Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt

Som framgår av tidigare avsnitt ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag som bl.a. syftar till att genomföra delar av det ändrade direktivet om förnybar energi.

När det gäller frågan om att säkerställa ett hållbart skogsbruk och skydd av skogar med höga naturvärden samt frågan om definitionen av gammal skog kan utskottet konstatera att Skogsstyrelsen i en rapport har tagit fram ett underlag för hur Sverige kan uppfylla förnybartdirektivets hållbarhetskriterier och fortsätta klassas som ett A-land. Skogsstyrelsen har också i samverkan med Naturvårdsverket föreslagit en nationell definition för gammal skog i skogsvårdslagen. Förslag på kriterier för gammal skog och urskog har också tagits fram. Skogsstyrelsens rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3364 (V) yrkande 3 och 2024/25:3385 (MP) yrkande 5.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3372 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår proposition 2024/25:131 punkterna 1–8.

Ställningstagande

Reduktionsplikten är ett av de mest effektiva verktygen för att minska utsläppen från transportsektorn och därmed nå Sveriges klimatmål. En kraftig sänkning av reduktionsplikten kan innebära att Sverige inte uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet och EU:s lagstiftning.

Regeringen har under den här mandatperioden kraftigt sänkt reduktionsplikten, vilket innebär en kraftig sänkning av inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. De fossila bränslena ökar alltså – helt medvetet. Jag ser med oro på dessa förslag eftersom de riskerar att försvaga Sveriges klimatambitioner och öka beroendet av fossila bränslen. Förslagen försämrar även möjligheterna för den svenska bioekonomin och landsbygdens utveckling. Samtidigt göder Sverige skurkstater som Ryssland. En mycket stor andel av de svenska drivmedlen har okänt ursprung, vilket vanligtvis betyder att spårbarheten medvetet har brutits. Kritik mot regeringens politik för transportsektorn har framförts av en rad oberoende experter, senast Klimatpolitiska rådet. Denna kritik måste leda till en ny reformerad reduktionsplikt som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen. Den något uppjusterade reduktionsplikt som regeringen nu föreslår återställer inte den skada som skett. Förändringen räcker inte heller på långa vägar för att nå de svenska eller europeiska klimatmålen enligt alla expertbedömningar. Det är också tydligt i remissvaren i ärendet. En mycket stor del av svenska folket vill ha en klimatpolitik som når målen. Befolkningen förväntar sig att regeringen driver en sådan politik och då måste regeringen också göra det.

Jag yrkar därför avslag på regeringens proposition och uppmanar regeringen att återkomma med ett betydligt ambitiösare förslag som ser helheten i drivmedelssektorn och där klimatmålen nås.

2.

Nya modeller för reduktionsplikten och reduktionspliktsavgiften, punkt 2 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27,

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 80 och

2024/25:3368 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 54.

Ställningstagande

För att stärka den inhemska produktionen av förnybara biodrivmedel behöver kraven på biodrivmedelsinblandning vara förutsebara och stabila över tid. En stark inhemsk biodrivmedelsindustri skapar inte bara jobb och tillväxt, utan den minskar också vårt beroende av skurkstater, skyddar oss mot svängningar i oljepriset och stärker vår beredskap.

Den reduktionsplikt som regeringen nu har föreslagit bör ersättas med en ny modell för inblandning av biodrivmedel, kallad Sverigebränslet. Denna modell ger goda förutsättningar för att bygga upp en stark biodrivmedelsindustri på hemmaplan, vilket gör att vi kan kombinera sänkta utsläpp med jobb, tillväxt och stabilitet i drivmedelspriserna. Modellen skulle innebära en basinblandning på 19,3 procent för diesel och 10,0 procent för bensin. För att hålla priserna stabila ska en del av Sverigebränslet vara en s.k. tilläggsinblandning som kan variera över tid och utifrån prisbilden. Därmed kan vi öka eller minska tilläggsinblandningen beroende på omvärldsläget. Sverige bör även gå över från MK1-diesel (miljöklass 1) till den europeiska standarden MK3-diesel (miljöklass 3) för att möjliggöra en större inblandning av biobränsle. Det skulle leda till att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket kan ha en prisdämpande effekt.

Med vårt förslag beräknar vi att utsläppen sänks med 6,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter mer än med regeringens förslag. Det skulle innebära betydligt bättre förutsättningar att nå ESR-målet jämfört med regeringens förslag. För att säkerställa att omställningen genomförs på ett rättvist sätt behöver de som är i behov av bilen för att klara vardagen, exempelvis de som bor i glesbygd och på landsbygden där kollektivtrafiken inte alltid är ett fungerande alternativ, få en träffsäker kompensation. Vi föreslog därför en tankrabatt i vår budgetmotion för 2025. Konkret innebär tankrabatten att den som äger en bil får en direkt utbetalning som inte riskerar att ätas upp av fluktuationer i världsmarknadspriset på olja eller för att bränslebolagen skär emellan. För en person som bor på landsbygden och äger en bil innebär det ett stöd om 1 000 kronor per bil för upp till två bilar.

Regeringen har tillsatt en styrmedelsutredning som till maj 2026 ska ta fram förslag på vilka styrmedel som krävs för att Sverige på ett effektivt sätt ska klara sina klimatåtaganden nationellt och i EU. Vi vill inte föregå den pågående utredningen utan kommer att ta ställning till eventuella justeringar i förslaget eller ytterligare åtgärder i samband med redovisningen av uppdraget.

Ur avsnittet "Kriterier för skogsbiomassa" i betänkandet. Läs betänkandet

Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten samt reduktionspliktsavgiften och ett nationellt utsläppshandelssystem

Utsläppen utanför det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS regleras i ESR-förordningen. Det handlar främst om utsläpp från byggnader, vägtransporter, jordbruk, avfall och mindre industrier. Tillsammans står dessa sektorer för ca 60 procent av EU:s totala utsläpp. För att EU ska nå sitt klimatmål för 2030 måste utsläppen i sektorerna minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsstaterna. Sverige har tillsammans med några andra länder fått det högsta betinget: att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Utskottet konstaterar att reduktionsplikten behöver reformeras för att vi ska uppnå ESR-åtagandet. Som framgår av tidigare avsnitt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att höja reduktionsplikten för bensin och diesel från 6 till 10 procent för perioden den 1 juli 2025 till den 31 december 2026 och att nivåerna för 2027–2030 ska vara 10 procent. Utskottet välkomnar att reduktionsplikten för bensin och diesel till viss del ska kunna uppfyllas genom utsläppsminskningar från leverans av fossilfri el från publika laddningsstationer. Utskottet ställer sig även positiv till reglerna om att överskott av utsläppsminskningar som har uppstått genom leverans av fossilfri el ska kunna överlåtas till någon annan som därefter får använda det för att uppfylla sin reduktionsplikt.

Utskottet noterar att Styrmedelsutredningen har i uppdrag att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av ESR-förordningen i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 och de EU-rättsliga åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Styrmedelsutredningen ska bl.a. lämna förslag om hur reduktionsplikten bör utvecklas. När det gäller frågan om utsläppshandelssystem och övriga åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp kan nämnas att utredningen ska analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås. Uppdraget omfattar även frågorna om en eventuell övergång till EU-standarden för bensin och diesel och om nivån på reduktionspliktsavgiften. Utskottet välkomnar att regeringen kommer att ta ställning till vilka eventuella ytterligare åtgärder som kan bli aktuella för att fasa ut fossila bränslen när utredningen har redovisat sitt uppdrag.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta några initiativ med anledning av förslagen i motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 123 och 124, 2024/25:2635 (MP) yrkande 3, 2024/25:3109 (S) yrkande 27, 2024/25:3126 (S) yrkande 80, 2024/25:3169 (C) yrkande 54, 2024/25:3364 (V) yrkande 1, 2024/25:3368 (S) yrkande 1, 2024/25:3372 (C) yrkandena 2 och 4 samt 2024/25:3385 (MP) yrkandena 1–4. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Leverans av fossilfri el som en del av reduktionsplikten

När det gäller frågan om hur elens bidrag till reduktionsplikten ska beräknas har regeringen i propositionen föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om beräkning av energimängden fossilfri el som har levererats från publika laddningsstationer. Regeringen anför att konkreta beräkningsmetoder för utsläppsminskning genom leverans av fossilfri el kommer att framgå av föreskrifter på en lägre normnivå än lag med stöd av bemyndigandena. Inom ramen för det arbetet kan bl.a. frågor om hur elens klimatprestanda ska beräknas behandlas. Utskottet har inget att invända mot denna ordning och avstyrker därför motion 2024/25:3368 (S) yrkande 2.

Reduktionsplikten för flygfotogen

När det gäller krav på flygbränsle kan utskottet konstatera att reglerna om sådana bränslekrav numera är harmoniserade inom EU. Den nationella reduktionsplikten för flygfotogen bör därför, som regeringen föreslår, tas bort. Utskottet är inte berett att nu föreslå ett sådant tillkännagivande om förslag på åtgärder med anledning av den borttagna reduktionsplikten för flygfotogen som efterfrågas i motion 2024/25:3368 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5 och 8. Läs betänkandet

Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten samt reduktionspliktsavgiften och ett nationellt utsläppshandelssystem

Utsläppen utanför det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS regleras i ESR-förordningen. Det handlar främst om utsläpp från byggnader, vägtransporter, jordbruk, avfall och mindre industrier. Tillsammans står dessa sektorer för ca 60 procent av EU:s totala utsläpp. För att EU ska nå sitt klimatmål för 2030 måste utsläppen i sektorerna minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsstaterna. Sverige har tillsammans med några andra länder fått det högsta betinget: att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Utskottet konstaterar att reduktionsplikten behöver reformeras för att vi ska uppnå ESR-åtagandet. Som framgår av tidigare avsnitt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att höja reduktionsplikten för bensin och diesel från 6 till 10 procent för perioden den 1 juli 2025 till den 31 december 2026 och att nivåerna för 2027–2030 ska vara 10 procent. Utskottet välkomnar att reduktionsplikten för bensin och diesel till viss del ska kunna uppfyllas genom utsläppsminskningar från leverans av fossilfri el från publika laddningsstationer. Utskottet ställer sig även positiv till reglerna om att överskott av utsläppsminskningar som har uppstått genom leverans av fossilfri el ska kunna överlåtas till någon annan som därefter får använda det för att uppfylla sin reduktionsplikt.

Utskottet noterar att Styrmedelsutredningen har i uppdrag att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av ESR-förordningen i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 och de EU-rättsliga åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Styrmedelsutredningen ska bl.a. lämna förslag om hur reduktionsplikten bör utvecklas. När det gäller frågan om utsläppshandelssystem och övriga åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp kan nämnas att utredningen ska analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås. Uppdraget omfattar även frågorna om en eventuell övergång till EU-standarden för bensin och diesel och om nivån på reduktionspliktsavgiften. Utskottet välkomnar att regeringen kommer att ta ställning till vilka eventuella ytterligare åtgärder som kan bli aktuella för att fasa ut fossila bränslen när utredningen har redovisat sitt uppdrag.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta några initiativ med anledning av förslagen i motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 123 och 124, 2024/25:2635 (MP) yrkande 3, 2024/25:3109 (S) yrkande 27, 2024/25:3126 (S) yrkande 80, 2024/25:3169 (C) yrkande 54, 2024/25:3364 (V) yrkande 1, 2024/25:3368 (S) yrkande 1, 2024/25:3372 (C) yrkandena 2 och 4 samt 2024/25:3385 (MP) yrkandena 1–4. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Leverans av fossilfri el som en del av reduktionsplikten

När det gäller frågan om hur elens bidrag till reduktionsplikten ska beräknas har regeringen i propositionen föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om beräkning av energimängden fossilfri el som har levererats från publika laddningsstationer. Regeringen anför att konkreta beräkningsmetoder för utsläppsminskning genom leverans av fossilfri el kommer att framgå av föreskrifter på en lägre normnivå än lag med stöd av bemyndigandena. Inom ramen för det arbetet kan bl.a. frågor om hur elens klimatprestanda ska beräknas behandlas. Utskottet har inget att invända mot denna ordning och avstyrker därför motion 2024/25:3368 (S) yrkande 2.

Reduktionsplikten för flygfotogen

När det gäller krav på flygbränsle kan utskottet konstatera att reglerna om sådana bränslekrav numera är harmoniserade inom EU. Den nationella reduktionsplikten för flygfotogen bör därför, som regeringen föreslår, tas bort. Utskottet är inte berett att nu föreslå ett sådant tillkännagivande om förslag på åtgärder med anledning av den borttagna reduktionsplikten för flygfotogen som efterfrågas i motion 2024/25:3368 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 8. Läs betänkandet

Produktion av biodrivmedel

EU:s styrmedel för fossilfria drivmedel innebär att utsläppen minskar inom hela unionen men bidrar också till att skapa efterfrågan på en växande marknad för fossilfria drivmedel i hela Europa. Som regeringen anförde i klimathandlingsplanen är den europeiska efterfrågan gynnsam för svenska producenter, som ligger långt fram i produktionen och utvecklingen av biobränslen och elektrobränslen. Regeringen bedömde i klimathandlingsplanen att alla fossilfria energislag bör ges goda förutsättningar. Viktiga utgångspunkter är bl.a. att säkra långsiktiga och stabila spelregler för marknaden. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

När det gäller försörjningsförmåga och beredskap för drivmedel omfattas dessa frågor av Bioekonomiutredningens förslag. Utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill framhålla vikten av att fossilfria bränslen framställs på ett hållbart sätt och påminner om att förnybartdirektivet syftar till att främja användningen av hållbar energi från förnybara energikällor och att bidra till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser. I den proposition som nu behandlas föreslår regeringen nya och ändrade hållbarhetskriterier för förnybara bränslen, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen för att genomföra de aktuella ändrade direktiven. Därutöver ska enligt förslaget fler bränslen omfattas av hållbarhetskriterierna. Som framgår av tidigare avsnitt ställer sig utskottet bakom förslagen i propositionen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 122, 2024/25:3071 (MP) yrkande 28, 2024/25:3169 (C) yrkande 53, 2024/25:3364 (V) yrkande 2 och 2024/25:3372 (C) yrkande 3.

Övriga bränslefrågor

När det gäller frågan om klimatdeklarationer framgår det av redovisningen ovan att lagändringar har gjorts bl.a. för att tydligare genomföra EU-direktivet om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Utskottet ser positivt på detta. Energimyndighetens uppföljning av miljöinformation om drivmedel bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller prisskillnader mellan fossila och förnybara bränslen kan nämnas att Bioekonomiutredningen föreslog att ett kompletterande, flexibelt och långsiktigt styrmedel införs i form av intäktsgarantier för tillkommande inhemsk produktion av flytande förnybara drivmedel och mellanprodukter. Utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet. Frågor om styrmedel och fossila bränslen ingår även i Styrmedelsutredningens uppdrag.

Utskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet om syntetiska alternativa bränslen, bl.a. mot bakgrund av det som klimat- och miljöministern anförde i sitt svar på en skriftlig fråga som redovisas ovan. När det gäller drivmedel inom jordbruket har utskottet ingen annan uppfattning är regeringen om nedsättning av koldioxid- och energiskatt på s.k. jordbruksdiesel.

Mot bakgrund av det som har anförts ovan och i avvaktan på pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1164 (KD), 2024/25:1398 (SD) yrkande 9, 2024/25:2947 (C) yrkande 89 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 48 och 61.

Ur avsnittet "Drivmedel" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten samt reduktionspliktsavgiften och ett nationellt utsläppshandelssystem

Utsläppen utanför det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS regleras i ESR-förordningen. Det handlar främst om utsläpp från byggnader, vägtransporter, jordbruk, avfall och mindre industrier. Tillsammans står dessa sektorer för ca 60 procent av EU:s totala utsläpp. För att EU ska nå sitt klimatmål för 2030 måste utsläppen i sektorerna minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsstaterna. Sverige har tillsammans med några andra länder fått det högsta betinget: att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Utskottet konstaterar att reduktionsplikten behöver reformeras för att vi ska uppnå ESR-åtagandet. Som framgår av tidigare avsnitt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att höja reduktionsplikten för bensin och diesel från 6 till 10 procent för perioden den 1 juli 2025 till den 31 december 2026 och att nivåerna för 2027–2030 ska vara 10 procent. Utskottet välkomnar att reduktionsplikten för bensin och diesel till viss del ska kunna uppfyllas genom utsläppsminskningar från leverans av fossilfri el från publika laddningsstationer. Utskottet ställer sig även positiv till reglerna om att överskott av utsläppsminskningar som har uppstått genom leverans av fossilfri el ska kunna överlåtas till någon annan som därefter får använda det för att uppfylla sin reduktionsplikt.

Utskottet noterar att Styrmedelsutredningen har i uppdrag att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av ESR-förordningen i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 och de EU-rättsliga åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Styrmedelsutredningen ska bl.a. lämna förslag om hur reduktionsplikten bör utvecklas. När det gäller frågan om utsläppshandelssystem och övriga åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp kan nämnas att utredningen ska analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås. Uppdraget omfattar även frågorna om en eventuell övergång till EU-standarden för bensin och diesel och om nivån på reduktionspliktsavgiften. Utskottet välkomnar att regeringen kommer att ta ställning till vilka eventuella ytterligare åtgärder som kan bli aktuella för att fasa ut fossila bränslen när utredningen har redovisat sitt uppdrag.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta några initiativ med anledning av förslagen i motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 123 och 124, 2024/25:2635 (MP) yrkande 3, 2024/25:3109 (S) yrkande 27, 2024/25:3126 (S) yrkande 80, 2024/25:3169 (C) yrkande 54, 2024/25:3364 (V) yrkande 1, 2024/25:3368 (S) yrkande 1, 2024/25:3372 (C) yrkandena 2 och 4 samt 2024/25:3385 (MP) yrkandena 1–4. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Leverans av fossilfri el som en del av reduktionsplikten

När det gäller frågan om hur elens bidrag till reduktionsplikten ska beräknas har regeringen i propositionen föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om beräkning av energimängden fossilfri el som har levererats från publika laddningsstationer. Regeringen anför att konkreta beräkningsmetoder för utsläppsminskning genom leverans av fossilfri el kommer att framgå av föreskrifter på en lägre normnivå än lag med stöd av bemyndigandena. Inom ramen för det arbetet kan bl.a. frågor om hur elens klimatprestanda ska beräknas behandlas. Utskottet har inget att invända mot denna ordning och avstyrker därför motion 2024/25:3368 (S) yrkande 2.

Reduktionsplikten för flygfotogen

När det gäller krav på flygbränsle kan utskottet konstatera att reglerna om sådana bränslekrav numera är harmoniserade inom EU. Den nationella reduktionsplikten för flygfotogen bör därför, som regeringen föreslår, tas bort. Utskottet är inte berett att nu föreslå ett sådant tillkännagivande om förslag på åtgärder med anledning av den borttagna reduktionsplikten för flygfotogen som efterfrågas i motion 2024/25:3368 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet