Klimatpolitik

Ökad ambition i det internationella arbetet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer även att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet anser att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Utskottet ser positivt på att regeringen i november 2024 tillsatte en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder.

Utskottet noterar att WTO har presenterat en deklaration om utfasning av fossila bränslesubventioner och att frågan om fossila subventioner har behandlats under FN:s klimatkonferenser. Genom bl.a. WTO bör Sverige vara med och påverka utvecklingen av globala handelspreferenser. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att minska fossil konsumtion och att på sikt helt fasa ut fossil energianvändning inom både EU och globalt.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 8 och 65, 2024/25:3109 (S) yrkande 5, 2024/25:3162 (C) yrkande 60 och 2024/25:3169 (C) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare uttalat att det ser positivt på att man i samband med att Parisavtalet genomförs har antagit ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation och kvinnors deltagande och ledarskap i klimatarbetet (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund motioner om jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Den nu aktuella motionen leder inte till att utskottet gör någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3162 (C) yrkande 62.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 8, 9, 11, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella arbetet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer även att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet anser att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Utskottet ser positivt på att regeringen i november 2024 tillsatte en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder.

Utskottet noterar att WTO har presenterat en deklaration om utfasning av fossila bränslesubventioner och att frågan om fossila subventioner har behandlats under FN:s klimatkonferenser. Genom bl.a. WTO bör Sverige vara med och påverka utvecklingen av globala handelspreferenser. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att minska fossil konsumtion och att på sikt helt fasa ut fossil energianvändning inom både EU och globalt.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 8 och 65, 2024/25:3109 (S) yrkande 5, 2024/25:3162 (C) yrkande 60 och 2024/25:3169 (C) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare uttalat att det ser positivt på att man i samband med att Parisavtalet genomförs har antagit ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation och kvinnors deltagande och ledarskap i klimatarbetet (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund motioner om jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Den nu aktuella motionen leder inte till att utskottet gör någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3162 (C) yrkande 62.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 8, 9, 11, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

EU:s övergripande klimatpolitik

Visionen i den europeiska gröna given är att göra EU till det första klimatneutrala området i världen senast 2050, minska föroreningarna och återställa en sund balans i naturen och ekosystemen. EU:s intention är att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Utskottet välkomnar att 55-procentspaketet har antagits för att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik så att nettoutsläppen av växthusgaser kan minska med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Inom EU har ny lagstiftning genomförts för att uppnå detta mål och för att göra EU klimatneutralt senast 2050. Europeisk industri får med 55-procentspaketet långsiktiga förutsättningar för att vara i framkant med gröna lösningar och att öka EU:s konkurrenskraft. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen anför att den ska verka för att EU som helhet genomför 55-procentspaketet med bibehållen ambition och på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige bör verka för att EU antar ett klimatmål till 2040 som skapar en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050 och som tar avstamp i den senaste forskningen på klimatområdet.

När det gäller frågan om att säkerställa att medlemsländerna fullföljer sina åtaganden noterar utskottet att EU:s kontrollmekanismer har skärpts. Kommissionen kommer årligen att granska medlemsstaternas framsteg för att nå sina åtaganden i ESR och LULUCF och har vid överträdelser möjlighet till en uppräkning av åtagandet. Det finns också krav i EU:s styrningsförordning på att EU:s medlemsstater visar hur de ska uppnå sina bidrag till EU:s mål på energi- och klimatområdet.

Utskottet anser att konsumenter bör ha goda möjligheter att göra hållbara val. Som framgår ovan har det inom EU tagits flera initiativ som berör konsumenternas roll i den gröna omställningen. Exempelvis finns det i förslaget till direktiv om miljöpåståenden en ambition att harmonisera kraven på miljömärkning och motverka vilseledande miljöpåståenden. Det har även beslutats om direktiv när det gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information samt om gemensamma regler för att främja reparation av varor. Utskottet ser positivt på detta arbete och ser fram emot att arbetet utvecklas ytterligare.

Regeringen har anfört att Sverige bör fortsätta verka för att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) ska utgöra ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad, och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp. Den administrativa bördan i systemet bör hållas så låg som möjligt. Utskottet delar denna uppfattning.

När det gäller frågan om EU:s gröna taxonomiförordning och arbetet med delegerade akter utgår utskottet från att regeringen bevakar hållbarhetsfrågorna bl.a. utifrån svenska prioriteringar.

Med hänvisning till det som anförts och det arbete som pågår finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1399 (SD) yrkandena 6 och 8, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 181, 187 och 188, 2024/25:2954 (C) yrkandena 32, 33 och 37, 2024/25:3162 (C) yrkande 29 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 10, 14 och 15. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Handel med utsläppsrätter

Utskottet vill framhålla att prissättning av utsläpp av växthusgaser är centralt för en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Detta gäller nationellt såväl som internationellt. Modellen för prissättning – koldioxidskatt eller handelssystem – bör dock kunna variera mellan olika länder, liksom den exakta nivån på prissättningen. Utskottet ser positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen framhåller att Sverige bör fortsätta att aktivt verka för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen. Sverige bör även, som regeringen anför, stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. När det gäller utsläpp i länder utanför EU ser utskottet även positivt på att regeringen avser att fortsätta verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

När det gäller torvanvändningens ställning i utsläppshandelssystemet ser utskottet för närvarande inte att det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder.

Mot bakgrund av det som anförts avstyrks motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 12, 2024/25:2954 (C) yrkande 28 och 2024/25:3169 (C) yrkande 12.

Infångning och lagring av koldioxid

Avskiljning, användning och lagring av koldioxid är viktiga element i EU:s klimatramverk till 2040 och för att EU och dess medlemsstater ska kunna nå klimatneutralitet 2050 och negativa utsläpp därefter. Kommissionen har i sina scenarier för målet om klimatneutralitet till 2050 visat att det kommer att behövas både omfattande naturliga kolsänkor och tekniska lösningar, såsom koldioxidavskiljning och bio-CCS, för att skapa negativa utsläpp. Utskottet noterar att kommissionens meddelande om industriell koldioxidhantering syftar till att skapa ett ramverk med åtgärder för att kunna utveckla och skala upp industriell koldioxidhantering längs hela värdekedjan.

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament till negativa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning i klimathandlingsplanen att Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå, som ger incitament till negativa utsläpp i form av bl.a. bio-CCS, tydliggörs. Utskottet har förtroende för att regeringen driver arbetet i denna riktning. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2024/25:2954 (C) yrkande 29 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 19, 20 och 22.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

EU:s övergripande klimatpolitik

Visionen i den europeiska gröna given är att göra EU till det första klimatneutrala området i världen senast 2050, minska föroreningarna och återställa en sund balans i naturen och ekosystemen. EU:s intention är att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Utskottet välkomnar att 55-procentspaketet har antagits för att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik så att nettoutsläppen av växthusgaser kan minska med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Inom EU har ny lagstiftning genomförts för att uppnå detta mål och för att göra EU klimatneutralt senast 2050. Europeisk industri får med 55-procentspaketet långsiktiga förutsättningar för att vara i framkant med gröna lösningar och att öka EU:s konkurrenskraft. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen anför att den ska verka för att EU som helhet genomför 55-procentspaketet med bibehållen ambition och på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige bör verka för att EU antar ett klimatmål till 2040 som skapar en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050 och som tar avstamp i den senaste forskningen på klimatområdet.

När det gäller frågan om att säkerställa att medlemsländerna fullföljer sina åtaganden noterar utskottet att EU:s kontrollmekanismer har skärpts. Kommissionen kommer årligen att granska medlemsstaternas framsteg för att nå sina åtaganden i ESR och LULUCF och har vid överträdelser möjlighet till en uppräkning av åtagandet. Det finns också krav i EU:s styrningsförordning på att EU:s medlemsstater visar hur de ska uppnå sina bidrag till EU:s mål på energi- och klimatområdet.

Utskottet anser att konsumenter bör ha goda möjligheter att göra hållbara val. Som framgår ovan har det inom EU tagits flera initiativ som berör konsumenternas roll i den gröna omställningen. Exempelvis finns det i förslaget till direktiv om miljöpåståenden en ambition att harmonisera kraven på miljömärkning och motverka vilseledande miljöpåståenden. Det har även beslutats om direktiv när det gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information samt om gemensamma regler för att främja reparation av varor. Utskottet ser positivt på detta arbete och ser fram emot att arbetet utvecklas ytterligare.

Regeringen har anfört att Sverige bör fortsätta verka för att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) ska utgöra ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad, och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp. Den administrativa bördan i systemet bör hållas så låg som möjligt. Utskottet delar denna uppfattning.

När det gäller frågan om EU:s gröna taxonomiförordning och arbetet med delegerade akter utgår utskottet från att regeringen bevakar hållbarhetsfrågorna bl.a. utifrån svenska prioriteringar.

Med hänvisning till det som anförts och det arbete som pågår finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1399 (SD) yrkandena 6 och 8, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 181, 187 och 188, 2024/25:2954 (C) yrkandena 32, 33 och 37, 2024/25:3162 (C) yrkande 29 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 10, 14 och 15. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Handel med utsläppsrätter

Utskottet vill framhålla att prissättning av utsläpp av växthusgaser är centralt för en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Detta gäller nationellt såväl som internationellt. Modellen för prissättning – koldioxidskatt eller handelssystem – bör dock kunna variera mellan olika länder, liksom den exakta nivån på prissättningen. Utskottet ser positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen framhåller att Sverige bör fortsätta att aktivt verka för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen. Sverige bör även, som regeringen anför, stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. När det gäller utsläpp i länder utanför EU ser utskottet även positivt på att regeringen avser att fortsätta verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

När det gäller torvanvändningens ställning i utsläppshandelssystemet ser utskottet för närvarande inte att det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder.

Mot bakgrund av det som anförts avstyrks motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 12, 2024/25:2954 (C) yrkande 28 och 2024/25:3169 (C) yrkande 12.

Infångning och lagring av koldioxid

Avskiljning, användning och lagring av koldioxid är viktiga element i EU:s klimatramverk till 2040 och för att EU och dess medlemsstater ska kunna nå klimatneutralitet 2050 och negativa utsläpp därefter. Kommissionen har i sina scenarier för målet om klimatneutralitet till 2050 visat att det kommer att behövas både omfattande naturliga kolsänkor och tekniska lösningar, såsom koldioxidavskiljning och bio-CCS, för att skapa negativa utsläpp. Utskottet noterar att kommissionens meddelande om industriell koldioxidhantering syftar till att skapa ett ramverk med åtgärder för att kunna utveckla och skala upp industriell koldioxidhantering längs hela värdekedjan.

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament till negativa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning i klimathandlingsplanen att Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå, som ger incitament till negativa utsläpp i form av bl.a. bio-CCS, tydliggörs. Utskottet har förtroende för att regeringen driver arbetet i denna riktning. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2024/25:2954 (C) yrkande 29 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 19, 20 och 22.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 5. Läs betänkandet

EU:s övergripande klimatpolitik

Visionen i den europeiska gröna given är att göra EU till det första klimatneutrala området i världen senast 2050, minska föroreningarna och återställa en sund balans i naturen och ekosystemen. EU:s intention är att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Utskottet välkomnar att 55-procentspaketet har antagits för att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik så att nettoutsläppen av växthusgaser kan minska med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Inom EU har ny lagstiftning genomförts för att uppnå detta mål och för att göra EU klimatneutralt senast 2050. Europeisk industri får med 55-procentspaketet långsiktiga förutsättningar för att vara i framkant med gröna lösningar och att öka EU:s konkurrenskraft. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen anför att den ska verka för att EU som helhet genomför 55-procentspaketet med bibehållen ambition och på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige bör verka för att EU antar ett klimatmål till 2040 som skapar en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050 och som tar avstamp i den senaste forskningen på klimatområdet.

När det gäller frågan om att säkerställa att medlemsländerna fullföljer sina åtaganden noterar utskottet att EU:s kontrollmekanismer har skärpts. Kommissionen kommer årligen att granska medlemsstaternas framsteg för att nå sina åtaganden i ESR och LULUCF och har vid överträdelser möjlighet till en uppräkning av åtagandet. Det finns också krav i EU:s styrningsförordning på att EU:s medlemsstater visar hur de ska uppnå sina bidrag till EU:s mål på energi- och klimatområdet.

Utskottet anser att konsumenter bör ha goda möjligheter att göra hållbara val. Som framgår ovan har det inom EU tagits flera initiativ som berör konsumenternas roll i den gröna omställningen. Exempelvis finns det i förslaget till direktiv om miljöpåståenden en ambition att harmonisera kraven på miljömärkning och motverka vilseledande miljöpåståenden. Det har även beslutats om direktiv när det gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information samt om gemensamma regler för att främja reparation av varor. Utskottet ser positivt på detta arbete och ser fram emot att arbetet utvecklas ytterligare.

Regeringen har anfört att Sverige bör fortsätta verka för att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) ska utgöra ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad, och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp. Den administrativa bördan i systemet bör hållas så låg som möjligt. Utskottet delar denna uppfattning.

När det gäller frågan om EU:s gröna taxonomiförordning och arbetet med delegerade akter utgår utskottet från att regeringen bevakar hållbarhetsfrågorna bl.a. utifrån svenska prioriteringar.

Med hänvisning till det som anförts och det arbete som pågår finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1399 (SD) yrkandena 6 och 8, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 181, 187 och 188, 2024/25:2954 (C) yrkandena 32, 33 och 37, 2024/25:3162 (C) yrkande 29 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 10, 14 och 15. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Handel med utsläppsrätter

Utskottet vill framhålla att prissättning av utsläpp av växthusgaser är centralt för en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Detta gäller nationellt såväl som internationellt. Modellen för prissättning – koldioxidskatt eller handelssystem – bör dock kunna variera mellan olika länder, liksom den exakta nivån på prissättningen. Utskottet ser positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen framhåller att Sverige bör fortsätta att aktivt verka för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen. Sverige bör även, som regeringen anför, stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. När det gäller utsläpp i länder utanför EU ser utskottet även positivt på att regeringen avser att fortsätta verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

När det gäller torvanvändningens ställning i utsläppshandelssystemet ser utskottet för närvarande inte att det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder.

Mot bakgrund av det som anförts avstyrks motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 12, 2024/25:2954 (C) yrkande 28 och 2024/25:3169 (C) yrkande 12.

Infångning och lagring av koldioxid

Avskiljning, användning och lagring av koldioxid är viktiga element i EU:s klimatramverk till 2040 och för att EU och dess medlemsstater ska kunna nå klimatneutralitet 2050 och negativa utsläpp därefter. Kommissionen har i sina scenarier för målet om klimatneutralitet till 2050 visat att det kommer att behövas både omfattande naturliga kolsänkor och tekniska lösningar, såsom koldioxidavskiljning och bio-CCS, för att skapa negativa utsläpp. Utskottet noterar att kommissionens meddelande om industriell koldioxidhantering syftar till att skapa ett ramverk med åtgärder för att kunna utveckla och skala upp industriell koldioxidhantering längs hela värdekedjan.

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament till negativa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning i klimathandlingsplanen att Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå, som ger incitament till negativa utsläpp i form av bl.a. bio-CCS, tydliggörs. Utskottet har förtroende för att regeringen driver arbetet i denna riktning. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2024/25:2954 (C) yrkande 29 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 19, 20 och 22.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Ambitionsnivån i det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhället och medborgare. Sammantaget ger 55-procentspaketet, de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är enligt klimathandlingsplanen att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas.

I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

Utskottet är väl medvetet om att havet har en stor betydelse för klimatet och att klimatförändringarna påverkar havsmiljön, och utskottet konstaterar att dessa frågor hanteras inom ramen för Sveriges klimat- och havsmiljöarbete. Utskottet ser inte skäl att nu ta något initiativ när det gäller motionsförslaget om klimatredovisningens innehåll.

När det gäller förvärv av utsläppsutrymme vidhåller utskottet sin tidigare inställning, som redovisas ovan, att det är välbetänkt att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt, där Sverige kan ingå redan på kort sikt.

Sammantaget anser utskottet att det som nu anförts talar för att det i dagsläget inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1789 (S) yrkande 1, 2024/25:2294 (S) yrkande 1, 2024/25:2514 (S) yrkande 16, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 1 och 198, 2024/25:2694 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkande 195, 2024/25:3109 (S) yrkandena 2–4 och 2024/25:3169 (C) yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Allmänt om klimatmålen och kompletterande mål samt en utsläppsbudget

Klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet. Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Beredningen ska också se över behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att återkomma till frågan om en översyn av Sveriges etappmål till 2040.

Utskottet står bakom regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att Sverige inte bör gå vidare med Miljömålsberedningens förslag att inkludera inrikes flyg i etappmålet för transporter till 2030 eller utrikes flyg i det långsiktiga klimatmålet till 2045. I stället bör regeringen driva på för en högre ambition på europeisk och global nivå när det gäller flygets utsläpp samt stödja svenska flygaktörers omställningsarbete i linje med de globala och europeiska överenskommelserna.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:103 (SD), 2024/25:1316 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1927 (V) yrkande 5, 2024/25:2294 (S) yrkande 2, 2024/25:2502 (S) yrkande 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 2, 3, 4, 9, 18, 182 och 183, 2024/25:2947 (C) yrkande 73, 2024/25:3126 (S) yrkande 5 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 3, 4 och 62.

EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer

Införandet av ett nytt utsläppshandelssystem för utsläpp från vägtransporter och uppvärmning av byggnader (ETS 2) innebär att EU kommer att ha en gemensam grundläggande prissättning i sektorer där utsläppsminskningarna på många håll i unionen varit otillräckliga. Systemet innebär en etablering av ett styrmedel som på sikt kommer att ha stor potential att minska unionens utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt samt bidra till olika medlemsstaters nationella åtaganden. Utskottet välkomnar att regeringen vid införandet av dessa regler har valt att inkludera ytterligare sektorer i ETS 2 som inte obligatoriskt ingår i EU ETS eller ETS 2. Regeringen har i proposition 2023/24:142 beskrivit lagändringarnas konsekvenser. Motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 121 och 2024/25:3109 (S) yrkande 25 får därmed i huvudsak anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Klimatpolitiska rådet

Utskottet noterar att regeringen har uppdragit åt Miljömålsberedningen att föreslå ett utvidgat uppdrag för Klimatpolitiska rådet och se över reglerna för hur ledamöter i rådet ska förordnas. I uppdraget ingår att analysera hur Klimatpolitiska rådets arbete ytterligare kan bidra till en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2024/25:104 (SD) och 2024/25:3169 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 10, 12, 13 och 21. Läs betänkandet

Ambitionsnivån i det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhället och medborgare. Sammantaget ger 55-procentspaketet, de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är enligt klimathandlingsplanen att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas.

I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

Utskottet är väl medvetet om att havet har en stor betydelse för klimatet och att klimatförändringarna påverkar havsmiljön, och utskottet konstaterar att dessa frågor hanteras inom ramen för Sveriges klimat- och havsmiljöarbete. Utskottet ser inte skäl att nu ta något initiativ när det gäller motionsförslaget om klimatredovisningens innehåll.

När det gäller förvärv av utsläppsutrymme vidhåller utskottet sin tidigare inställning, som redovisas ovan, att det är välbetänkt att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt, där Sverige kan ingå redan på kort sikt.

Sammantaget anser utskottet att det som nu anförts talar för att det i dagsläget inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1789 (S) yrkande 1, 2024/25:2294 (S) yrkande 1, 2024/25:2514 (S) yrkande 16, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 1 och 198, 2024/25:2694 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkande 195, 2024/25:3109 (S) yrkandena 2–4 och 2024/25:3169 (C) yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Allmänt om klimatmålen och kompletterande mål samt en utsläppsbudget

Klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet. Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Beredningen ska också se över behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att återkomma till frågan om en översyn av Sveriges etappmål till 2040.

Utskottet står bakom regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att Sverige inte bör gå vidare med Miljömålsberedningens förslag att inkludera inrikes flyg i etappmålet för transporter till 2030 eller utrikes flyg i det långsiktiga klimatmålet till 2045. I stället bör regeringen driva på för en högre ambition på europeisk och global nivå när det gäller flygets utsläpp samt stödja svenska flygaktörers omställningsarbete i linje med de globala och europeiska överenskommelserna.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:103 (SD), 2024/25:1316 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1927 (V) yrkande 5, 2024/25:2294 (S) yrkande 2, 2024/25:2502 (S) yrkande 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 2, 3, 4, 9, 18, 182 och 183, 2024/25:2947 (C) yrkande 73, 2024/25:3126 (S) yrkande 5 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 3, 4 och 62.

EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer

Införandet av ett nytt utsläppshandelssystem för utsläpp från vägtransporter och uppvärmning av byggnader (ETS 2) innebär att EU kommer att ha en gemensam grundläggande prissättning i sektorer där utsläppsminskningarna på många håll i unionen varit otillräckliga. Systemet innebär en etablering av ett styrmedel som på sikt kommer att ha stor potential att minska unionens utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt samt bidra till olika medlemsstaters nationella åtaganden. Utskottet välkomnar att regeringen vid införandet av dessa regler har valt att inkludera ytterligare sektorer i ETS 2 som inte obligatoriskt ingår i EU ETS eller ETS 2. Regeringen har i proposition 2023/24:142 beskrivit lagändringarnas konsekvenser. Motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 121 och 2024/25:3109 (S) yrkande 25 får därmed i huvudsak anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Klimatpolitiska rådet

Utskottet noterar att regeringen har uppdragit åt Miljömålsberedningen att föreslå ett utvidgat uppdrag för Klimatpolitiska rådet och se över reglerna för hur ledamöter i rådet ska förordnas. I uppdraget ingår att analysera hur Klimatpolitiska rådets arbete ytterligare kan bidra till en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2024/25:104 (SD) och 2024/25:3169 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 12, 13 och 21. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella arbetet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer även att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet anser att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Utskottet ser positivt på att regeringen i november 2024 tillsatte en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder.

Utskottet noterar att WTO har presenterat en deklaration om utfasning av fossila bränslesubventioner och att frågan om fossila subventioner har behandlats under FN:s klimatkonferenser. Genom bl.a. WTO bör Sverige vara med och påverka utvecklingen av globala handelspreferenser. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att minska fossil konsumtion och att på sikt helt fasa ut fossil energianvändning inom både EU och globalt.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 8 och 65, 2024/25:3109 (S) yrkande 5, 2024/25:3162 (C) yrkande 60 och 2024/25:3169 (C) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare uttalat att det ser positivt på att man i samband med att Parisavtalet genomförs har antagit ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation och kvinnors deltagande och ledarskap i klimatarbetet (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund motioner om jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Den nu aktuella motionen leder inte till att utskottet gör någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3162 (C) yrkande 62.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 8, 9, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Ambitionsnivån i det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhället och medborgare. Sammantaget ger 55-procentspaketet, de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är enligt klimathandlingsplanen att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas.

I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

Utskottet är väl medvetet om att havet har en stor betydelse för klimatet och att klimatförändringarna påverkar havsmiljön, och utskottet konstaterar att dessa frågor hanteras inom ramen för Sveriges klimat- och havsmiljöarbete. Utskottet ser inte skäl att nu ta något initiativ när det gäller motionsförslaget om klimatredovisningens innehåll.

När det gäller förvärv av utsläppsutrymme vidhåller utskottet sin tidigare inställning, som redovisas ovan, att det är välbetänkt att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt, där Sverige kan ingå redan på kort sikt.

Sammantaget anser utskottet att det som nu anförts talar för att det i dagsläget inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1789 (S) yrkande 1, 2024/25:2294 (S) yrkande 1, 2024/25:2514 (S) yrkande 16, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 1 och 198, 2024/25:2694 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkande 195, 2024/25:3109 (S) yrkandena 2–4 och 2024/25:3169 (C) yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Allmänt om klimatmålen och kompletterande mål samt en utsläppsbudget

Klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet. Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Beredningen ska också se över behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att återkomma till frågan om en översyn av Sveriges etappmål till 2040.

Utskottet står bakom regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att Sverige inte bör gå vidare med Miljömålsberedningens förslag att inkludera inrikes flyg i etappmålet för transporter till 2030 eller utrikes flyg i det långsiktiga klimatmålet till 2045. I stället bör regeringen driva på för en högre ambition på europeisk och global nivå när det gäller flygets utsläpp samt stödja svenska flygaktörers omställningsarbete i linje med de globala och europeiska överenskommelserna.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:103 (SD), 2024/25:1316 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1927 (V) yrkande 5, 2024/25:2294 (S) yrkande 2, 2024/25:2502 (S) yrkande 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 2, 3, 4, 9, 18, 182 och 183, 2024/25:2947 (C) yrkande 73, 2024/25:3126 (S) yrkande 5 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 3, 4 och 62.

EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer

Införandet av ett nytt utsläppshandelssystem för utsläpp från vägtransporter och uppvärmning av byggnader (ETS 2) innebär att EU kommer att ha en gemensam grundläggande prissättning i sektorer där utsläppsminskningarna på många håll i unionen varit otillräckliga. Systemet innebär en etablering av ett styrmedel som på sikt kommer att ha stor potential att minska unionens utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt samt bidra till olika medlemsstaters nationella åtaganden. Utskottet välkomnar att regeringen vid införandet av dessa regler har valt att inkludera ytterligare sektorer i ETS 2 som inte obligatoriskt ingår i EU ETS eller ETS 2. Regeringen har i proposition 2023/24:142 beskrivit lagändringarnas konsekvenser. Motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 121 och 2024/25:3109 (S) yrkande 25 får därmed i huvudsak anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Klimatpolitiska rådet

Utskottet noterar att regeringen har uppdragit åt Miljömålsberedningen att föreslå ett utvidgat uppdrag för Klimatpolitiska rådet och se över reglerna för hur ledamöter i rådet ska förordnas. I uppdraget ingår att analysera hur Klimatpolitiska rådets arbete ytterligare kan bidra till en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2024/25:104 (SD) och 2024/25:3169 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 10, 12 och 21. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella arbetet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer även att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet anser att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Utskottet ser positivt på att regeringen i november 2024 tillsatte en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder.

Utskottet noterar att WTO har presenterat en deklaration om utfasning av fossila bränslesubventioner och att frågan om fossila subventioner har behandlats under FN:s klimatkonferenser. Genom bl.a. WTO bör Sverige vara med och påverka utvecklingen av globala handelspreferenser. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att minska fossil konsumtion och att på sikt helt fasa ut fossil energianvändning inom både EU och globalt.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 8 och 65, 2024/25:3109 (S) yrkande 5, 2024/25:3162 (C) yrkande 60 och 2024/25:3169 (C) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare uttalat att det ser positivt på att man i samband med att Parisavtalet genomförs har antagit ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation och kvinnors deltagande och ledarskap i klimatarbetet (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund motioner om jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Den nu aktuella motionen leder inte till att utskottet gör någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3162 (C) yrkande 62.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 8, 9, 11, 15 och 16. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella arbetet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer även att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet anser att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Utskottet ser positivt på att regeringen i november 2024 tillsatte en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder.

Utskottet noterar att WTO har presenterat en deklaration om utfasning av fossila bränslesubventioner och att frågan om fossila subventioner har behandlats under FN:s klimatkonferenser. Genom bl.a. WTO bör Sverige vara med och påverka utvecklingen av globala handelspreferenser. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att minska fossil konsumtion och att på sikt helt fasa ut fossil energianvändning inom både EU och globalt.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 8 och 65, 2024/25:3109 (S) yrkande 5, 2024/25:3162 (C) yrkande 60 och 2024/25:3169 (C) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare uttalat att det ser positivt på att man i samband med att Parisavtalet genomförs har antagit ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation och kvinnors deltagande och ledarskap i klimatarbetet (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund motioner om jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Den nu aktuella motionen leder inte till att utskottet gör någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3162 (C) yrkande 62.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 8, 9, 11, 14 och 16. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella arbetet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer även att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet anser att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Utskottet ser positivt på att regeringen i november 2024 tillsatte en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder.

Utskottet noterar att WTO har presenterat en deklaration om utfasning av fossila bränslesubventioner och att frågan om fossila subventioner har behandlats under FN:s klimatkonferenser. Genom bl.a. WTO bör Sverige vara med och påverka utvecklingen av globala handelspreferenser. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att minska fossil konsumtion och att på sikt helt fasa ut fossil energianvändning inom både EU och globalt.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 8 och 65, 2024/25:3109 (S) yrkande 5, 2024/25:3162 (C) yrkande 60 och 2024/25:3169 (C) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare uttalat att det ser positivt på att man i samband med att Parisavtalet genomförs har antagit ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation och kvinnors deltagande och ledarskap i klimatarbetet (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund motioner om jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Den nu aktuella motionen leder inte till att utskottet gör någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3162 (C) yrkande 62.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 8, 9, 11, 14 och 15. Läs betänkandet

Integrerade klimatmål och myndighetsstyrning

Utskottet vill framhålla att klimatfrågan bör genomsyra politiken så att förutsättningar skapas för hela samhället att delta i klimatomställningen. Det understryker vikten av att integrera det klimatpolitiska arbetet i alla relevanta politikområden. Klimatmålen och strävan att nå dem bör därför fångas upp i regeringens olika processer. De klimatmål som riksdagen beslutat om till 2030, 2040 och 2045 är sektorsövergripande. Aktörer inom alla sektorer och på alla nivåer behöver bidra för att klimatmålen ska kunna nås.

Utskottet ser därför positivt på att regeringen i klimathandlingsplanen bedömer att klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet i alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Motstående intressen behöver lyftas fram och analyseras som ett underlag för politiska avvägningar mellan olika intressen. Som regeringen framhåller i klimathandlingsplanen bör klimatpåverkan och klimatmål vägas in i målutformningen i samband med översynen av mål inom utgiftsområden som har en direkt eller indirekt påverkan på utsläpp av växthusgaser. Utskottet utgår från att regeringen arbetar vidare i denna riktning. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:2613 (MP) yrkandena 5 och 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Offentliga inköp

Som nämns ovan ska myndigheternas nyinköpta eller nyleasade personbilar och lätta lastbilar som huvudregel vara miljöbilar sedan den 1 juni 2024. Myndigheterna rapporterar årligen in uppgifter till Transportstyrelsen om nytillkomna bilar och upphandlingar av bilhyra och taxiresor. Transportstyrelsen har regeringens uppdrag att sammanställa och följa upp arbetet med miljökrav för statliga myndigheters bilar och bilresor. Utskottet har inget att invända mot denna ordning och avstyrker därmed motion 2024/25:3169 (C) yrkande 35.

Standardisering för klimatomställningen

Utskottet anser att stärkt svensk medverkan i europeisk och internationell standardisering ökar möjligheterna till genomslag för svensk teknik och svenska lösningar och därmed exportmöjligheterna för svenska företag. Utskottet välkomnar standardisering som ett viktigt verktyg för att komplettera lagstiftningen och möjliggöra näringslivets arbete med att utveckla material, varor och tjänster som är nödvändiga i klimatomställningen. Arbetet i rådet för att främja innovativ och klimatfokuserad standardisering vid Kommerskollegium har varit värdefullt när det gäller standardisering. Utskottet välkomnar att regeringen i klimathandlingsplanen anför att detta arbete bör tas till vara och vidareutvecklas.

När det gäller frågan om klimatkompensation är det ur effektivitetssynpunkt viktigt att det finns utvecklade metoder både för att mäta utsläpp och för att säkerställa att kompensationsåtgärderna är verkningsfulla. Utskottet ser positivt på att svenska företag noga kartlägger sina utsläpp och genomför en ambitiös klimatrapportering. Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner om klimatkompensation och då inte funnit skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd (bet. 2023/24:MJU15). Utskottet vidhåller denna bedömning.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 13 och 2024/25:3169 (C) yrkande 34. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Länsstyrelsernas, regionernas och kommunernas roll

Länsstyrelserna har en viktig uppgift när det gäller att möjliggöra en snabb och effektiv energi- och klimatomställning i hela landet och bör få bättre förutsättningar för detta. Utskottet vill lyfta fram att budgetmedel har avsattes för ändamålet. Satsningen gäller både länsstyrelsernas arbete med regional energiplanering och deras roll i tillståndsprocesserna. Utskottet delar regeringens bedömning att länsstyrelserna därmed bör ha fått bättre förutsättningar för att samordna, stödja och vägleda arbetet med energi- och klimatomställningen i kommuner och regioner.

Utskottet noterar att Länsstyrelsen i Uppsala län har pekat på bristande helhetssyn och systemperspektiv i klimatarbetet på såväl lokal som regional och nationell nivå. Länsstyrelsen har anfört att arbetet präglas av fragmentiserade målbilder och bristande ledarskap, vilket leder till otydlighet och en långsammare takt i klimatarbetet än vad som annars skulle vara möjligt. Länsstyrelsen har lyft fram erfarenheterna från arbetet med det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och Klimatkommunerna, som är en förening för kommuner och regioner, men även erfarenheterna från Fossilfritt Sveriges arbete med näringslivets branschvisa färdplaner som visar att det finns en stor potential för kommuner att tydligare ingå i det regionala omställningsarbetet. Betydelsen av ett gemensamt ramverk och ökade möjligheter till kunskapsöverföring och kollektivt lärande har lyfts fram. Detta gäller exempelvis omställningen av energisektorn och transportsektorn, som kräver systemperspektiv och inte kan lösas av enskilda aktörer eller kommuner. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att den delar länsstyrelsens bild att det lokala och regionala omställningsarbetet behöver utvecklas. Utskottet gör samma bedömning och utgår från att ett sådant utvecklingsarbete genomförs.

Regeringen konstaterade i klimathandlingsplanen att länsstyrelserna har en viktig uppgift i klimatarbetet, bl.a. att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt att inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser, främja länets utveckling samt inom sin verksamhet främja samverkan i länet. Regeringen bedömde att det inte är effektivt att inrätta ytterligare en aktör med ett liknande uppdrag. Länsstyrelserna har bättre förutsättningar att samordna, stödja och vägleda arbetet med energi- och klimatomställningen i kommuner och regioner än en nationell samordnare. Utskottet delar denna bedömning.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2024/25:451 (S) och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 11, 12 och 14.

Ur avsnittet "Offentligt ledarskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Nettoupptag i skog och mark samt mätning och redovisning av kolinlagring

Den svenska skogen är en strategisk resurs för Sverige samt av stor vikt för arbetstillfällen och tillväxt. Samtidigt är det svenska skogsbruket centralt för landets klimatarbete. Tillgång till biomassa är viktig för att möjliggöra omställningen till fossilfria material och bränslen. Den växande skogen är också avgörande för den biologiska mångfalden. Det svenska skogsbruket bör bidra till att uppnå klimatmålen samt till jobb och tillväxt i hela landet.

Utskottet kan konstatera nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark har minskat betydligt den senaste tioårsperioden. Åtgärder för att öka nettoupptaget är därför angelägna.

Miljömålsberedningen lämnar i sitt betänkande SOU 2025:21 förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn till 2030. Ett av förslagen i betänkandet behandlar ersättningar till markägare som bidrar till att öka nettoupptaget av växthusgaser i markanvändningssektorn. Ett annat förslag handlar om information och rådgivning, där bl.a. frågan om att inrätta åtgärdssamordnare vid länsstyrelser, kommuner eller ideella sammanslutningar tas upp. Utskottet välkomnar att Miljömålsberedningen har lämnat förslag till styrmedel och åtgärder som bl.a. kan bidra till att uppfylla Sveriges åtagande till 2030 enligt LULUCF-förordningen och att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller kolinlagring i jordbruksmark vill utskottet hänvisa till den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik där klimat- och miljöersättningar kan betalas ut, bl.a. för odling av mellangröda, odling av fånggröda och vårbearbetning. Miljöersättningar finns även för skötsel av våtmarker. Utskottet vill även påminna om att budgetmedel har tillförts till metodutveckling för att mäta klimateffekter i praktisk jordbruksproduktion samt till att testa åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan.

Utskottet är väl medvetet om vikten av att mätning och redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning görs på ett korrekt sätt. Det är därför värdefullt att Naturvårdsverket regelbundet redovisar klimatstatistik och klimatåtgärder inom skogen till regeringen, EU och FN.

Vidare noterar utskottet att Miljömålsberedningen har föreslagit att man vidareutvecklar ett verktyg med standardiserade metoder för att mäta effekten på nettoupptaget av koldioxid vid förändrad markanvändning i samband med exploatering. Ett utvecklingsarbete inom detta område pågår sedan tidigare vid vissa myndigheter. Utskottet avser att följa frågans fortsatta utveckling.

Mot bakgrund av det som anförts och i avvaktan på pågående arbete avstyrks motionerna 2024/25:1370 yrkande 43, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 6, 97, 157 och 158, 2024/25:3071 (MP) yrkande 41 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 54 och 56.

Negativa utsläpp samt avskiljning, användning och lagring av koldioxid

Utskottet vill inledningsvis framhålla att CCS och CCU är viktiga tekniker som kommer att behövas inom såväl Sverige som resten av världen för att klara de klimatmål som länderna har satt upp. CCS som tillämpas på koldioxidutsläpp med biogent ursprung, s.k. bio-CCS, ger upphov till ett negativt koldioxidutsläpp och betraktas därför också som en möjlig kompletterande åtgärd för att nå klimatmålen. Sverige har i dag en stor förbränning av biogena bränslen där bio-CCS skulle kunna tillämpas. Utskottet ser därför positivt på att bio-CCS kan få incitament när det gäller både investeringar och drift, exempelvis genom Industriklivet och genom driftsstöd i form av s.k. omvänd auktionering. Regeringen anger i klimathandlingsplanen att den under valperioden avser att fatta beslut om att ytterligare öka de auktionerade volymerna under förutsättning att kostnadseffektivitet i åtgärden kan uppnås. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet anser att ytterligare styrmedel för CCS samt CCU för utsläpp från el- och fjärrvärmesektorerna och industrins processrelaterade utsläpp bör övervägas. Priset på utsläppsrätter inom EU ETS bedöms inte alltid ge tillräckliga incitament för investeringar i CCS. Utskottet välkomnar därför att Energimyndigheten har utrett och föreslagit styrmedel för CCS och CCU. Utskottet avser att följa utvecklingen av detta arbete.

Regeringen anför i klimathandlingsplanen att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder och anser att det i stället är lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder för att bevara flexibiliteten i hur kompletterande åtgärder ska användas. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och noterar att regeringen avser att arbeta efter en långsiktig inriktning med kompletterande åtgärder som successivt ökar efter en linjär målbana till 2045.

När det gäller s.k. dubbla anspråk kan utskottet konstatera att det av klimathandlingsplanen framgår att regeringen anser att även aktörer som får statsstöd för bio-CCS bör få sälja negativa utsläpp på en frivillig marknad. Köparen av negativa utsläpp bör få göra anspråk på dessa för sina egna frivilliga klimatmål. Sverige kommer att redovisa de negativa utsläppen på svenskt territorium i sin nationella bokföring.

Framställning och användning av biokol är ett sätt att skapa negativa utsläpp och bidra till klimatnytta. Framställning av biokol är fortfarande kostsam och tekniken är under utveckling. Därför är det positivt att stöd kan ges inom ramen för Klimatklivet för dessa klimatinvesteringar. Utskottet ser positivt på att stödprojekten för biokol har utvidgats till fler områden och nu omfattar allt från mindre anläggningar i lantbruk till storskaliga anläggningar vid energibolag och återvinningsanläggningar.

Som regeringen anför i klimathandlingsplanen bör Sverige verka för att EU:s medlemsstater ska kunna tillgodoräkna sig bio-CCS inom EU:s klimatlagstiftning och att incitament skapas för bio-CCS även på EU-nivå. En frivillig marknad för negativa utsläpp såsom bio-CCS bör möjliggöras. Sverige bör verka för ett effektivt certifieringsramverk på EU-nivå för CCS.

Ur avsnittet "Negativa utsläpp och kompletterande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 20. Läs betänkandet

Nettoupptag i skog och mark samt mätning och redovisning av kolinlagring

Den svenska skogen är en strategisk resurs för Sverige samt av stor vikt för arbetstillfällen och tillväxt. Samtidigt är det svenska skogsbruket centralt för landets klimatarbete. Tillgång till biomassa är viktig för att möjliggöra omställningen till fossilfria material och bränslen. Den växande skogen är också avgörande för den biologiska mångfalden. Det svenska skogsbruket bör bidra till att uppnå klimatmålen samt till jobb och tillväxt i hela landet.

Utskottet kan konstatera nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark har minskat betydligt den senaste tioårsperioden. Åtgärder för att öka nettoupptaget är därför angelägna.

Miljömålsberedningen lämnar i sitt betänkande SOU 2025:21 förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn till 2030. Ett av förslagen i betänkandet behandlar ersättningar till markägare som bidrar till att öka nettoupptaget av växthusgaser i markanvändningssektorn. Ett annat förslag handlar om information och rådgivning, där bl.a. frågan om att inrätta åtgärdssamordnare vid länsstyrelser, kommuner eller ideella sammanslutningar tas upp. Utskottet välkomnar att Miljömålsberedningen har lämnat förslag till styrmedel och åtgärder som bl.a. kan bidra till att uppfylla Sveriges åtagande till 2030 enligt LULUCF-förordningen och att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller kolinlagring i jordbruksmark vill utskottet hänvisa till den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik där klimat- och miljöersättningar kan betalas ut, bl.a. för odling av mellangröda, odling av fånggröda och vårbearbetning. Miljöersättningar finns även för skötsel av våtmarker. Utskottet vill även påminna om att budgetmedel har tillförts till metodutveckling för att mäta klimateffekter i praktisk jordbruksproduktion samt till att testa åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan.

Utskottet är väl medvetet om vikten av att mätning och redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning görs på ett korrekt sätt. Det är därför värdefullt att Naturvårdsverket regelbundet redovisar klimatstatistik och klimatåtgärder inom skogen till regeringen, EU och FN.

Vidare noterar utskottet att Miljömålsberedningen har föreslagit att man vidareutvecklar ett verktyg med standardiserade metoder för att mäta effekten på nettoupptaget av koldioxid vid förändrad markanvändning i samband med exploatering. Ett utvecklingsarbete inom detta område pågår sedan tidigare vid vissa myndigheter. Utskottet avser att följa frågans fortsatta utveckling.

Mot bakgrund av det som anförts och i avvaktan på pågående arbete avstyrks motionerna 2024/25:1370 yrkande 43, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 6, 97, 157 och 158, 2024/25:3071 (MP) yrkande 41 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 54 och 56.

Negativa utsläpp samt avskiljning, användning och lagring av koldioxid

Utskottet vill inledningsvis framhålla att CCS och CCU är viktiga tekniker som kommer att behövas inom såväl Sverige som resten av världen för att klara de klimatmål som länderna har satt upp. CCS som tillämpas på koldioxidutsläpp med biogent ursprung, s.k. bio-CCS, ger upphov till ett negativt koldioxidutsläpp och betraktas därför också som en möjlig kompletterande åtgärd för att nå klimatmålen. Sverige har i dag en stor förbränning av biogena bränslen där bio-CCS skulle kunna tillämpas. Utskottet ser därför positivt på att bio-CCS kan få incitament när det gäller både investeringar och drift, exempelvis genom Industriklivet och genom driftsstöd i form av s.k. omvänd auktionering. Regeringen anger i klimathandlingsplanen att den under valperioden avser att fatta beslut om att ytterligare öka de auktionerade volymerna under förutsättning att kostnadseffektivitet i åtgärden kan uppnås. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet anser att ytterligare styrmedel för CCS samt CCU för utsläpp från el- och fjärrvärmesektorerna och industrins processrelaterade utsläpp bör övervägas. Priset på utsläppsrätter inom EU ETS bedöms inte alltid ge tillräckliga incitament för investeringar i CCS. Utskottet välkomnar därför att Energimyndigheten har utrett och föreslagit styrmedel för CCS och CCU. Utskottet avser att följa utvecklingen av detta arbete.

Regeringen anför i klimathandlingsplanen att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder och anser att det i stället är lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder för att bevara flexibiliteten i hur kompletterande åtgärder ska användas. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och noterar att regeringen avser att arbeta efter en långsiktig inriktning med kompletterande åtgärder som successivt ökar efter en linjär målbana till 2045.

När det gäller s.k. dubbla anspråk kan utskottet konstatera att det av klimathandlingsplanen framgår att regeringen anser att även aktörer som får statsstöd för bio-CCS bör få sälja negativa utsläpp på en frivillig marknad. Köparen av negativa utsläpp bör få göra anspråk på dessa för sina egna frivilliga klimatmål. Sverige kommer att redovisa de negativa utsläppen på svenskt territorium i sin nationella bokföring.

Framställning och användning av biokol är ett sätt att skapa negativa utsläpp och bidra till klimatnytta. Framställning av biokol är fortfarande kostsam och tekniken är under utveckling. Därför är det positivt att stöd kan ges inom ramen för Klimatklivet för dessa klimatinvesteringar. Utskottet ser positivt på att stödprojekten för biokol har utvidgats till fler områden och nu omfattar allt från mindre anläggningar i lantbruk till storskaliga anläggningar vid energibolag och återvinningsanläggningar.

Som regeringen anför i klimathandlingsplanen bör Sverige verka för att EU:s medlemsstater ska kunna tillgodoräkna sig bio-CCS inom EU:s klimatlagstiftning och att incitament skapas för bio-CCS även på EU-nivå. En frivillig marknad för negativa utsläpp såsom bio-CCS bör möjliggöras. Sverige bör verka för ett effektivt certifieringsramverk på EU-nivå för CCS.

Ur avsnittet "Negativa utsläpp och kompletterande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 19. Läs betänkandet

Ambitionsnivån i det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhället och medborgare. Sammantaget ger 55-procentspaketet, de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är enligt klimathandlingsplanen att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas.

I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

Utskottet är väl medvetet om att havet har en stor betydelse för klimatet och att klimatförändringarna påverkar havsmiljön, och utskottet konstaterar att dessa frågor hanteras inom ramen för Sveriges klimat- och havsmiljöarbete. Utskottet ser inte skäl att nu ta något initiativ när det gäller motionsförslaget om klimatredovisningens innehåll.

När det gäller förvärv av utsläppsutrymme vidhåller utskottet sin tidigare inställning, som redovisas ovan, att det är välbetänkt att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt, där Sverige kan ingå redan på kort sikt.

Sammantaget anser utskottet att det som nu anförts talar för att det i dagsläget inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1789 (S) yrkande 1, 2024/25:2294 (S) yrkande 1, 2024/25:2514 (S) yrkande 16, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 1 och 198, 2024/25:2694 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkande 195, 2024/25:3109 (S) yrkandena 2–4 och 2024/25:3169 (C) yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Allmänt om klimatmålen och kompletterande mål samt en utsläppsbudget

Klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet. Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Beredningen ska också se över behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att återkomma till frågan om en översyn av Sveriges etappmål till 2040.

Utskottet står bakom regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att Sverige inte bör gå vidare med Miljömålsberedningens förslag att inkludera inrikes flyg i etappmålet för transporter till 2030 eller utrikes flyg i det långsiktiga klimatmålet till 2045. I stället bör regeringen driva på för en högre ambition på europeisk och global nivå när det gäller flygets utsläpp samt stödja svenska flygaktörers omställningsarbete i linje med de globala och europeiska överenskommelserna.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:103 (SD), 2024/25:1316 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1927 (V) yrkande 5, 2024/25:2294 (S) yrkande 2, 2024/25:2502 (S) yrkande 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 2, 3, 4, 9, 18, 182 och 183, 2024/25:2947 (C) yrkande 73, 2024/25:3126 (S) yrkande 5 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 3, 4 och 62.

EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer

Införandet av ett nytt utsläppshandelssystem för utsläpp från vägtransporter och uppvärmning av byggnader (ETS 2) innebär att EU kommer att ha en gemensam grundläggande prissättning i sektorer där utsläppsminskningarna på många håll i unionen varit otillräckliga. Systemet innebär en etablering av ett styrmedel som på sikt kommer att ha stor potential att minska unionens utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt samt bidra till olika medlemsstaters nationella åtaganden. Utskottet välkomnar att regeringen vid införandet av dessa regler har valt att inkludera ytterligare sektorer i ETS 2 som inte obligatoriskt ingår i EU ETS eller ETS 2. Regeringen har i proposition 2023/24:142 beskrivit lagändringarnas konsekvenser. Motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 121 och 2024/25:3109 (S) yrkande 25 får därmed i huvudsak anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Klimatpolitiska rådet

Utskottet noterar att regeringen har uppdragit åt Miljömålsberedningen att föreslå ett utvidgat uppdrag för Klimatpolitiska rådet och se över reglerna för hur ledamöter i rådet ska förordnas. I uppdraget ingår att analysera hur Klimatpolitiska rådets arbete ytterligare kan bidra till en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2024/25:104 (SD) och 2024/25:3169 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Styrmedel för fordon

Utskottet ser inget behov av att återinföra en generell elbilsbonus. Däremot är utskottet positivt till att en elbilspremie enligt regeringens förslag övervägs, som är riktad till grupper i behov av stöd, t.ex. boende i glesbygd. Utskottet kan även se fördelar med den tillfälliga skrotningspremien. Det är åtgärder som på ett effektivare sätt kan bidra till att ställa om fordonsflottan.

Utskottet anser att förstärkningen av stödet till marknadsintroduktion av utsläppsfria tunga lastbilar, miljölastbilar, lätta ellastbilar och fordonsgaslastbilar, tillsammans med utbyggnaden av laddinfrastruktur för tunga fordon, kommer att kunna leda till en snabbare elektrifiering av buss- och lastbilsflottan och därmed bidra till att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden. Utskottet noterar även att Energimyndigheten har i uppdrag att följa upp och analysera marknadsutvecklingen för miljöfordon och föreslå eventuella förändringar i stödförordningen för att upprätthålla stödets syfte.

Med hänvisning till det som anförts avstyrks motionsyrkandena 2024/25:1772 (MP) yrkande 8 och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 110 och 116.

Styrmedel för arbetsmaskiner

Utskottet kan konstatera att det runt om i landet finns ett stort antal arbetsmaskiner med varierande användningsområden. I klimathandlingsplanen presenteras vilka ytterligare åtgärder som enligt regeringen behövs för att minska arbetsmaskinernas utsläpp och bidra till regeringens övergripande målsättning om att nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. I budgetpropositionen för 2024 gjordes det en flerårig satsning för att fortsätta att främja marknadsintroduktionen av miljöarbetsmaskiner. Utskottet bedömer att denna anslagsförstärkning för klimatpremier främjar marknadsintroduktionen av miljöarbetsmaskiner och därmed möjliggör minskade utsläpp.

Naturvårdsverket har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner samt underlätta förutsättningarna för byte och transport av batterier till arbetsmaskiner. Naturvårdsverket har som nämnts ovan presenterat ett antal förslag för att minska utsläppen från arbetsmaskiner som syftar till att minska investeringsriskerna, påskynda teknikutvecklingen, öka efterfrågan och skapa bättre incitament för företag att ställa om. Naturvårdsverkets redovisning är under beredning inom Regeringskansliet.

Sedan den 1 januari 2024 möjliggör inte längre den allmänna gruppundantagsförordningen stöd för köp av arbetsmaskiner som drivs med bioetanol och fordonsgas, inklusive biogas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att analysera vilka möjligheter som finns att ge dessa arbetsmaskiner stöd även i fortsättningen.

Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 117, 2024/25:2954 (C) yrkande 21, 2024/25:3071 (MP) yrkande 26 och 2024/25:3169 (C) yrkande 69 mot bakgrund av vad som anförs och i avvaktan på pågående arbete.

Ur avsnittet "Fordon och arbetsmaskiner" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Styrmedel för fordon

Utskottet ser inget behov av att återinföra en generell elbilsbonus. Däremot är utskottet positivt till att en elbilspremie enligt regeringens förslag övervägs, som är riktad till grupper i behov av stöd, t.ex. boende i glesbygd. Utskottet kan även se fördelar med den tillfälliga skrotningspremien. Det är åtgärder som på ett effektivare sätt kan bidra till att ställa om fordonsflottan.

Utskottet anser att förstärkningen av stödet till marknadsintroduktion av utsläppsfria tunga lastbilar, miljölastbilar, lätta ellastbilar och fordonsgaslastbilar, tillsammans med utbyggnaden av laddinfrastruktur för tunga fordon, kommer att kunna leda till en snabbare elektrifiering av buss- och lastbilsflottan och därmed bidra till att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden. Utskottet noterar även att Energimyndigheten har i uppdrag att följa upp och analysera marknadsutvecklingen för miljöfordon och föreslå eventuella förändringar i stödförordningen för att upprätthålla stödets syfte.

Med hänvisning till det som anförts avstyrks motionsyrkandena 2024/25:1772 (MP) yrkande 8 och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 110 och 116.

Styrmedel för arbetsmaskiner

Utskottet kan konstatera att det runt om i landet finns ett stort antal arbetsmaskiner med varierande användningsområden. I klimathandlingsplanen presenteras vilka ytterligare åtgärder som enligt regeringen behövs för att minska arbetsmaskinernas utsläpp och bidra till regeringens övergripande målsättning om att nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. I budgetpropositionen för 2024 gjordes det en flerårig satsning för att fortsätta att främja marknadsintroduktionen av miljöarbetsmaskiner. Utskottet bedömer att denna anslagsförstärkning för klimatpremier främjar marknadsintroduktionen av miljöarbetsmaskiner och därmed möjliggör minskade utsläpp.

Naturvårdsverket har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner samt underlätta förutsättningarna för byte och transport av batterier till arbetsmaskiner. Naturvårdsverket har som nämnts ovan presenterat ett antal förslag för att minska utsläppen från arbetsmaskiner som syftar till att minska investeringsriskerna, påskynda teknikutvecklingen, öka efterfrågan och skapa bättre incitament för företag att ställa om. Naturvårdsverkets redovisning är under beredning inom Regeringskansliet.

Sedan den 1 januari 2024 möjliggör inte längre den allmänna gruppundantagsförordningen stöd för köp av arbetsmaskiner som drivs med bioetanol och fordonsgas, inklusive biogas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att analysera vilka möjligheter som finns att ge dessa arbetsmaskiner stöd även i fortsättningen.

Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 117, 2024/25:2954 (C) yrkande 21, 2024/25:3071 (MP) yrkande 26 och 2024/25:3169 (C) yrkande 69 mot bakgrund av vad som anförs och i avvaktan på pågående arbete.

Ur avsnittet "Fordon och arbetsmaskiner" i betänkandet, som även gäller punkt 22. Läs betänkandet

Klimatanpassningsstrategin

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet påminner även om att strategins utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Vid sin behandling av den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning bedömde utskottet att strategin och handlingsplanen vilade på ett gediget och väl avvägt underlag. Utskottet anförde även att det stöder regeringens målsättning att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt och ta vara på möjligheterna med ett förändrat klimat. Utifrån denna målsättning ansåg utskottet att regeringen i skrivelsen om strategin på ett mycket förtjänstfullt sätt redogör för hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. Därigenom skapas det förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning (2023/24:MJU18). Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därför motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkande 41 och 2024/25:3169 (C) yrkande 25.

Organisation och samordning

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning, klimathandlingsplanen och EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att regeringen i skrivelsen om klimathandlingsplanen framhåller att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och synergieffekter tas till vara.

I den ovan nämnda utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder ingår bl.a. att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Även andra samordnings- och samverkanslösningar ska belysas. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

Utskottet fäster mycket stor vikt vid att grundläggande vattentjänster är säkrade även i tider av kris. Vattenförsörjning, inklusive vattenrening och dricksvattenberedning, är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Redan i dag påverkas dock vattenförsörjningen av klimatförändringarna. Det gäller bl.a. råvattnets kvalitet och kvantitet liksom produktion och distribution av dricksvatten. Det finns även risk för en ökad konkurrens om vattnet. Utskottet välkomnar därför att det av handlingsplanen för klimatanpassning framgår att regeringen prioriterar att stärka skyddet för vattenresurserna, bl.a. inom ramen för EU:s nya dricksvattendirektiv.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkandena 1, 13 och 20, 2024/25:3038 (MP) yrkande 8, 2024/25:3109 (S) yrkande 15 och 2024/25:3169 (C) yrkande 28.

Finansiering av klimatanpassningsåtgärder

Som utskottet tidigare anfört är utskottet väl införstått med att kostnaderna för att hantera klimatförändringarnas effekter, såsom stigande havsnivåer, torka, översvämningar, skred och bränder, kommer att öka (bet. 2023/24:MJU18). Utskottet noterar samtidigt att frågorna om ansvarsfördelning och finansieringslösningar är komplexa och att beslutsunderlagen behöver förbättras, t.ex. i fråga om klimatdata, risk- och sårbarhetsanalyser och erfarenheter från vidtagna anpassningsåtgärder. Utskottet vill därför påminna om att den pågående utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder inbegriper frågeställningar om vilka finansieringsmodeller som bäst lämpar sig för bl.a. etablering och förvaltning av klimatanpassningsåtgärder. Utskottet anser att riksdagens fortsatta beredning av finansieringsmodeller, inklusive samfinansiering mellan det offentliga och det privata näringslivet, bör invänta resultatet av denna utredning.

Inom ramen för statsbudgeten avsätts det redan betydande medel på nationell nivå för att finansiera åtgärder som har en direkt eller indirekt betydelse för arbetet med klimatanpassning. Medel finns även att tillgå genom EU-budgeten och internationella finansiella institutioner. Det finns dock ett behov av att öka tydligheten om vem som bär ansvaret för såväl kostnader som finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och vidta nödvändiga anpassningsåtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen enligt inriktningen i klimatanpassningsstrategin har för avsikt att under mandatperioden tydliggöra om, och i så fall när, det är ändamålsenligt att staten samordnar insatser eller deltar i finansieringen av anpassningsåtgärder.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkandena 2, 34, 35 och 42 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 26, 27, 32 och 33.

Reservationer

1.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8 och 65,

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 60 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Sverige bör därför inom EU och FN driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.

Ur avsnittet "Klimatanpassning" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 26. Läs betänkandet

Klimatanpassningsstrategin

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet påminner även om att strategins utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Vid sin behandling av den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning bedömde utskottet att strategin och handlingsplanen vilade på ett gediget och väl avvägt underlag. Utskottet anförde även att det stöder regeringens målsättning att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt och ta vara på möjligheterna med ett förändrat klimat. Utifrån denna målsättning ansåg utskottet att regeringen i skrivelsen om strategin på ett mycket förtjänstfullt sätt redogör för hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. Därigenom skapas det förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning (2023/24:MJU18). Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därför motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkande 41 och 2024/25:3169 (C) yrkande 25.

Organisation och samordning

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning, klimathandlingsplanen och EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att regeringen i skrivelsen om klimathandlingsplanen framhåller att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och synergieffekter tas till vara.

I den ovan nämnda utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder ingår bl.a. att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Även andra samordnings- och samverkanslösningar ska belysas. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

Utskottet fäster mycket stor vikt vid att grundläggande vattentjänster är säkrade även i tider av kris. Vattenförsörjning, inklusive vattenrening och dricksvattenberedning, är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Redan i dag påverkas dock vattenförsörjningen av klimatförändringarna. Det gäller bl.a. råvattnets kvalitet och kvantitet liksom produktion och distribution av dricksvatten. Det finns även risk för en ökad konkurrens om vattnet. Utskottet välkomnar därför att det av handlingsplanen för klimatanpassning framgår att regeringen prioriterar att stärka skyddet för vattenresurserna, bl.a. inom ramen för EU:s nya dricksvattendirektiv.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkandena 1, 13 och 20, 2024/25:3038 (MP) yrkande 8, 2024/25:3109 (S) yrkande 15 och 2024/25:3169 (C) yrkande 28.

Finansiering av klimatanpassningsåtgärder

Som utskottet tidigare anfört är utskottet väl införstått med att kostnaderna för att hantera klimatförändringarnas effekter, såsom stigande havsnivåer, torka, översvämningar, skred och bränder, kommer att öka (bet. 2023/24:MJU18). Utskottet noterar samtidigt att frågorna om ansvarsfördelning och finansieringslösningar är komplexa och att beslutsunderlagen behöver förbättras, t.ex. i fråga om klimatdata, risk- och sårbarhetsanalyser och erfarenheter från vidtagna anpassningsåtgärder. Utskottet vill därför påminna om att den pågående utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder inbegriper frågeställningar om vilka finansieringsmodeller som bäst lämpar sig för bl.a. etablering och förvaltning av klimatanpassningsåtgärder. Utskottet anser att riksdagens fortsatta beredning av finansieringsmodeller, inklusive samfinansiering mellan det offentliga och det privata näringslivet, bör invänta resultatet av denna utredning.

Inom ramen för statsbudgeten avsätts det redan betydande medel på nationell nivå för att finansiera åtgärder som har en direkt eller indirekt betydelse för arbetet med klimatanpassning. Medel finns även att tillgå genom EU-budgeten och internationella finansiella institutioner. Det finns dock ett behov av att öka tydligheten om vem som bär ansvaret för såväl kostnader som finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och vidta nödvändiga anpassningsåtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen enligt inriktningen i klimatanpassningsstrategin har för avsikt att under mandatperioden tydliggöra om, och i så fall när, det är ändamålsenligt att staten samordnar insatser eller deltar i finansieringen av anpassningsåtgärder.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkandena 2, 34, 35 och 42 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 26, 27, 32 och 33.

Reservationer

1.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8 och 65,

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 60 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Sverige bör därför inom EU och FN driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.

Ur avsnittet "Klimatanpassning" i betänkandet, som även gäller punkterna 24 och 26. Läs betänkandet

Klimatanpassningsstrategin

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet påminner även om att strategins utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Vid sin behandling av den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning bedömde utskottet att strategin och handlingsplanen vilade på ett gediget och väl avvägt underlag. Utskottet anförde även att det stöder regeringens målsättning att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt och ta vara på möjligheterna med ett förändrat klimat. Utifrån denna målsättning ansåg utskottet att regeringen i skrivelsen om strategin på ett mycket förtjänstfullt sätt redogör för hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. Därigenom skapas det förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning (2023/24:MJU18). Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därför motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkande 41 och 2024/25:3169 (C) yrkande 25.

Organisation och samordning

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning, klimathandlingsplanen och EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att regeringen i skrivelsen om klimathandlingsplanen framhåller att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och synergieffekter tas till vara.

I den ovan nämnda utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder ingår bl.a. att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Även andra samordnings- och samverkanslösningar ska belysas. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

Utskottet fäster mycket stor vikt vid att grundläggande vattentjänster är säkrade även i tider av kris. Vattenförsörjning, inklusive vattenrening och dricksvattenberedning, är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Redan i dag påverkas dock vattenförsörjningen av klimatförändringarna. Det gäller bl.a. råvattnets kvalitet och kvantitet liksom produktion och distribution av dricksvatten. Det finns även risk för en ökad konkurrens om vattnet. Utskottet välkomnar därför att det av handlingsplanen för klimatanpassning framgår att regeringen prioriterar att stärka skyddet för vattenresurserna, bl.a. inom ramen för EU:s nya dricksvattendirektiv.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkandena 1, 13 och 20, 2024/25:3038 (MP) yrkande 8, 2024/25:3109 (S) yrkande 15 och 2024/25:3169 (C) yrkande 28.

Finansiering av klimatanpassningsåtgärder

Som utskottet tidigare anfört är utskottet väl införstått med att kostnaderna för att hantera klimatförändringarnas effekter, såsom stigande havsnivåer, torka, översvämningar, skred och bränder, kommer att öka (bet. 2023/24:MJU18). Utskottet noterar samtidigt att frågorna om ansvarsfördelning och finansieringslösningar är komplexa och att beslutsunderlagen behöver förbättras, t.ex. i fråga om klimatdata, risk- och sårbarhetsanalyser och erfarenheter från vidtagna anpassningsåtgärder. Utskottet vill därför påminna om att den pågående utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder inbegriper frågeställningar om vilka finansieringsmodeller som bäst lämpar sig för bl.a. etablering och förvaltning av klimatanpassningsåtgärder. Utskottet anser att riksdagens fortsatta beredning av finansieringsmodeller, inklusive samfinansiering mellan det offentliga och det privata näringslivet, bör invänta resultatet av denna utredning.

Inom ramen för statsbudgeten avsätts det redan betydande medel på nationell nivå för att finansiera åtgärder som har en direkt eller indirekt betydelse för arbetet med klimatanpassning. Medel finns även att tillgå genom EU-budgeten och internationella finansiella institutioner. Det finns dock ett behov av att öka tydligheten om vem som bär ansvaret för såväl kostnader som finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och vidta nödvändiga anpassningsåtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen enligt inriktningen i klimatanpassningsstrategin har för avsikt att under mandatperioden tydliggöra om, och i så fall när, det är ändamålsenligt att staten samordnar insatser eller deltar i finansieringen av anpassningsåtgärder.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2627 (MP) yrkandena 2, 34, 35 och 42 samt 2024/25:3169 (C) yrkandena 26, 27, 32 och 33.

Reservationer

1.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8 och 65,

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 60 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Sverige bör därför inom EU och FN driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.

Ur avsnittet "Klimatanpassning" i betänkandet, som även gäller punkterna 24 och 25. Läs betänkandet