Cirkulär och giftfri ekonomi

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Utskottet ser mycket positivt på att både regeringen och aktuella myndigheter deltar aktivt i de förhandlingsarbeten som pågått och fortfarande pågår på EU-nivå. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan. Utskottet noterar vidare att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi nu har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av den fortsatta beredningen. Därutöver noterar utskottet att målet med meddelandet Given för en ren industri, som kommissionen nyligen presenterade, är att EU 2030 ska bli världsledande inom cirkulär ekonomi. Kommissionen aviserar i meddelandet bl.a. att den ska ta fram en rättsakt om den cirkulära ekonomin, för att snabba på den cirkulära omställningen. Utskottet stöder liksom regeringen kommissionens övergripande ambition i denna fråga och ser fram emot att ta del av kommissionens förslag, som har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:429 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 1 samt 2024/25:2613 (MP) yrkandena 24 och 25 kan lämnas utan åtgärd.

Som utskottet har framhållit tidigare har den offentliga sektorn en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten tagit fram hållbarhetskriterier som främjar en cirkulär ekonomi. Myndigheten har även i samband med ett tidigare regeringsuppdrag vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet ser även positivt på att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling. Med hänvisning till det som anförts finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2519 (C) yrkande 3.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Som utskottet har framhållit tidigare påverkar varor och tjänster miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför den nya ekodesignförordningen som möjliggör krav när det gäller bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, energianvändning, energieffektivitet, vattenanvändning, vatteneffektivitet, möjligheten till återvinning av material och miljöpåverkan. Förordningen omfattar även frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor. Utskottet kommer noga att följa kommissionens fortsatta arbete i enlighet med den nya förordningens reglering. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:1318 (MP) yrkande 16, 2024/25:2486 (C) yrkande 3, 2024/25:2502 (S) yrkandena 4 och 5, 2024/25:3047 (MP) yrkande 27, 2024/25:3109 (S) yrkandena 10 och 34 samt 2024/25:3169 (C) yrkande 42 kan lämnas utan åtgärd.

Krav på produktdesign och livslängd

Utskottet vill återigen framhålla vikten av att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Det är därför positivt att den nya ekodesignförordningen bl.a. omfattar aspekter som beständighet, återanvändbarhet och reparerbarhet. Utskottet ser vidare positivt på det nya direktivet om gemensamma regler för att främja reparation av varor och konstaterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 190.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt peka på att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Vidare har en särskild utredare nyligen lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Slutligen ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat, som bl.a. ska underlätta övergången från avfall till värdefulla returråvaror.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:2502 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2613 (MP) yrkande 26, 2024/25:2934 (M) samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 42, 45 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 11 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Utskottet ser mycket positivt på att både regeringen och aktuella myndigheter deltar aktivt i de förhandlingsarbeten som pågått och fortfarande pågår på EU-nivå. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan. Utskottet noterar vidare att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi nu har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av den fortsatta beredningen. Därutöver noterar utskottet att målet med meddelandet Given för en ren industri, som kommissionen nyligen presenterade, är att EU 2030 ska bli världsledande inom cirkulär ekonomi. Kommissionen aviserar i meddelandet bl.a. att den ska ta fram en rättsakt om den cirkulära ekonomin, för att snabba på den cirkulära omställningen. Utskottet stöder liksom regeringen kommissionens övergripande ambition i denna fråga och ser fram emot att ta del av kommissionens förslag, som har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:429 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 1 samt 2024/25:2613 (MP) yrkandena 24 och 25 kan lämnas utan åtgärd.

Som utskottet har framhållit tidigare har den offentliga sektorn en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten tagit fram hållbarhetskriterier som främjar en cirkulär ekonomi. Myndigheten har även i samband med ett tidigare regeringsuppdrag vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet ser även positivt på att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling. Med hänvisning till det som anförts finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2519 (C) yrkande 3.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Som utskottet har framhållit tidigare påverkar varor och tjänster miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför den nya ekodesignförordningen som möjliggör krav när det gäller bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, energianvändning, energieffektivitet, vattenanvändning, vatteneffektivitet, möjligheten till återvinning av material och miljöpåverkan. Förordningen omfattar även frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor. Utskottet kommer noga att följa kommissionens fortsatta arbete i enlighet med den nya förordningens reglering. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:1318 (MP) yrkande 16, 2024/25:2486 (C) yrkande 3, 2024/25:2502 (S) yrkandena 4 och 5, 2024/25:3047 (MP) yrkande 27, 2024/25:3109 (S) yrkandena 10 och 34 samt 2024/25:3169 (C) yrkande 42 kan lämnas utan åtgärd.

Krav på produktdesign och livslängd

Utskottet vill återigen framhålla vikten av att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Det är därför positivt att den nya ekodesignförordningen bl.a. omfattar aspekter som beständighet, återanvändbarhet och reparerbarhet. Utskottet ser vidare positivt på det nya direktivet om gemensamma regler för att främja reparation av varor och konstaterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 190.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt peka på att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Vidare har en särskild utredare nyligen lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Slutligen ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat, som bl.a. ska underlätta övergången från avfall till värdefulla returråvaror.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:2502 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2613 (MP) yrkande 26, 2024/25:2934 (M) samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 42, 45 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 11 och 23. Läs betänkandet

Cirkulär hantering av förpackningar

Den nya förpackningsförordningen utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym, för att undvika onödiga förpackningar. I sammanhanget ska framhållas att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletteringar och anpassningar av svensk rätt till förpackningsförordningen. Utskottet noterar att myndigheten i detta arbete bl.a. ska beakta hur genomförande över miniminivån kan undvikas, hur omotiverade regelbördor kan motverkas och att kostnaderna för företag och myndigheter inte ökar mer än nödvändigt. För att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:113 (SD) och 2024/25:1398 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Den 1 januari 2023 trädde nya regler om nedskräpningsavgifter i kraft. Avgifterna omfattar bl.a. förpackningar och innebär att förpackningsproducenter ska stå kostnaden för att städa upp förpackningar som skräpar ned. Utskottet anser att motion 2024/25:3109 (S) yrkande 38 därmed i huvudsak kan anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag underlåter att anmäla sig kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet noterar att Naturvårdsverket avser att öka tillsynen över producentansvaret och att myndighetens hemställan om nya nivåer på tillsynsavgifter för producentansvaret bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att motionerna 2024/25:1085 (M) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3109 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande om ett gemensamt pantsystem i hela Norden. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 5.

Cirkularitet inom byggsektorn

Bygg- och fastighetssektorn har en stor klimatpåverkan och det finns behov av ytterligare insatser inom denna sektor för att ställa om den till en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut denna sektor som prioriterad. Utskottet konstaterar vidare att det i avfallsförordningen ställs krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall, vilket är grundläggande för att möjliggöra återanvändning och återvinning av sådant material. Boverket har även nyligen redovisat ett regeringsuppdrag med förslag för en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkandena 32, 35 och 36 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 2.

Cirkulär hantering av textilier

Som utskottet tidigare framhållit utgör produktionen av textilier med primära råvaror en mycket stor belastning på miljön och klimatet. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som redan har vidtagits i detta syfte, bl.a. kravet på separat insamling av textilier, som är ett viktigt steg på vägen mot en mer cirkulär hantering av textilier. Det är vidare mycket positivt att en överenskommelse nu synes ha nåtts inom EU när det gäller ett producentansvar för textilier. Som klimat- och miljöministern har framfört är det av yttersta vikt att vi får ett system som fungerar i praktiken och som säkerställer att den textil som samlas in kan användas på bästa sätt. I avvaktan på att den nya regleringen om ett producentansvar på EU-nivå antas anser utskottet att motionerna 2024/25:774 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 5 och 2024/25:3109 (S) yrkande 36 bör lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av metaller och mineral

Utskottet har tidigare behandlat ett likalydande yrkande om ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik. Utskottet pekade då på att förordningen om producentansvar som trädde i kraft 2023 innehåller bestämmelser om ett utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Utskottet ansåg att motionen kunde lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:3109 (S) yrkande 35.

När det i övrigt gäller åtgärder för att öka återvinningen av metaller och mineral ser utskottet positivt på att regeringen lyfter denna fråga i sin klimathandlingsplan. Liksom regeringen anser utskottet att en trygg och hållbar råvaruförsörjning för svenska företag bör säkras och den cirkulära användningen av innovationskritiska metaller och mineral stärkas. Utskottet välkomnar därför den satsning på forskning och innovation inom gruvområdet som regeringen presenterar i forskningspropositionen och noterar att satsningen omfattar frågor om sekundär utvinning och återvinning. Därutöver vill utskottet framhålla att den nya EU-förordningen om kritiska råmaterial innehåller både riktmärken för återvinning och ett krav på att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella program som innehåller åtgärder för cirkularitet av kritiska råmaterial. Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett sådant nationellt program. Utskottet ser fram emot att ta del av myndighetens förslag. Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1329 (MP) yrkande 2, 2024/25:1457 (SD) yrkande 17, 2024/25:2613 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3136 (S) yrkande 21 kan lämnas utan åtgärd.

Övriga frågor om återanvändning och återvinning

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9 och 16. Läs betänkandet

Cirkulär hantering av förpackningar

Den nya förpackningsförordningen utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym, för att undvika onödiga förpackningar. I sammanhanget ska framhållas att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletteringar och anpassningar av svensk rätt till förpackningsförordningen. Utskottet noterar att myndigheten i detta arbete bl.a. ska beakta hur genomförande över miniminivån kan undvikas, hur omotiverade regelbördor kan motverkas och att kostnaderna för företag och myndigheter inte ökar mer än nödvändigt. För att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:113 (SD) och 2024/25:1398 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Den 1 januari 2023 trädde nya regler om nedskräpningsavgifter i kraft. Avgifterna omfattar bl.a. förpackningar och innebär att förpackningsproducenter ska stå kostnaden för att städa upp förpackningar som skräpar ned. Utskottet anser att motion 2024/25:3109 (S) yrkande 38 därmed i huvudsak kan anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag underlåter att anmäla sig kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet noterar att Naturvårdsverket avser att öka tillsynen över producentansvaret och att myndighetens hemställan om nya nivåer på tillsynsavgifter för producentansvaret bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att motionerna 2024/25:1085 (M) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3109 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande om ett gemensamt pantsystem i hela Norden. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 5.

Cirkularitet inom byggsektorn

Bygg- och fastighetssektorn har en stor klimatpåverkan och det finns behov av ytterligare insatser inom denna sektor för att ställa om den till en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut denna sektor som prioriterad. Utskottet konstaterar vidare att det i avfallsförordningen ställs krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall, vilket är grundläggande för att möjliggöra återanvändning och återvinning av sådant material. Boverket har även nyligen redovisat ett regeringsuppdrag med förslag för en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkandena 32, 35 och 36 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 2.

Cirkulär hantering av textilier

Som utskottet tidigare framhållit utgör produktionen av textilier med primära råvaror en mycket stor belastning på miljön och klimatet. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som redan har vidtagits i detta syfte, bl.a. kravet på separat insamling av textilier, som är ett viktigt steg på vägen mot en mer cirkulär hantering av textilier. Det är vidare mycket positivt att en överenskommelse nu synes ha nåtts inom EU när det gäller ett producentansvar för textilier. Som klimat- och miljöministern har framfört är det av yttersta vikt att vi får ett system som fungerar i praktiken och som säkerställer att den textil som samlas in kan användas på bästa sätt. I avvaktan på att den nya regleringen om ett producentansvar på EU-nivå antas anser utskottet att motionerna 2024/25:774 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 5 och 2024/25:3109 (S) yrkande 36 bör lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av metaller och mineral

Utskottet har tidigare behandlat ett likalydande yrkande om ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik. Utskottet pekade då på att förordningen om producentansvar som trädde i kraft 2023 innehåller bestämmelser om ett utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Utskottet ansåg att motionen kunde lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:3109 (S) yrkande 35.

När det i övrigt gäller åtgärder för att öka återvinningen av metaller och mineral ser utskottet positivt på att regeringen lyfter denna fråga i sin klimathandlingsplan. Liksom regeringen anser utskottet att en trygg och hållbar råvaruförsörjning för svenska företag bör säkras och den cirkulära användningen av innovationskritiska metaller och mineral stärkas. Utskottet välkomnar därför den satsning på forskning och innovation inom gruvområdet som regeringen presenterar i forskningspropositionen och noterar att satsningen omfattar frågor om sekundär utvinning och återvinning. Därutöver vill utskottet framhålla att den nya EU-förordningen om kritiska råmaterial innehåller både riktmärken för återvinning och ett krav på att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella program som innehåller åtgärder för cirkularitet av kritiska råmaterial. Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett sådant nationellt program. Utskottet ser fram emot att ta del av myndighetens förslag. Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1329 (MP) yrkande 2, 2024/25:1457 (SD) yrkande 17, 2024/25:2613 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3136 (S) yrkande 21 kan lämnas utan åtgärd.

Övriga frågor om återanvändning och återvinning

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 8, 9 och 16. Läs betänkandet

Cirkulär hantering av förpackningar

Den nya förpackningsförordningen utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym, för att undvika onödiga förpackningar. I sammanhanget ska framhållas att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletteringar och anpassningar av svensk rätt till förpackningsförordningen. Utskottet noterar att myndigheten i detta arbete bl.a. ska beakta hur genomförande över miniminivån kan undvikas, hur omotiverade regelbördor kan motverkas och att kostnaderna för företag och myndigheter inte ökar mer än nödvändigt. För att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:113 (SD) och 2024/25:1398 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Den 1 januari 2023 trädde nya regler om nedskräpningsavgifter i kraft. Avgifterna omfattar bl.a. förpackningar och innebär att förpackningsproducenter ska stå kostnaden för att städa upp förpackningar som skräpar ned. Utskottet anser att motion 2024/25:3109 (S) yrkande 38 därmed i huvudsak kan anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag underlåter att anmäla sig kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet noterar att Naturvårdsverket avser att öka tillsynen över producentansvaret och att myndighetens hemställan om nya nivåer på tillsynsavgifter för producentansvaret bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att motionerna 2024/25:1085 (M) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3109 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande om ett gemensamt pantsystem i hela Norden. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 5.

Cirkularitet inom byggsektorn

Bygg- och fastighetssektorn har en stor klimatpåverkan och det finns behov av ytterligare insatser inom denna sektor för att ställa om den till en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut denna sektor som prioriterad. Utskottet konstaterar vidare att det i avfallsförordningen ställs krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall, vilket är grundläggande för att möjliggöra återanvändning och återvinning av sådant material. Boverket har även nyligen redovisat ett regeringsuppdrag med förslag för en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkandena 32, 35 och 36 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 2.

Cirkulär hantering av textilier

Som utskottet tidigare framhållit utgör produktionen av textilier med primära råvaror en mycket stor belastning på miljön och klimatet. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som redan har vidtagits i detta syfte, bl.a. kravet på separat insamling av textilier, som är ett viktigt steg på vägen mot en mer cirkulär hantering av textilier. Det är vidare mycket positivt att en överenskommelse nu synes ha nåtts inom EU när det gäller ett producentansvar för textilier. Som klimat- och miljöministern har framfört är det av yttersta vikt att vi får ett system som fungerar i praktiken och som säkerställer att den textil som samlas in kan användas på bästa sätt. I avvaktan på att den nya regleringen om ett producentansvar på EU-nivå antas anser utskottet att motionerna 2024/25:774 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 5 och 2024/25:3109 (S) yrkande 36 bör lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av metaller och mineral

Utskottet har tidigare behandlat ett likalydande yrkande om ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik. Utskottet pekade då på att förordningen om producentansvar som trädde i kraft 2023 innehåller bestämmelser om ett utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Utskottet ansåg att motionen kunde lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:3109 (S) yrkande 35.

När det i övrigt gäller åtgärder för att öka återvinningen av metaller och mineral ser utskottet positivt på att regeringen lyfter denna fråga i sin klimathandlingsplan. Liksom regeringen anser utskottet att en trygg och hållbar råvaruförsörjning för svenska företag bör säkras och den cirkulära användningen av innovationskritiska metaller och mineral stärkas. Utskottet välkomnar därför den satsning på forskning och innovation inom gruvområdet som regeringen presenterar i forskningspropositionen och noterar att satsningen omfattar frågor om sekundär utvinning och återvinning. Därutöver vill utskottet framhålla att den nya EU-förordningen om kritiska råmaterial innehåller både riktmärken för återvinning och ett krav på att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella program som innehåller åtgärder för cirkularitet av kritiska råmaterial. Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett sådant nationellt program. Utskottet ser fram emot att ta del av myndighetens förslag. Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1329 (MP) yrkande 2, 2024/25:1457 (SD) yrkande 17, 2024/25:2613 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3136 (S) yrkande 21 kan lämnas utan åtgärd.

Övriga frågor om återanvändning och återvinning

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 8, 9 och 16. Läs betänkandet

Cirkulär hantering av förpackningar

Den nya förpackningsförordningen utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym, för att undvika onödiga förpackningar. I sammanhanget ska framhållas att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletteringar och anpassningar av svensk rätt till förpackningsförordningen. Utskottet noterar att myndigheten i detta arbete bl.a. ska beakta hur genomförande över miniminivån kan undvikas, hur omotiverade regelbördor kan motverkas och att kostnaderna för företag och myndigheter inte ökar mer än nödvändigt. För att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:113 (SD) och 2024/25:1398 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Den 1 januari 2023 trädde nya regler om nedskräpningsavgifter i kraft. Avgifterna omfattar bl.a. förpackningar och innebär att förpackningsproducenter ska stå kostnaden för att städa upp förpackningar som skräpar ned. Utskottet anser att motion 2024/25:3109 (S) yrkande 38 därmed i huvudsak kan anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag underlåter att anmäla sig kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet noterar att Naturvårdsverket avser att öka tillsynen över producentansvaret och att myndighetens hemställan om nya nivåer på tillsynsavgifter för producentansvaret bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att motionerna 2024/25:1085 (M) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3109 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande om ett gemensamt pantsystem i hela Norden. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 5.

Cirkularitet inom byggsektorn

Bygg- och fastighetssektorn har en stor klimatpåverkan och det finns behov av ytterligare insatser inom denna sektor för att ställa om den till en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut denna sektor som prioriterad. Utskottet konstaterar vidare att det i avfallsförordningen ställs krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall, vilket är grundläggande för att möjliggöra återanvändning och återvinning av sådant material. Boverket har även nyligen redovisat ett regeringsuppdrag med förslag för en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkandena 32, 35 och 36 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 2.

Cirkulär hantering av textilier

Som utskottet tidigare framhållit utgör produktionen av textilier med primära råvaror en mycket stor belastning på miljön och klimatet. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som redan har vidtagits i detta syfte, bl.a. kravet på separat insamling av textilier, som är ett viktigt steg på vägen mot en mer cirkulär hantering av textilier. Det är vidare mycket positivt att en överenskommelse nu synes ha nåtts inom EU när det gäller ett producentansvar för textilier. Som klimat- och miljöministern har framfört är det av yttersta vikt att vi får ett system som fungerar i praktiken och som säkerställer att den textil som samlas in kan användas på bästa sätt. I avvaktan på att den nya regleringen om ett producentansvar på EU-nivå antas anser utskottet att motionerna 2024/25:774 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 5 och 2024/25:3109 (S) yrkande 36 bör lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av metaller och mineral

Utskottet har tidigare behandlat ett likalydande yrkande om ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik. Utskottet pekade då på att förordningen om producentansvar som trädde i kraft 2023 innehåller bestämmelser om ett utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Utskottet ansåg att motionen kunde lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:3109 (S) yrkande 35.

När det i övrigt gäller åtgärder för att öka återvinningen av metaller och mineral ser utskottet positivt på att regeringen lyfter denna fråga i sin klimathandlingsplan. Liksom regeringen anser utskottet att en trygg och hållbar råvaruförsörjning för svenska företag bör säkras och den cirkulära användningen av innovationskritiska metaller och mineral stärkas. Utskottet välkomnar därför den satsning på forskning och innovation inom gruvområdet som regeringen presenterar i forskningspropositionen och noterar att satsningen omfattar frågor om sekundär utvinning och återvinning. Därutöver vill utskottet framhålla att den nya EU-förordningen om kritiska råmaterial innehåller både riktmärken för återvinning och ett krav på att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella program som innehåller åtgärder för cirkularitet av kritiska råmaterial. Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett sådant nationellt program. Utskottet ser fram emot att ta del av myndighetens förslag. Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1329 (MP) yrkande 2, 2024/25:1457 (SD) yrkande 17, 2024/25:2613 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3136 (S) yrkande 21 kan lämnas utan åtgärd.

Övriga frågor om återanvändning och återvinning

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 9 och 16. Läs betänkandet

Övergripande frågor om avfall

Som utskottet har framhållit tidigare kan avfall vara värdefullt att använda vidare som en resurs. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli en resurs. Avgörande för frågan om ett avfall har upphört att vara avfall är de s.k. end of waste-kriterierna. Av redovisningen ovan framgår att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall. Av EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi framgår även att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att ta fram ytterligare EU-omfattande kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Utskottet konstaterar vidare att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor kan klassas som en resurs har utretts av Naturvårdsverket och att myndighetens redovisning bereds inom Regeringskansliet. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkande 33, 2024/25:2519 (C) yrkande 9, 2024/25:2613 (MP) yrkande 88 och 2024/25:2822 (M) lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Utskottet hänvisade då till att kommunerna den 1 januari 2024 övertog det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall, att förpackningsförordningen innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall och att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och producenterna följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna. Utskottet noterar vidare att det inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria som bl.a. berör frågor om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ till regelförändringar på området. Motionerna 2024/25:2519 (C) yrkande 4 och 2024/25:3109 (S) yrkande 37 avstyrks.

Deponier och avfallsverksamhet

När det gäller frågan om skadestånd och företag som brutit mot avfallsreglerna konstaterar utskottet att den svenska regleringen i 10 kap. miljöbalken utgår från principen om att förorenaren betalar och att det därutöver även finns regler om skadestånd i 32 kap. miljöbalken. Motion 2024/25:797 (C) yrkande 2 avstyrks därmed i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller övriga yrkanden har utskottet tidigare behandlat och avstyrkt liknande yrkanden, bl.a. med hänvisning till gällande reglering om säkerhet och ansvar för föroreningsskador samt pågående arbete när det gäller miljöbrottslighet. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:4 (SD) yrkandena 1–6, 2024/25:797 (C) yrkande 1, 2024/25:1398 (SD) yrkande 14 och 2024/25:2756 (M).

Brottslighet inom avfallsområdet

Som utskottet har framhållit tidigare är illegal avfallshantering ett växande problem. Utskottet välkomnar därför det breda arbete som pågår inom detta område. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2025 för att motverka avfallsbrottslighet. Vidare har Miljöstraffrättsutredningen nu överlämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens förslag ger stärkta möjligheter att komma till rätta med avfallsbrottsligheten och betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar även förslagen i promemorian om reformering av avfallslagstiftningen som bl.a. syftar till att stärka tillsynen inom avfallsområdet. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1398 (SD) yrkande 13, 2024/25:3109 (S) yrkandena 49–51 och 2024/25:3170 (C) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att regleringen i fråga om nedskräpning skärptes 2022 i och med att straffriheten för ringa brott togs bort. Utskottet finner inte skäl att för närvarande föreslå några ändringar av denna reglering och avstyrker motion 2024/25:2665 (M).

Övriga frågor om avfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om miljöfarligt avfall, grovavfall och båtklubbar. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:484 (C), 2024/25:2671 (M) och 2024/25:2762 (M).

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Utskottet ser mycket positivt på att både regeringen och aktuella myndigheter deltar aktivt i de förhandlingsarbeten som pågått och fortfarande pågår på EU-nivå. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan. Utskottet noterar vidare att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi nu har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av den fortsatta beredningen. Därutöver noterar utskottet att målet med meddelandet Given för en ren industri, som kommissionen nyligen presenterade, är att EU 2030 ska bli världsledande inom cirkulär ekonomi. Kommissionen aviserar i meddelandet bl.a. att den ska ta fram en rättsakt om den cirkulära ekonomin, för att snabba på den cirkulära omställningen. Utskottet stöder liksom regeringen kommissionens övergripande ambition i denna fråga och ser fram emot att ta del av kommissionens förslag, som har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:429 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 1 samt 2024/25:2613 (MP) yrkandena 24 och 25 kan lämnas utan åtgärd.

Som utskottet har framhållit tidigare har den offentliga sektorn en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten tagit fram hållbarhetskriterier som främjar en cirkulär ekonomi. Myndigheten har även i samband med ett tidigare regeringsuppdrag vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet ser även positivt på att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling. Med hänvisning till det som anförts finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2519 (C) yrkande 3.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Som utskottet har framhållit tidigare påverkar varor och tjänster miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför den nya ekodesignförordningen som möjliggör krav när det gäller bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, energianvändning, energieffektivitet, vattenanvändning, vatteneffektivitet, möjligheten till återvinning av material och miljöpåverkan. Förordningen omfattar även frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor. Utskottet kommer noga att följa kommissionens fortsatta arbete i enlighet med den nya förordningens reglering. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:1318 (MP) yrkande 16, 2024/25:2486 (C) yrkande 3, 2024/25:2502 (S) yrkandena 4 och 5, 2024/25:3047 (MP) yrkande 27, 2024/25:3109 (S) yrkandena 10 och 34 samt 2024/25:3169 (C) yrkande 42 kan lämnas utan åtgärd.

Krav på produktdesign och livslängd

Utskottet vill återigen framhålla vikten av att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Det är därför positivt att den nya ekodesignförordningen bl.a. omfattar aspekter som beständighet, återanvändbarhet och reparerbarhet. Utskottet ser vidare positivt på det nya direktivet om gemensamma regler för att främja reparation av varor och konstaterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 190.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt peka på att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Vidare har en särskild utredare nyligen lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Slutligen ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat, som bl.a. ska underlätta övergången från avfall till värdefulla returråvaror.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:2502 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2613 (MP) yrkande 26, 2024/25:2934 (M) samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 42, 45 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 23. Läs betänkandet

Övergripande frågor om avfall

Som utskottet har framhållit tidigare kan avfall vara värdefullt att använda vidare som en resurs. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli en resurs. Avgörande för frågan om ett avfall har upphört att vara avfall är de s.k. end of waste-kriterierna. Av redovisningen ovan framgår att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall. Av EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi framgår även att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att ta fram ytterligare EU-omfattande kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Utskottet konstaterar vidare att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor kan klassas som en resurs har utretts av Naturvårdsverket och att myndighetens redovisning bereds inom Regeringskansliet. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkande 33, 2024/25:2519 (C) yrkande 9, 2024/25:2613 (MP) yrkande 88 och 2024/25:2822 (M) lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Utskottet hänvisade då till att kommunerna den 1 januari 2024 övertog det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall, att förpackningsförordningen innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall och att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och producenterna följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna. Utskottet noterar vidare att det inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria som bl.a. berör frågor om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ till regelförändringar på området. Motionerna 2024/25:2519 (C) yrkande 4 och 2024/25:3109 (S) yrkande 37 avstyrks.

Deponier och avfallsverksamhet

När det gäller frågan om skadestånd och företag som brutit mot avfallsreglerna konstaterar utskottet att den svenska regleringen i 10 kap. miljöbalken utgår från principen om att förorenaren betalar och att det därutöver även finns regler om skadestånd i 32 kap. miljöbalken. Motion 2024/25:797 (C) yrkande 2 avstyrks därmed i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller övriga yrkanden har utskottet tidigare behandlat och avstyrkt liknande yrkanden, bl.a. med hänvisning till gällande reglering om säkerhet och ansvar för föroreningsskador samt pågående arbete när det gäller miljöbrottslighet. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:4 (SD) yrkandena 1–6, 2024/25:797 (C) yrkande 1, 2024/25:1398 (SD) yrkande 14 och 2024/25:2756 (M).

Brottslighet inom avfallsområdet

Som utskottet har framhållit tidigare är illegal avfallshantering ett växande problem. Utskottet välkomnar därför det breda arbete som pågår inom detta område. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2025 för att motverka avfallsbrottslighet. Vidare har Miljöstraffrättsutredningen nu överlämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens förslag ger stärkta möjligheter att komma till rätta med avfallsbrottsligheten och betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar även förslagen i promemorian om reformering av avfallslagstiftningen som bl.a. syftar till att stärka tillsynen inom avfallsområdet. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1398 (SD) yrkande 13, 2024/25:3109 (S) yrkandena 49–51 och 2024/25:3170 (C) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att regleringen i fråga om nedskräpning skärptes 2022 i och med att straffriheten för ringa brott togs bort. Utskottet finner inte skäl att för närvarande föreslå några ändringar av denna reglering och avstyrker motion 2024/25:2665 (M).

Övriga frågor om avfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om miljöfarligt avfall, grovavfall och båtklubbar. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:484 (C), 2024/25:2671 (M) och 2024/25:2762 (M).

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 13 och 14. Läs betänkandet

Övergripande frågor om avfall

Som utskottet har framhållit tidigare kan avfall vara värdefullt att använda vidare som en resurs. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli en resurs. Avgörande för frågan om ett avfall har upphört att vara avfall är de s.k. end of waste-kriterierna. Av redovisningen ovan framgår att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall. Av EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi framgår även att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att ta fram ytterligare EU-omfattande kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Utskottet konstaterar vidare att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor kan klassas som en resurs har utretts av Naturvårdsverket och att myndighetens redovisning bereds inom Regeringskansliet. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkande 33, 2024/25:2519 (C) yrkande 9, 2024/25:2613 (MP) yrkande 88 och 2024/25:2822 (M) lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Utskottet hänvisade då till att kommunerna den 1 januari 2024 övertog det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall, att förpackningsförordningen innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall och att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och producenterna följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna. Utskottet noterar vidare att det inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria som bl.a. berör frågor om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ till regelförändringar på området. Motionerna 2024/25:2519 (C) yrkande 4 och 2024/25:3109 (S) yrkande 37 avstyrks.

Deponier och avfallsverksamhet

När det gäller frågan om skadestånd och företag som brutit mot avfallsreglerna konstaterar utskottet att den svenska regleringen i 10 kap. miljöbalken utgår från principen om att förorenaren betalar och att det därutöver även finns regler om skadestånd i 32 kap. miljöbalken. Motion 2024/25:797 (C) yrkande 2 avstyrks därmed i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller övriga yrkanden har utskottet tidigare behandlat och avstyrkt liknande yrkanden, bl.a. med hänvisning till gällande reglering om säkerhet och ansvar för föroreningsskador samt pågående arbete när det gäller miljöbrottslighet. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:4 (SD) yrkandena 1–6, 2024/25:797 (C) yrkande 1, 2024/25:1398 (SD) yrkande 14 och 2024/25:2756 (M).

Brottslighet inom avfallsområdet

Som utskottet har framhållit tidigare är illegal avfallshantering ett växande problem. Utskottet välkomnar därför det breda arbete som pågår inom detta område. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2025 för att motverka avfallsbrottslighet. Vidare har Miljöstraffrättsutredningen nu överlämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens förslag ger stärkta möjligheter att komma till rätta med avfallsbrottsligheten och betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar även förslagen i promemorian om reformering av avfallslagstiftningen som bl.a. syftar till att stärka tillsynen inom avfallsområdet. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1398 (SD) yrkande 13, 2024/25:3109 (S) yrkandena 49–51 och 2024/25:3170 (C) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att regleringen i fråga om nedskräpning skärptes 2022 i och med att straffriheten för ringa brott togs bort. Utskottet finner inte skäl att för närvarande föreslå några ändringar av denna reglering och avstyrker motion 2024/25:2665 (M).

Övriga frågor om avfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om miljöfarligt avfall, grovavfall och båtklubbar. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:484 (C), 2024/25:2671 (M) och 2024/25:2762 (M).

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 12 och 14. Läs betänkandet

Övergripande frågor om avfall

Som utskottet har framhållit tidigare kan avfall vara värdefullt att använda vidare som en resurs. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli en resurs. Avgörande för frågan om ett avfall har upphört att vara avfall är de s.k. end of waste-kriterierna. Av redovisningen ovan framgår att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall. Av EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi framgår även att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att ta fram ytterligare EU-omfattande kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Utskottet konstaterar vidare att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor kan klassas som en resurs har utretts av Naturvårdsverket och att myndighetens redovisning bereds inom Regeringskansliet. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkande 33, 2024/25:2519 (C) yrkande 9, 2024/25:2613 (MP) yrkande 88 och 2024/25:2822 (M) lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Utskottet hänvisade då till att kommunerna den 1 januari 2024 övertog det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall, att förpackningsförordningen innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall och att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och producenterna följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna. Utskottet noterar vidare att det inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria som bl.a. berör frågor om kommunalt avfall och verksamhetsavfall. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ till regelförändringar på området. Motionerna 2024/25:2519 (C) yrkande 4 och 2024/25:3109 (S) yrkande 37 avstyrks.

Deponier och avfallsverksamhet

När det gäller frågan om skadestånd och företag som brutit mot avfallsreglerna konstaterar utskottet att den svenska regleringen i 10 kap. miljöbalken utgår från principen om att förorenaren betalar och att det därutöver även finns regler om skadestånd i 32 kap. miljöbalken. Motion 2024/25:797 (C) yrkande 2 avstyrks därmed i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller övriga yrkanden har utskottet tidigare behandlat och avstyrkt liknande yrkanden, bl.a. med hänvisning till gällande reglering om säkerhet och ansvar för föroreningsskador samt pågående arbete när det gäller miljöbrottslighet. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:4 (SD) yrkandena 1–6, 2024/25:797 (C) yrkande 1, 2024/25:1398 (SD) yrkande 14 och 2024/25:2756 (M).

Brottslighet inom avfallsområdet

Som utskottet har framhållit tidigare är illegal avfallshantering ett växande problem. Utskottet välkomnar därför det breda arbete som pågår inom detta område. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2025 för att motverka avfallsbrottslighet. Vidare har Miljöstraffrättsutredningen nu överlämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens förslag ger stärkta möjligheter att komma till rätta med avfallsbrottsligheten och betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar även förslagen i promemorian om reformering av avfallslagstiftningen som bl.a. syftar till att stärka tillsynen inom avfallsområdet. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1398 (SD) yrkande 13, 2024/25:3109 (S) yrkandena 49–51 och 2024/25:3170 (C) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att regleringen i fråga om nedskräpning skärptes 2022 i och med att straffriheten för ringa brott togs bort. Utskottet finner inte skäl att för närvarande föreslå några ändringar av denna reglering och avstyrker motion 2024/25:2665 (M).

Övriga frågor om avfall

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om miljöfarligt avfall, grovavfall och båtklubbar. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:484 (C), 2024/25:2671 (M) och 2024/25:2762 (M).

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Cirkulär hantering av förpackningar

Den nya förpackningsförordningen utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym, för att undvika onödiga förpackningar. I sammanhanget ska framhållas att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletteringar och anpassningar av svensk rätt till förpackningsförordningen. Utskottet noterar att myndigheten i detta arbete bl.a. ska beakta hur genomförande över miniminivån kan undvikas, hur omotiverade regelbördor kan motverkas och att kostnaderna för företag och myndigheter inte ökar mer än nödvändigt. För att inte föregripa det arbete som pågår, anser utskottet att motionerna 2024/25:113 (SD) och 2024/25:1398 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Den 1 januari 2023 trädde nya regler om nedskräpningsavgifter i kraft. Avgifterna omfattar bl.a. förpackningar och innebär att förpackningsproducenter ska stå kostnaden för att städa upp förpackningar som skräpar ned. Utskottet anser att motion 2024/25:3109 (S) yrkande 38 därmed i huvudsak kan anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag underlåter att anmäla sig kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet noterar att Naturvårdsverket avser att öka tillsynen över producentansvaret och att myndighetens hemställan om nya nivåer på tillsynsavgifter för producentansvaret bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att motionerna 2024/25:1085 (M) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3109 (S) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande om ett gemensamt pantsystem i hela Norden. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 5.

Cirkularitet inom byggsektorn

Bygg- och fastighetssektorn har en stor klimatpåverkan och det finns behov av ytterligare insatser inom denna sektor för att ställa om den till en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut denna sektor som prioriterad. Utskottet konstaterar vidare att det i avfallsförordningen ställs krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall, vilket är grundläggande för att möjliggöra återanvändning och återvinning av sådant material. Boverket har även nyligen redovisat ett regeringsuppdrag med förslag för en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1753 (MP) yrkandena 32, 35 och 36 samt 2024/25:2648 (SD) yrkande 2.

Cirkulär hantering av textilier

Som utskottet tidigare framhållit utgör produktionen av textilier med primära råvaror en mycket stor belastning på miljön och klimatet. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som redan har vidtagits i detta syfte, bl.a. kravet på separat insamling av textilier, som är ett viktigt steg på vägen mot en mer cirkulär hantering av textilier. Det är vidare mycket positivt att en överenskommelse nu synes ha nåtts inom EU när det gäller ett producentansvar för textilier. Som klimat- och miljöministern har framfört är det av yttersta vikt att vi får ett system som fungerar i praktiken och som säkerställer att den textil som samlas in kan användas på bästa sätt. I avvaktan på att den nya regleringen om ett producentansvar på EU-nivå antas anser utskottet att motionerna 2024/25:774 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 5 och 2024/25:3109 (S) yrkande 36 bör lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av metaller och mineral

Utskottet har tidigare behandlat ett likalydande yrkande om ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik. Utskottet pekade då på att förordningen om producentansvar som trädde i kraft 2023 innehåller bestämmelser om ett utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Utskottet ansåg att motionen kunde lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:3109 (S) yrkande 35.

När det i övrigt gäller åtgärder för att öka återvinningen av metaller och mineral ser utskottet positivt på att regeringen lyfter denna fråga i sin klimathandlingsplan. Liksom regeringen anser utskottet att en trygg och hållbar råvaruförsörjning för svenska företag bör säkras och den cirkulära användningen av innovationskritiska metaller och mineral stärkas. Utskottet välkomnar därför den satsning på forskning och innovation inom gruvområdet som regeringen presenterar i forskningspropositionen och noterar att satsningen omfattar frågor om sekundär utvinning och återvinning. Därutöver vill utskottet framhålla att den nya EU-förordningen om kritiska råmaterial innehåller både riktmärken för återvinning och ett krav på att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella program som innehåller åtgärder för cirkularitet av kritiska råmaterial. Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett sådant nationellt program. Utskottet ser fram emot att ta del av myndighetens förslag. Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1329 (MP) yrkande 2, 2024/25:1457 (SD) yrkande 17, 2024/25:2613 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3136 (S) yrkande 21 kan lämnas utan åtgärd.

Övriga frågor om återanvändning och återvinning

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 19, 20, 21, 22, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 18, 20, 21, 22, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 18, 19, 21, 22, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 18, 19, 20, 22, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 18, 19, 20, 21, 24, 28 och 33. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Utskottet ser mycket positivt på att både regeringen och aktuella myndigheter deltar aktivt i de förhandlingsarbeten som pågått och fortfarande pågår på EU-nivå. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan. Utskottet noterar vidare att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi nu har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av den fortsatta beredningen. Därutöver noterar utskottet att målet med meddelandet Given för en ren industri, som kommissionen nyligen presenterade, är att EU 2030 ska bli världsledande inom cirkulär ekonomi. Kommissionen aviserar i meddelandet bl.a. att den ska ta fram en rättsakt om den cirkulära ekonomin, för att snabba på den cirkulära omställningen. Utskottet stöder liksom regeringen kommissionens övergripande ambition i denna fråga och ser fram emot att ta del av kommissionens förslag, som har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2024/25:429 (S), 2024/25:2519 (C) yrkande 1 samt 2024/25:2613 (MP) yrkandena 24 och 25 kan lämnas utan åtgärd.

Som utskottet har framhållit tidigare har den offentliga sektorn en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten tagit fram hållbarhetskriterier som främjar en cirkulär ekonomi. Myndigheten har även i samband med ett tidigare regeringsuppdrag vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet ser även positivt på att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling. Med hänvisning till det som anförts finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2519 (C) yrkande 3.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Som utskottet har framhållit tidigare påverkar varor och tjänster miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför den nya ekodesignförordningen som möjliggör krav när det gäller bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, energianvändning, energieffektivitet, vattenanvändning, vatteneffektivitet, möjligheten till återvinning av material och miljöpåverkan. Förordningen omfattar även frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor. Utskottet kommer noga att följa kommissionens fortsatta arbete i enlighet med den nya förordningens reglering. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:1318 (MP) yrkande 16, 2024/25:2486 (C) yrkande 3, 2024/25:2502 (S) yrkandena 4 och 5, 2024/25:3047 (MP) yrkande 27, 2024/25:3109 (S) yrkandena 10 och 34 samt 2024/25:3169 (C) yrkande 42 kan lämnas utan åtgärd.

Krav på produktdesign och livslängd

Utskottet vill återigen framhålla vikten av att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Det är därför positivt att den nya ekodesignförordningen bl.a. omfattar aspekter som beständighet, återanvändbarhet och reparerbarhet. Utskottet ser vidare positivt på det nya direktivet om gemensamma regler för att främja reparation av varor och konstaterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 190.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt peka på att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har lämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Vidare har en särskild utredare nyligen lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Slutligen ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat, som bl.a. ska underlätta övergången från avfall till värdefulla returråvaror.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:2502 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2613 (MP) yrkande 26, 2024/25:2934 (M) samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 42, 45 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 11. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 28 och 33. Läs betänkandet

Övergivna och uttjänta båtar

Som utskottet framhållit tidigare är det viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Övergivna båtar och vrak utgör ett problem för havsmiljön och det är viktigt att komma till rätta med denna problematik. Den genomförda satsningen på en skrotningskampanj har varit en viktig del i detta arbete, liksom det regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar som HaV nyligen slutredovisade. HaV har bl.a. föreslagit ett långsiktigt återvinningssystem, tydligare ansvar och befogenheter för kommuner och att frågan om ett producentansvar för fritidsbåtar ska utredas vidare. HaV:s redovisning av uppdraget bereds nu inom Regeringskansliet. För att inte föregripa det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:581 (C) yrkande 2, 2024/25:1016 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1030 (KD), 2024/25:2236 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 169 för närvarande bör lämnas utan åtgärd.

Strandstädning

Som utskottet har anfört tidigare utgör marint skräp, exempelvis övergivna fiskeredskap och plast, ett hot mot de marina ekosystemen. Som framgår av redovisningen ovan har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med detta problem, vilket utskottet ser positivt på. Regeringen har bl.a. infört nya nedskräpningsavgifter och gett HaV i uppdrag att genomföra städinsatser. Vidare har nya regler för mottagning av avfall från fartyg trätt i kraft. Utskottet vill även framhålla att det är möjligt att finansiera insatser som strandstädning både med nationella medel och genom EHFVF. Mot bakgrund av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1005 (C), 2024/25:1372 (SD) yrkande 21, 2024/25:1975 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2978 (SD) yrkande 4.

Ur avsnittet "Marint skräp" i betänkandet, som även gäller punkt 26. Läs betänkandet

Övergivna och uttjänta båtar

Som utskottet framhållit tidigare är det viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Övergivna båtar och vrak utgör ett problem för havsmiljön och det är viktigt att komma till rätta med denna problematik. Den genomförda satsningen på en skrotningskampanj har varit en viktig del i detta arbete, liksom det regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar som HaV nyligen slutredovisade. HaV har bl.a. föreslagit ett långsiktigt återvinningssystem, tydligare ansvar och befogenheter för kommuner och att frågan om ett producentansvar för fritidsbåtar ska utredas vidare. HaV:s redovisning av uppdraget bereds nu inom Regeringskansliet. För att inte föregripa det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:581 (C) yrkande 2, 2024/25:1016 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1030 (KD), 2024/25:2236 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 169 för närvarande bör lämnas utan åtgärd.

Strandstädning

Som utskottet har anfört tidigare utgör marint skräp, exempelvis övergivna fiskeredskap och plast, ett hot mot de marina ekosystemen. Som framgår av redovisningen ovan har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med detta problem, vilket utskottet ser positivt på. Regeringen har bl.a. infört nya nedskräpningsavgifter och gett HaV i uppdrag att genomföra städinsatser. Vidare har nya regler för mottagning av avfall från fartyg trätt i kraft. Utskottet vill även framhålla att det är möjligt att finansiera insatser som strandstädning både med nationella medel och genom EHFVF. Mot bakgrund av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1005 (C), 2024/25:1372 (SD) yrkande 21, 2024/25:1975 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2978 (SD) yrkande 4.

Ur avsnittet "Marint skräp" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om evidensbaserad forskning och helhetsbedömningar och bedömde då att de åtgärder som föreslogs i motionerna i allt väsentligt fick anses tillgodosedda. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1394 (SD) yrkande 1 och 2024/25:2519 (C) yrkande 14.

Av redovisningen ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete, både inom EU och på nationell och internationell nivå, när det gäller en hållbar kemikalieanvändning och användningen av miljöskadliga kemikalier. Utskottet noterar vidare att regeringen i havsmiljöpropositionen i fråga om farliga ämnen föreslog att Sverige även i fortsättningen ska verka aktivt för att EU:s kemikaliestrategi genomförs i dess helhet och utan onödiga dröjsmål och att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Utskottet ställde sig då bakom de förslag och bedömningar som gjordes i propositionen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1766 (S) samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 125 och 140 kan lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att revideringen av Reachförordningen genomförs. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet välkomnar vidare att regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reachförordningen och noterar att inriktningen i arbetet rör en effektivare utfasning av de skadligaste kemikalierna och förbättrade möjligheter till gruppvis hantering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 137 i denna del samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 32 och 33.

Övriga frågor om kemikaliearbetet på EU-nivå

Som utskottet uttalat tidigare är det en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas internationellt och på EU-nivå för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att regeringens åtgärder på området går väl i linje med detta konstaterande och vill återigen framhålla vikten av att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter detta arbete på samma sätt som tidigare och kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet. Mot denna bakgrund finns inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 28, 2024/25:1394 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 20. Motionerna avstyrks.

E-handel

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att Kemikalieinspektionen ska förstärka och prioritera arbetet med att förhindra import av farliga ämnen via e-handel. Vid denna behandling konstaterade utskottet bl.a. att utmaningarna med information, märkning och kontroll relaterade till farligt kemikalieinnehåll, i synnerhet när det gäller internationell e-handel, redan i dag adresseras på flera arenor. Utskottet har liksom tidigare förtroende för att regeringen och Kemikaliemyndigheten även fortsättningsvis har en hög ambitionsnivå i arbetet med dessa frågor, såväl inom EU som på internationell och nationell nivå. Därmed vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:1384 (SD) yrkande 25 och 2024/25:1394 (SD) yrkande 4.

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Det är lika viktigt att det finns effektiva sanktioner att ta till för de överträdelser som görs. Det är därför positivt att Kemikalieinspektionen under en längre tid haft riktade tillsynsinsatser på e-handelsaktörer och även under det senaste året särskilt fokuserat på dropshipping. Utskottet konstaterar vidare att Miljöstraffrättsutredningen nyligen föreslog vissa förändringar när det gäller sanktioneringen av miljöfarlig kemikaliehantering. Förändringarna syftar till att komma till rätta med problemet med att de aktuella överträdelserna sällan leder till straffrättsliga sanktioner. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 15 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att kommissionens förslag till ny unionstullkodex även innefattar ett förslag om att inrätta en europeisk tullmyndighet. Eftersom något beslut ännu inte är fattat i denna fråga anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 17 är för tidigt väckt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Som utskottet har anfört tidigare finns det sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt regleringen av farliga ämnen, däribland PFAS. Det är dock av stor vikt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att översynen av Reachförordningen tas vidare. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vara pådrivande i detta arbete och välkomnar regeringens uppfattning att arbetet med att begränsa PFAS på EU-nivå har tagit ett steg framåt. Utskottet vill i detta avseende bl.a. framhålla att den nya EU-förordningen om förpackningar innehåller ett förbud mot PFAS i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att det införts gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Därutöver noterar utskottet att Sverige, liksom andra medlemsländer i EU, arbetar för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det pågår och har genomförts ett stort antal insatser och regeringsuppdrag när det gäller åtgärdande av förorenade områden, bl.a. för att stärka den nationella samordningen och vägledningen om områden som är förorenade av PFAS. Utskottet vill vidare framhålla att arbetet i det öppna nätverket om PFAS, som samlar ett stort antal aktörer som berörs av PFAS-problematiken, ger goda förutsättningar för kunskapsdelning för att hitta lösningar för att förhindra framtida problem med PFAS.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 30, 31, 32 och 34. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om evidensbaserad forskning och helhetsbedömningar och bedömde då att de åtgärder som föreslogs i motionerna i allt väsentligt fick anses tillgodosedda. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1394 (SD) yrkande 1 och 2024/25:2519 (C) yrkande 14.

Av redovisningen ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete, både inom EU och på nationell och internationell nivå, när det gäller en hållbar kemikalieanvändning och användningen av miljöskadliga kemikalier. Utskottet noterar vidare att regeringen i havsmiljöpropositionen i fråga om farliga ämnen föreslog att Sverige även i fortsättningen ska verka aktivt för att EU:s kemikaliestrategi genomförs i dess helhet och utan onödiga dröjsmål och att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Utskottet ställde sig då bakom de förslag och bedömningar som gjordes i propositionen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1766 (S) samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 125 och 140 kan lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att revideringen av Reachförordningen genomförs. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet välkomnar vidare att regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reachförordningen och noterar att inriktningen i arbetet rör en effektivare utfasning av de skadligaste kemikalierna och förbättrade möjligheter till gruppvis hantering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 137 i denna del samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 32 och 33.

Övriga frågor om kemikaliearbetet på EU-nivå

Som utskottet uttalat tidigare är det en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas internationellt och på EU-nivå för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att regeringens åtgärder på området går väl i linje med detta konstaterande och vill återigen framhålla vikten av att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter detta arbete på samma sätt som tidigare och kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet. Mot denna bakgrund finns inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 28, 2024/25:1394 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 20. Motionerna avstyrks.

E-handel

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att Kemikalieinspektionen ska förstärka och prioritera arbetet med att förhindra import av farliga ämnen via e-handel. Vid denna behandling konstaterade utskottet bl.a. att utmaningarna med information, märkning och kontroll relaterade till farligt kemikalieinnehåll, i synnerhet när det gäller internationell e-handel, redan i dag adresseras på flera arenor. Utskottet har liksom tidigare förtroende för att regeringen och Kemikaliemyndigheten även fortsättningsvis har en hög ambitionsnivå i arbetet med dessa frågor, såväl inom EU som på internationell och nationell nivå. Därmed vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:1384 (SD) yrkande 25 och 2024/25:1394 (SD) yrkande 4.

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Det är lika viktigt att det finns effektiva sanktioner att ta till för de överträdelser som görs. Det är därför positivt att Kemikalieinspektionen under en längre tid haft riktade tillsynsinsatser på e-handelsaktörer och även under det senaste året särskilt fokuserat på dropshipping. Utskottet konstaterar vidare att Miljöstraffrättsutredningen nyligen föreslog vissa förändringar när det gäller sanktioneringen av miljöfarlig kemikaliehantering. Förändringarna syftar till att komma till rätta med problemet med att de aktuella överträdelserna sällan leder till straffrättsliga sanktioner. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 15 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att kommissionens förslag till ny unionstullkodex även innefattar ett förslag om att inrätta en europeisk tullmyndighet. Eftersom något beslut ännu inte är fattat i denna fråga anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 17 är för tidigt väckt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Som utskottet har anfört tidigare finns det sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt regleringen av farliga ämnen, däribland PFAS. Det är dock av stor vikt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att översynen av Reachförordningen tas vidare. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vara pådrivande i detta arbete och välkomnar regeringens uppfattning att arbetet med att begränsa PFAS på EU-nivå har tagit ett steg framåt. Utskottet vill i detta avseende bl.a. framhålla att den nya EU-förordningen om förpackningar innehåller ett förbud mot PFAS i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att det införts gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Därutöver noterar utskottet att Sverige, liksom andra medlemsländer i EU, arbetar för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det pågår och har genomförts ett stort antal insatser och regeringsuppdrag när det gäller åtgärdande av förorenade områden, bl.a. för att stärka den nationella samordningen och vägledningen om områden som är förorenade av PFAS. Utskottet vill vidare framhålla att arbetet i det öppna nätverket om PFAS, som samlar ett stort antal aktörer som berörs av PFAS-problematiken, ger goda förutsättningar för kunskapsdelning för att hitta lösningar för att förhindra framtida problem med PFAS.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 27, 30, 31, 32 och 34. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om evidensbaserad forskning och helhetsbedömningar och bedömde då att de åtgärder som föreslogs i motionerna i allt väsentligt fick anses tillgodosedda. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1394 (SD) yrkande 1 och 2024/25:2519 (C) yrkande 14.

Av redovisningen ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete, både inom EU och på nationell och internationell nivå, när det gäller en hållbar kemikalieanvändning och användningen av miljöskadliga kemikalier. Utskottet noterar vidare att regeringen i havsmiljöpropositionen i fråga om farliga ämnen föreslog att Sverige även i fortsättningen ska verka aktivt för att EU:s kemikaliestrategi genomförs i dess helhet och utan onödiga dröjsmål och att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Utskottet ställde sig då bakom de förslag och bedömningar som gjordes i propositionen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1766 (S) samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 125 och 140 kan lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att revideringen av Reachförordningen genomförs. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet välkomnar vidare att regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reachförordningen och noterar att inriktningen i arbetet rör en effektivare utfasning av de skadligaste kemikalierna och förbättrade möjligheter till gruppvis hantering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 137 i denna del samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 32 och 33.

Övriga frågor om kemikaliearbetet på EU-nivå

Som utskottet uttalat tidigare är det en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas internationellt och på EU-nivå för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att regeringens åtgärder på området går väl i linje med detta konstaterande och vill återigen framhålla vikten av att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter detta arbete på samma sätt som tidigare och kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet. Mot denna bakgrund finns inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 28, 2024/25:1394 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 20. Motionerna avstyrks.

E-handel

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att Kemikalieinspektionen ska förstärka och prioritera arbetet med att förhindra import av farliga ämnen via e-handel. Vid denna behandling konstaterade utskottet bl.a. att utmaningarna med information, märkning och kontroll relaterade till farligt kemikalieinnehåll, i synnerhet när det gäller internationell e-handel, redan i dag adresseras på flera arenor. Utskottet har liksom tidigare förtroende för att regeringen och Kemikaliemyndigheten även fortsättningsvis har en hög ambitionsnivå i arbetet med dessa frågor, såväl inom EU som på internationell och nationell nivå. Därmed vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:1384 (SD) yrkande 25 och 2024/25:1394 (SD) yrkande 4.

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Det är lika viktigt att det finns effektiva sanktioner att ta till för de överträdelser som görs. Det är därför positivt att Kemikalieinspektionen under en längre tid haft riktade tillsynsinsatser på e-handelsaktörer och även under det senaste året särskilt fokuserat på dropshipping. Utskottet konstaterar vidare att Miljöstraffrättsutredningen nyligen föreslog vissa förändringar när det gäller sanktioneringen av miljöfarlig kemikaliehantering. Förändringarna syftar till att komma till rätta med problemet med att de aktuella överträdelserna sällan leder till straffrättsliga sanktioner. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 15 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att kommissionens förslag till ny unionstullkodex även innefattar ett förslag om att inrätta en europeisk tullmyndighet. Eftersom något beslut ännu inte är fattat i denna fråga anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 17 är för tidigt väckt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Som utskottet har anfört tidigare finns det sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt regleringen av farliga ämnen, däribland PFAS. Det är dock av stor vikt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att översynen av Reachförordningen tas vidare. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vara pådrivande i detta arbete och välkomnar regeringens uppfattning att arbetet med att begränsa PFAS på EU-nivå har tagit ett steg framåt. Utskottet vill i detta avseende bl.a. framhålla att den nya EU-förordningen om förpackningar innehåller ett förbud mot PFAS i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att det införts gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Därutöver noterar utskottet att Sverige, liksom andra medlemsländer i EU, arbetar för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det pågår och har genomförts ett stort antal insatser och regeringsuppdrag när det gäller åtgärdande av förorenade områden, bl.a. för att stärka den nationella samordningen och vägledningen om områden som är förorenade av PFAS. Utskottet vill vidare framhålla att arbetet i det öppna nätverket om PFAS, som samlar ett stort antal aktörer som berörs av PFAS-problematiken, ger goda förutsättningar för kunskapsdelning för att hitta lösningar för att förhindra framtida problem med PFAS.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 27, 29, 31, 32 och 34. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om evidensbaserad forskning och helhetsbedömningar och bedömde då att de åtgärder som föreslogs i motionerna i allt väsentligt fick anses tillgodosedda. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1394 (SD) yrkande 1 och 2024/25:2519 (C) yrkande 14.

Av redovisningen ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete, både inom EU och på nationell och internationell nivå, när det gäller en hållbar kemikalieanvändning och användningen av miljöskadliga kemikalier. Utskottet noterar vidare att regeringen i havsmiljöpropositionen i fråga om farliga ämnen föreslog att Sverige även i fortsättningen ska verka aktivt för att EU:s kemikaliestrategi genomförs i dess helhet och utan onödiga dröjsmål och att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Utskottet ställde sig då bakom de förslag och bedömningar som gjordes i propositionen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1766 (S) samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 125 och 140 kan lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att revideringen av Reachförordningen genomförs. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet välkomnar vidare att regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reachförordningen och noterar att inriktningen i arbetet rör en effektivare utfasning av de skadligaste kemikalierna och förbättrade möjligheter till gruppvis hantering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 137 i denna del samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 32 och 33.

Övriga frågor om kemikaliearbetet på EU-nivå

Som utskottet uttalat tidigare är det en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas internationellt och på EU-nivå för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att regeringens åtgärder på området går väl i linje med detta konstaterande och vill återigen framhålla vikten av att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter detta arbete på samma sätt som tidigare och kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet. Mot denna bakgrund finns inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 28, 2024/25:1394 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 20. Motionerna avstyrks.

E-handel

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att Kemikalieinspektionen ska förstärka och prioritera arbetet med att förhindra import av farliga ämnen via e-handel. Vid denna behandling konstaterade utskottet bl.a. att utmaningarna med information, märkning och kontroll relaterade till farligt kemikalieinnehåll, i synnerhet när det gäller internationell e-handel, redan i dag adresseras på flera arenor. Utskottet har liksom tidigare förtroende för att regeringen och Kemikaliemyndigheten även fortsättningsvis har en hög ambitionsnivå i arbetet med dessa frågor, såväl inom EU som på internationell och nationell nivå. Därmed vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:1384 (SD) yrkande 25 och 2024/25:1394 (SD) yrkande 4.

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Det är lika viktigt att det finns effektiva sanktioner att ta till för de överträdelser som görs. Det är därför positivt att Kemikalieinspektionen under en längre tid haft riktade tillsynsinsatser på e-handelsaktörer och även under det senaste året särskilt fokuserat på dropshipping. Utskottet konstaterar vidare att Miljöstraffrättsutredningen nyligen föreslog vissa förändringar när det gäller sanktioneringen av miljöfarlig kemikaliehantering. Förändringarna syftar till att komma till rätta med problemet med att de aktuella överträdelserna sällan leder till straffrättsliga sanktioner. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 15 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att kommissionens förslag till ny unionstullkodex även innefattar ett förslag om att inrätta en europeisk tullmyndighet. Eftersom något beslut ännu inte är fattat i denna fråga anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 17 är för tidigt väckt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Som utskottet har anfört tidigare finns det sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt regleringen av farliga ämnen, däribland PFAS. Det är dock av stor vikt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att översynen av Reachförordningen tas vidare. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vara pådrivande i detta arbete och välkomnar regeringens uppfattning att arbetet med att begränsa PFAS på EU-nivå har tagit ett steg framåt. Utskottet vill i detta avseende bl.a. framhålla att den nya EU-förordningen om förpackningar innehåller ett förbud mot PFAS i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att det införts gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Därutöver noterar utskottet att Sverige, liksom andra medlemsländer i EU, arbetar för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det pågår och har genomförts ett stort antal insatser och regeringsuppdrag när det gäller åtgärdande av förorenade områden, bl.a. för att stärka den nationella samordningen och vägledningen om områden som är förorenade av PFAS. Utskottet vill vidare framhålla att arbetet i det öppna nätverket om PFAS, som samlar ett stort antal aktörer som berörs av PFAS-problematiken, ger goda förutsättningar för kunskapsdelning för att hitta lösningar för att förhindra framtida problem med PFAS.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 27, 29, 30, 31 och 34. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

I likhet med regeringen anser utskottet att matsvinn och livsmedelsförluster behöver minska för att livsmedelskedjans resurser ska utnyttjas optimalt. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att motverka matsvinn och livsmedelsförluster. Utskottet vill särskilt lyfta regeringens arbete med Livsmedelsstrategin 2.0 och det uppdrag som Livsmedelsverket fått om att arbeta för att minska livsmedelsförluster och matsvinn i hela livsmedelskedjan. Handlingsplanen för minskat matsvinn utgör även en viktig del i arbetet med denna fråga. Utskottet noterar vidare att kommissionen har föreslagit nya regler om matsvinn i samband med den pågående revideringen av avfallsdirektivet. En preliminär överenskommelse har nåtts och utskottet ser fram emot att ta del av det slutliga resultatet av revideringen. Frågan om livsmedelsförluster och matsvinn ingår även som en viktig prioritering i kommissionens nyligen presenterade meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel. Utskottet ser också positivt på att Naturvårdsverket har utlyst särskilda forskningsmedel i fråga om matsvinn. Mot bakgrund av det breda arbete som pågår när det gäller matsvinn och livsmedelsförluster anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:452 (S), 2024/25:1849 (S), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.1 och 2024/25:3108 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Det som efterfrågas i motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 143 får enligt utskottets bedömning i huvudsak anses tillgodosett genom nämnda uppdrag till Livsmedelsverket om att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt yrkanden om mål om minskat matsvinn och åtgärder för en cirkulär livsmedelsproduktion. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motionerna 2024/25:2067 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2519 (C) yrkande 7.

Mätning av matsvinn

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om mätning av matsvinn. Utskottet noterade då att det bl.a. finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och fann inte anledning att vidta någon åtgärd. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker motion 2024/25:1398 (SD) yrkandena 5 och 6.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Som utskottet anfört tidigare är syftet med reglerna om hantering av animaliska biprodukter att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar återigen att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med det befintliga regelverket. Motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkande 61 och 2024/25:2984 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

Vid beredningen av havsmiljöpropositionen behandlade utskottet ett yrkande om etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve. Utskottet konstaterade då att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsade ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslog ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Utskottet ansåg därmed att motionsyrkandet i huvudsak kunde anses vara tillgodosett. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 37.

Övriga frågor om fosfor och kväve

Liksom regeringen bedömer utskottet att återföringen av fosfor och kväve behöver öka, bl.a. för att minska övergödningen av Östersjön. Återvinning av fosfor och kväve är även viktigt för att minska importberoendet av mineralgödsel. Utskottet noterar att regeringen i havsmiljöpropositionen bedömde att det finns ett behov av att stödja drivkrafter och undanröja hinder för innovation och teknikutveckling för att underlätta recirkulering av fosfor och kväve och att Sverige bör verka för att snabba på och främja detta. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det nya etappmål om övergödning som regeringen beslutade i juni 2024. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljö. Utskottet noterar vidare att utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam bl.a. föreslagit krav på återvinning av fosfor i avloppsslam. Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Det nyligen reviderade avloppsdirektivet innehåller även regler om återvinning av fosfor och kväve. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra rättsakten.

Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 3 och 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 57 och 58 kan lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Utskottet behandlade i samband med beredningen av havsmiljöpropositionen ett motionsyrkande om att utveckla stallgödsel m.m. till en högvärdig resurs. Utskottet avstyrkte då motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 61.

Det omarbetade avloppsdirektivet antogs i november 2024. Direktivet innehåller bl.a. nya krav om att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam. Naturvårdsverket analyserar för närvarande, på regeringens uppdrag, direktivet och ska föreslå de författningsändringar som krävs. Därutöver bereds fortfarande de förslag som Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade i sitt betänkande. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 36 och 63 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 24 och 28. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om evidensbaserad forskning och helhetsbedömningar och bedömde då att de åtgärder som föreslogs i motionerna i allt väsentligt fick anses tillgodosedda. Utskottet vidhåller denna bedömning och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1394 (SD) yrkande 1 och 2024/25:2519 (C) yrkande 14.

Av redovisningen ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete, både inom EU och på nationell och internationell nivå, när det gäller en hållbar kemikalieanvändning och användningen av miljöskadliga kemikalier. Utskottet noterar vidare att regeringen i havsmiljöpropositionen i fråga om farliga ämnen föreslog att Sverige även i fortsättningen ska verka aktivt för att EU:s kemikaliestrategi genomförs i dess helhet och utan onödiga dröjsmål och att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Utskottet ställde sig då bakom de förslag och bedömningar som gjordes i propositionen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1766 (S) samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 125 och 140 kan lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att revideringen av Reachförordningen genomförs. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet välkomnar vidare att regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reachförordningen och noterar att inriktningen i arbetet rör en effektivare utfasning av de skadligaste kemikalierna och förbättrade möjligheter till gruppvis hantering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 137 i denna del samt 2024/25:3109 (S) yrkandena 32 och 33.

Övriga frågor om kemikaliearbetet på EU-nivå

Som utskottet uttalat tidigare är det en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas internationellt och på EU-nivå för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att regeringens åtgärder på området går väl i linje med detta konstaterande och vill återigen framhålla vikten av att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att utveckla kemikalielagstiftningen på EU-nivå. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter detta arbete på samma sätt som tidigare och kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet. Mot denna bakgrund finns inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 28, 2024/25:1394 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 20. Motionerna avstyrks.

E-handel

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att Kemikalieinspektionen ska förstärka och prioritera arbetet med att förhindra import av farliga ämnen via e-handel. Vid denna behandling konstaterade utskottet bl.a. att utmaningarna med information, märkning och kontroll relaterade till farligt kemikalieinnehåll, i synnerhet när det gäller internationell e-handel, redan i dag adresseras på flera arenor. Utskottet har liksom tidigare förtroende för att regeringen och Kemikaliemyndigheten även fortsättningsvis har en hög ambitionsnivå i arbetet med dessa frågor, såväl inom EU som på internationell och nationell nivå. Därmed vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:1384 (SD) yrkande 25 och 2024/25:1394 (SD) yrkande 4.

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Det är lika viktigt att det finns effektiva sanktioner att ta till för de överträdelser som görs. Det är därför positivt att Kemikalieinspektionen under en längre tid haft riktade tillsynsinsatser på e-handelsaktörer och även under det senaste året särskilt fokuserat på dropshipping. Utskottet konstaterar vidare att Miljöstraffrättsutredningen nyligen föreslog vissa förändringar när det gäller sanktioneringen av miljöfarlig kemikaliehantering. Förändringarna syftar till att komma till rätta med problemet med att de aktuella överträdelserna sällan leder till straffrättsliga sanktioner. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 15 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att kommissionens förslag till ny unionstullkodex även innefattar ett förslag om att inrätta en europeisk tullmyndighet. Eftersom något beslut ännu inte är fattat i denna fråga anser utskottet att motion 2024/25:2519 (C) yrkande 17 är för tidigt väckt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Som utskottet har anfört tidigare finns det sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt regleringen av farliga ämnen, däribland PFAS. Det är dock av stor vikt att arbetet i enlighet med EU:s kemikaliestrategi fortsätter och att översynen av Reachförordningen tas vidare. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vara pådrivande i detta arbete och välkomnar regeringens uppfattning att arbetet med att begränsa PFAS på EU-nivå har tagit ett steg framåt. Utskottet vill i detta avseende bl.a. framhålla att den nya EU-förordningen om förpackningar innehåller ett förbud mot PFAS i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att det införts gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Därutöver noterar utskottet att Sverige, liksom andra medlemsländer i EU, arbetar för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det pågår och har genomförts ett stort antal insatser och regeringsuppdrag när det gäller åtgärdande av förorenade områden, bl.a. för att stärka den nationella samordningen och vägledningen om områden som är förorenade av PFAS. Utskottet vill vidare framhålla att arbetet i det öppna nätverket om PFAS, som samlar ett stort antal aktörer som berörs av PFAS-problematiken, ger goda förutsättningar för kunskapsdelning för att hitta lösningar för att förhindra framtida problem med PFAS.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 27, 29, 30, 31 och 32. Läs betänkandet