriktning som utskottet tidigare redogjort för, nämligen att formellt skydd av skog som utgångspunkt ska bygga på frivillighet från markägarens sida, gäller naturligtvis även enskilt ägd fjällnära skog. Det är viktigt att myndigheternas arbete med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna och med lyhördhet för markägarens synpunkter när det gäller valet av skyddsform. I linje med regeringens bedömningar i skogspropositionen har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket presenterat förslag som bl.a. ska göra biotopskydd och naturvårdsavtal mer flexibla och attraktiva för enskilda markägare som vill bidra till att bevara naturvärden i fjällvärlden. Utskottet noterar att dessa förslag nu är under beredning. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att varken tillkännagivandet om regelbunden översyn av formellt skyddade områden eller tillkännagivandet om beslut och ställningstaganden samt om utbetalning av ersättning vid formellt skydd är slutbehandlade. När det gäller frågan om vilka områden som ska anses utgöra fjällnära skog har utskottet förtroende för att regeringen vid behov ser över det befintliga regelverket.

Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 24 och 2024/25:1749 (MP) lämnas utan åtgärd.

Definitionen av skyddad skog

Utskottet konstaterar inledningsvis att tillkännagivandet om att ändra beräkningsmetoderna för skyddad natur för att säkerställa att Sveriges redovisning av åtaganden är jämförbar med redovisningarna från andra länder i nuläget inte är slutbehandlat. Det faktum att både FN och EU har aviserat höjda ambitioner i skyddet av natur understryker behovet av att ändra Sveriges beräkningsmetoder och rapportering för att öka jämförbarheten. Utskottet noterar att Naturvårdsverket vid rapporteringen till EEA numera rapporterar de områden inom frivilliga avsättningar som markägare väljer att redovisa öppet och att det pågår arbete för att utveckla rapporteringen av OECM. Vidare noterar utskottet att Miljömålsberedningens nyligen redovisade uppdrag bl.a. har omfattat att se över om beräkningsmetoderna för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till EEA. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser med intresse fram emot vilka resultat det kommer att leda till. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1370 (SD) yrkande 45 lämnas utan bifall.

Ur avsnittet "Formellt skydd av skog" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 12, 14, 18, 22 och 23. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 14, 18, 22 och 23. Läs betänkandet

Artskydd, rådighetsinskränkningar och ersättning

När det gäller frågan om vilka arter som ska vara nationellt fridlysta konstaterar utskottet att Artskyddsutredningens förslag till nya fridlysningsbestämmelser fortfarande är under beredning. Det pågår också en s.k. bokstavsutredning inom Regeringskansliet som ska utgöra ett komplement till Artskyddsutredningens betänkande, bl.a. i fråga om utformningen av bestämmelserna om fridlysning och vilka kriterier som ska ligga till grund för urvalet av de arter som ska vara fridlysta.

Frågan om hur markägare ska kompenseras vid rådighetsinskränkningar i äganderätten, bl.a. till följd av naturvårdshänsyn, är mycket komplex. Som framgår av redovisningen ovan berörs frågan i ett flertal utredningar som antingen fortfarande pågår eller där utredningsbetänkandena nu bereds. Utskottet kan konstatera att det framtida utfallet av dessa insatser kommer att vara relevant för kompensationsfrågans hantering och utskottet ser framför sig att det måste tas ett samlat grepp när samtliga utredningar är slutförda och färdigberedda. Utskottet följer frågan noga men vill inte gå händelserna i förväg genom några närmare uttalanden. Med det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 16, 2024/25:2953 (C) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2024/25:3108 (S) yrkande 76 lämnas utan åtgärd.

Toleransgräns vid naturvårdshänsyn

Yrkanden om att förändra den s.k. toleransgränsen har prövats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden och avstyrker motion 2024/25:1370 (SD) yrkande 17.

Ansvaret för kunskapsunderlag

Frågan om ett ökat statligt ansvar för att utreda förekomsten av skyddade arter och för att ta fram kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljövärden i skogen har varit föremål för uttalanden från utskottet och ett ännu inte slutbehandlat tillkännagivande till regeringen. Utskottet välkomnar därför det pågående regeringsuppdraget till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen om att utveckla digitala kunskapsunderlag om förhållanden i naturen som kan vara av betydelse för bl.a. skogsbrukets planering och arbetet med biologisk mångfald. Vidare noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag om hur markägarens kostnad för att ta fram det kunskapsunderlag som behövs för att uppfylla miljöbalkens krav på kunskap om skogsbrukets påverkan på miljön kan begränsas. Utredningen kommer att fortsätta att utreda balansen mellan den enskilda markägarens och statens ansvar för att ta fram nödvändigt kunskapsunderlag som kan ligga till grund för nödvändiga inskränkningar i skogsbruket, t.ex. med anledning av att det förekommer skyddade arter, och kommer således att redovisa sin bedömning i sitt slutbetänkande. Med hänvisning till det arbete som pågår i frågan anser utskottet att motionerna 2024/25:1626 (C) och 2024/25:2953 (C) yrkande 3 för närvarande kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Skogsbruk och artskydd" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 12, 18, 22 och 23. Läs betänkandet

Inledningsvis noterar utskottet att tillkännagivandet om ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden och om kompensation till enskilda skogsägare som drabbats av granbarkborreangrepp på grund av bristande skadedjursbekämpning i angränsande skyddade naturområden får anses slutbehandlat och tillgodosett. Det är enligt utskottet glädjande att angreppen av granbarkborre synes minska i omfattning, och utskottet ser positivt på de insatser för att förebygga, övervaka och bekämpa skogsskador som Skogsstyrelsen, SLU:s skogsskadecentrum och Naturvårdsverket på olika sätt bidrar med.

En robust och motståndskraftig skog är avgörande för att kunna möta klimatförändringarna. Arbetet med klimatanpassning befinner sig i ett utvecklingsskede och måste intensifieras framöver, men inte desto mindre välkomnar utskottet de åtgärder som redan nu vidtas i linje med inriktningen i den nationella strategin och handlingsplanen för klimatanpassning. Förutom Skogsstyrelsens pågående uppdrag att redovisa de klimatanpassningsåtgärder som myndigheten vidtar vill utskottet också nämna de insatser och satsningar på förädling av motståndskraftiga trädslag som pågår.

Mot bakgrund av det som anförts ovan ger det som anförs i motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 18, 2024/25:2939 (M) och 2024/25:3108 (S) inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida. Utskottet föreslår att yrkandena avslås.

När det gäller användningen av växtskyddsmedel för att begränsa förekomsten av växtskadegörare som granbarkborren noterar utskottet att Kemikalieinspektionens s.k. nöddispenser endast är att se som en tillfällig åtgärd. Ansvaret för att hitta långsiktiga lösningar ligger hos de företag som vill använda de aktuella verksamma ämnena i sina produkter. Motion 2024/25:2760 (M) ger därför inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida, och detsamma gäller motion 2024/25:2818 (M). Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Skogsskador" i betänkandet. Läs betänkandet

Avverkningsanmälningar och systemet för tillsyn

Som redovisats ovan överlämnade skogsutredningen ett delbetänkande till regeringen i december 2024. I betänkandet lämnas vissa förslag med koppling till avverkningsanmälningar, bl.a. i fråga om när en avverkning tidigast ska få påbörjas efter det att en avverkningsanmälan har lämnats in. I delbetänkandet presenteras också de alternativ till dagens tillsynsordning som har utretts och de överväganden som utredaren gör i denna del. Utskottet följer naturligtvis det arbete som pågår i dessa frågor och inväntar med stort intresse resultatet av det pågående beredningsarbetet inom Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 5, 2024/25:1561 (C) och 2024/25:2953 (C) yrkande 4 lämnas utan åtgärd.

Motionsyrkanden om publicering och offentlighet när det gäller avverkningsanmälningar har behandlats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sin bedömning och föreslår att motionerna 2024/25:491 (C) och 2024/25:1370 (SD) yrkande 6 avslås.

Regelförenkling och regeländringar i övrigt

När det gäller motionsyrkandet om förändringar av regelverket för skogsdikning kan utskottet konstatera att ett liknande yrkande har prövats tidigare under valperioden. Detsamma gäller det yrkande om processen för omvandling av jordbruksmark till skogsmark som också behandlas under detta avsnitt. Utskottet vidhåller de bedömningar och uttalanden som gjorts i dessa avseenden och avstyrker motion 2024/25:1370 (SD) yrkandena 19 och 25.

När det gäller frågan om övergångszoner mellan jordbruksmark och skog noterar utskottet att Skogsstyrelsen har lämnat förslag om att återbeskogningsplikten ska avskaffas i vissa övergångszoner för att underlätta för den markägare som vill utveckla biologiskt värdefulla bryn. Eftersom förslaget nu bereds inom Regeringskansliet, och utskottet inte vill föregripa resultatet av det arbetet, föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 44 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 40 lämnas utan åtgärd.

Myndighetsutövning

Motsvarigheten till de motionsyrkanden som behandlas under detta avsnitt har prövats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottets bedömning och motivering har inte förändrats sedan dess och utskottet avstyrker motion 2024/25:1370 (SD) yrkandena 5, 11, 13 och 15.

Ur avsnittet "Regelförenkling, tillsyn och myndighetsutövning" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Avverkningsanmälningar och systemet för tillsyn

Som redovisats ovan överlämnade skogsutredningen ett delbetänkande till regeringen i december 2024. I betänkandet lämnas vissa förslag med koppling till avverkningsanmälningar, bl.a. i fråga om när en avverkning tidigast ska få påbörjas efter det att en avverkningsanmälan har lämnats in. I delbetänkandet presenteras också de alternativ till dagens tillsynsordning som har utretts och de överväganden som utredaren gör i denna del. Utskottet följer naturligtvis det arbete som pågår i dessa frågor och inväntar med stort intresse resultatet av det pågående beredningsarbetet inom Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 5, 2024/25:1561 (C) och 2024/25:2953 (C) yrkande 4 lämnas utan åtgärd.

Motionsyrkanden om publicering och offentlighet när det gäller avverkningsanmälningar har behandlats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sin bedömning och föreslår att motionerna 2024/25:491 (C) och 2024/25:1370 (SD) yrkande 6 avslås.

Regelförenkling och regeländringar i övrigt

När det gäller motionsyrkandet om förändringar av regelverket för skogsdikning kan utskottet konstatera att ett liknande yrkande har prövats tidigare under valperioden. Detsamma gäller det yrkande om processen för omvandling av jordbruksmark till skogsmark som också behandlas under detta avsnitt. Utskottet vidhåller de bedömningar och uttalanden som gjorts i dessa avseenden och avstyrker motion 2024/25:1370 (SD) yrkandena 19 och 25.

När det gäller frågan om övergångszoner mellan jordbruksmark och skog noterar utskottet att Skogsstyrelsen har lämnat förslag om att återbeskogningsplikten ska avskaffas i vissa övergångszoner för att underlätta för den markägare som vill utveckla biologiskt värdefulla bryn. Eftersom förslaget nu bereds inom Regeringskansliet, och utskottet inte vill föregripa resultatet av det arbetet, föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 44 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 40 lämnas utan åtgärd.

Myndighetsutövning

Motsvarigheten till de motionsyrkanden som behandlas under detta avsnitt har prövats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottets bedömning och motivering har inte förändrats sedan dess och utskottet avstyrker motion 2024/25:1370 (SD) yrkandena 5, 11, 13 och 15.

Ur avsnittet "Regelförenkling, tillsyn och myndighetsutövning" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 12, 14, 22 och 23. Läs betänkandet

Forskning, innovation, utbildning och statistik inom skogsområdet

Enligt utskottets mening är det viktigt att fortsätta att satsa på forskning och innovationer som kan bidra till olika samhällsnyttor, bl.a. genom att utveckla den cirkulära biobaserade ekonomin. Utskottet vill inte föregripa den kommande riksdagsbehandlingen av regeringens forskningsproposition men noterar att den innehåller förslag till nya satsningar på såväl ett forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog som en nationell forskarskola om bioekonomi. Vidare konstaterar utskottet att det i budgeten för 2025 avsattes betydande medel till Formas forskningsanslag för de areella näringarna. Med hänvisning till vad som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 26 och 2024/25:1370 (SD) yrkande 32 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om utbildning kan utskottet konstatera att SLU har en central roll i arbetet med att trygga kompetensförsörjningen i skogssektorn. Utskottet välkomnar därför att SLU kontinuerligt arbetar med att utveckla utbildningsutbudet och ser också positivt på att utbildningarna finns på flera orter i Sverige samt att den digitala och ortsoberoende undervisningen har ökat. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1370 (SD) yrkande 48 kan lämnas utan åtgärd.

Både Skogsstyrelsen och SLU har till uppgift att ta fram och tillhandahålla statistik om skogen, men myndigheterna ansvarar för olika statistiska uppgifter. Skogsstyrelsen tillhandahåller statistik som bl.a. handlar om skogsbrukets produktion, ekonomi och prisutveckling liksom statistik om hur skogen nyttjas för olika ändamål. Skogsstyrelsens skogliga statistik, såväl ny som historisk, finns tillgänglig i myndighetens statistikdatabas. Genom den årliga Riksskogstaxeringen samlar SLU in och tillhandahåller statistik om skogarnas tillstånd och förändring. Mot bakgrund av det som nu beskrivits anser utskottet att det som efterfrågas i motion 2024/25:1370 (SD) yrkande 49 är tillgodosett och yrkandet avstyrks.

Rådgivning till skogsägare

Som beskrivits ovan har såväl regeringen som riksdagen bedömt att rådgivningen till skogsägare behöver förbättras inom ett flertal områden för att ge skogsägarna goda förutsättningar att bidra till målsättningen om en ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att det har avsatts medel i budgeten för 2025 som Skogsstyrelsen får använda för informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser, och utskottet kommer att fortsätta att följa frågan om finansieringen av Skogsstyrelsens arbete med dessa viktiga frågor. Utskottet noterar i detta sammanhang även att Miljömålsberedningen nyligen har lämnat ett antal förslag som syftar till att förbättra rådgivningen till skogsägare. Mot denna bakgrund ger motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 73 enligt utskottets bedömning inte anledning till någon åtgärd. Utskottet föreslår därmed att yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Forskning, utbildning, rådgivning och statistik" i betänkandet. Läs betänkandet

Skogens roll i bioekonomin och klimatarbetet

Skogen spelar en mycket viktig roll både för övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi och för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som har satts upp på såväl nationell och internationell nivå som inom EU. För att kunna genomföra omställningen och nå klimatmålen, bl.a. med hjälp av de nyttor som skogen bidrar med, vill utskottet framhålla att det krävs ett arbete på bred front.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör inrättas en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Regeringen har beskrivit de åtgärder som har vidtagits med anledning av detta tillkännagivande och anfört att det ännu inte är slutbehandlat. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla Bioekonomiutredningens delbetänkande och slutbetänkande som presenterades under 2023. Regeringen har gått vidare med utredningens förslag om en forskarskola för bioekonomi, och övriga delar av utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen har också riktat ett tillkännagivande till regeringen som bl.a. handlar om att se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas. I denna del noterar utskottet att riksdagens majoritet, i samband med behandlingen av den senaste budgetpropositionen, delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Som redovisas ovan pågår det även andra insatser på området. Utskottet noterar att Skogsstyrelsen bl.a. ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder som vidtas med syftet att öka motståndskraften. Skogsstyrelsen ska även verka för en långsiktigt hållbar skoglig tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Arbete pågår även med att förädla snabbväxande och robusta trädsorter. Utskottet noterar även det arbete som görs när det gäller forskning och innovation med fokus på cirkulär bioekonomi och skog samt att kommissionen har aviserat en översyn av EU:s bioekonomistrategi. Utskottet välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits och vill i övrigt inte föregripa det arbete som pågår. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:459 (S), 2024/25:1370 (SD) yrkande 36, 2024/25:2045 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2953 (C) yrkandena 10 och 11, 2024/25:2954 (C) yrkande 57, 2024/25:3108 (S) yrkande 69 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 122 och 123 lämnas utan bifall.

I likhet med såväl motionärerna som regeringen anser utskottet att grot är en skoglig resurs som skulle kunna nyttjas i högre grad och utgöra ett värdefullt bidrag till bioekonomin. Utskottet kan konstatera att skogsutredningen nyligen har presenterat förslag till lagändringar som syftar till regelförenkling när det gäller uttag av grot. Med hänvisning till det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 70 lämnas utan åtgärd.

Styrmedel i skogliga affärsmodeller samt övriga incitament och åtgärder för klimat- och miljönytta

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker och återbeskogning av nedlagd jordbruksmark framhålls som möjliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolupptaget. Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och myndighetens slutsats att det krävs incitament för att aktörerna på marknaden ska binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i Naturvårdsverkets rapport med underlag till regeringen om den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheten bl.a. lämnar förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald. Utskottet vill också framhålla att Miljömålsberedningen nyligen har redovisat uppdraget om att ta fram en samlad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som beskriver hur Sverige ska nå sina åtaganden i LULUCF-sektorn och även i fråga om naturvård och biologisk mångfald. Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 161, 162, 166 och 172 samt 2024/25:3218 (MP) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att höja den lägsta slutavverkningsåldern kan utskottet konstatera att Skogsstyrelsen har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om det, något som myndigheten också har gjort. I det konkreta föreskriftsarbetet är myndigheten självständig i förhållande till riksdagen och regeringen, och utskottet ser inget behov av att förändra denna ordning. Utskottet har förtroende för att myndigheten utformar sina föreskrifter på lämpligt sätt och avstyrker därför motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 164.

Ur avsnittet "Skog, bioekonomi och klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5 och 21. Läs betänkandet

Skogens roll i bioekonomin och klimatarbetet

Skogen spelar en mycket viktig roll både för övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi och för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som har satts upp på såväl nationell och internationell nivå som inom EU. För att kunna genomföra omställningen och nå klimatmålen, bl.a. med hjälp av de nyttor som skogen bidrar med, vill utskottet framhålla att det krävs ett arbete på bred front.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör inrättas en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Regeringen har beskrivit de åtgärder som har vidtagits med anledning av detta tillkännagivande och anfört att det ännu inte är slutbehandlat. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla Bioekonomiutredningens delbetänkande och slutbetänkande som presenterades under 2023. Regeringen har gått vidare med utredningens förslag om en forskarskola för bioekonomi, och övriga delar av utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen har också riktat ett tillkännagivande till regeringen som bl.a. handlar om att se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas. I denna del noterar utskottet att riksdagens majoritet, i samband med behandlingen av den senaste budgetpropositionen, delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Som redovisas ovan pågår det även andra insatser på området. Utskottet noterar att Skogsstyrelsen bl.a. ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder som vidtas med syftet att öka motståndskraften. Skogsstyrelsen ska även verka för en långsiktigt hållbar skoglig tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Arbete pågår även med att förädla snabbväxande och robusta trädsorter. Utskottet noterar även det arbete som görs när det gäller forskning och innovation med fokus på cirkulär bioekonomi och skog samt att kommissionen har aviserat en översyn av EU:s bioekonomistrategi. Utskottet välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits och vill i övrigt inte föregripa det arbete som pågår. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:459 (S), 2024/25:1370 (SD) yrkande 36, 2024/25:2045 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2953 (C) yrkandena 10 och 11, 2024/25:2954 (C) yrkande 57, 2024/25:3108 (S) yrkande 69 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 122 och 123 lämnas utan bifall.

I likhet med såväl motionärerna som regeringen anser utskottet att grot är en skoglig resurs som skulle kunna nyttjas i högre grad och utgöra ett värdefullt bidrag till bioekonomin. Utskottet kan konstatera att skogsutredningen nyligen har presenterat förslag till lagändringar som syftar till regelförenkling när det gäller uttag av grot. Med hänvisning till det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:3108 (S) yrkande 70 lämnas utan åtgärd.

Styrmedel i skogliga affärsmodeller samt övriga incitament och åtgärder för klimat- och miljönytta

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker och återbeskogning av nedlagd jordbruksmark framhålls som möjliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och öka kolupptaget. Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och myndighetens slutsats att det krävs incitament för att aktörerna på marknaden ska binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i Naturvårdsverkets rapport med underlag till regeringen om den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheten bl.a. lämnar förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald. Utskottet vill också framhålla att Miljömålsberedningen nyligen har redovisat uppdraget om att ta fram en samlad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som beskriver hur Sverige ska nå sina åtaganden i LULUCF-sektorn och även i fråga om naturvård och biologisk mångfald. Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 161, 162, 166 och 172 samt 2024/25:3218 (MP) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att höja den lägsta slutavverkningsåldern kan utskottet konstatera att Skogsstyrelsen har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om det, något som myndigheten också har gjort. I det konkreta föreskriftsarbetet är myndigheten självständig i förhållande till riksdagen och regeringen, och utskottet ser inget behov av att förändra denna ordning. Utskottet har förtroende för att myndigheten utformar sina föreskrifter på lämpligt sätt och avstyrker därför motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 164.

Ur avsnittet "Skog, bioekonomi och klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5 och 20. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 12, 14, 18 och 23. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Vilket inflytande EU bör ha över den nationella skogspolitiken är en fråga som har återkommit vid ett flertal tillfällen när utskottet tidigare har behandlat ärenden som rört skogen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden samt noterar att frågor om hur EU:s lagstiftning, arbetssätt och beslutsprocesser påverkar den svenska skogspolitiken och hur Sverige ska förhålla sig till detta även berörs i uppdraget till den pågående skogsutredningen. Mot bakgrund av tidigare uttalanden och det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2024/25:2954 (C) yrkandena 54 och 56 lämnas utan åtgärd.

Lagstiftningen och myndigheternas roll i skogsfrågor

När det gäller ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i ärenden med anknytning till skogsbruk noterar utskottet att skogsutredningens delbetänkande innehåller förslag som berör denna fråga. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därför motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2024/25:1371 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Övergripande om skogliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 12, 14, 18 och 22. Läs betänkandet