En utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata samt jordbrukspolitik

Rennäringen

Utskottet konstaterar att länsstyrelsen i december 2023 beviljade STF:s ansökan om markupplåtelse i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen. Därmed gäller ett nytt markupplåtelseavtal för området. Det är fortfarande möjligt att vandra och skida på befintliga leder i området samtidigt som viss hänsyn har tagits till rennäringen och kalvarnas tillväxt bl.a. genom att stugor och fjällstationer öppnar senare under sommarsäsongen. När det gäller begäran om att uppdatera praxis vill utskottet framhålla att praxis utvecklas vid våra domstolar och myndigheter vid tillämpningen av lagar och förordningar. Riksdagen får inte bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild.

Slutligen konstaterar utskottet att Renmarkskommittén har avvecklats. Utskottet ser fram emot att en ny utredning av rennäringslagen ska tillsättas. Enligt utskottet är det viktigt med en utredning som kan arbeta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:591 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3108 (S) yrkande 77.

Produktion av gödselmedel

Utskottet konstaterar att det finns goda förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion vilket är positivt eftersom nationell produktion av gödselmedel är en viktig fråga att beakta i ett beredskapsperspektiv. Utskottet noterar vidare att det finns vissa faktorer som kan hindra eller fördröja satsningar på gödselmedelsproduktion i Sverige, t.ex. processer för miljötillstånd. Utskottet välkomnar därför de nya bestämmelserna om miljöprövning av ny verksamhet som ska leda till en modernare och effektivare miljöprövning. Utskottet noterar också att Jordbruksverket har föreslagit ett antal åtgärder för att undanröja hinder för inhemsk produktion av gödselmedel. Det pågår även arbete på EU-nivå med att förstärka försörjningstryggheten av gödselmedel både inom EU och globalt. Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkande 11.

Biopremie

Utskottet noterar att det finns ett förslag om att införa en ny biopremie för rena biodrivmedel och att förslaget bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete lämnar utskottet motion 2024/25:2954 (C) yrkande 20 utan åtgärd.

Biodling

Utskottet noterar det stöd till biodlingssektorn som finns i Sveriges strategiska plan vars syfte är att bidra till bättre villkor för biodling och stärka sektorns konkurrenskraft. Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden om biodlingssektorns konkurrenskraft och avstyrkt dem mot bakgrund av det stöd som finns att söka. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:2935 (M) yrkande 1.

Ändring i utsädeslagen

I likhet med tidigare ställningstagande anser utskottet att det är av största vikt med ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar, något ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa. Utskottet vidhåller därför sin ståndpunkt att det inte finns något skäl till att ändra utsädeslagstiftningen. Därmed avstyrks motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 3.

Reservationer

1.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Markus Selin (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34.

Ställningstagande

Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU spelar en viktig roll i Sveriges jordbruksarbete. Jordbrukspolitiken har till uppgift att stödja jordbruket och främja utvecklingen på landsbygden. Med en gemensam budget, förutsägbara regler och en sammanhållen struktur skapar den goda förutsättningar till ett konkurrenskraftigt, klimatvänligt och hållbart jordbruk såväl i Sverige som i övriga EU. Därigenom bidrar den också till vår försörjningsförmåga. I dessa orostider är det därför enligt vår åsikt av särskilt stor betydelse att Sverige drar nytta av den gemensamma jordbrukspolitiken för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Vi anser att Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga bör stärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

2.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31 samt

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34 samt

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Därför ska konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. EU har ett ansvar att bidra till den globala matproduktionen och måste ha kapacitet att försörja sina medborgare med mat i såväl krig som fred. Det kräver ett fungerande samarbete mellan länder och en gemensam jordbrukspolitik.

Jag och mitt parti anser att den befintliga jordbrukspolitiken har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 27, 30 och 31. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 8, 20, 22, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 8, 20, 22, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 8, 20, 22, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Livsmedelsstrategin och ett konkurrenskraftigt jordbruk

Inledningsvis vill utskottet välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet anser att den har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet anser att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet de uppdrag som regeringen har gett till olika myndigheter som syftar till att uppnå livsmedelsstrategins mål.

I likhet med regeringen anser utskottet att en ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är en grundförutsättning för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Utskottet noterar att jordbrukets vattenhushållning omfattas av strategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Utskottet konstaterar att den uppdaterade livsmedelsstrategin har tagits fram i nära samarbete med relevanta aktörer och myndigheter, samt att regeringen avser att ta en aktiv roll i genomförandet av strategin. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser att detta är viktigt för att kunna bedöma om de åtgärder som vidtas inom ramen för livsmedelsstrategin är effektiva och ger resultat.

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler måste enligt utskottets mening vara väl motiverade.

Utskottet anser att åtgärder även behöver vidtas på EU-nivån för att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit förenklingar på vissa områden och att kommissionen nyligen har presenterat ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft. I likhet med regeringen anser utskottet att regelförenklingar är av central betydelse men att det även krävs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig.

När det gäller frågan om åkermark anser utskottet att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. Utskottet konstaterar att kommunerna genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. I utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid anförs att jordbruksmark bör skyddas bättre och att tillgången till jordbruksmark är avgörande för att upprätthålla inhemsk produktion och därmed för livsmedelsberedskapen. Även Jordbruksverket har utrett frågan och anser att åtgärder behöver vidtas för att stärka skyddet av jordbruksmark i Sverige. Båda dessa betänkanden bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår när det gäller livsmedelsstrategin att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1001 (C) yrkande 2, 2024/25:2627 (MP) yrkande 29, 2024/25:2805 (M) yrkande 1, 2024/25:2811 (M), 2024/25:2856 (M), 2024/25:2953 (C) yrkandena 14 och 32, 2024/25:3108 (S) yrkande 14 och 2024/25:3169 (C) yrkande 31. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena. Utskottet anser även att det pågår ett omfattande arbete för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1814 (M) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1927 (V) yrkande 6, 2024/25:2832 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 39, 2024/25:3108 (S) yrkande 5 och 2024/25:3160 (C) yrkandena 53 och 54. När det gäller EU-reglers påverkan på jordbrukets konkurrenskraft avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 1, 2 och 8 mot bakgrund av det anförda.

Generationsskiften inom och finansiering av jordbruk

Utskottet anser att frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket är mycket angelägen. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Utskottet noterar att Jordbruksverket som en del i arbetet med att stärka jordbrukets kapitalförsörjning och öka svensk livsmedelsproduktion har fått i uppdrag att ta fram en förhandsbedömning om att införa finansieringsinstrument inom ramen för den strategiska planen. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen är också värdefull i sammanhanget. Utskottet noterar att ett delbetänkande har presenterats som nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar med stort intresse att Europeiska investeringsbanken godkänt ett finansieringsinitiativ för jordbrukssektorn som kommer att kunna erbjuda lån, garantier och rådgivning för att stödja små och mellanstora företag inom jordbruk och bioekonomi i EU. Utskottet välkomnar att regeringen avser att verka för att möjligheterna ska komma svenska företag till del, och att man avser att föra en nära dialog med bankerna och andra finansieringsinstitut om utvecklingen av livsmedelssektorn.

När det gäller kompetensförsörjning inom den gröna sektorn konstaterar utskottet att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för den strategiska planen. Utskottet noterar att uppdraget syftar till att dels öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn säkerställs.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 9, 10, 11, 12 och 24. Läs betänkandet

Livsmedelsstrategin och ett konkurrenskraftigt jordbruk

Inledningsvis vill utskottet välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet anser att den har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet anser att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet de uppdrag som regeringen har gett till olika myndigheter som syftar till att uppnå livsmedelsstrategins mål.

I likhet med regeringen anser utskottet att en ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är en grundförutsättning för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Utskottet noterar att jordbrukets vattenhushållning omfattas av strategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Utskottet konstaterar att den uppdaterade livsmedelsstrategin har tagits fram i nära samarbete med relevanta aktörer och myndigheter, samt att regeringen avser att ta en aktiv roll i genomförandet av strategin. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser att detta är viktigt för att kunna bedöma om de åtgärder som vidtas inom ramen för livsmedelsstrategin är effektiva och ger resultat.

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler måste enligt utskottets mening vara väl motiverade.

Utskottet anser att åtgärder även behöver vidtas på EU-nivån för att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit förenklingar på vissa områden och att kommissionen nyligen har presenterat ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft. I likhet med regeringen anser utskottet att regelförenklingar är av central betydelse men att det även krävs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig.

När det gäller frågan om åkermark anser utskottet att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. Utskottet konstaterar att kommunerna genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. I utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid anförs att jordbruksmark bör skyddas bättre och att tillgången till jordbruksmark är avgörande för att upprätthålla inhemsk produktion och därmed för livsmedelsberedskapen. Även Jordbruksverket har utrett frågan och anser att åtgärder behöver vidtas för att stärka skyddet av jordbruksmark i Sverige. Båda dessa betänkanden bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår när det gäller livsmedelsstrategin att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1001 (C) yrkande 2, 2024/25:2627 (MP) yrkande 29, 2024/25:2805 (M) yrkande 1, 2024/25:2811 (M), 2024/25:2856 (M), 2024/25:2953 (C) yrkandena 14 och 32, 2024/25:3108 (S) yrkande 14 och 2024/25:3169 (C) yrkande 31. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena. Utskottet anser även att det pågår ett omfattande arbete för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1814 (M) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1927 (V) yrkande 6, 2024/25:2832 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 39, 2024/25:3108 (S) yrkande 5 och 2024/25:3160 (C) yrkandena 53 och 54. När det gäller EU-reglers påverkan på jordbrukets konkurrenskraft avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 1, 2 och 8 mot bakgrund av det anförda.

Generationsskiften inom och finansiering av jordbruk

Utskottet anser att frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket är mycket angelägen. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Utskottet noterar att Jordbruksverket som en del i arbetet med att stärka jordbrukets kapitalförsörjning och öka svensk livsmedelsproduktion har fått i uppdrag att ta fram en förhandsbedömning om att införa finansieringsinstrument inom ramen för den strategiska planen. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen är också värdefull i sammanhanget. Utskottet noterar att ett delbetänkande har presenterats som nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar med stort intresse att Europeiska investeringsbanken godkänt ett finansieringsinitiativ för jordbrukssektorn som kommer att kunna erbjuda lån, garantier och rådgivning för att stödja små och mellanstora företag inom jordbruk och bioekonomi i EU. Utskottet välkomnar att regeringen avser att verka för att möjligheterna ska komma svenska företag till del, och att man avser att föra en nära dialog med bankerna och andra finansieringsinstitut om utvecklingen av livsmedelssektorn.

När det gäller kompetensförsörjning inom den gröna sektorn konstaterar utskottet att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för den strategiska planen. Utskottet noterar att uppdraget syftar till att dels öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn säkerställs.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 9, 10, 11, 12 och 24. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 20, 22, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Livsmedelsstrategin och ett konkurrenskraftigt jordbruk

Inledningsvis vill utskottet välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet anser att den har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet anser att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet de uppdrag som regeringen har gett till olika myndigheter som syftar till att uppnå livsmedelsstrategins mål.

I likhet med regeringen anser utskottet att en ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är en grundförutsättning för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Utskottet noterar att jordbrukets vattenhushållning omfattas av strategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Utskottet konstaterar att den uppdaterade livsmedelsstrategin har tagits fram i nära samarbete med relevanta aktörer och myndigheter, samt att regeringen avser att ta en aktiv roll i genomförandet av strategin. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser att detta är viktigt för att kunna bedöma om de åtgärder som vidtas inom ramen för livsmedelsstrategin är effektiva och ger resultat.

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler måste enligt utskottets mening vara väl motiverade.

Utskottet anser att åtgärder även behöver vidtas på EU-nivån för att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit förenklingar på vissa områden och att kommissionen nyligen har presenterat ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft. I likhet med regeringen anser utskottet att regelförenklingar är av central betydelse men att det även krävs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig.

När det gäller frågan om åkermark anser utskottet att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. Utskottet konstaterar att kommunerna genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. I utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid anförs att jordbruksmark bör skyddas bättre och att tillgången till jordbruksmark är avgörande för att upprätthålla inhemsk produktion och därmed för livsmedelsberedskapen. Även Jordbruksverket har utrett frågan och anser att åtgärder behöver vidtas för att stärka skyddet av jordbruksmark i Sverige. Båda dessa betänkanden bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår när det gäller livsmedelsstrategin att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1001 (C) yrkande 2, 2024/25:2627 (MP) yrkande 29, 2024/25:2805 (M) yrkande 1, 2024/25:2811 (M), 2024/25:2856 (M), 2024/25:2953 (C) yrkandena 14 och 32, 2024/25:3108 (S) yrkande 14 och 2024/25:3169 (C) yrkande 31. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena. Utskottet anser även att det pågår ett omfattande arbete för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1814 (M) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1927 (V) yrkande 6, 2024/25:2832 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 39, 2024/25:3108 (S) yrkande 5 och 2024/25:3160 (C) yrkandena 53 och 54. När det gäller EU-reglers påverkan på jordbrukets konkurrenskraft avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 1, 2 och 8 mot bakgrund av det anförda.

Generationsskiften inom och finansiering av jordbruk

Utskottet anser att frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket är mycket angelägen. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Utskottet noterar att Jordbruksverket som en del i arbetet med att stärka jordbrukets kapitalförsörjning och öka svensk livsmedelsproduktion har fått i uppdrag att ta fram en förhandsbedömning om att införa finansieringsinstrument inom ramen för den strategiska planen. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen är också värdefull i sammanhanget. Utskottet noterar att ett delbetänkande har presenterats som nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar med stort intresse att Europeiska investeringsbanken godkänt ett finansieringsinitiativ för jordbrukssektorn som kommer att kunna erbjuda lån, garantier och rådgivning för att stödja små och mellanstora företag inom jordbruk och bioekonomi i EU. Utskottet välkomnar att regeringen avser att verka för att möjligheterna ska komma svenska företag till del, och att man avser att föra en nära dialog med bankerna och andra finansieringsinstitut om utvecklingen av livsmedelssektorn.

När det gäller kompetensförsörjning inom den gröna sektorn konstaterar utskottet att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för den strategiska planen. Utskottet noterar att uppdraget syftar till att dels öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn säkerställs.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 10, 11, 12 och 24. Läs betänkandet

Livsmedelsstrategin och ett konkurrenskraftigt jordbruk

Inledningsvis vill utskottet välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet anser att den har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet anser att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet de uppdrag som regeringen har gett till olika myndigheter som syftar till att uppnå livsmedelsstrategins mål.

I likhet med regeringen anser utskottet att en ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är en grundförutsättning för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Utskottet noterar att jordbrukets vattenhushållning omfattas av strategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Utskottet konstaterar att den uppdaterade livsmedelsstrategin har tagits fram i nära samarbete med relevanta aktörer och myndigheter, samt att regeringen avser att ta en aktiv roll i genomförandet av strategin. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser att detta är viktigt för att kunna bedöma om de åtgärder som vidtas inom ramen för livsmedelsstrategin är effektiva och ger resultat.

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler måste enligt utskottets mening vara väl motiverade.

Utskottet anser att åtgärder även behöver vidtas på EU-nivån för att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit förenklingar på vissa områden och att kommissionen nyligen har presenterat ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft. I likhet med regeringen anser utskottet att regelförenklingar är av central betydelse men att det även krävs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig.

När det gäller frågan om åkermark anser utskottet att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. Utskottet konstaterar att kommunerna genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. I utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid anförs att jordbruksmark bör skyddas bättre och att tillgången till jordbruksmark är avgörande för att upprätthålla inhemsk produktion och därmed för livsmedelsberedskapen. Även Jordbruksverket har utrett frågan och anser att åtgärder behöver vidtas för att stärka skyddet av jordbruksmark i Sverige. Båda dessa betänkanden bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår när det gäller livsmedelsstrategin att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1001 (C) yrkande 2, 2024/25:2627 (MP) yrkande 29, 2024/25:2805 (M) yrkande 1, 2024/25:2811 (M), 2024/25:2856 (M), 2024/25:2953 (C) yrkandena 14 och 32, 2024/25:3108 (S) yrkande 14 och 2024/25:3169 (C) yrkande 31. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena. Utskottet anser även att det pågår ett omfattande arbete för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1814 (M) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1927 (V) yrkande 6, 2024/25:2832 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 39, 2024/25:3108 (S) yrkande 5 och 2024/25:3160 (C) yrkandena 53 och 54. När det gäller EU-reglers påverkan på jordbrukets konkurrenskraft avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 1, 2 och 8 mot bakgrund av det anförda.

Generationsskiften inom och finansiering av jordbruk

Utskottet anser att frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket är mycket angelägen. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Utskottet noterar att Jordbruksverket som en del i arbetet med att stärka jordbrukets kapitalförsörjning och öka svensk livsmedelsproduktion har fått i uppdrag att ta fram en förhandsbedömning om att införa finansieringsinstrument inom ramen för den strategiska planen. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen är också värdefull i sammanhanget. Utskottet noterar att ett delbetänkande har presenterats som nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar med stort intresse att Europeiska investeringsbanken godkänt ett finansieringsinitiativ för jordbrukssektorn som kommer att kunna erbjuda lån, garantier och rådgivning för att stödja små och mellanstora företag inom jordbruk och bioekonomi i EU. Utskottet välkomnar att regeringen avser att verka för att möjligheterna ska komma svenska företag till del, och att man avser att föra en nära dialog med bankerna och andra finansieringsinstitut om utvecklingen av livsmedelssektorn.

När det gäller kompetensförsörjning inom den gröna sektorn konstaterar utskottet att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för den strategiska planen. Utskottet noterar att uppdraget syftar till att dels öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn säkerställs.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 9, 10, 12 och 24. Läs betänkandet

Livsmedelsstrategin och ett konkurrenskraftigt jordbruk

Inledningsvis vill utskottet välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet anser att den har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet anser att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet de uppdrag som regeringen har gett till olika myndigheter som syftar till att uppnå livsmedelsstrategins mål.

I likhet med regeringen anser utskottet att en ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är en grundförutsättning för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Utskottet noterar att jordbrukets vattenhushållning omfattas av strategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Utskottet konstaterar att den uppdaterade livsmedelsstrategin har tagits fram i nära samarbete med relevanta aktörer och myndigheter, samt att regeringen avser att ta en aktiv roll i genomförandet av strategin. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser att detta är viktigt för att kunna bedöma om de åtgärder som vidtas inom ramen för livsmedelsstrategin är effektiva och ger resultat.

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler måste enligt utskottets mening vara väl motiverade.

Utskottet anser att åtgärder även behöver vidtas på EU-nivån för att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit förenklingar på vissa områden och att kommissionen nyligen har presenterat ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft. I likhet med regeringen anser utskottet att regelförenklingar är av central betydelse men att det även krävs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig.

När det gäller frågan om åkermark anser utskottet att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. Utskottet konstaterar att kommunerna genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. I utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid anförs att jordbruksmark bör skyddas bättre och att tillgången till jordbruksmark är avgörande för att upprätthålla inhemsk produktion och därmed för livsmedelsberedskapen. Även Jordbruksverket har utrett frågan och anser att åtgärder behöver vidtas för att stärka skyddet av jordbruksmark i Sverige. Båda dessa betänkanden bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår när det gäller livsmedelsstrategin att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1001 (C) yrkande 2, 2024/25:2627 (MP) yrkande 29, 2024/25:2805 (M) yrkande 1, 2024/25:2811 (M), 2024/25:2856 (M), 2024/25:2953 (C) yrkandena 14 och 32, 2024/25:3108 (S) yrkande 14 och 2024/25:3169 (C) yrkande 31. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena. Utskottet anser även att det pågår ett omfattande arbete för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1814 (M) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1927 (V) yrkande 6, 2024/25:2832 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 39, 2024/25:3108 (S) yrkande 5 och 2024/25:3160 (C) yrkandena 53 och 54. När det gäller EU-reglers påverkan på jordbrukets konkurrenskraft avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 1, 2 och 8 mot bakgrund av det anförda.

Generationsskiften inom och finansiering av jordbruk

Utskottet anser att frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket är mycket angelägen. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Utskottet noterar att Jordbruksverket som en del i arbetet med att stärka jordbrukets kapitalförsörjning och öka svensk livsmedelsproduktion har fått i uppdrag att ta fram en förhandsbedömning om att införa finansieringsinstrument inom ramen för den strategiska planen. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen är också värdefull i sammanhanget. Utskottet noterar att ett delbetänkande har presenterats som nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar med stort intresse att Europeiska investeringsbanken godkänt ett finansieringsinitiativ för jordbrukssektorn som kommer att kunna erbjuda lån, garantier och rådgivning för att stödja små och mellanstora företag inom jordbruk och bioekonomi i EU. Utskottet välkomnar att regeringen avser att verka för att möjligheterna ska komma svenska företag till del, och att man avser att föra en nära dialog med bankerna och andra finansieringsinstitut om utvecklingen av livsmedelssektorn.

När det gäller kompetensförsörjning inom den gröna sektorn konstaterar utskottet att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för den strategiska planen. Utskottet noterar att uppdraget syftar till att dels öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn säkerställs.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 9, 10, 11 och 24. Läs betänkandet

Mål för och utveckling av ekologisk produktion

Utskottet vill påminna om att riksdagen tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Utskottet konstaterar att regeringen delar denna bedömning. Utskottet delar regeringens bedömning att det ska finnas förutsättningar för att en ökad efterfrågan på ekologiska produkter ska kunna mötas av svenska producenter snarare än av en ökad import. Det är därför positivt att det inom ramen för Sveriges strategiska plan finns möjlighet att få ersättning för ekologisk produktion, stöd för att ställa om till ekologisk produktion samt stöd till kompetensutveckling.

När det gäller mål på EU-nivå för ekologisk produktion kan utskottet konstatera att ett strategiskt mål om att 25 procent av EU:s jordbruksmark ska vara ekologiskt odlad senaste 2030 har fastställts. Målet är dock inte bindande för medlemsstaterna. I likhet med regeringen anser utskottet att åtgärder för en ökad produktion och konsumtion av ekologiska produkter inom EU bör bygga på frivillighet om hur medlemsstaterna kan bidra till målen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1373 (SD) yrkande 20, 2024/25:1395 (SD) yrkandena 35 och 36, 2024/25:1927 (V) yrkande 4.1, 2024/25:2077 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2739 (M), 2024/25:3038 (MP) yrkande 32, 2024/25:3055 (MP) yrkande 81 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 9. Motionsyrkandena avstyrks.

En växtbaserad jordbrukssektor

Utskottet anser i likhet med regeringen att växtodlingen i Sverige behöver utvecklas och diversifieras för att bättre svara mot miljö- och klimatutmaningar samt konsumenternas efterfrågan. Det finns goda möjligheter att öka produktionen av proteingrödor i Sverige. Utskottet ser det som särskilt positivt att regeringen lyfter fram detta i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Vidare konstaterar utskottet att det finns stöd i Sveriges strategiska plan för kompetensutveckling och rådgivning för en ökad produktion av proteingrödor. Detta kombinerat med branschens satsningar kan utveckla och diversifiera växtodlingen i Sverige.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla SLU Grogrund och dess viktiga arbete för svensk växtförädling. Under 2026–2030 ska myndigheten göra en särskild satsning på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. SLU Grogrund har även genomfört andra växtförädlingsprojekt för växtproteiner, och flera projekt om utveckling av vegetariska och veganska livsmedel har genomförts inom Rise. Utskottet välkomnar även den förstärkning av livsmedelsforskning och innovation som föreslås i forskningspropositionen.

Slutligen noterar utskottet att kommissionen avser att utarbeta en övergripande proteinplan i syfte att skapa ett mer självförsörjande och hållbart proteinsystem i EU. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att utveckla och öka konkurrenskraften för EU:s produktion av proteingrödor. Det är en viktig del i ett självförsörjningsperspektiv där insatsvaror kan säkras både genom ökad produktion och mer diversifierade försörjningskedjor.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:781 (S), 2024/25:2956 (C), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.2, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 20 och 23 och 2024/25:3108 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

Mål för och utveckling av ekologisk produktion

Utskottet vill påminna om att riksdagen tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Utskottet konstaterar att regeringen delar denna bedömning. Utskottet delar regeringens bedömning att det ska finnas förutsättningar för att en ökad efterfrågan på ekologiska produkter ska kunna mötas av svenska producenter snarare än av en ökad import. Det är därför positivt att det inom ramen för Sveriges strategiska plan finns möjlighet att få ersättning för ekologisk produktion, stöd för att ställa om till ekologisk produktion samt stöd till kompetensutveckling.

När det gäller mål på EU-nivå för ekologisk produktion kan utskottet konstatera att ett strategiskt mål om att 25 procent av EU:s jordbruksmark ska vara ekologiskt odlad senaste 2030 har fastställts. Målet är dock inte bindande för medlemsstaterna. I likhet med regeringen anser utskottet att åtgärder för en ökad produktion och konsumtion av ekologiska produkter inom EU bör bygga på frivillighet om hur medlemsstaterna kan bidra till målen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1373 (SD) yrkande 20, 2024/25:1395 (SD) yrkandena 35 och 36, 2024/25:1927 (V) yrkande 4.1, 2024/25:2077 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2739 (M), 2024/25:3038 (MP) yrkande 32, 2024/25:3055 (MP) yrkande 81 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 9. Motionsyrkandena avstyrks.

En växtbaserad jordbrukssektor

Utskottet anser i likhet med regeringen att växtodlingen i Sverige behöver utvecklas och diversifieras för att bättre svara mot miljö- och klimatutmaningar samt konsumenternas efterfrågan. Det finns goda möjligheter att öka produktionen av proteingrödor i Sverige. Utskottet ser det som särskilt positivt att regeringen lyfter fram detta i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Vidare konstaterar utskottet att det finns stöd i Sveriges strategiska plan för kompetensutveckling och rådgivning för en ökad produktion av proteingrödor. Detta kombinerat med branschens satsningar kan utveckla och diversifiera växtodlingen i Sverige.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla SLU Grogrund och dess viktiga arbete för svensk växtförädling. Under 2026–2030 ska myndigheten göra en särskild satsning på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. SLU Grogrund har även genomfört andra växtförädlingsprojekt för växtproteiner, och flera projekt om utveckling av vegetariska och veganska livsmedel har genomförts inom Rise. Utskottet välkomnar även den förstärkning av livsmedelsforskning och innovation som föreslås i forskningspropositionen.

Slutligen noterar utskottet att kommissionen avser att utarbeta en övergripande proteinplan i syfte att skapa ett mer självförsörjande och hållbart proteinsystem i EU. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att utveckla och öka konkurrenskraften för EU:s produktion av proteingrödor. Det är en viktig del i ett självförsörjningsperspektiv där insatsvaror kan säkras både genom ökad produktion och mer diversifierade försörjningskedjor.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:781 (S), 2024/25:2956 (C), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.2, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 20 och 23 och 2024/25:3108 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 15. Läs betänkandet

Mål för och utveckling av ekologisk produktion

Utskottet vill påminna om att riksdagen tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Utskottet konstaterar att regeringen delar denna bedömning. Utskottet delar regeringens bedömning att det ska finnas förutsättningar för att en ökad efterfrågan på ekologiska produkter ska kunna mötas av svenska producenter snarare än av en ökad import. Det är därför positivt att det inom ramen för Sveriges strategiska plan finns möjlighet att få ersättning för ekologisk produktion, stöd för att ställa om till ekologisk produktion samt stöd till kompetensutveckling.

När det gäller mål på EU-nivå för ekologisk produktion kan utskottet konstatera att ett strategiskt mål om att 25 procent av EU:s jordbruksmark ska vara ekologiskt odlad senaste 2030 har fastställts. Målet är dock inte bindande för medlemsstaterna. I likhet med regeringen anser utskottet att åtgärder för en ökad produktion och konsumtion av ekologiska produkter inom EU bör bygga på frivillighet om hur medlemsstaterna kan bidra till målen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1373 (SD) yrkande 20, 2024/25:1395 (SD) yrkandena 35 och 36, 2024/25:1927 (V) yrkande 4.1, 2024/25:2077 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2739 (M), 2024/25:3038 (MP) yrkande 32, 2024/25:3055 (MP) yrkande 81 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 9. Motionsyrkandena avstyrks.

En växtbaserad jordbrukssektor

Utskottet anser i likhet med regeringen att växtodlingen i Sverige behöver utvecklas och diversifieras för att bättre svara mot miljö- och klimatutmaningar samt konsumenternas efterfrågan. Det finns goda möjligheter att öka produktionen av proteingrödor i Sverige. Utskottet ser det som särskilt positivt att regeringen lyfter fram detta i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Vidare konstaterar utskottet att det finns stöd i Sveriges strategiska plan för kompetensutveckling och rådgivning för en ökad produktion av proteingrödor. Detta kombinerat med branschens satsningar kan utveckla och diversifiera växtodlingen i Sverige.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla SLU Grogrund och dess viktiga arbete för svensk växtförädling. Under 2026–2030 ska myndigheten göra en särskild satsning på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. SLU Grogrund har även genomfört andra växtförädlingsprojekt för växtproteiner, och flera projekt om utveckling av vegetariska och veganska livsmedel har genomförts inom Rise. Utskottet välkomnar även den förstärkning av livsmedelsforskning och innovation som föreslås i forskningspropositionen.

Slutligen noterar utskottet att kommissionen avser att utarbeta en övergripande proteinplan i syfte att skapa ett mer självförsörjande och hållbart proteinsystem i EU. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att utveckla och öka konkurrenskraften för EU:s produktion av proteingrödor. Det är en viktig del i ett självförsörjningsperspektiv där insatsvaror kan säkras både genom ökad produktion och mer diversifierade försörjningskedjor.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:781 (S), 2024/25:2956 (C), 2024/25:3038 (MP) yrkande 31.2, 2024/25:3071 (MP) yrkandena 20 och 23 och 2024/25:3108 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett omfattande arbete med beredskapsfrågor och klimatanpassning som bl.a. berör jordbruket. Mycket av det arbete som pågår syftar till att bygga en robustare primärproduktion som klara att trygga livsmedelstryggheten i hela landet vid en allvarlig kris eller krig. Utskottet välkomnar alla dessa insatser och att jordbrukets konkurrenskraft är prioriterat i klimatarbetet. Enligt utskottets mening krävs robusta och lönsamma företag för att primärproduktionen ska kunna hantera ett förändrat klimat.

Vidare konstaterar utskottet att det finns flera investeringsåtgärder för att minska utsläppen som kan få stöd genom Klimatklivet och inom ramen för den strategiska planen. Betydande resurser avsätts till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar brett med åtgärder som stärker jordbrukets produktivitet och klimateffektivitet.

Utskottet har tidigare välkomnat den nationella strategin och handlingsplan för klimatanpassning, och att den utgår från att åtgärder som vidtas för att stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter inte får försämra jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att åtgärderna inom klimatanpassningsstrategin ligger i linje med den uppdaterade livsmedelsstrategin och fokusområdet ökad robusthet i livsmedelskedjan.

Utskottet noterar Klimatpolitiska rådets rapport där det finns ett fördjupat avsnitt om jordbrukets klimatpåverkan. Enligt utskottets mening är det angeläget att åtgärder vidtas för att minska jordbrukets påverkan på klimatet samtidigt som vi har en konkurrenskraftig jordbruksproduktion. Utskottet välkomnar därför det omfattande arbete som pågår på området.

När det gäller användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion konstaterar utskottet att det i bioekonomiutredningens båda betänkanden presenteras förslag som berör användningen av biomassa. Utredningarna bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2025 för att fortsätta stödja biogasproduktion från gödsel.

Enligt utskottets mening är det viktigt att jordbruksmarken skyddas då det annars kan få konsekvenser för livsmedelsförsörjningen och jordbrukets konkurrenskraft. Utskottet noterar med intresse Jordbruksverkets rapport där man föreslår att skyddet av jordbruksmark ska stärkas, och ser fram emot utfallet av den pågående beredningen.

När det gäller kolinlagring i jordbruksmarker noterar utskottet Miljömålsberedningens förslag om ersättningar för markägare som vidtar åtgärder för att öka nettoupptaget på sina marker samt att medel för ersättning för odling av mellangröda i den strategiska planen bör prioriteras. Utskottet vill framhålla att det redan i dag finns klimat- och miljöersättningar bl.a. för odling av mellangröda, odling av fånggröda och för vårbearbetning.

Sammanfattningsvis anser utskottet att när det gäller jordbruksproduktion i ett förändrat klimat pågår det ett omfattande arbete för att säkra en tryggad livsmedelsförsörjning och ett jordbruk med minskad klimatpåverkan. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1641 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 137, 145 och 147 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 42. Även när det gäller klimatanpassning av jordbruket pågår ett omfattande arbete. Utskottet avstyrker därför också motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkandena 146 och 148, 2024/25:2627 (MP) yrkandena 28, 30 och 32 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Jordbrukets klimat- och miljöpåverkan" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Näringsläckage från jordbruket

Utskottet konstaterar att övergödningen av hav och vatten är ett omfattande problem och att ytterligare åtgärder krävs för att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Det är viktigt att näringstillförseln från framför allt jordbruket, som är en av de största källorna till läckage av kväve och fosfor, minskar. Utskottet välkomnar att ett etappmål om övergödning har tagits fram så att det går att säkerställa att de åtgärder som vidtas är effektiva.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning för den framtida havsmiljöpolitiken där minskad övergödning är en av de övergripande principerna. Utskottet håller med om att åtgärdsarbetet ska vara långsiktigt och bidra till cirkulära flöden av fosfor och kväve. Utskottet noterar att regeringen avser att arbeta vidare på bred front med en palett av olika åtgärder för att minska övergödningen, både på EU-nivå och på nationell nivå. Det handlar om allt från att effektivisera vattenförvaltningens åtgärdsprogram, en översyn av nitratdirektivet och att se över stöd inom den strategiska planen till att utreda ett system med kompensationsåtgärder för att bidra till minskad övergödning. Utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet välkomnar även det nya investeringsstödet Kväveklivet som syftar till att stödja jordbrukets insatser för att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket.

Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att komplettera sina föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket när det gäller växtnäring så att även fosfor ingår i kravet på dokumentation. Myndigheten ska även redovisa hur den bidrar till att stallgödsel i ökande grad tas till vara på ett resurseffektivt sätt. Utskottet anser vidare att kraven för lagring och spridning av gödsel i miljölagstiftningen är väl avvägda och förutsätter att berörda myndigheter vid behov vidtar lämpliga åtgärder.

Utskottet ser positivt på att det i den strategiska planen finns möjlighet att söka miljöersättning för åtgärder som ger ett minskat kväveläckage, bl.a. ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner, odling av mellangröda och fånggröda samt vårbearbetning. Ersättning finns även för precisionsjordbruk vars syfte är att gödslingen bättre ska anpassas till grödans behov och därmed minska näringsläckaget.

När det gäller rådgivning vill utskottet framhålla det arbete som görs inom ramen för projektet Greppa Näringen som går ut på att skapa fosforgivor och växtföljd, att utnyttja kväve och fosfor på bästa sätt och att få den optimala balansen mellan tillförsel av näring och skörd. Greppa Näringen arbetar även med frågor om mellangröda, och vissa forskningsstudier om sådana grödor har gjorts av SLU. Utskottet välkomnar detta arbete.

När det gäller strukturkalkning och dränering konstaterar utskottet att LOVA-stöd kan användas till bl.a. strukturkalkning och täckfilterdiken. Inom Sveriges strategiska plan kan stöd sökas för bl.a. kalkfilterdiken och bevattningsdammar. Projektet Greppa Näringen kan även erbjuda kostnadsfri rådgivning om strukturkalkning och dränering. I sammanhanget vill utskottet även lyfta fram Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Strategin omfattar bl.a. investeringar i täckdikning och underhåll och anpassning av diken.

Utskottet finner med hänvisning till det som anförts och det arbete som pågår inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 2, 5, 8, 9 och 11–13, 2024/25:1395 (SD) yrkande 62, 2024/25:2486 (C) yrkande 10, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 141 och 142, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 30, 40, 41, 49–52 och 56 samt 2024/25:3071 (MP) yrkande 21. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Bekämpnings- och växtskyddsmedel

Utskottet noterar att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för detta prövningssystem görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet vill betona betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden.

Det finns inget harmoniserat ramverk inom EU för att släppa ut produkter som används för biologisk kontroll av växtskadegörare. Importkrav och användning av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Alla medlemsstater har inte nationell lagstiftning på plats och de olika nationella regelverk som finns på plats är inte enhetligt utformade. Som framgår ovan pågår för närvarande inte några diskussioner inom EU om ett harmoniserat regelverk. Utskottet ser för tillfället inte någon anledning att vidta några åtgärder på området.

När det gäller användning av drönare för att sprida växtskyddsmedel konstaterar utskottet att regeringen nyligen ändrat bestämmelserna och att Naturvårdsverket nu kan ge dispens från förbudet att sprida växtskyddsmedel från drönare. Utskottet välkomnar ändringen och anser i likhet med regeringen att användningen av drönare har potential att skapa en mer skonsam och miljövänlig användning av växtskyddsmedel.

Utskottet ser för tillfället inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena 2024/25:1395 (SD) yrkandena 18–20 och 2024/25:2661 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Jordbruk och övergödning" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Näringsläckage från jordbruket

Utskottet konstaterar att övergödningen av hav och vatten är ett omfattande problem och att ytterligare åtgärder krävs för att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Det är viktigt att näringstillförseln från framför allt jordbruket, som är en av de största källorna till läckage av kväve och fosfor, minskar. Utskottet välkomnar att ett etappmål om övergödning har tagits fram så att det går att säkerställa att de åtgärder som vidtas är effektiva.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning för den framtida havsmiljöpolitiken där minskad övergödning är en av de övergripande principerna. Utskottet håller med om att åtgärdsarbetet ska vara långsiktigt och bidra till cirkulära flöden av fosfor och kväve. Utskottet noterar att regeringen avser att arbeta vidare på bred front med en palett av olika åtgärder för att minska övergödningen, både på EU-nivå och på nationell nivå. Det handlar om allt från att effektivisera vattenförvaltningens åtgärdsprogram, en översyn av nitratdirektivet och att se över stöd inom den strategiska planen till att utreda ett system med kompensationsåtgärder för att bidra till minskad övergödning. Utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet välkomnar även det nya investeringsstödet Kväveklivet som syftar till att stödja jordbrukets insatser för att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket.

Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att komplettera sina föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket när det gäller växtnäring så att även fosfor ingår i kravet på dokumentation. Myndigheten ska även redovisa hur den bidrar till att stallgödsel i ökande grad tas till vara på ett resurseffektivt sätt. Utskottet anser vidare att kraven för lagring och spridning av gödsel i miljölagstiftningen är väl avvägda och förutsätter att berörda myndigheter vid behov vidtar lämpliga åtgärder.

Utskottet ser positivt på att det i den strategiska planen finns möjlighet att söka miljöersättning för åtgärder som ger ett minskat kväveläckage, bl.a. ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner, odling av mellangröda och fånggröda samt vårbearbetning. Ersättning finns även för precisionsjordbruk vars syfte är att gödslingen bättre ska anpassas till grödans behov och därmed minska näringsläckaget.

När det gäller rådgivning vill utskottet framhålla det arbete som görs inom ramen för projektet Greppa Näringen som går ut på att skapa fosforgivor och växtföljd, att utnyttja kväve och fosfor på bästa sätt och att få den optimala balansen mellan tillförsel av näring och skörd. Greppa Näringen arbetar även med frågor om mellangröda, och vissa forskningsstudier om sådana grödor har gjorts av SLU. Utskottet välkomnar detta arbete.

När det gäller strukturkalkning och dränering konstaterar utskottet att LOVA-stöd kan användas till bl.a. strukturkalkning och täckfilterdiken. Inom Sveriges strategiska plan kan stöd sökas för bl.a. kalkfilterdiken och bevattningsdammar. Projektet Greppa Näringen kan även erbjuda kostnadsfri rådgivning om strukturkalkning och dränering. I sammanhanget vill utskottet även lyfta fram Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Strategin omfattar bl.a. investeringar i täckdikning och underhåll och anpassning av diken.

Utskottet finner med hänvisning till det som anförts och det arbete som pågår inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 2, 5, 8, 9 och 11–13, 2024/25:1395 (SD) yrkande 62, 2024/25:2486 (C) yrkande 10, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 141 och 142, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 30, 40, 41, 49–52 och 56 samt 2024/25:3071 (MP) yrkande 21. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Bekämpnings- och växtskyddsmedel

Utskottet noterar att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för detta prövningssystem görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet vill betona betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden.

Det finns inget harmoniserat ramverk inom EU för att släppa ut produkter som används för biologisk kontroll av växtskadegörare. Importkrav och användning av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Alla medlemsstater har inte nationell lagstiftning på plats och de olika nationella regelverk som finns på plats är inte enhetligt utformade. Som framgår ovan pågår för närvarande inte några diskussioner inom EU om ett harmoniserat regelverk. Utskottet ser för tillfället inte någon anledning att vidta några åtgärder på området.

När det gäller användning av drönare för att sprida växtskyddsmedel konstaterar utskottet att regeringen nyligen ändrat bestämmelserna och att Naturvårdsverket nu kan ge dispens från förbudet att sprida växtskyddsmedel från drönare. Utskottet välkomnar ändringen och anser i likhet med regeringen att användningen av drönare har potential att skapa en mer skonsam och miljövänlig användning av växtskyddsmedel.

Utskottet ser för tillfället inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena 2024/25:1395 (SD) yrkandena 18–20 och 2024/25:2661 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Jordbruk och övergödning" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8, 22, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Genteknik och växtförädling

Inledningsvis vill utskottet framhålla att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen under förra mandatperioden om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra den teknikneutral. Utskottet vill återigen framhålla att växtförädlingen har en viktig roll att spela ur ett klimatperspektiv för att stärka tillgången på bra grödsorter som kan ge bättre skördar och bättre näringsinnehåll. Det är grödans förändrade egenskaper och dess potentiella miljö-, avkastnings- och hälsoeffekter som är viktiga att ta ställning till, inte förädlingsmetoden. Samtidigt anser utskottet att försiktighetsprincipen ska vara styrande för hanteringen av genetiskt modifierade organismer (GMO). Utskottet har tidigare välkomnat kommissionens förslag till ny förordning om växter framtagna med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder. Utskottet noterar att förhandlingar mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet har inletts och välkomnar att regeringen avser att vara en konstruktiv kraft i förhandlingarna. Utskottet anser att det är angeläget att nya hållbara och konkurrenskraftiga växtsorter kan komma ut på marknaden och odlas i Sverige och avser därför att följa förhandlingarna noggrant.

Vidare konstaterar utskottet att regelverken för hantering av GMO är harmoniserade inom EU. Beslut som gäller tillstånd för odling av genetiskt modifierade växter tas gemensamt på EU-nivå, och tillstånden gäller i alla EU:s medlemsländer. Utskottet noterar att försiktighetsprincipen ska gälla vid dessa beslut samt att godkännandeförfarandet ska garantera att det inte finns några risker för människors och djurs hälsa och för miljön att släppa ut sådana produkter på marknaden. Utskottet ser ingen anledning att ändra på denna ordning.

Utskottet välkomnar det arbete som utförs inom kompetenscentrumet SLU Grogrund. Det är ett viktigt arbete där kunskap och nya metoder om växtförädling utvecklas som bidrar till förädling av livsmedelsgrödor för ökad innovationspotential, livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft. Arbetet vid SLU Grogrund har även förstärks med extra medel från 2024 och framåt. Utskottet noterar vidare att Ekologicentrum vid SLU arbetar med forskning om bl.a. ett hållbart jord- och skogsbruk, växtskydd och naturvård.

Slutligen noterar utskottet att det nordiska PPP-samarbetet främjar ett hållbart nyttjande av våra växtgenetiska resurser i Norden och att Formas har fått i uppdrag att stödja detta arbete.

Mot bakgrund av det arbete som pågår när det gäller genteknik anser utskottet att motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 46–48, 2024/25:2953 (C) yrkande 33 och 2024/25:3108 (S) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet anser även att det inte behövs några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om växtförädling. Motionsyrkandena 2024/25:13 (SD), 2024/25:1395 (SD) yrkandena 31 och 49 och 2024/25:3071 (MP) yrkande 19 avstyrks.

Forskningsfrågor

Inledningsvis vill utskottet lyfta fram den höga kvalitet på det forskningsarbete som utförs av Formas och SLU. Forskningen inom SLU ligger exempelvis i topp i världen på flera områden som är viktiga för den gröna omställningen. Utskottet delar regeringens bedömning att kunskapsutveckling och innovation behövs inom de areella näringarna för att stärka konkurrenskraften och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Utskottet välkomnar den nya forskningspropositionen och delar regeringens bedömning att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Utskottet noterar de satsningar som regeringen gör bl.a. på det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten och om livsmedel. Det är enligt utskottets mening angeläget att kunskapen om vattensystemen från källa till hav stärks. Forskning och innovation inom livsmedelssystemet är också viktigt för att öka konkurrenskraften och stärka beredskapen genom tryggad livsmedelsförsörjning.

Det är också angeläget att förmedla aktuell forskning till de svenska lantbrukarna och rådgivarna. Rises kunskapsnav har en viktig funktion att fylla. Regeringen och riksdagen har därför avsatt medel för denna verksamhet.

I sammanhanget vill utskottet även välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet delar regeringens bedömning att forskning, kunskap och innovation behövs i livsmedelskedjans alla led. Utskottet håller även med om behovet av att öka attraktiviteten och bredda rekryteringarna till utbildningarna hos SLU för att säkra kompetensförsörjningsbehovet i den gröna sektorn. Det är därför positivt att regeringen avser att ge SLU i uppdrag att stärka utbildningarnas attraktivitet och bredda rekryteringen.

Vidare vill utskottet framhålla att det inom ramen för den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027 finns möjlighet att söka stöd till innovation, kompetensutveckling och samarbeten som har betydelse för jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen. Enligt utskottets mening är det viktigt att stöden används effektivt och bidrar till att uppnå målsättningarna om en hållbar och ökad jordbruksproduktion. Det är därför positivt att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för Sveriges strategiska plan för att se hur den kan utvecklas.

När det gäller frågan om forskning och utveckling för proteingrödor konstaterar utskottet att den frågan ingår i den uppdaterade livsmedelsstrategin. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns goda möjligheter för en ökad produktion av proteingrödor i Sverige. Utskottet välkomnar därför uppdraget till SLU Grogrund att genomföra en särskild satsning på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. Utskottet noterar att SLU även genomfört forskningsprojekt tidigare inom området proteingrödor, bl.a. om proteinfoder.

Utskottet finner mot denna bakgrund inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 44, 45, 50 och 54, 2024/25:3037 (MP) yrkande 62 och 2024/25:3071 (MP) yrkandena 6 och 24. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Växtförädling och forskningsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8, 20, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Markförsäljning norr om odlingsgränsen

Huvudregeln enligt rennäringsförordningen är att frågor om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen prövas av regeringen. Det finns inte några närmare regleringar i frågan om när denna mark ska kunna säljas. Regeringens praxis i frågan bygger bl.a. på uttalanden i budgetpropositioner som har antagits av riksdagen. Utskottet noterar att staten säljer marken endast i speciella fall och med iakttagande av bl.a. att renskötselrätten gäller parallellt med äganderätten. Utskottet noterar att en promemoria upprättades 2020 med förslag om hur beslutsordningen för ärenden om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen skulle kunna förändras. Regeringen ansåg att frågan behövde utredas vidare och beslutade därför om tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén. Utskottet konstaterar att regeringen nu har avvecklat Renmarkskommittén och att den avser att tillsätta en ny utredning om rennäringslagen. I avvaktan på det fortsatta arbetet anser utskottet att motionerna 2024/25:201 (KD), 2024/25:1383 (SD) yrkande 23 och 2024/25:1454 (SD) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Omarrondering

En omarrondering är en omfattande juridisk process som ofta berör stora markområden. Utskottet anser att omarrondering av mark ger mer rationella brukningsenheter samtidigt som antalet fastighetsägare minskar och ägandet i högre grad överlåts till aktiva brukare. Lantmäteriet tillämpar en särskild procedur vid omarrondering. Handläggningen av ärendena består av ett komplext juridiskt och mätningstekniskt arbete samt ett omfattande arbete med värdering och processledning. Reglerna för omarrondering ska bl.a. skydda markägarnas intressen. Någon garanti mot framtida myndighetsbeslut finns dock inte för de nybildade fastigheterna. I likhet med tidigare ställningstagande har utskottet inget att invända mot den nuvarande ordningen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1371 (SD) yrkande 21.

Ur avsnittet "Markfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Livsmedelsstrategin och ett konkurrenskraftigt jordbruk

Inledningsvis vill utskottet välkomna den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet anser att den har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet anser att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet de uppdrag som regeringen har gett till olika myndigheter som syftar till att uppnå livsmedelsstrategins mål.

I likhet med regeringen anser utskottet att en ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är en grundförutsättning för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Utskottet noterar att jordbrukets vattenhushållning omfattas av strategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Utskottet konstaterar att den uppdaterade livsmedelsstrategin har tagits fram i nära samarbete med relevanta aktörer och myndigheter, samt att regeringen avser att ta en aktiv roll i genomförandet av strategin. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har fått i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser att detta är viktigt för att kunna bedöma om de åtgärder som vidtas inom ramen för livsmedelsstrategin är effektiva och ger resultat.

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler måste enligt utskottets mening vara väl motiverade.

Utskottet anser att åtgärder även behöver vidtas på EU-nivån för att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit förenklingar på vissa områden och att kommissionen nyligen har presenterat ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft. I likhet med regeringen anser utskottet att regelförenklingar är av central betydelse men att det även krävs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig.

När det gäller frågan om åkermark anser utskottet att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. Utskottet konstaterar att kommunerna genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. I utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid anförs att jordbruksmark bör skyddas bättre och att tillgången till jordbruksmark är avgörande för att upprätthålla inhemsk produktion och därmed för livsmedelsberedskapen. Även Jordbruksverket har utrett frågan och anser att åtgärder behöver vidtas för att stärka skyddet av jordbruksmark i Sverige. Båda dessa betänkanden bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår när det gäller livsmedelsstrategin att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:1001 (C) yrkande 2, 2024/25:2627 (MP) yrkande 29, 2024/25:2805 (M) yrkande 1, 2024/25:2811 (M), 2024/25:2856 (M), 2024/25:2953 (C) yrkandena 14 och 32, 2024/25:3108 (S) yrkande 14 och 2024/25:3169 (C) yrkande 31. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena. Utskottet anser även att det pågår ett omfattande arbete för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1814 (M) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1927 (V) yrkande 6, 2024/25:2832 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 39, 2024/25:3108 (S) yrkande 5 och 2024/25:3160 (C) yrkandena 53 och 54. När det gäller EU-reglers påverkan på jordbrukets konkurrenskraft avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 1, 2 och 8 mot bakgrund av det anförda.

Generationsskiften inom och finansiering av jordbruk

Utskottet anser att frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket är mycket angelägen. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Utskottet noterar att Jordbruksverket som en del i arbetet med att stärka jordbrukets kapitalförsörjning och öka svensk livsmedelsproduktion har fått i uppdrag att ta fram en förhandsbedömning om att införa finansieringsinstrument inom ramen för den strategiska planen. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen är också värdefull i sammanhanget. Utskottet noterar att ett delbetänkande har presenterats som nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar med stort intresse att Europeiska investeringsbanken godkänt ett finansieringsinitiativ för jordbrukssektorn som kommer att kunna erbjuda lån, garantier och rådgivning för att stödja små och mellanstora företag inom jordbruk och bioekonomi i EU. Utskottet välkomnar att regeringen avser att verka för att möjligheterna ska komma svenska företag till del, och att man avser att föra en nära dialog med bankerna och andra finansieringsinstitut om utvecklingen av livsmedelssektorn.

När det gäller kompetensförsörjning inom den gröna sektorn konstaterar utskottet att SLU har fått i uppdrag att analysera den kompetensutveckling som sker inom ramen för den strategiska planen. Utskottet noterar att uppdraget syftar till att dels öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn säkerställs.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Biologisk mångfald och skyddsvärda marker

Inledningsvis konstaterar utskottet att det är angeläget att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att arbetet med hävd och restaurering av ängs- och betesmark fortsätter. En grundförutsättning för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är ett aktivt och livskraftigt jordbruk i hela landet med betande djur. I detta sammanhang vill utskottet även lyfta fram länsstyrelsernas viktiga arbete med betesförmedlingar som syftar till att underlätta för markägare och företag med betande djur att samverka för att öka den betade arealen och hålla landskapet öppet.

Utskottet noterar att en åtgärdsplan med konkreta åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet har tagits fram av berörda myndigheter och organisationer. Vidare noterar utskottet att det inom den gemensamma jordbrukspolitiken finns mål som anger att stöd och ersättningar ska bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, stärka ekosystem och bevara livsmiljöer och landskap. I Sveriges strategiska plan finns ersättningar för bl.a. skötsel av betesmarker och slåtterängar och för skyddszoner och anpassade skyddszoner. Naturvårdsverket har inrättat ett nationellt program för stöd till åtgärder för restaurering av tidigare hamlade träd och restaurering av vissa typer av ängs- och betesmarker med höga natur- och kulturvärden. Utskottet välkomnar att åtgärder har vidtagits som syftar till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

När det gäller mulbetesrätten konstaterar utskottet i likhet med tidigare ställningstagande att rätten att vid fäbodbruk ha djur på bete utan stängselskyldighet är sedvanerättslig och inte reglerad i ägofredslagen.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 2, 2024/25:1022 (C) yrkande 2 och 2024/25:1395 (SD) yrkandena 26, 27 och 65 kan lämnas utan åtgärd.

Lantraser och lantsorter

Utskottet noterar att det finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna i Sverige. Det finns även en handlingsplan för perioden 2021–2025 med olika mål och åtgärder för att öka den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Utskottet konstaterar att tillståndet för bevarande av växtgenetiska resurser är acceptabelt och att etappmålet om ett hållbart bevarande av dessa kan uppnås med begränsade ytterligare insatser.

När det gäller hållbart bevarande av lantrasdjur noterar utskottet den minskade anslutningen till miljöersättningen i den strategiska planen för hotade husdjursraser och att det saknas kunskap om hur många djur som behövs för att uppnå gynnsam bevarandestatus. Utskottet anser att det viktigt att bevara de gamla lantraserna dels för att behålla den genetiska variationen, dels för att raserna är en del av ett levande kulturarv. Utskottet konstaterar att det förutom miljöersättningar för hotade husdjursraser finns stöd som lantrasföreningar kan söka för att bevara lantraser.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att det pågår olika bevarande- och utvecklingsinsatser på områdena växtgenetiska och husdjursgenetiska resurser och avstyrker därmed motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 66 och 67.

Ur avsnittet "Öppna landskap och biologisk mångfald" i betänkandet. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8, 20, 22, 28 och 29. Läs betänkandet

Rennäringen

Utskottet konstaterar att länsstyrelsen i december 2023 beviljade STF:s ansökan om markupplåtelse i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen. Därmed gäller ett nytt markupplåtelseavtal för området. Det är fortfarande möjligt att vandra och skida på befintliga leder i området samtidigt som viss hänsyn har tagits till rennäringen och kalvarnas tillväxt bl.a. genom att stugor och fjällstationer öppnar senare under sommarsäsongen. När det gäller begäran om att uppdatera praxis vill utskottet framhålla att praxis utvecklas vid våra domstolar och myndigheter vid tillämpningen av lagar och förordningar. Riksdagen får inte bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild.

Slutligen konstaterar utskottet att Renmarkskommittén har avvecklats. Utskottet ser fram emot att en ny utredning av rennäringslagen ska tillsättas. Enligt utskottet är det viktigt med en utredning som kan arbeta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:591 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3108 (S) yrkande 77.

Produktion av gödselmedel

Utskottet konstaterar att det finns goda förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion vilket är positivt eftersom nationell produktion av gödselmedel är en viktig fråga att beakta i ett beredskapsperspektiv. Utskottet noterar vidare att det finns vissa faktorer som kan hindra eller fördröja satsningar på gödselmedelsproduktion i Sverige, t.ex. processer för miljötillstånd. Utskottet välkomnar därför de nya bestämmelserna om miljöprövning av ny verksamhet som ska leda till en modernare och effektivare miljöprövning. Utskottet noterar också att Jordbruksverket har föreslagit ett antal åtgärder för att undanröja hinder för inhemsk produktion av gödselmedel. Det pågår även arbete på EU-nivå med att förstärka försörjningstryggheten av gödselmedel både inom EU och globalt. Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkande 11.

Biopremie

Utskottet noterar att det finns ett förslag om att införa en ny biopremie för rena biodrivmedel och att förslaget bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete lämnar utskottet motion 2024/25:2954 (C) yrkande 20 utan åtgärd.

Biodling

Utskottet noterar det stöd till biodlingssektorn som finns i Sveriges strategiska plan vars syfte är att bidra till bättre villkor för biodling och stärka sektorns konkurrenskraft. Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden om biodlingssektorns konkurrenskraft och avstyrkt dem mot bakgrund av det stöd som finns att söka. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:2935 (M) yrkande 1.

Ändring i utsädeslagen

I likhet med tidigare ställningstagande anser utskottet att det är av största vikt med ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar, något ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa. Utskottet vidhåller därför sin ståndpunkt att det inte finns något skäl till att ändra utsädeslagstiftningen. Därmed avstyrks motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 3.

Reservationer

1.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Markus Selin (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34.

Ställningstagande

Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU spelar en viktig roll i Sveriges jordbruksarbete. Jordbrukspolitiken har till uppgift att stödja jordbruket och främja utvecklingen på landsbygden. Med en gemensam budget, förutsägbara regler och en sammanhållen struktur skapar den goda förutsättningar till ett konkurrenskraftigt, klimatvänligt och hållbart jordbruk såväl i Sverige som i övriga EU. Därigenom bidrar den också till vår försörjningsförmåga. I dessa orostider är det därför enligt vår åsikt av särskilt stor betydelse att Sverige drar nytta av den gemensamma jordbrukspolitiken för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Vi anser att Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga bör stärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

2.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31 samt

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34 samt

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Därför ska konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. EU har ett ansvar att bidra till den globala matproduktionen och måste ha kapacitet att försörja sina medborgare med mat i såväl krig som fred. Det kräver ett fungerande samarbete mellan länder och en gemensam jordbrukspolitik.

Jag och mitt parti anser att den befintliga jordbrukspolitiken har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 30 och 31. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8, 20, 22, 26 och 29. Läs betänkandet

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Den ska ge medlemsländerna bättre möjligheter att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn står inför såsom klimatförändringar, hotad biologisk mångfald, företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgår från ett antal mål men varje land arbetar fram sina egna nationella planer med åtgärder och insatser på de områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Utskottet ser positivt på att medlemsländerna har fått ett ökat ansvar för politikens genomförande och att den är mer resultatorienterad.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens fokus i Sveriges strategiska plan bl.a. varit förenklingar och en höjd ambition inom miljö- och klimatområdet. Ett annat viktigt fokus har varit att bidra till att livsmedelsstrategins mål kan nås. Utskottet anser att detta är välmotiverade målsättningar. Utskottet noterar vidare att regeringen är beredd att justera Sveriges strategiska plan ytterligare utifrån målen i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar denna ambition då det är viktigt att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk där livsmedelsproduktionen ökar.

Vidare konstaterar utskottet att kommissionen har presenterat en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken till 2040. Utskottet välkomnar visionen som ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att även fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Utskottet noterar att regeringen anser att det behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och vid revideringar av befintlig. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta och att bestämmelser på EU-nivå är väl motiverade utifrån behovet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:202 (KD) yrkande 3, 2024/25:2953 (C) yrkandena 28 och 31, 2024/25:2954 (C) yrkandena 47–49, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 33 och 34 och 2024/25:3108 (S) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet anser även att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd när det gäller motionsyrkanden om nationella aspekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. Motion 2024/25:1395 (SD) yrkandena 3, 4 och 7 avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Inledningsvis konstaterar utskottet att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit alltmer angelägen.

Utskottet välkomnar att Sveriges strategiska plan innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på satsningarna på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och till unga jordbrukare. Vidare konstaterar utskottet att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, odling av fånggröda och mellangröda och för skyddszoner. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker samt anlägga och restaurera våtmarker.

I sammanhanget välkomnar utskottet att Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker inför perioden efter 2027. Jordbruksverket ska även kartlägga åtgärder som jordbrukare utför och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan och som inte kartläggs på annat sätt. Utskottet vill även framhålla att Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 ska se över jordbrukets vattenhushållning inklusive att se över stöden till täckdikning och bevattningsdammar inom den strategiska planen. Enligt utskottet är det angeläget att stöden i den strategiska planen bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och att målen i livsmedelsstrategin nås.

Utskottet konstaterar att det inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten och resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder, t.ex. klimatinvesteringar när det gäller biokol, finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet noterar att kommissionen har presenterat ett meddelande med en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen till 2040. Utskottet välkomnar att små och mellanstora gårdar lyfts fram och att arealbaserade stöd ska riktas till aktiva jordbrukare. Det är vidare positivt att jordbrukspolitiken ska bli mer målinriktad och att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, bioekonomi och cirkularitet lyfts fram i meddelandet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att flexibilitet ges för det nationella genomförandet.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2023 ansvarar för ett nationellt stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Ersättning för hamling av träd, naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark samt myrslåtter ingår inte i det nationella stödet. Utskottet ser inget skäl för att ändra omfattningen av ersättningen för tillfället.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8, 20, 22, 26 och 28. Läs betänkandet

Rennäringen

Utskottet konstaterar att länsstyrelsen i december 2023 beviljade STF:s ansökan om markupplåtelse i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen. Därmed gäller ett nytt markupplåtelseavtal för området. Det är fortfarande möjligt att vandra och skida på befintliga leder i området samtidigt som viss hänsyn har tagits till rennäringen och kalvarnas tillväxt bl.a. genom att stugor och fjällstationer öppnar senare under sommarsäsongen. När det gäller begäran om att uppdatera praxis vill utskottet framhålla att praxis utvecklas vid våra domstolar och myndigheter vid tillämpningen av lagar och förordningar. Riksdagen får inte bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild.

Slutligen konstaterar utskottet att Renmarkskommittén har avvecklats. Utskottet ser fram emot att en ny utredning av rennäringslagen ska tillsättas. Enligt utskottet är det viktigt med en utredning som kan arbeta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:591 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3108 (S) yrkande 77.

Produktion av gödselmedel

Utskottet konstaterar att det finns goda förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion vilket är positivt eftersom nationell produktion av gödselmedel är en viktig fråga att beakta i ett beredskapsperspektiv. Utskottet noterar vidare att det finns vissa faktorer som kan hindra eller fördröja satsningar på gödselmedelsproduktion i Sverige, t.ex. processer för miljötillstånd. Utskottet välkomnar därför de nya bestämmelserna om miljöprövning av ny verksamhet som ska leda till en modernare och effektivare miljöprövning. Utskottet noterar också att Jordbruksverket har föreslagit ett antal åtgärder för att undanröja hinder för inhemsk produktion av gödselmedel. Det pågår även arbete på EU-nivå med att förstärka försörjningstryggheten av gödselmedel både inom EU och globalt. Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkande 11.

Biopremie

Utskottet noterar att det finns ett förslag om att införa en ny biopremie för rena biodrivmedel och att förslaget bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete lämnar utskottet motion 2024/25:2954 (C) yrkande 20 utan åtgärd.

Biodling

Utskottet noterar det stöd till biodlingssektorn som finns i Sveriges strategiska plan vars syfte är att bidra till bättre villkor för biodling och stärka sektorns konkurrenskraft. Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden om biodlingssektorns konkurrenskraft och avstyrkt dem mot bakgrund av det stöd som finns att söka. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:2935 (M) yrkande 1.

Ändring i utsädeslagen

I likhet med tidigare ställningstagande anser utskottet att det är av största vikt med ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar, något ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa. Utskottet vidhåller därför sin ståndpunkt att det inte finns något skäl till att ändra utsädeslagstiftningen. Därmed avstyrks motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 3.

Reservationer

1.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Markus Selin (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34.

Ställningstagande

Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU spelar en viktig roll i Sveriges jordbruksarbete. Jordbrukspolitiken har till uppgift att stödja jordbruket och främja utvecklingen på landsbygden. Med en gemensam budget, förutsägbara regler och en sammanhållen struktur skapar den goda förutsättningar till ett konkurrenskraftigt, klimatvänligt och hållbart jordbruk såväl i Sverige som i övriga EU. Därigenom bidrar den också till vår försörjningsförmåga. I dessa orostider är det därför enligt vår åsikt av särskilt stor betydelse att Sverige drar nytta av den gemensamma jordbrukspolitiken för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Vi anser att Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga bör stärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

2.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31 samt

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34 samt

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Därför ska konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. EU har ett ansvar att bidra till den globala matproduktionen och måste ha kapacitet att försörja sina medborgare med mat i såväl krig som fred. Det kräver ett fungerande samarbete mellan länder och en gemensam jordbrukspolitik.

Jag och mitt parti anser att den befintliga jordbrukspolitiken har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 27 och 31. Läs betänkandet

Rennäringen

Utskottet konstaterar att länsstyrelsen i december 2023 beviljade STF:s ansökan om markupplåtelse i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen. Därmed gäller ett nytt markupplåtelseavtal för området. Det är fortfarande möjligt att vandra och skida på befintliga leder i området samtidigt som viss hänsyn har tagits till rennäringen och kalvarnas tillväxt bl.a. genom att stugor och fjällstationer öppnar senare under sommarsäsongen. När det gäller begäran om att uppdatera praxis vill utskottet framhålla att praxis utvecklas vid våra domstolar och myndigheter vid tillämpningen av lagar och förordningar. Riksdagen får inte bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild.

Slutligen konstaterar utskottet att Renmarkskommittén har avvecklats. Utskottet ser fram emot att en ny utredning av rennäringslagen ska tillsättas. Enligt utskottet är det viktigt med en utredning som kan arbeta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2024/25:591 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3108 (S) yrkande 77.

Produktion av gödselmedel

Utskottet konstaterar att det finns goda förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion vilket är positivt eftersom nationell produktion av gödselmedel är en viktig fråga att beakta i ett beredskapsperspektiv. Utskottet noterar vidare att det finns vissa faktorer som kan hindra eller fördröja satsningar på gödselmedelsproduktion i Sverige, t.ex. processer för miljötillstånd. Utskottet välkomnar därför de nya bestämmelserna om miljöprövning av ny verksamhet som ska leda till en modernare och effektivare miljöprövning. Utskottet noterar också att Jordbruksverket har föreslagit ett antal åtgärder för att undanröja hinder för inhemsk produktion av gödselmedel. Det pågår även arbete på EU-nivå med att förstärka försörjningstryggheten av gödselmedel både inom EU och globalt. Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motion 2024/25:1395 (SD) yrkande 11.

Biopremie

Utskottet noterar att det finns ett förslag om att införa en ny biopremie för rena biodrivmedel och att förslaget bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete lämnar utskottet motion 2024/25:2954 (C) yrkande 20 utan åtgärd.

Biodling

Utskottet noterar det stöd till biodlingssektorn som finns i Sveriges strategiska plan vars syfte är att bidra till bättre villkor för biodling och stärka sektorns konkurrenskraft. Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden om biodlingssektorns konkurrenskraft och avstyrkt dem mot bakgrund av det stöd som finns att söka. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:2935 (M) yrkande 1.

Ändring i utsädeslagen

I likhet med tidigare ställningstagande anser utskottet att det är av största vikt med ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar, något ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa. Utskottet vidhåller därför sin ståndpunkt att det inte finns något skäl till att ändra utsädeslagstiftningen. Därmed avstyrks motion 2024/25:2984 (SD) yrkande 3.

Reservationer

1.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Markus Selin (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34.

Ställningstagande

Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU spelar en viktig roll i Sveriges jordbruksarbete. Jordbrukspolitiken har till uppgift att stödja jordbruket och främja utvecklingen på landsbygden. Med en gemensam budget, förutsägbara regler och en sammanhållen struktur skapar den goda förutsättningar till ett konkurrenskraftigt, klimatvänligt och hållbart jordbruk såväl i Sverige som i övriga EU. Därigenom bidrar den också till vår försörjningsförmåga. I dessa orostider är det därför enligt vår åsikt av särskilt stor betydelse att Sverige drar nytta av den gemensamma jordbrukspolitiken för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Vi anser att Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga bör stärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

2.

Genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 28 och 31 samt

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 47–49 och

avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 33 och 34 samt

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Därför ska konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. EU har ett ansvar att bidra till den globala matproduktionen och måste ha kapacitet att försörja sina medborgare med mat i såväl krig som fred. Det kräver ett fungerande samarbete mellan länder och en gemensam jordbrukspolitik.

Jag och mitt parti anser att den befintliga jordbrukspolitiken har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 27 och 30. Läs betänkandet