Fiskeripolitik

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att värna svensk fiskerinäring och genomförandet av EU-lagstiftning

I den svenska livsmedelsstrategin understryks behovet av att öka den svenska livsmedelsproduktionen, och strategin lyfter i det sammanhanget fram marina livsmedel och möjligheterna att utveckla och förbättra de blå näringarnas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Utskottet delar denna bild och det är därför mycket positivt att ett av målområdena i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma strategi fokuserar på just konkurrenskraft, lönsamhet och sociala värden inom de blå näringarna. I strategin pekas ökad samverkan mellan myndigheter och andra berörda liksom en ökad konkurrenskraft och lönsamhet inom fiskerinäringen ut som två delmål som ska bidra till den övergripande måluppfyllelsen. Utskottet välkomnar dessa målsättningar samt de många förslag på åtgärder som beskrivs i handlings-planen för utveckling av svenskt yrkesfiske och som sammantaget bedöms bidra till att huvudmålet i strategin nås. Utöver detta noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultaten av de insatser som har gjorts för att genomföra regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och resultaten av det nationella genomförandet. Redovisningen ska även omfatta hur myndigheten beaktat fiskerinäringens och vattenbrukets förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft för fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. Redovisningen ska särskilt belysa det småskaliga kustnära fisket och arbetets bidrag till riksdagens beslutade mål för livsmedelsstrategin. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla att kommissionen nyligen presenterat en vision med en tillhörande arbetsplan med planerade åtgärder för att hela livsmedelskedjan, inklusive fisket och vattenbruket, ska vara konkurrenskraftig, hållbar och resilient. Dessa pågående och aviserade insatser kan enligt utskottets bedömning bidra till att förbättra förutsättningarna för den svenska fiskerinäringen. Utskottet vill dock betona att åtgärderna inte får medföra en orimlig administrativ börda för näringen. Utskottet kommer att följa arbetet med stort intresse. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2024/25:597 (C), 2024/25:1025 (C), 2024/25:1369 (SD) yrkande 12, 2024/25:2050 (M) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 51 lämnas utan åtgärd.

Frågan om direktförsäljning av fisk och skaldjur vid kaj har prövats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sina uttalanden och föreslår att motion 2024/25:1828 (M) yrkande 1 avslås.

Fiskelicenser och generationsväxling

För att den svenska fiskerinäringen ska kunna fortleva och utvecklas är det enligt utskottet viktigt att det finns goda förutsättningar för generationsväxling och nyrekrytering. Utskottet noterar att regeringen bereder ett tillkännagivande från riksdagen som handlar om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling i syfte att bl.a. underlätta generationsväxling och nyrekrytering. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Frågan om nyrekrytering behandlas även i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets handlingsplan för yrkesfisket, och utskottet välkomnar myndigheternas förslag om att utreda hur yngre personer enklare ska kunna beviljas licens. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motion 2024/25:1369 (SD) yrkande 24 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det redan är möjligt att överlåta en fiskelicens, t.ex. vid generationsskifte inom fiskeföretaget, om de förutsättningar som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter är uppfyllda. Det förhållandet att ett gällande fisketillstånd, med undantag för ålfisketillstånd, numera automatiskt förs över till den nya licensinnehavaren vid en licensöverlåtelse är enligt utskottet en förenklingsåtgärd i rätt riktning. Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att det som efterfrågas i motion 2024/25:1369 (SD) yrkande 27 i huvudsak är tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Fördelning av fiskemöjligheter och överlåtbara fiskerättigheter

En fiskeflotta som är i balans med fiskeresursen är av avgörande betydelse för att fisket ska kunna bedrivas såväl miljömässigt som konkurrensmässigt hållbart. Resursfördelningssystemen är centrala för att åstadkomma en sådan balans. Den gemensamma fiskeripolitiken fastställer att medlemsstaterna ska tillämpa miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier vid fördelningen av fiskemöjligheterna. I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som har bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av fiskemöjligheter.

Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om att småskaligt fiske och fiske för direkt användning som livsmedel ska värnas vid beslut om fiskekvoter och utskottet noterar att tillkännagivandet fortfarande är under beredning. När det gäller ett flerårigt system för överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har utrett frågan och föreslagit att ett sådant system ska införas. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det arbete med resursfördelningssystemen som nu pågår är utskottet för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 11, 13, 14 och 28, 2024/25:1928 (V) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2803 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 80. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandena avslås.

Överlåtbara ålfisketillstånd

Som utskottet konstaterat tidigare i betänkandet befinner sig beståndet av europeisk ål på en kritiskt låg nivå. En restriktiv tillståndsgivning kan enligt utskottet vara en av flera åtgärder som behövs för att värna beståndet och låta det återhämta sig. Utskottet kan konstatera att Havs- och vattenmyndigheten för närvarande genomför ett regeringsuppdrag som handlar om huruvida ålfisketillstånd bör kunna överlåtas för att möjliggöra generationsväxlingar inom ålfisket. Utskottet noterar samtidigt att det i Formas rapport Ålen och det gemensamma ansvaret för en hotad fisk förordas att Sverige varken bör bevilja nya ålfisketillstånd eller göra det möjligt att överföra sådana tillstånd till nya innehavare. För att inte föregripa resultatet av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:408 (SD) yrkande 1, 2024/25:1369 (SD) yrkande 47 och 2024/25:1676 (M) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för att värna svensk fiskerinäring" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 15. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är av grundläggande betydelse att EU-gemensamma regler följs på ett korrekt och enhetligt sätt av samtliga parter för att regelverket ska få avsedd effekt. Det är en förutsättning för att uppnå målen om en miljömässigt hållbar fiskeriförvaltning men även för att säkerställa jämlika konkurrensvillkor. Utskottet välkomnar därför att Europaparlamentet och rådet har antagit en reviderad fiskerikontrollförordning som syftar till att uppnå effektivare kontroll, förbättrad efterlevnad och verkställighet samt lika villkor för fiskets aktörer. Genom förordningen införs regler som bl.a. innebär att alla fiskefartyg kommer att spåras med hjälp av kontrollsystem och vara skyldiga att registrera sina fångster på elektronisk väg samt att större fartyg ska utrustas med kameror och sensorer för att säkerställa att bifångster förs i land och inte kastas över bord i strid med landnings-skyldigheten. Vidare ser utskottet positivt på att de insatser som genomförs på nationell nivå och som syftar till att på olika sätt förbättra fiskerikontrollen i stort och landningsskyldighetens efterlevnad i synnerhet. Här kan bl.a. nämnas att Fiske- och vattenbruksutredningen har till uppgift att föreslå eventuella ändringar när det gäller mandaten och ansvarsfördelningen för de myndigheter som berörs av fiskerikontrollen.

När det gäller förslaget om höjda sanktionsavgifter noterar utskottet att det ingår i Fiske- och vattenbruksutredningens pågående uppdrag att se över om det med anledning av de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll finns behov av att ändra de nuvarande nationella bestämmelserna om straff och sanktionsavgifter för överträdelser av fiskerilagstiftningen. Utskottet har stora förhoppningar på att EU:s nya fiskerikontrollförordning i förening med de insatser som nu görs kommer att förbättra fiskerikontrollen och därmed efterlevnaden av det fiskerirättsliga regelverket. Utskottet vill dock inte föregripa utfallet av det pågående arbetet och föreslår därför att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 10, 31 och 33, 2024/25:1928 (V) yrkande 11, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 78, 79 och 81 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 59 lämnas utan åtgärd.

När det gäller förslaget om att komplettera Kustbevakningens tillsyn med ett system med fisketillsynspersoner noterar utskottet att länsstyrelsen, om de förutsättningar som beskrivs ovan är uppfyllda, har möjlighet att förordna sådana tillsynspersoner. Utskottet ser därför inte behov av att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2024/25:905 (S). Därmed avstyrker utskottet yrkandet.

I fråga om kontrollen av importerad fisk noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har ett övergripande ansvar för att utifrån ett riskbaserat arbetssätt bl.a. kontrollera den fisk som importeras. Utskottet har förtroende för att myndigheten utför detta uppdrag på ett väl avvägt sätt och föreslår därför att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 32 och 2024/25:2979 (SD) yrkande 8 avslås.

Ur avsnittet "Kontroll och sanktioner" i betänkandet. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 21 och 23. Läs betänkandet

Fiskutsättning

Frågan om forskning som handlar om fiskutsättningar har behandlats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sina uttalanden och föreslår att motion 2024/25:1369 (SD) yrkande 40 avslås.

Utskottet gör inte någon annan bedömning än den som motionärerna framhåller i motion 2024/25:1369 (SD) yrkande 41 om hur utsättning av fisk bör ske. Utskottet kan dock inte identifiera att det finns behov av någon åtgärd från utskottets sida. Därmed avstyrks yrkandet.

Fritidsfiske och fisketurism

Utskottet vill inledningsvis framhålla att fritidsfisket spelar en viktig roll i bevarandet av en levande kust och skärgård. Fritidsfisket är också en viktig möjlighet till rekreation och skapar möjligheter till nysatsningar inom fisketurismen. Utskottet noterar samtidigt att kunskapsunderlaget om fritidsfiskets påverkan på ekosystemen är bristfälligt och välkomnar därför de åtgärder för att öka kunskapen om fritidsfisket som föreslås i den myndighetsgemensamma handlingsplan som Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram. Fritidsfisket kan aktivt bidra till bl.a. miljöförbättrande åtgärder och ökad kunskap om fiskets effekter på ekosystemet, och utskottet ser därför mycket positivt på initiativ och åtgärder som går i den riktningen. Utskottet kan vidare konstatera att Europaparlamentet och rådet har antagit en ändringsförordning som uppdaterar reglerna för kontroll av fisket. Förordningen innebär bl.a. att fritidsfiskare som fångar särskilda arter kommer att vara tvungna att registrera sig samt registrera och rapportera sina fångster med hjälp av ett elektroniskt system. Inledningsvis omfattas ett begränsat antal arter, men antalet kan komma att öka på grundval av vetenskapliga utlåtanden. Utskottet välkomnar införandet av dessa krav som är direkt tillämpliga i varje medlemsstat och noterar att frågan om nationella föreskrifter i frågan omfattas av den pågående Fiske- och vattenbruksutredningens uppdrag. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2024/25:1369 (SD) yrkandena 42, 43 och 45 lämnas utan åtgärd.

Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om den blåfenade tonfiskens förekomst och långsiktiga status i svenska vatten. Underlaget ska sedan användas för att bedöma om det finns förutsättningar för regeringen att ansöka om en svensk nationell kvot för arten. Med hänvisning till detta pågående arbete avstyrker utskottet motion 2024/25:2061 (M).

När det gäller frågan om undervattensjakt avser utskottet inte att verka för en förändring av förbudet mot att vid fiske använda skjutvapen eller andra redskap som fisken kan spetsas med. Därför avstyrks motion 2024/25:1033 (KD).

Övergivna och förlorade fiskeredskap

Hur man ska hantera problematiken med övergivna och förlorade fiskeredskap är en fråga som har prövats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sina uttalanden samt noterar de förslag till ytterligare åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten nyligen har redovisat till regeringen. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 26 och 29, 2024/25:2486 (C) yrkande 18 och 2024/25:2954 (C) yrkande 46 lämnas utan åtgärd.

Livsmedel från de blå näringarna

Den svenska livsmedelsstrategin framhåller betydelsen av att öka tillgången på marina livsmedel för att utveckla och stärka den blå näringen och för att öka den inhemska självförsörjningsgraden av livsmedel. Utskottet instämmer i detta och välkomnar det uppdrag om att stärka sjömatsproduktionen som regeringen har gett till Jordbruksverket inom ramen för den uppdaterade livsmedelsstrategin 2.0. Utskottet noterar även att kommissionen nyligen har presenterat en vision om att hela livsmedelskedjan, inklusive fisket och vattenbruket, ska vara konkurrenskraftig, hållbar och resilient. Utskottet kommer att följa arbetet med såväl regeringsuppdraget som de förslag och insatser som kommissionen aviserat i visionen med stort intresse, men vill inte föregripa utfallet av dessa pågående insatser. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1828 (M) yrkande 2 och 2024/25:2486 (C) yrkande 22 lämnas utan åtgärd.

I ett av motionsyrkandena efterfrågas åtgärder för att säkerställa att det är säkert för människor att äta fisk från Östersjön. I detta avseende konstaterar utskottet att det undantag från gränsvärdena för dioxin och PCB som kommissionen har gett Sverige och två andra Östersjöländer är omgärdat av regler som syftar till att begränsa konsumtionen av fisk som kan innehålla höga halter av dessa skadliga ämnen. Enligt utskottet tillgodoser det befintliga regelverket det som efterfrågas i motion 2024/25:2954 (C) yrkande 43. Därmed föreslås att yrkandet avslås.

EU:s fiskeavtal med tredjeländer

Utskottet konstaterar att EU har ingått partnerskapsavtal om hållbart fiske med ett flertal tredjeländer. Den ekonomiska ersättning som EU inom ramen för dessa avtal ger sina avtalsparter har bl.a. till syfte att utveckla partnerlandets vetenskaps- och forskningsinstitutioner för att bidra till utvecklingen av en hållbar fiskeripolitik. Med det anförda föreslår utskottet att motion 2024/25:1928 (V) yrkande 12 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 11.2 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 44.2 och

avslår motionerna

2024/25:986 av Louise Eklund (L) yrkande 2,

2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 5 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 66.1, 72 och 89.

Ställningstagande

Östersjön är ett hav som gränsar till många EU-länder och det krävs fler gemensamma åtgärder för att värna Östersjöns framtid. Jag och mitt parti anser därför att förvaltningsplanen för Östersjön måste göras om från grunden.

Ur avsnittet "Övriga fiskeripolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 22. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19 och 23. Läs betänkandet

Fiskutsättning

Frågan om forskning som handlar om fiskutsättningar har behandlats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sina uttalanden och föreslår att motion 2024/25:1369 (SD) yrkande 40 avslås.

Utskottet gör inte någon annan bedömning än den som motionärerna framhåller i motion 2024/25:1369 (SD) yrkande 41 om hur utsättning av fisk bör ske. Utskottet kan dock inte identifiera att det finns behov av någon åtgärd från utskottets sida. Därmed avstyrks yrkandet.

Fritidsfiske och fisketurism

Utskottet vill inledningsvis framhålla att fritidsfisket spelar en viktig roll i bevarandet av en levande kust och skärgård. Fritidsfisket är också en viktig möjlighet till rekreation och skapar möjligheter till nysatsningar inom fisketurismen. Utskottet noterar samtidigt att kunskapsunderlaget om fritidsfiskets påverkan på ekosystemen är bristfälligt och välkomnar därför de åtgärder för att öka kunskapen om fritidsfisket som föreslås i den myndighetsgemensamma handlingsplan som Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram. Fritidsfisket kan aktivt bidra till bl.a. miljöförbättrande åtgärder och ökad kunskap om fiskets effekter på ekosystemet, och utskottet ser därför mycket positivt på initiativ och åtgärder som går i den riktningen. Utskottet kan vidare konstatera att Europaparlamentet och rådet har antagit en ändringsförordning som uppdaterar reglerna för kontroll av fisket. Förordningen innebär bl.a. att fritidsfiskare som fångar särskilda arter kommer att vara tvungna att registrera sig samt registrera och rapportera sina fångster med hjälp av ett elektroniskt system. Inledningsvis omfattas ett begränsat antal arter, men antalet kan komma att öka på grundval av vetenskapliga utlåtanden. Utskottet välkomnar införandet av dessa krav som är direkt tillämpliga i varje medlemsstat och noterar att frågan om nationella föreskrifter i frågan omfattas av den pågående Fiske- och vattenbruksutredningens uppdrag. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2024/25:1369 (SD) yrkandena 42, 43 och 45 lämnas utan åtgärd.

Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om den blåfenade tonfiskens förekomst och långsiktiga status i svenska vatten. Underlaget ska sedan användas för att bedöma om det finns förutsättningar för regeringen att ansöka om en svensk nationell kvot för arten. Med hänvisning till detta pågående arbete avstyrker utskottet motion 2024/25:2061 (M).

När det gäller frågan om undervattensjakt avser utskottet inte att verka för en förändring av förbudet mot att vid fiske använda skjutvapen eller andra redskap som fisken kan spetsas med. Därför avstyrks motion 2024/25:1033 (KD).

Övergivna och förlorade fiskeredskap

Hur man ska hantera problematiken med övergivna och förlorade fiskeredskap är en fråga som har prövats av utskottet tidigare under valperioden. Utskottet vidhåller sina uttalanden samt noterar de förslag till ytterligare åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten nyligen har redovisat till regeringen. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 26 och 29, 2024/25:2486 (C) yrkande 18 och 2024/25:2954 (C) yrkande 46 lämnas utan åtgärd.

Livsmedel från de blå näringarna

Den svenska livsmedelsstrategin framhåller betydelsen av att öka tillgången på marina livsmedel för att utveckla och stärka den blå näringen och för att öka den inhemska självförsörjningsgraden av livsmedel. Utskottet instämmer i detta och välkomnar det uppdrag om att stärka sjömatsproduktionen som regeringen har gett till Jordbruksverket inom ramen för den uppdaterade livsmedelsstrategin 2.0. Utskottet noterar även att kommissionen nyligen har presenterat en vision om att hela livsmedelskedjan, inklusive fisket och vattenbruket, ska vara konkurrenskraftig, hållbar och resilient. Utskottet kommer att följa arbetet med såväl regeringsuppdraget som de förslag och insatser som kommissionen aviserat i visionen med stort intresse, men vill inte föregripa utfallet av dessa pågående insatser. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1828 (M) yrkande 2 och 2024/25:2486 (C) yrkande 22 lämnas utan åtgärd.

I ett av motionsyrkandena efterfrågas åtgärder för att säkerställa att det är säkert för människor att äta fisk från Östersjön. I detta avseende konstaterar utskottet att det undantag från gränsvärdena för dioxin och PCB som kommissionen har gett Sverige och två andra Östersjöländer är omgärdat av regler som syftar till att begränsa konsumtionen av fisk som kan innehålla höga halter av dessa skadliga ämnen. Enligt utskottet tillgodoser det befintliga regelverket det som efterfrågas i motion 2024/25:2954 (C) yrkande 43. Därmed föreslås att yrkandet avslås.

EU:s fiskeavtal med tredjeländer

Utskottet konstaterar att EU har ingått partnerskapsavtal om hållbart fiske med ett flertal tredjeländer. Den ekonomiska ersättning som EU inom ramen för dessa avtal ger sina avtalsparter har bl.a. till syfte att utveckla partnerlandets vetenskaps- och forskningsinstitutioner för att bidra till utvecklingen av en hållbar fiskeripolitik. Med det anförda föreslår utskottet att motion 2024/25:1928 (V) yrkande 12 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 11.2 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 44.2 och

avslår motionerna

2024/25:986 av Louise Eklund (L) yrkande 2,

2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 5 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 66.1, 72 och 89.

Ställningstagande

Östersjön är ett hav som gränsar till många EU-länder och det krävs fler gemensamma åtgärder för att värna Östersjöns framtid. Jag och mitt parti anser därför att förvaltningsplanen för Östersjön måste göras om från grunden.

Ur avsnittet "Övriga fiskeripolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen i sitt GFP-meddelande, som kompletterar EU:s marina handlingsplan, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar att kommissionen dels har uppmanat medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplanen, dels har inrättat en särskild grupp vars uppgift är att stödja kommissionen och medlemsstaterna i genomförandet av handlingsplanen och att gruppens arbete har inletts.

På ett nationellt plan konstaterar utskottet att riksdagen i slutet av 2024 godkände regeringens proposition om inriktningen för havsmiljöpolitiken. Utskottet vidhåller i sin helhet det som anfördes vid behandlingen av det ärendet och noterar särskilt att regeringen framhållit att Sverige även i fortsättningen bör verka i flera forum, bl.a. EU, Baltfish och Scheveningen, för att rådgivningen inom fiskeripolitiken även ska bidra till att uppnå de förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöpolitiken. Utskottet vill även framhålla de olika uppdrag som regeringen gett till Havs- och vattenmyndigheten och då främst uppdraget som handlar om det svenska genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i de delar som direkt berör förvaltningen av fiskeresurserna och hur förvaltningen förhåller sig till ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning. Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår utskottet att motionerna 2024/25:986 (L) yrkande 2, 2024/25:987 (L) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 66 i denna del och 72 lämnas utan åtgärd.

Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat men aviserar samtidigt att den kommer att återkomma till riksdagen under 2025 med en skrivelse eller proposition som behandlar frågan. Utskottet ser ingen anledning att föregripa regeringens arbete och föreslår att motionerna 2024/25:2486 (C) yrkande 11 i denna del och 2024/25:2954 (C) yrkande 44 i denna del lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WTO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 89 i motion 2024/25:3037 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

Fiskekvoter och andra fångstbegränsningar

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på Ices rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som Ices har till sitt förfogande. Utskottet har förtroende för att Havs- och vattenmyndigheten och regeringen bedriver ett aktivt arbete inom såväl Ices som andra relevanta forum för att successivt förbättra kunskapsunderlaget om fiskbestånden, vilket i sin tur kan ge mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC.

När det gäller rådets beslut om fiskemöjligheterna under 2025 för centrala Östersjön och Bottniska viken konstaterar utskottet att förhandlingarna i rådet resulterade i att kvoterna för sill har ökat vid en jämförelse med förra året. Något som enligt utskottet får ses som positivt i det sammanhanget är dock att fiskemöjligheterna för dessa båda bestånd har beslutats i linje med den lägsta nivån enligt rådgivningen. Därutöver välkomnar utskottet att det senaste årets månadslånga trålstopp för skydd av sill har ersatts med ett tre månader långt generellt pelagiskt trålstopp för fiske efter sill och skarpsill utanför territorialvattnen i hela centrala Östersjön samt att Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att för svensk del förlänga förbudsperioden med ytterligare en månad. När det gäller fiskemöjligheterna för torsk är utskottet positivt till rådets beslut som bl.a. innebär att riktat yrkesfiske efter arten kommer att vara förbjudet även under 2025 och att torskbestånden även skyddas genom oförändrade stängningar under torskens lekperiod. I fråga om fiskemöjligheterna för lax konstaterar utskottet att ett antal länder, däribland Sverige, har åtagit sig att inte använda alternativt begränsa användandet av mellanårsflexibiliteten i vissa områden. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkandena 2–4, 2024/25:1928 (V) yrkandena 6 och 8 samt 2024/25:2954 (C) yrkande 45 i denna del avslås.

Möjligheterna att vidta bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav samt begränsningar i fråga om bottentrålning

Riksdagen har nyligen antagit förslag om att utvidga bemyndigandet i 20 § fiskelagen på ett sätt som gör det möjligt att meddela föreskrifter om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjlighet till begränsade undantag. Unionsrätten ger medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att föreskriva om bevarandeåtgärder som berör enbart det egna landets fiskefartyg, men som utskottet anfört vid behandlingen av lagförslaget är möjligheten att på nationell nivå föreskriva om sådana åtgärder mer begränsad när åtgärderna även rör andra medlemsstaters fiskefartyg. Utskottet vidhåller bedömningen att det blir en uppgift för regeringen, eller den myndighet som regeringen eventuellt delegerar föreskriftsrätten till, att säkerställa att de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet är förenliga med EU-rätten. Unionslagstiftning är visserligen att föredra när det finns behov av att vidta åtgärder som berör såväl svenska som andra medlemsstaters fiskefartyg, och utskottet har förtroende för att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att på detta sätt reglera bottentrålning i skyddade områden och vidta andra bevarandeåtgärder i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska och i Sveriges ekonomiska zon. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 6 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 90 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Åtgärder för hållbara fiskbestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 18, 19 och 21. Läs betänkandet