Riksrevisionens rapport om Industriklivet

Utformning och beredning av stöd

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Industriklivet. Industriklivet är en av regeringens viktigaste åtgärder för att nå målet om nettonollutsläpp 2045 och negativa utsläpp därefter varför det enligt utskottet är av stor vikt att satsningen fungerar väl.

Regeringen anger att det finns ett behov av att löpande se över hur statliga stöd fungerar och vid behov justera stödförordningar, vilket utskottet instämmer i. Detta gäller även Industriklivet. Regeringen beskriver att utvecklingsarbetet för Industriklivet pågår kontinuerligt och att regeringen vid behov gör ändringar i styrningen för att öka effektiviteten i åtgärden.

Utskottet noterar att regeringen i januari 2025 beslutade att ge Naturvårdsverket tillsammans med Energimyndigheten i uppdrag att analysera gränsdragningen mellan Industriklivet och Klimatklivet och vid behov föreslå förordningsändringar inom respektive verksamhetsområde. Myndigheterna ska även analysera hur information om gränsdragningen mellan stöden kan tydliggöras för potentiella sökande aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025. Utskottet delar regeringens bedömning att Industriklivets målgrupp definieras väl genom förordningen (2017:1319) om statliga stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatomställning och att författningstexten därmed inte behöver förtydligas i detta avseende.

När det gäller frågor om Energimyndighetens arbete med prövning och beslut om stöd från Industriklivet konstaterar utskottet att Energimyndigheten ansvarar för beslutsprocessen utifrån den reglering som finns i förordningen som styr Industriklivet. Utskottet noterar att det av myndighetsförordningen (2007:515) bl.a. framgår att myndigheter fortlöpande ska utveckla verksamheten och samarbeta med myndigheter och andra för att ta till vara de fördelar som samarbeten kan ge. Utskottet konstaterar också att Energimyndigheten har möjlighet att samarbeta med andra myndigheter om de skulle kunna bidra med kunskap och erfarenhet till besluten om stöd som fattas inom Industriklivet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:3317 (V) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3320 (MP) yrkandena 1 och 2 kan lämnas utan åtgärd.

Samordning av insatser för klimatomställning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det krävs en rad systemskiften i flera av samhällets grundläggande tekniska system, såsom de för elproduktion, industriprocesser, materialåtervinning och transporter för att möjliggöra en strukturomvandling i den skala som den gröna omställningen innebär. Vissa av dessa har det offentliga rådighet över, men den övervägande delen av den ekonomiska aktiviteten i den svenska ekonomin styrs av beslut som fattas av hushåll och företag. Regeringens klimatpolitik syftar till stor del till att ge företagen förutsättningar för att kunna genomföra den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen i klimathandlingsplanen (skr. 2023/24:59) redogör för att den kommer att arbeta samlat med klimat-, miljö-, energi-, näringslivs- och infrastrukturfrågor samt regionala utvecklingsfrågor för att skapa förutsättningar för nya företagsetableringar och företagsexpansioner i hela landet.

Utskottet noterar också att regeringen har tagit flera initiativ för att skapa goda förutsättningar för omställning och samordning av insatser. Regeringen har bl.a. beslutat att inrätta ett accelerationskontor för att underlätta industrins omställning (dir. 2024:57). Kontoret ska enligt regeringen aktivt främja koordinering av offentliga och privata aktörer som deltar i samhällsomvandlingen, t.ex. genom att bidra till en mer effektiv tillståndsprövning och andra åtgärder inom statlig förvaltning samt genom att identifiera och omhänderta investerings- och etableringshinder. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78).

För att nå målsättningen att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion noterar utskottet att regeringen bl.a. har gett en utredare i uppdrag att se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft (dir. 2023:155). Regeringen har också utsett en nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft för att stödja regeringens arbete med att främja ny kärnkraft i syfte att uppnå en effektiv utbyggnad av kärnkraft i Sverige (dir. 2024:1). Uppdragen ska slutredovisas senast den 27 februari 2026 respektive den 31 december 2026.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:3317 (V) yrkandena 3 och 4 och 2024/25:3320 (MP) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Utformning och beredning av stöd, punkt 1 (V)

av Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3317 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2024/25:3320 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Trots att regeringen anser att Industriklivet är en av de viktigaste åtgärderna för industrins klimatomställning leder Riksrevisionens kritik till ytterst lite handling från regeringen. Regeringen borde åtminstone ha ambitionen att den ytterst begränsade klimatpolitik den bedriver i alla fall är så effektiv som möjligt och därmed ta till vara de välgrundade rekommendationer som Riksrevisionen lämnar.

Regeringen bör därför genomföra en översyn av vilken målgrupp och vilka typer av åtgärder och projekt som Industriklivet ska omfatta för att bli mer effektivt liksom hur myndighetsansvaret bäst utformas för att svara mot detta. Regeringen bör också ges i uppdrag att samordna de statliga klimatomställningsstöden för investeringar för att säkerställa att likvärdiga investeringsprojekt prövas på ett enhetligt sätt, oavsett vilket stöd ansökningarna avser.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Industriklivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utformning och beredning av stöd

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Industriklivet. Industriklivet är en av regeringens viktigaste åtgärder för att nå målet om nettonollutsläpp 2045 och negativa utsläpp därefter varför det enligt utskottet är av stor vikt att satsningen fungerar väl.

Regeringen anger att det finns ett behov av att löpande se över hur statliga stöd fungerar och vid behov justera stödförordningar, vilket utskottet instämmer i. Detta gäller även Industriklivet. Regeringen beskriver att utvecklingsarbetet för Industriklivet pågår kontinuerligt och att regeringen vid behov gör ändringar i styrningen för att öka effektiviteten i åtgärden.

Utskottet noterar att regeringen i januari 2025 beslutade att ge Naturvårdsverket tillsammans med Energimyndigheten i uppdrag att analysera gränsdragningen mellan Industriklivet och Klimatklivet och vid behov föreslå förordningsändringar inom respektive verksamhetsområde. Myndigheterna ska även analysera hur information om gränsdragningen mellan stöden kan tydliggöras för potentiella sökande aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025. Utskottet delar regeringens bedömning att Industriklivets målgrupp definieras väl genom förordningen (2017:1319) om statliga stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatomställning och att författningstexten därmed inte behöver förtydligas i detta avseende.

När det gäller frågor om Energimyndighetens arbete med prövning och beslut om stöd från Industriklivet konstaterar utskottet att Energimyndigheten ansvarar för beslutsprocessen utifrån den reglering som finns i förordningen som styr Industriklivet. Utskottet noterar att det av myndighetsförordningen (2007:515) bl.a. framgår att myndigheter fortlöpande ska utveckla verksamheten och samarbeta med myndigheter och andra för att ta till vara de fördelar som samarbeten kan ge. Utskottet konstaterar också att Energimyndigheten har möjlighet att samarbeta med andra myndigheter om de skulle kunna bidra med kunskap och erfarenhet till besluten om stöd som fattas inom Industriklivet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:3317 (V) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3320 (MP) yrkandena 1 och 2 kan lämnas utan åtgärd.

Samordning av insatser för klimatomställning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det krävs en rad systemskiften i flera av samhällets grundläggande tekniska system, såsom de för elproduktion, industriprocesser, materialåtervinning och transporter för att möjliggöra en strukturomvandling i den skala som den gröna omställningen innebär. Vissa av dessa har det offentliga rådighet över, men den övervägande delen av den ekonomiska aktiviteten i den svenska ekonomin styrs av beslut som fattas av hushåll och företag. Regeringens klimatpolitik syftar till stor del till att ge företagen förutsättningar för att kunna genomföra den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen i klimathandlingsplanen (skr. 2023/24:59) redogör för att den kommer att arbeta samlat med klimat-, miljö-, energi-, näringslivs- och infrastrukturfrågor samt regionala utvecklingsfrågor för att skapa förutsättningar för nya företagsetableringar och företagsexpansioner i hela landet.

Utskottet noterar också att regeringen har tagit flera initiativ för att skapa goda förutsättningar för omställning och samordning av insatser. Regeringen har bl.a. beslutat att inrätta ett accelerationskontor för att underlätta industrins omställning (dir. 2024:57). Kontoret ska enligt regeringen aktivt främja koordinering av offentliga och privata aktörer som deltar i samhällsomvandlingen, t.ex. genom att bidra till en mer effektiv tillståndsprövning och andra åtgärder inom statlig förvaltning samt genom att identifiera och omhänderta investerings- och etableringshinder. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78).

För att nå målsättningen att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion noterar utskottet att regeringen bl.a. har gett en utredare i uppdrag att se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft (dir. 2023:155). Regeringen har också utsett en nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft för att stödja regeringens arbete med att främja ny kärnkraft i syfte att uppnå en effektiv utbyggnad av kärnkraft i Sverige (dir. 2024:1). Uppdragen ska slutredovisas senast den 27 februari 2026 respektive den 31 december 2026.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:3317 (V) yrkandena 3 och 4 och 2024/25:3320 (MP) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Utformning och beredning av stöd, punkt 1 (V)

av Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3317 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2024/25:3320 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Trots att regeringen anser att Industriklivet är en av de viktigaste åtgärderna för industrins klimatomställning leder Riksrevisionens kritik till ytterst lite handling från regeringen. Regeringen borde åtminstone ha ambitionen att den ytterst begränsade klimatpolitik den bedriver i alla fall är så effektiv som möjligt och därmed ta till vara de välgrundade rekommendationer som Riksrevisionen lämnar.

Regeringen bör därför genomföra en översyn av vilken målgrupp och vilka typer av åtgärder och projekt som Industriklivet ska omfatta för att bli mer effektivt liksom hur myndighetsansvaret bäst utformas för att svara mot detta. Regeringen bör också ges i uppdrag att samordna de statliga klimatomställningsstöden för investeringar för att säkerställa att likvärdiga investeringsprojekt prövas på ett enhetligt sätt, oavsett vilket stöd ansökningarna avser.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Industriklivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet