Nämdöskärgårdens nationalpark och naturvård

Det nationella arbetet med efterbehandling av förorenade sediment

När det gäller sanering av förorenade områden och verksamhetsutövarens ansvar i detta arbete påminner utskottet om att principen om att förorenaren betalar är vägledande för bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken. Utskottet bedömer att principen att efterbehandling ska ske utan belastning på statens budget haft stor genomslagskraft i reglerna om efterbehandlingsansvar och företagsförvärv. Därmed ser utskottet i dagsläget inget skäl att förorda de förslag på åtgärder för att stärka principens tillämpning som väckts i motion 2024/25:3109 (S) yrkandena 24 och 69. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller omhändertagande av de förorenade områden där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala, noterar utskottet att arbetet med att undersöka sediment har intensifierats. Utifrån kartläggningarna återstår nu ett stort arbete för att komma vidare till faktiska åtgärder för att minska risken för människors hälsa och miljön. Utskottet påminner om att riksdagen anvisade ca 1 miljard kronor till det statliga saneringsanslaget för innevarande budgetår. Utskottet påminner också om att Naturvårdsverket regelbundet uppdaterar den nationella planen för att se till att de statliga medlen går till de nationellt mest prioriterade förorenade områden som utgör störst risk för människors hälsa och miljön. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:2083 (M) och 2024/25:2528 (M) ska lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller omhändertagande av PFAS-förorenade områden ser utskottet mycket positivt på att de ansvariga myndigheterna förstärkt sina insatser under senare år. Utskottet noterar att det pågår arbete för att dels utveckla den nationella samordningen och vägledningen, dels identifiera och kartlägga potentiellt PFAS-förorenade områden. Utskottet noterar även regeringens insatser nationellt och inom EU för att förhindra att PFAS sprids till naturen. Därmed anser utskottet att regeringen redan visat att den tillskriver frågan om hanteringen av PFAS mycket hög prioritet. Således avstyrker utskottet även motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 7 och 11, 2024/25:2083 (M), 2024/25:2486 (C) yrkande 6, 2024/25:2528 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 131 och 132.

Sanering av miljöfarliga vrak och dumpande stridsmedel

Utskottet kan konstatera att arbetet med att omhänderta dumpade stridsmedel ännu befinner sig i en explorativ fas där datainsamling och riskhanteringsmetoder fortfarande utvecklas. Utskottet kan också konstatera att ett eventuellt bärgande av framför allt kemiska stridsmedel är synnerligen komplext, och att nyttan med att omhänderta stridsmedel behöver vägas mot den risk ett bärgningsförsök skulle innebära för människor och miljö. Utskottet hänvisar till de åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten vidtagit inom ramen för åtgärdsprogrammet för havsmiljön i Nordsjön och Östersjön 2022–2027 samt till det gemensamma arbetet inom Helcom med datainsamling och kartläggning av vrak och dumpad ammunition. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1394. (SD) yrkande 11 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 16 och 103.

Ställningstagande

För mig och mitt parti är det prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftning tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner av naturvård och förvaltande av naturresurser. I december 2022 antogs också ett globalt ramverk om biologisk mångfald vid COP 15. Som en del i att uppfylla Sveriges åtaganden med anledning av ramverket har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på ny nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald. När en sådan strategi har antagits är det centralt att den är ambitiös, att arbetet följs upp och att revideringar sker om så visar sig nödvändigt.

2.

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 16 och 103 samt

avslår motion

2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

För att tydliggöra att de övergripande målen i CBD gäller för svensk politik och förvaltning med bäring på naturmiljön, inklusive våra hav, sjöar och vattendrag, behöver konventionen antas av riksdagen. Riksdagen bör därför besluta om ett övergripande mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

För att möjliggöra en effektivare målstyrning i stort bör regeringen även anta etappmål för biologisk mångfald och ekosystemens återhämtning inom de vattenrelaterade miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Regeringen bör dessutom ge Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån CBD:s definition och EU:s riktlinjer klargöra vilka rättsliga verktyg som kan klassas som andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder och att dessa ska räknas in i etappmålets första strecksats.

3.

Genomförande av naturrestaureringsförordningen, punkt 3 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Sanering av förorenade områden" i betänkandet, som även gäller punkterna 32 och 33. Läs betänkandet

Organisering och finansiering av miljöövervakning

I likhet med motionärerna ser utskottet en väl utvecklad miljöövervakning som en grundläggande förutsättning för miljöarbetet. Nu liksom tidigare år framhåller utskottet vikten av att organisera och finansiera miljöövervakningen på ett sådant sätt att det går att identifiera och vidta åtgärder och utvärdera hur miljöarbetet fortlöper. Miljöövervakningen är också en förutsättning för regeringens redovisning av resultat i förhållande till miljömålen och, i förlängningen, riksdagens framtida beslut om politikens inriktning och dimensionering. Utskottet påminner om att den svenska miljöövervakningens uppgift och organisation för en god miljöförvaltning har utretts och att resultatet av detta arbete nu bereds inom Regeringskansliet. Utskottet lämnar därmed motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkandena 175 och 177–183 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 71 utan vidare åtgärd.

Miljöövervakning inom olika områden

Analogt med vad utskottet anför ovan är det viktigt att miljöövervakningen ständigt utvecklas så att tillståndet i miljön och dess förändringar dokumenteras. Samtidigt som utskottet ser möjligheter till förbättring vill utskottet påpeka att svensk miljöövervakning är förhållandevist väl utbyggd och noterar särskilt de unika tidsseriedata som tydliggör t.ex. förändringar i vattenmiljöer. Utskottet vill även uppmärksamma de metodologiska framsteg som gjorts under senare år i fråga om att identifiera källor till övergödning i Östersjön och Västerhavet. Utskottet ser också med tillförsikt på det kommande resultatet av de data och samhälleliga tjänster som utvecklas inom Copernicusprogrammet.

Med hänvisning till det arbete som redan pågår ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 1 och 6, 2024/25:1372 (SD) yrkande 10, 2024/25:2485 (C) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 53, 102, 128 och 176. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 15. Läs betänkandet

Organisering och finansiering av miljöövervakning

I likhet med motionärerna ser utskottet en väl utvecklad miljöövervakning som en grundläggande förutsättning för miljöarbetet. Nu liksom tidigare år framhåller utskottet vikten av att organisera och finansiera miljöövervakningen på ett sådant sätt att det går att identifiera och vidta åtgärder och utvärdera hur miljöarbetet fortlöper. Miljöövervakningen är också en förutsättning för regeringens redovisning av resultat i förhållande till miljömålen och, i förlängningen, riksdagens framtida beslut om politikens inriktning och dimensionering. Utskottet påminner om att den svenska miljöövervakningens uppgift och organisation för en god miljöförvaltning har utretts och att resultatet av detta arbete nu bereds inom Regeringskansliet. Utskottet lämnar därmed motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkandena 175 och 177–183 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 71 utan vidare åtgärd.

Miljöövervakning inom olika områden

Analogt med vad utskottet anför ovan är det viktigt att miljöövervakningen ständigt utvecklas så att tillståndet i miljön och dess förändringar dokumenteras. Samtidigt som utskottet ser möjligheter till förbättring vill utskottet påpeka att svensk miljöövervakning är förhållandevist väl utbyggd och noterar särskilt de unika tidsseriedata som tydliggör t.ex. förändringar i vattenmiljöer. Utskottet vill även uppmärksamma de metodologiska framsteg som gjorts under senare år i fråga om att identifiera källor till övergödning i Östersjön och Västerhavet. Utskottet ser också med tillförsikt på det kommande resultatet av de data och samhälleliga tjänster som utvecklas inom Copernicusprogrammet.

Med hänvisning till det arbete som redan pågår ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 1 och 6, 2024/25:1372 (SD) yrkande 10, 2024/25:2485 (C) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 53, 102, 128 och 176. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 15. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 18. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13 och 18. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13 och 18. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13 och 18. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 och 18. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13 och 18. Läs betänkandet

Nya mål för skydd av natur

Utskottet anser att frågan om nya mål för skydd av natur ska beredas och beslutas inom ramen för den kommande strategin för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser, dels internationella åtaganden för biologisk mångfald inom ramen för CBD. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 176.

Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden

Liksom tidigare år påminner utskottet om att riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver formellt områdesskydd. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå målen. Utskottet påminner om att regeringen nyligen förtydligade reglerna för Natura 2000-områden. Utskottet vill också framhålla att det inte är riksdagen som fattar beslut om nya reservat och Natura 2000-områden utan att detta är en fråga som hanteras på kommunal och regional nivå.

Således avstyrker utskottet motionerna 2024/25:487 (C), 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:1776 (M), 2024/25:2403 (M) yrkande 2, 2024/25:2830 (M), 2024/25:3037 (MP) yrkande 104 och 2024/25:3109 (S) yrkande 65.

Biotopskyddsområden

Utskottet noterar att Regeringskansliet arbetar med att analysera ett antal förslag om en förändrad reglering av biotopskyddsområden, bl.a. att ett biotopskyddsområde ska kunna omfatta flera biotopskyddstyper. Utskottet noterar också att Jordbruksverket under 2025 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag till hur hantering av ärenden om det generella biotopskyddet kan förenklas utan att förutsättningarna för att bevara naturvärden försämras.

Utskottet vill inte föregå det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1191 (C) yrkande 1, 2024/25:1315 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2826 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkande 105 utan vidare åtgärd.

Vattenskyddsområden

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har aktualiserats ytterligare till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att genomförandet av det nya dricksvattendirektivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter.

Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1373 (SD) yrkande 23 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 122, 127, 129 och 130. Motionsyrkandena avstyrks.

Marina skyddade områden

Utskottet påminner om att riksdagen tidigare under riksmötet ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Bland annat har riksdagen anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Riksdagen har likaså anslutit sig till regeringens bedömning att Sverige, på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt, ska utöka och förstärka skyddet av marina områden i sitt territorialvatten och sin ekonomiska zon och att förutsättningarna för att nå dessa målsättningar behöver stärkas och tydliggöras. Därutöver vill utskottet poängtera att utskottet i detta ärende ställer sig bakom regeringens förslag till ny nationalpark i Nämdöskärgården, vilket blir den första marina nationalparken i Östersjön.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2024/25:890 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1196 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2485 (C) yrkande 5 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 99 i allt väsentligt redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ekonomisk ersättning till markägare vid skydd av natur

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen fastställde den reviderade strategin för formellt skydd av skog. I strategin lämnar myndigheterna medskick till ansvariga myndigheter om hur de kan säkerställa en effektiv och rättssäker skyddsprocess. Bland annat bör processen med att bilda områdesskydd bli snabbare och beslut om skydd och ersättning bör helst fattas i nära anslutning till varandra. Därutöver vill utskottet framhålla att det fr.o.m. 2025 finns en ny form av särskilt anpassat naturvårdsavtal för det fjällnära området. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen nyligen lämnat förslag om nya anslag i statens budget för intrångsersättning vid formellt skydd av skog respektive värdefull natur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inga skäl att föregripa detta arbete.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:926 (S), 2024/25:2485 (C) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 178 och 179 samt 2024/25:2634 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 18. Läs betänkandet

Organisering och finansiering av miljöövervakning

I likhet med motionärerna ser utskottet en väl utvecklad miljöövervakning som en grundläggande förutsättning för miljöarbetet. Nu liksom tidigare år framhåller utskottet vikten av att organisera och finansiera miljöövervakningen på ett sådant sätt att det går att identifiera och vidta åtgärder och utvärdera hur miljöarbetet fortlöper. Miljöövervakningen är också en förutsättning för regeringens redovisning av resultat i förhållande till miljömålen och, i förlängningen, riksdagens framtida beslut om politikens inriktning och dimensionering. Utskottet påminner om att den svenska miljöövervakningens uppgift och organisation för en god miljöförvaltning har utretts och att resultatet av detta arbete nu bereds inom Regeringskansliet. Utskottet lämnar därmed motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkandena 175 och 177–183 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 71 utan vidare åtgärd.

Miljöövervakning inom olika områden

Analogt med vad utskottet anför ovan är det viktigt att miljöövervakningen ständigt utvecklas så att tillståndet i miljön och dess förändringar dokumenteras. Samtidigt som utskottet ser möjligheter till förbättring vill utskottet påpeka att svensk miljöövervakning är förhållandevist väl utbyggd och noterar särskilt de unika tidsseriedata som tydliggör t.ex. förändringar i vattenmiljöer. Utskottet vill även uppmärksamma de metodologiska framsteg som gjorts under senare år i fråga om att identifiera källor till övergödning i Östersjön och Västerhavet. Utskottet ser också med tillförsikt på det kommande resultatet av de data och samhälleliga tjänster som utvecklas inom Copernicusprogrammet.

Med hänvisning till det arbete som redan pågår ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 1 och 6, 2024/25:1372 (SD) yrkande 10, 2024/25:2485 (C) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 53, 102, 128 och 176. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

Utformning och tillämpning av vattendirektivet

Utskottet ser positivt på regeringens mycket aktiva arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vattendirektivets genomförande i Sverige. Utskottet välkomnar särskilt att regeringen har inriktat sitt arbete på att öka åtgärdstakten för att nå direktivets målsättningar samtidigt som svensk konkurrenskraft värnas. Utskottet ser ingen anledning att föregå resultatet av det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 27, 30 och 31, 2024/25:1457 (SD) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 126 och 193 utan vidare åtgärd.

När det gäller förslaget om en omstrukturering av vattenförvaltningens myndighetsstruktur och ansvarsfördelning har utskottet tagit ställning till liknande förslag tidigare under mandatperioden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker således motion 2024/25:1153 (KD) yrkandena 2 och 3.

Genomförande av avloppsdirektivet och dricksvattendirektivet

Utskottet konstaterar att EU:s omarbetade avloppsdirektiv trädde i kraft den 1 januari 2025, och att medlemsstaterna har drygt 2 år på sig att genomföra bestämmelserna i nationell rätt. Det reviderade direktivet innebär en avsevärd ambitionshöjning i fråga om rening. Dessutom utvidgas direktivets tillämpningsområde till mindre tätorter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga analysera bestämmelserna och lämna förslag på författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Därmed anser utskottet att det förslag som väckts om skyndsamt genomförande av direktivet i svensk rätt inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks motion 2024/25:3109 (S) yrkande 63.

När det gäller förslaget om att utreda och komma till rätta med lustgasavgång påminner utskottet om att det reviderade avloppsdirektivet innebär nya krav på att mäta och minska utsläppen av växthusgaser vid reningsverk. Utskottet noterar att EU:s lagstiftare mycket tydligt framhåller att direktivets krav på att minska kväveutsläppen, tillsammans med direktivets krav på energieffektivitet och produktion av förnybar energi, ska vara i linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. Utskottet noterar också att det inom branschen tagits fram en vägledning för mätning och analys av lustgasemissioner. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 redan är tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller screening av avloppsvatten noterar utskottet att det nya direktivet ställer krav på att övervaka mikroföroreningar, mikroplaster och s.k. folkhälsoparametrar. Direktivet uppställer också höjda krav på s.k. kvartär rening för att avlägsna organiska svårnedbrytbara och miljöfarliga ämnen från bl.a. läkemedel och kosmetik. Därmed anser utskottet att även motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 141 redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

I fråga om stöd till reningsverk för att rena dricksvatten från PFAS hänvisar utskottet till dels det arbete som pågår med att utveckla nya reningsmetoder, dels de medel som riksdagen anvisat för statens insatser i denna del. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 142, 2024/25:1313 (MP) yrkande 10 och 2024/25:875 (S) kan lämnas utan vidare åtgärd.

Miljökvalitetsnormer och framtagande av åtgärdsprogram

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten under förra året redovisade en uppdaterad statusbedömning av miljötillståndet i svensk havsmiljö, och därmed inleddes den tredje förvaltningscykeln inom havsmiljöförvaltningen. Bedömningen av havsmiljöns tillstånd ligger till grund för kommande steg inom förvaltningscykeln, inklusive fastställande av miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och efterföljande åtgärdsprogram för havet. Som en del av en adaptiv förvaltning är det givetvis centralt att effekter av tidigare åtgärder utvärderas så att de kan optimeras och vid behov revideras. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta myndighetens arbete i denna del.

Utskottet noterar att flera av motionsförslagen om utformningen av åtgärdsprogrammen överensstämmer med de förslag som Miljömålsberedningen lämnade i betänkandet Havet och människan. Miljömålsberedningens förslag och bedömningar togs om hand i regeringens havsmiljöproposition. I propositionen framhöll regeringen att en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön i såväl planering som genomförande ger ett effektivare åtgärdsarbete från källa till hav. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3037 (MP) yrkandena 24, 26, 27, 44, 65, 111 och 115.

Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder

Det finns ett synnerligen brett engagemang i utskottet för det arbete som pågår med att återväta dikade våtmarker. Sådana insatser bidrar till att värna den biologiska mångfalden och minska utsläppen samtidigt som landskapet anpassas till klimatförändringarna. Utskottet ser därför mycket positivt på regeringens långsiktiga ekonomiska våtmarkssatsning till 2030 och arbetet med att dels förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna, dels ta bort andra administrativa hinder för att det ska bli enklare för markägarna att återväta sina våtmarker. Utskottet noterar att takten stadigt ökar i åtgärdsarbetet och ser därför inget skäl att föreslå att riksdagen ska upprepa sitt tidigare tillkännagivande i frågan. Således avstyrks de förslag om restaurering av våtmarker som lämnas i motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 4, 2024/25:3037 (MP) yrkande 43 och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 173 och 174 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 55.

När det gäller övriga restaureringsåtgärder i akvatiska miljöer hänvisar utskottet till sitt ställningstagande tidigare under riksmötet i samband med regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 6 och 2024/25:2613 (MP) yrkande 175.

Synergieffekter vid anläggandet av våtmarker och bevattningsdammar

Ur avsnittet "Vattenvård och havsmiljöfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 19, 20 och 21. Läs betänkandet

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald

Sedan det nya globala ramverket för biologisk mångfald antogs i december 2022 har ett aktivt arbete bedrivits inom Regeringskansliet och vid de ansvariga myndigheterna för att undersöka hur Sverige på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska leva upp till de åtaganden som regelverket medför. Utskottet konstaterar att de ansvariga myndigheterna har lämnat ett förslag till nationell strategi och handlingsplan som bereds inom Regeringskansliet och att regeringen avser att presentera en slutlig produkt senare i år.

Således bedömer utskottet att de presenterade motionsförslagen om olika åtgärder för att säkerställa ett effektivt svenskt genomförande av konventionen i allt väsentligt är att betrakta som tillgodosedda. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 1 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 15, 16 och 103.

Genomförande av naturrestaureringsförordningen

När det gäller genomförandet av naturrestaureringsförordningen noterar utskottet att Naturvårdsverket tillsammans med övriga ansvariga myndigheter har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationell naturrestaureringsplan. Kraven i förordningen berör många samhällsintressen, och utskottet ser därför mycket positivt på att myndigheterna under våren 2025 genomför dialogmöten med ett stort antal aktörer. Utskottet ser ingen anledning att föregripa det arbete som pågår. Därmed lämnas motionerna 2024/25:2953 (C) yrkande 7, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 91 och 92 samt 2024/25:3071 (MP) yrkande 35 utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utformning och tillämpning av vattendirektivet

Utskottet ser positivt på regeringens mycket aktiva arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vattendirektivets genomförande i Sverige. Utskottet välkomnar särskilt att regeringen har inriktat sitt arbete på att öka åtgärdstakten för att nå direktivets målsättningar samtidigt som svensk konkurrenskraft värnas. Utskottet ser ingen anledning att föregå resultatet av det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 27, 30 och 31, 2024/25:1457 (SD) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 126 och 193 utan vidare åtgärd.

När det gäller förslaget om en omstrukturering av vattenförvaltningens myndighetsstruktur och ansvarsfördelning har utskottet tagit ställning till liknande förslag tidigare under mandatperioden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker således motion 2024/25:1153 (KD) yrkandena 2 och 3.

Genomförande av avloppsdirektivet och dricksvattendirektivet

Utskottet konstaterar att EU:s omarbetade avloppsdirektiv trädde i kraft den 1 januari 2025, och att medlemsstaterna har drygt 2 år på sig att genomföra bestämmelserna i nationell rätt. Det reviderade direktivet innebär en avsevärd ambitionshöjning i fråga om rening. Dessutom utvidgas direktivets tillämpningsområde till mindre tätorter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga analysera bestämmelserna och lämna förslag på författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Därmed anser utskottet att det förslag som väckts om skyndsamt genomförande av direktivet i svensk rätt inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks motion 2024/25:3109 (S) yrkande 63.

När det gäller förslaget om att utreda och komma till rätta med lustgasavgång påminner utskottet om att det reviderade avloppsdirektivet innebär nya krav på att mäta och minska utsläppen av växthusgaser vid reningsverk. Utskottet noterar att EU:s lagstiftare mycket tydligt framhåller att direktivets krav på att minska kväveutsläppen, tillsammans med direktivets krav på energieffektivitet och produktion av förnybar energi, ska vara i linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. Utskottet noterar också att det inom branschen tagits fram en vägledning för mätning och analys av lustgasemissioner. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 redan är tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller screening av avloppsvatten noterar utskottet att det nya direktivet ställer krav på att övervaka mikroföroreningar, mikroplaster och s.k. folkhälsoparametrar. Direktivet uppställer också höjda krav på s.k. kvartär rening för att avlägsna organiska svårnedbrytbara och miljöfarliga ämnen från bl.a. läkemedel och kosmetik. Därmed anser utskottet att även motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 141 redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

I fråga om stöd till reningsverk för att rena dricksvatten från PFAS hänvisar utskottet till dels det arbete som pågår med att utveckla nya reningsmetoder, dels de medel som riksdagen anvisat för statens insatser i denna del. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 142, 2024/25:1313 (MP) yrkande 10 och 2024/25:875 (S) kan lämnas utan vidare åtgärd.

Miljökvalitetsnormer och framtagande av åtgärdsprogram

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten under förra året redovisade en uppdaterad statusbedömning av miljötillståndet i svensk havsmiljö, och därmed inleddes den tredje förvaltningscykeln inom havsmiljöförvaltningen. Bedömningen av havsmiljöns tillstånd ligger till grund för kommande steg inom förvaltningscykeln, inklusive fastställande av miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och efterföljande åtgärdsprogram för havet. Som en del av en adaptiv förvaltning är det givetvis centralt att effekter av tidigare åtgärder utvärderas så att de kan optimeras och vid behov revideras. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta myndighetens arbete i denna del.

Utskottet noterar att flera av motionsförslagen om utformningen av åtgärdsprogrammen överensstämmer med de förslag som Miljömålsberedningen lämnade i betänkandet Havet och människan. Miljömålsberedningens förslag och bedömningar togs om hand i regeringens havsmiljöproposition. I propositionen framhöll regeringen att en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön i såväl planering som genomförande ger ett effektivare åtgärdsarbete från källa till hav. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3037 (MP) yrkandena 24, 26, 27, 44, 65, 111 och 115.

Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder

Det finns ett synnerligen brett engagemang i utskottet för det arbete som pågår med att återväta dikade våtmarker. Sådana insatser bidrar till att värna den biologiska mångfalden och minska utsläppen samtidigt som landskapet anpassas till klimatförändringarna. Utskottet ser därför mycket positivt på regeringens långsiktiga ekonomiska våtmarkssatsning till 2030 och arbetet med att dels förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna, dels ta bort andra administrativa hinder för att det ska bli enklare för markägarna att återväta sina våtmarker. Utskottet noterar att takten stadigt ökar i åtgärdsarbetet och ser därför inget skäl att föreslå att riksdagen ska upprepa sitt tidigare tillkännagivande i frågan. Således avstyrks de förslag om restaurering av våtmarker som lämnas i motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 4, 2024/25:3037 (MP) yrkande 43 och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 173 och 174 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 55.

När det gäller övriga restaureringsåtgärder i akvatiska miljöer hänvisar utskottet till sitt ställningstagande tidigare under riksmötet i samband med regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 6 och 2024/25:2613 (MP) yrkande 175.

Synergieffekter vid anläggandet av våtmarker och bevattningsdammar

Ur avsnittet "Vattenvård och havsmiljöfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 20 och 21. Läs betänkandet

Utformning och tillämpning av vattendirektivet

Utskottet ser positivt på regeringens mycket aktiva arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vattendirektivets genomförande i Sverige. Utskottet välkomnar särskilt att regeringen har inriktat sitt arbete på att öka åtgärdstakten för att nå direktivets målsättningar samtidigt som svensk konkurrenskraft värnas. Utskottet ser ingen anledning att föregå resultatet av det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 27, 30 och 31, 2024/25:1457 (SD) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 126 och 193 utan vidare åtgärd.

När det gäller förslaget om en omstrukturering av vattenförvaltningens myndighetsstruktur och ansvarsfördelning har utskottet tagit ställning till liknande förslag tidigare under mandatperioden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker således motion 2024/25:1153 (KD) yrkandena 2 och 3.

Genomförande av avloppsdirektivet och dricksvattendirektivet

Utskottet konstaterar att EU:s omarbetade avloppsdirektiv trädde i kraft den 1 januari 2025, och att medlemsstaterna har drygt 2 år på sig att genomföra bestämmelserna i nationell rätt. Det reviderade direktivet innebär en avsevärd ambitionshöjning i fråga om rening. Dessutom utvidgas direktivets tillämpningsområde till mindre tätorter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga analysera bestämmelserna och lämna förslag på författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Därmed anser utskottet att det förslag som väckts om skyndsamt genomförande av direktivet i svensk rätt inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks motion 2024/25:3109 (S) yrkande 63.

När det gäller förslaget om att utreda och komma till rätta med lustgasavgång påminner utskottet om att det reviderade avloppsdirektivet innebär nya krav på att mäta och minska utsläppen av växthusgaser vid reningsverk. Utskottet noterar att EU:s lagstiftare mycket tydligt framhåller att direktivets krav på att minska kväveutsläppen, tillsammans med direktivets krav på energieffektivitet och produktion av förnybar energi, ska vara i linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. Utskottet noterar också att det inom branschen tagits fram en vägledning för mätning och analys av lustgasemissioner. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 redan är tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller screening av avloppsvatten noterar utskottet att det nya direktivet ställer krav på att övervaka mikroföroreningar, mikroplaster och s.k. folkhälsoparametrar. Direktivet uppställer också höjda krav på s.k. kvartär rening för att avlägsna organiska svårnedbrytbara och miljöfarliga ämnen från bl.a. läkemedel och kosmetik. Därmed anser utskottet att även motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 141 redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

I fråga om stöd till reningsverk för att rena dricksvatten från PFAS hänvisar utskottet till dels det arbete som pågår med att utveckla nya reningsmetoder, dels de medel som riksdagen anvisat för statens insatser i denna del. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 142, 2024/25:1313 (MP) yrkande 10 och 2024/25:875 (S) kan lämnas utan vidare åtgärd.

Miljökvalitetsnormer och framtagande av åtgärdsprogram

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten under förra året redovisade en uppdaterad statusbedömning av miljötillståndet i svensk havsmiljö, och därmed inleddes den tredje förvaltningscykeln inom havsmiljöförvaltningen. Bedömningen av havsmiljöns tillstånd ligger till grund för kommande steg inom förvaltningscykeln, inklusive fastställande av miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och efterföljande åtgärdsprogram för havet. Som en del av en adaptiv förvaltning är det givetvis centralt att effekter av tidigare åtgärder utvärderas så att de kan optimeras och vid behov revideras. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta myndighetens arbete i denna del.

Utskottet noterar att flera av motionsförslagen om utformningen av åtgärdsprogrammen överensstämmer med de förslag som Miljömålsberedningen lämnade i betänkandet Havet och människan. Miljömålsberedningens förslag och bedömningar togs om hand i regeringens havsmiljöproposition. I propositionen framhöll regeringen att en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön i såväl planering som genomförande ger ett effektivare åtgärdsarbete från källa till hav. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3037 (MP) yrkandena 24, 26, 27, 44, 65, 111 och 115.

Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder

Det finns ett synnerligen brett engagemang i utskottet för det arbete som pågår med att återväta dikade våtmarker. Sådana insatser bidrar till att värna den biologiska mångfalden och minska utsläppen samtidigt som landskapet anpassas till klimatförändringarna. Utskottet ser därför mycket positivt på regeringens långsiktiga ekonomiska våtmarkssatsning till 2030 och arbetet med att dels förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna, dels ta bort andra administrativa hinder för att det ska bli enklare för markägarna att återväta sina våtmarker. Utskottet noterar att takten stadigt ökar i åtgärdsarbetet och ser därför inget skäl att föreslå att riksdagen ska upprepa sitt tidigare tillkännagivande i frågan. Således avstyrks de förslag om restaurering av våtmarker som lämnas i motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 4, 2024/25:3037 (MP) yrkande 43 och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 173 och 174 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 55.

När det gäller övriga restaureringsåtgärder i akvatiska miljöer hänvisar utskottet till sitt ställningstagande tidigare under riksmötet i samband med regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 6 och 2024/25:2613 (MP) yrkande 175.

Synergieffekter vid anläggandet av våtmarker och bevattningsdammar

Ur avsnittet "Vattenvård och havsmiljöfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 19 och 21. Läs betänkandet

Utformning och tillämpning av vattendirektivet

Utskottet ser positivt på regeringens mycket aktiva arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vattendirektivets genomförande i Sverige. Utskottet välkomnar särskilt att regeringen har inriktat sitt arbete på att öka åtgärdstakten för att nå direktivets målsättningar samtidigt som svensk konkurrenskraft värnas. Utskottet ser ingen anledning att föregå resultatet av det arbete som pågår och lämnar därför motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkandena 27, 30 och 31, 2024/25:1457 (SD) yrkande 10 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 126 och 193 utan vidare åtgärd.

När det gäller förslaget om en omstrukturering av vattenförvaltningens myndighetsstruktur och ansvarsfördelning har utskottet tagit ställning till liknande förslag tidigare under mandatperioden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker således motion 2024/25:1153 (KD) yrkandena 2 och 3.

Genomförande av avloppsdirektivet och dricksvattendirektivet

Utskottet konstaterar att EU:s omarbetade avloppsdirektiv trädde i kraft den 1 januari 2025, och att medlemsstaterna har drygt 2 år på sig att genomföra bestämmelserna i nationell rätt. Det reviderade direktivet innebär en avsevärd ambitionshöjning i fråga om rening. Dessutom utvidgas direktivets tillämpningsområde till mindre tätorter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga analysera bestämmelserna och lämna förslag på författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Därmed anser utskottet att det förslag som väckts om skyndsamt genomförande av direktivet i svensk rätt inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks motion 2024/25:3109 (S) yrkande 63.

När det gäller förslaget om att utreda och komma till rätta med lustgasavgång påminner utskottet om att det reviderade avloppsdirektivet innebär nya krav på att mäta och minska utsläppen av växthusgaser vid reningsverk. Utskottet noterar att EU:s lagstiftare mycket tydligt framhåller att direktivets krav på att minska kväveutsläppen, tillsammans med direktivets krav på energieffektivitet och produktion av förnybar energi, ska vara i linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. Utskottet noterar också att det inom branschen tagits fram en vägledning för mätning och analys av lustgasemissioner. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 redan är tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller screening av avloppsvatten noterar utskottet att det nya direktivet ställer krav på att övervaka mikroföroreningar, mikroplaster och s.k. folkhälsoparametrar. Direktivet uppställer också höjda krav på s.k. kvartär rening för att avlägsna organiska svårnedbrytbara och miljöfarliga ämnen från bl.a. läkemedel och kosmetik. Därmed anser utskottet att även motionerna 2024/25:1372 (SD) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 141 redan är tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

I fråga om stöd till reningsverk för att rena dricksvatten från PFAS hänvisar utskottet till dels det arbete som pågår med att utveckla nya reningsmetoder, dels de medel som riksdagen anvisat för statens insatser i denna del. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:3037 (MP) yrkande 142, 2024/25:1313 (MP) yrkande 10 och 2024/25:875 (S) kan lämnas utan vidare åtgärd.

Miljökvalitetsnormer och framtagande av åtgärdsprogram

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten under förra året redovisade en uppdaterad statusbedömning av miljötillståndet i svensk havsmiljö, och därmed inleddes den tredje förvaltningscykeln inom havsmiljöförvaltningen. Bedömningen av havsmiljöns tillstånd ligger till grund för kommande steg inom förvaltningscykeln, inklusive fastställande av miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och efterföljande åtgärdsprogram för havet. Som en del av en adaptiv förvaltning är det givetvis centralt att effekter av tidigare åtgärder utvärderas så att de kan optimeras och vid behov revideras. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta myndighetens arbete i denna del.

Utskottet noterar att flera av motionsförslagen om utformningen av åtgärdsprogrammen överensstämmer med de förslag som Miljömålsberedningen lämnade i betänkandet Havet och människan. Miljömålsberedningens förslag och bedömningar togs om hand i regeringens havsmiljöproposition. I propositionen framhöll regeringen att en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön i såväl planering som genomförande ger ett effektivare åtgärdsarbete från källa till hav. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3037 (MP) yrkandena 24, 26, 27, 44, 65, 111 och 115.

Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder

Det finns ett synnerligen brett engagemang i utskottet för det arbete som pågår med att återväta dikade våtmarker. Sådana insatser bidrar till att värna den biologiska mångfalden och minska utsläppen samtidigt som landskapet anpassas till klimatförändringarna. Utskottet ser därför mycket positivt på regeringens långsiktiga ekonomiska våtmarkssatsning till 2030 och arbetet med att dels förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna, dels ta bort andra administrativa hinder för att det ska bli enklare för markägarna att återväta sina våtmarker. Utskottet noterar att takten stadigt ökar i åtgärdsarbetet och ser därför inget skäl att föreslå att riksdagen ska upprepa sitt tidigare tillkännagivande i frågan. Således avstyrks de förslag om restaurering av våtmarker som lämnas i motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 4, 2024/25:3037 (MP) yrkande 43 och 2024/25:2613 (MP) yrkandena 173 och 174 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 55.

När det gäller övriga restaureringsåtgärder i akvatiska miljöer hänvisar utskottet till sitt ställningstagande tidigare under riksmötet i samband med regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Utskottet avstyrker därmed även motionerna 2024/25:2485 (C) yrkande 6 och 2024/25:2613 (MP) yrkande 175.

Synergieffekter vid anläggandet av våtmarker och bevattningsdammar

Ur avsnittet "Vattenvård och havsmiljöfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 19 och 20. Läs betänkandet

Regleringen av allemansrätten

Liksom tidigare år påminner utskottet om att allemansrätten är en grundlagsfäst rättighet som tryggar allmänhetens tillgång till naturen, men att den givetvis också innebär skyldigheter och ska tillämpas med omtanke och med hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att denna sedvana värnas, och för detta ändamål är det avgörande att allemansrättens innebörd kontinuerligt kommuniceras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommunikationen om allemansrätten intensifierades under 2023 och att Naturvårdsverket har tagit fram en ny kommunikationsstrategi med informationsmaterial om allemansrätten. Utskottet avser att följa detta arbete med stort engagemang även fortsättningsvis. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkandena 25–27, 2024/25:1613 (C) yrkande 4, 2024/25:2607 (M), 2024/25:2932 (M) yrkandena 1–3, 2024/25:2936 (M), 2024/25:3109 (S) yrkande 72 och 2024/25:3172 (SD).

Tätortsnära natur

Utskottet konstaterar att en stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära natur- och kulturlandskapet, vilket tydliggör betydelsen av tillgång till rekreations- och friluftsområden inom rimligt avstånd, t.ex. tätortsnära natur och urbana grönområden. Utskottet påminner om de mål som riksdagen antagit i denna del och understryker att det operativa arbetet i huvudsak bedrivs på kommunal och regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla det pågående arbetet med att ta fram en nationell naturrestaureringsplan.

Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:1315 (MP) yrkande 8, 2024/25:3055 (MP) yrkande 15 och 2024/25:3068 (MP) yrkandena 34–39. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Skydd av friluftslivets förutsättningar" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Regleringen av allemansrätten

Liksom tidigare år påminner utskottet om att allemansrätten är en grundlagsfäst rättighet som tryggar allmänhetens tillgång till naturen, men att den givetvis också innebär skyldigheter och ska tillämpas med omtanke och med hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att denna sedvana värnas, och för detta ändamål är det avgörande att allemansrättens innebörd kontinuerligt kommuniceras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommunikationen om allemansrätten intensifierades under 2023 och att Naturvårdsverket har tagit fram en ny kommunikationsstrategi med informationsmaterial om allemansrätten. Utskottet avser att följa detta arbete med stort engagemang även fortsättningsvis. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkandena 25–27, 2024/25:1613 (C) yrkande 4, 2024/25:2607 (M), 2024/25:2932 (M) yrkandena 1–3, 2024/25:2936 (M), 2024/25:3109 (S) yrkande 72 och 2024/25:3172 (SD).

Tätortsnära natur

Utskottet konstaterar att en stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära natur- och kulturlandskapet, vilket tydliggör betydelsen av tillgång till rekreations- och friluftsområden inom rimligt avstånd, t.ex. tätortsnära natur och urbana grönområden. Utskottet påminner om de mål som riksdagen antagit i denna del och understryker att det operativa arbetet i huvudsak bedrivs på kommunal och regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla det pågående arbetet med att ta fram en nationell naturrestaureringsplan.

Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:1315 (MP) yrkande 8, 2024/25:3055 (MP) yrkande 15 och 2024/25:3068 (MP) yrkandena 34–39. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Skydd av friluftslivets förutsättningar" i betänkandet, som även gäller punkt 22. Läs betänkandet

Vargens skyddsstatus

Konflikterna mellan människor och varg måste tas på allvar. Utskottet har därför under flera års tid efterfrågat åtgärder för att dels öka handlingsutrymmet inom vargförvaltningen, dels förändra vargens skyddsstatus. Utskottet påminner om att den ständiga kommittén för Bernkonventionen i december 2024 antog EU:s förslag om att ändra vargens skyddsstatus från strängt skyddad till skyddad. Kommissionen presenterade därefter ett förslag till nödvändiga följdändringar av EU-rätten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att EU:s lagstiftare helt nyligen har antagit förslaget till ändringsdirektiv.

Därmed är de förslag som väckts i motioner om ändring av vargens skyddsstatus redan tillgodosedda. Motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 3, 2024/25:2910 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 64 avstyrks.

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

För att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg krävs det att rovdjurspolitiken bättre balanserar olika sociala, ekonomiska och ekologiska intressen, och vargpopulationens referensvärde bör därför ligga i det nedre spannet om 170 individer. Riksdagen har tydliggjort sin ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar mycket aktivt för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vargstammens referensvärde. Naturvårdsverket har nyligen lämnat förslag på ytterligare förvaltningsåtgärder för att vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet noterar att regeringen dessutom utreder hur en utökad jakt ska kunna fortsätta när ett nytt referensvärde väl är på plats. Således bedömer utskottet att motionsförslagen om att begränsa vargstammens storlek redan är omhändertagna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:838 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1566 (C) yrkande 2, 2024/25:1647 (S), 2024/25:2696 (M), 2024/25:2807 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 37 och 2024/25:3108 (S) yrkande 62.

Till följd av utskottets mycket tydliga uppfattning i denna fråga avstyrks förslaget om att lägga om Sveriges vargpolitik så att vargstammen i stället växer. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:1748 (MP).

Översyn och genomförande av naturvårdsdirektiven

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsregelverket. När det gäller det EU-gemensamma regelverket ser utskottet positivt på regeringens ansträngningar att i relevanta forum verka för en uppdatering av dessa regler, t.ex. när det gäller vargens skyddsstatus. När det gäller det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet tar fasta på att regeringen bereder förslagen och överväger behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Utskottet vill se ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd, och bedömer att regeringen redan arbetar enligt denna målsättning.

Utskottet ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:681 (SD) yrkande 3, 2024/25:1369 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1370 (SD) yrkande 46, 2024/25:1371 (SD) yrkande 12, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 1, 2 och 15 samt 2024/25:2953 (C) yrkande 36. Yrkandena avstyrks.

Rödlistade arter, utdöda arter och återintroducering

Utskottet vill även detta år poängtera att arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter i mångt och mycket är i ett undersökande skede. Det finns därför goda skäl att inrikta arbetet på att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå och därigenom förhindra att ytterligare arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till det arbete som pågår med att genomföra CBD.

När det gäller systemet med rödlistning vill utskottet upprepa sitt tidigare uttalande även i denna fråga; rödlistan i sig är inte en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömningen av konsekvenser av planerad exploatering. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert.

Mot bakgrund av det som anförs ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:623 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1027 (C), 2024/25:1297 (SD), 2024/25:1370 (SD) yrkande 42 och 2024/25:1371 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Handel med hotade arter och övriga artskyddsfrågor

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen lämnas förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. artskyddsbrott. Utredningarnas förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 53, 2024/25:1395 (SD) yrkande 30 och 2024/25:2813 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 25, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Vargens skyddsstatus

Konflikterna mellan människor och varg måste tas på allvar. Utskottet har därför under flera års tid efterfrågat åtgärder för att dels öka handlingsutrymmet inom vargförvaltningen, dels förändra vargens skyddsstatus. Utskottet påminner om att den ständiga kommittén för Bernkonventionen i december 2024 antog EU:s förslag om att ändra vargens skyddsstatus från strängt skyddad till skyddad. Kommissionen presenterade därefter ett förslag till nödvändiga följdändringar av EU-rätten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att EU:s lagstiftare helt nyligen har antagit förslaget till ändringsdirektiv.

Därmed är de förslag som väckts i motioner om ändring av vargens skyddsstatus redan tillgodosedda. Motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 3, 2024/25:2910 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 64 avstyrks.

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

För att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg krävs det att rovdjurspolitiken bättre balanserar olika sociala, ekonomiska och ekologiska intressen, och vargpopulationens referensvärde bör därför ligga i det nedre spannet om 170 individer. Riksdagen har tydliggjort sin ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar mycket aktivt för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vargstammens referensvärde. Naturvårdsverket har nyligen lämnat förslag på ytterligare förvaltningsåtgärder för att vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet noterar att regeringen dessutom utreder hur en utökad jakt ska kunna fortsätta när ett nytt referensvärde väl är på plats. Således bedömer utskottet att motionsförslagen om att begränsa vargstammens storlek redan är omhändertagna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:838 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1566 (C) yrkande 2, 2024/25:1647 (S), 2024/25:2696 (M), 2024/25:2807 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 37 och 2024/25:3108 (S) yrkande 62.

Till följd av utskottets mycket tydliga uppfattning i denna fråga avstyrks förslaget om att lägga om Sveriges vargpolitik så att vargstammen i stället växer. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:1748 (MP).

Översyn och genomförande av naturvårdsdirektiven

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsregelverket. När det gäller det EU-gemensamma regelverket ser utskottet positivt på regeringens ansträngningar att i relevanta forum verka för en uppdatering av dessa regler, t.ex. när det gäller vargens skyddsstatus. När det gäller det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet tar fasta på att regeringen bereder förslagen och överväger behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Utskottet vill se ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd, och bedömer att regeringen redan arbetar enligt denna målsättning.

Utskottet ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:681 (SD) yrkande 3, 2024/25:1369 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1370 (SD) yrkande 46, 2024/25:1371 (SD) yrkande 12, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 1, 2 och 15 samt 2024/25:2953 (C) yrkande 36. Yrkandena avstyrks.

Rödlistade arter, utdöda arter och återintroducering

Utskottet vill även detta år poängtera att arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter i mångt och mycket är i ett undersökande skede. Det finns därför goda skäl att inrikta arbetet på att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå och därigenom förhindra att ytterligare arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till det arbete som pågår med att genomföra CBD.

När det gäller systemet med rödlistning vill utskottet upprepa sitt tidigare uttalande även i denna fråga; rödlistan i sig är inte en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömningen av konsekvenser av planerad exploatering. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert.

Mot bakgrund av det som anförs ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:623 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1027 (C), 2024/25:1297 (SD), 2024/25:1370 (SD) yrkande 42 och 2024/25:1371 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Handel med hotade arter och övriga artskyddsfrågor

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen lämnas förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. artskyddsbrott. Utredningarnas förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 53, 2024/25:1395 (SD) yrkande 30 och 2024/25:2813 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Vargens skyddsstatus

Konflikterna mellan människor och varg måste tas på allvar. Utskottet har därför under flera års tid efterfrågat åtgärder för att dels öka handlingsutrymmet inom vargförvaltningen, dels förändra vargens skyddsstatus. Utskottet påminner om att den ständiga kommittén för Bernkonventionen i december 2024 antog EU:s förslag om att ändra vargens skyddsstatus från strängt skyddad till skyddad. Kommissionen presenterade därefter ett förslag till nödvändiga följdändringar av EU-rätten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att EU:s lagstiftare helt nyligen har antagit förslaget till ändringsdirektiv.

Därmed är de förslag som väckts i motioner om ändring av vargens skyddsstatus redan tillgodosedda. Motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 3, 2024/25:2910 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 64 avstyrks.

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

För att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg krävs det att rovdjurspolitiken bättre balanserar olika sociala, ekonomiska och ekologiska intressen, och vargpopulationens referensvärde bör därför ligga i det nedre spannet om 170 individer. Riksdagen har tydliggjort sin ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar mycket aktivt för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vargstammens referensvärde. Naturvårdsverket har nyligen lämnat förslag på ytterligare förvaltningsåtgärder för att vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet noterar att regeringen dessutom utreder hur en utökad jakt ska kunna fortsätta när ett nytt referensvärde väl är på plats. Således bedömer utskottet att motionsförslagen om att begränsa vargstammens storlek redan är omhändertagna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:838 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1566 (C) yrkande 2, 2024/25:1647 (S), 2024/25:2696 (M), 2024/25:2807 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 37 och 2024/25:3108 (S) yrkande 62.

Till följd av utskottets mycket tydliga uppfattning i denna fråga avstyrks förslaget om att lägga om Sveriges vargpolitik så att vargstammen i stället växer. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:1748 (MP).

Översyn och genomförande av naturvårdsdirektiven

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsregelverket. När det gäller det EU-gemensamma regelverket ser utskottet positivt på regeringens ansträngningar att i relevanta forum verka för en uppdatering av dessa regler, t.ex. när det gäller vargens skyddsstatus. När det gäller det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet tar fasta på att regeringen bereder förslagen och överväger behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Utskottet vill se ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd, och bedömer att regeringen redan arbetar enligt denna målsättning.

Utskottet ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:681 (SD) yrkande 3, 2024/25:1369 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1370 (SD) yrkande 46, 2024/25:1371 (SD) yrkande 12, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 1, 2 och 15 samt 2024/25:2953 (C) yrkande 36. Yrkandena avstyrks.

Rödlistade arter, utdöda arter och återintroducering

Utskottet vill även detta år poängtera att arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter i mångt och mycket är i ett undersökande skede. Det finns därför goda skäl att inrikta arbetet på att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå och därigenom förhindra att ytterligare arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till det arbete som pågår med att genomföra CBD.

När det gäller systemet med rödlistning vill utskottet upprepa sitt tidigare uttalande även i denna fråga; rödlistan i sig är inte en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömningen av konsekvenser av planerad exploatering. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert.

Mot bakgrund av det som anförs ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:623 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1027 (C), 2024/25:1297 (SD), 2024/25:1370 (SD) yrkande 42 och 2024/25:1371 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Handel med hotade arter och övriga artskyddsfrågor

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen lämnas förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. artskyddsbrott. Utredningarnas förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 53, 2024/25:1395 (SD) yrkande 30 och 2024/25:2813 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 27 och 28. Läs betänkandet

Vargens skyddsstatus

Konflikterna mellan människor och varg måste tas på allvar. Utskottet har därför under flera års tid efterfrågat åtgärder för att dels öka handlingsutrymmet inom vargförvaltningen, dels förändra vargens skyddsstatus. Utskottet påminner om att den ständiga kommittén för Bernkonventionen i december 2024 antog EU:s förslag om att ändra vargens skyddsstatus från strängt skyddad till skyddad. Kommissionen presenterade därefter ett förslag till nödvändiga följdändringar av EU-rätten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att EU:s lagstiftare helt nyligen har antagit förslaget till ändringsdirektiv.

Därmed är de förslag som väckts i motioner om ändring av vargens skyddsstatus redan tillgodosedda. Motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 3, 2024/25:2910 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 64 avstyrks.

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

För att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg krävs det att rovdjurspolitiken bättre balanserar olika sociala, ekonomiska och ekologiska intressen, och vargpopulationens referensvärde bör därför ligga i det nedre spannet om 170 individer. Riksdagen har tydliggjort sin ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar mycket aktivt för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vargstammens referensvärde. Naturvårdsverket har nyligen lämnat förslag på ytterligare förvaltningsåtgärder för att vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet noterar att regeringen dessutom utreder hur en utökad jakt ska kunna fortsätta när ett nytt referensvärde väl är på plats. Således bedömer utskottet att motionsförslagen om att begränsa vargstammens storlek redan är omhändertagna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:838 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1566 (C) yrkande 2, 2024/25:1647 (S), 2024/25:2696 (M), 2024/25:2807 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 37 och 2024/25:3108 (S) yrkande 62.

Till följd av utskottets mycket tydliga uppfattning i denna fråga avstyrks förslaget om att lägga om Sveriges vargpolitik så att vargstammen i stället växer. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:1748 (MP).

Översyn och genomförande av naturvårdsdirektiven

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsregelverket. När det gäller det EU-gemensamma regelverket ser utskottet positivt på regeringens ansträngningar att i relevanta forum verka för en uppdatering av dessa regler, t.ex. när det gäller vargens skyddsstatus. När det gäller det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet tar fasta på att regeringen bereder förslagen och överväger behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Utskottet vill se ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd, och bedömer att regeringen redan arbetar enligt denna målsättning.

Utskottet ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:681 (SD) yrkande 3, 2024/25:1369 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1370 (SD) yrkande 46, 2024/25:1371 (SD) yrkande 12, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 1, 2 och 15 samt 2024/25:2953 (C) yrkande 36. Yrkandena avstyrks.

Rödlistade arter, utdöda arter och återintroducering

Utskottet vill även detta år poängtera att arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter i mångt och mycket är i ett undersökande skede. Det finns därför goda skäl att inrikta arbetet på att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå och därigenom förhindra att ytterligare arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till det arbete som pågår med att genomföra CBD.

När det gäller systemet med rödlistning vill utskottet upprepa sitt tidigare uttalande även i denna fråga; rödlistan i sig är inte en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömningen av konsekvenser av planerad exploatering. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert.

Mot bakgrund av det som anförs ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:623 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1027 (C), 2024/25:1297 (SD), 2024/25:1370 (SD) yrkande 42 och 2024/25:1371 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Handel med hotade arter och övriga artskyddsfrågor

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen lämnas förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. artskyddsbrott. Utredningarnas förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 53, 2024/25:1395 (SD) yrkande 30 och 2024/25:2813 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 26 och 28. Läs betänkandet

Vargens skyddsstatus

Konflikterna mellan människor och varg måste tas på allvar. Utskottet har därför under flera års tid efterfrågat åtgärder för att dels öka handlingsutrymmet inom vargförvaltningen, dels förändra vargens skyddsstatus. Utskottet påminner om att den ständiga kommittén för Bernkonventionen i december 2024 antog EU:s förslag om att ändra vargens skyddsstatus från strängt skyddad till skyddad. Kommissionen presenterade därefter ett förslag till nödvändiga följdändringar av EU-rätten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att EU:s lagstiftare helt nyligen har antagit förslaget till ändringsdirektiv.

Därmed är de förslag som väckts i motioner om ändring av vargens skyddsstatus redan tillgodosedda. Motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 3, 2024/25:2910 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 64 avstyrks.

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

För att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg krävs det att rovdjurspolitiken bättre balanserar olika sociala, ekonomiska och ekologiska intressen, och vargpopulationens referensvärde bör därför ligga i det nedre spannet om 170 individer. Riksdagen har tydliggjort sin ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar mycket aktivt för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om vargstammens referensvärde. Naturvårdsverket har nyligen lämnat förslag på ytterligare förvaltningsåtgärder för att vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet noterar att regeringen dessutom utreder hur en utökad jakt ska kunna fortsätta när ett nytt referensvärde väl är på plats. Således bedömer utskottet att motionsförslagen om att begränsa vargstammens storlek redan är omhändertagna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:838 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1566 (C) yrkande 2, 2024/25:1647 (S), 2024/25:2696 (M), 2024/25:2807 (M), 2024/25:2953 (C) yrkande 37 och 2024/25:3108 (S) yrkande 62.

Till följd av utskottets mycket tydliga uppfattning i denna fråga avstyrks förslaget om att lägga om Sveriges vargpolitik så att vargstammen i stället växer. Utskottet avstyrker således motion 2024/25:1748 (MP).

Översyn och genomförande av naturvårdsdirektiven

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsregelverket. När det gäller det EU-gemensamma regelverket ser utskottet positivt på regeringens ansträngningar att i relevanta forum verka för en uppdatering av dessa regler, t.ex. när det gäller vargens skyddsstatus. När det gäller det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet tar fasta på att regeringen bereder förslagen och överväger behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Utskottet vill se ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd, och bedömer att regeringen redan arbetar enligt denna målsättning.

Utskottet ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:681 (SD) yrkande 3, 2024/25:1369 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1370 (SD) yrkande 46, 2024/25:1371 (SD) yrkande 12, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 1, 2 och 15 samt 2024/25:2953 (C) yrkande 36. Yrkandena avstyrks.

Rödlistade arter, utdöda arter och återintroducering

Utskottet vill även detta år poängtera att arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter i mångt och mycket är i ett undersökande skede. Det finns därför goda skäl att inrikta arbetet på att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå och därigenom förhindra att ytterligare arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till det arbete som pågår med att genomföra CBD.

När det gäller systemet med rödlistning vill utskottet upprepa sitt tidigare uttalande även i denna fråga; rödlistan i sig är inte en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömningen av konsekvenser av planerad exploatering. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert.

Mot bakgrund av det som anförs ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:623 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1027 (C), 2024/25:1297 (SD), 2024/25:1370 (SD) yrkande 42 och 2024/25:1371 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Handel med hotade arter och övriga artskyddsfrågor

Liksom tidigare år konstaterar utskottet att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen lämnas förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. artskyddsbrott. Utredningarnas förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1369 (SD) yrkande 53, 2024/25:1395 (SD) yrkande 30 och 2024/25:2813 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 26 och 27. Läs betänkandet

Myndigheternas insatser mot invasiva främmande arter

Utskottet ser mycket positivt på att regeringens insatser mot invasiva främmande arter har växlats upp avsevärt under senare år. Regeringens fleråriga satsning stärker statens förmåga att hantera invasiva främmande arter och det hot som de utgör mot människors och djurs hälsa, jordbruksskördar, infrastruktur och skyddade arter. Arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arterna ligger bl.a. i att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kännedom hos allmänheten om nya och etablerade invasiva främmande arter. Utskottet påminner också om att regeringen lämnat förslag till riksdagen om en förstärkning av insatserna mot invasiva främmande arter, bl.a. stenmård, under budgetåret 2025. När det gäller de ansvariga myndigheternas organisering och ansvarsfördelning påminner utskottet om att regeringen dels nyligen remitterat ett förslag till en ny förordning om invasiva främmande arter, dels aviserat en proposition till hösten 2025.

Utskottet bedömer att regeringen därmed redan bedriver ett aktivt arbete med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter och ser därför inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 21–23, 2024/25:1396 (SD) yrkande 27, 2024/25:2485 (C) yrkandena 11 och 12, 2024/25:3037 (MP) yrkande 101 och 2024/25:3109 (S) yrkande 67. Motionsyrkandena avstyrks.

Kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

När det gäller kommunalt och lokalt åtgärdsarbete vill utskottet även detta år påminna om att EU-förordningen om invasiva främmande arter är direkt tillämplig inom EU. Förordningen, och unionsförteckningen som beslutats med stöd av förordningen, gäller således för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att göra adekvata bekämpningsinsatser. Utskottet påminner också om att regeringens fleråriga satsning på att bekämpa invasiva främmande arter bl.a. inriktas på regionala bekämpningsåtgärder och på att ta fram kommunikationsinsatser för att öka allmänhetens kännedom om nya och etablerade invasiva främmande arter.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:769 (S), 2024/25:991 (C), 2024/25:1372 (SD) yrkande 32 och 2024/25:1395 (SD) yrkande 24.

Artspecifika frågor

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är mycket angeläget att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg och därigenom förbättra situationen för människor som bor och verkar i drabbade områden, liksom för husdjur och lantbrukets djur. Utskottet påminner om de medel som riksdagen anvisat till länsstyrelsernas åtgärder i denna del; för 2025 biföll riksdagen en permanent förstärkning för åtgärder som begränsar massförekomst av översvämningsmyggor. Pengarna kan t.ex. gå till bekämpningsmedel som sedan många år används i bl.a. området kring nedre Dalälven.

När det gäller övriga artspecifika åtgärder hänvisar utskottet även i detta avseende till att regeringen remitterat ett förslag till ny förordning om invasiva främmande arter inklusive nationell förteckning över invasiva främmande arter. Utskottet påminner också om att regeringen aviserat en proposition med förslag till ändrade bestämmelser till följd av den nationella förteckningen. Utskottet ser ingen anledning att föregå frågans beredning.

Därmed anser utskottet att motionsyrkandena om olika artspecifika insatser inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks även motionerna 2024/25:27 (KD), 2024/25:954 (C), 2024/25:1026 (C), 2024/25:1887 (C), 2024/25:2097 (M), 2024/25:2316 (S), 2024/25:2322 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 68.

Ur avsnittet "Invasiva främmande arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 30 och 31. Läs betänkandet

Myndigheternas insatser mot invasiva främmande arter

Utskottet ser mycket positivt på att regeringens insatser mot invasiva främmande arter har växlats upp avsevärt under senare år. Regeringens fleråriga satsning stärker statens förmåga att hantera invasiva främmande arter och det hot som de utgör mot människors och djurs hälsa, jordbruksskördar, infrastruktur och skyddade arter. Arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arterna ligger bl.a. i att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kännedom hos allmänheten om nya och etablerade invasiva främmande arter. Utskottet påminner också om att regeringen lämnat förslag till riksdagen om en förstärkning av insatserna mot invasiva främmande arter, bl.a. stenmård, under budgetåret 2025. När det gäller de ansvariga myndigheternas organisering och ansvarsfördelning påminner utskottet om att regeringen dels nyligen remitterat ett förslag till en ny förordning om invasiva främmande arter, dels aviserat en proposition till hösten 2025.

Utskottet bedömer att regeringen därmed redan bedriver ett aktivt arbete med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter och ser därför inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 21–23, 2024/25:1396 (SD) yrkande 27, 2024/25:2485 (C) yrkandena 11 och 12, 2024/25:3037 (MP) yrkande 101 och 2024/25:3109 (S) yrkande 67. Motionsyrkandena avstyrks.

Kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

När det gäller kommunalt och lokalt åtgärdsarbete vill utskottet även detta år påminna om att EU-förordningen om invasiva främmande arter är direkt tillämplig inom EU. Förordningen, och unionsförteckningen som beslutats med stöd av förordningen, gäller således för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att göra adekvata bekämpningsinsatser. Utskottet påminner också om att regeringens fleråriga satsning på att bekämpa invasiva främmande arter bl.a. inriktas på regionala bekämpningsåtgärder och på att ta fram kommunikationsinsatser för att öka allmänhetens kännedom om nya och etablerade invasiva främmande arter.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:769 (S), 2024/25:991 (C), 2024/25:1372 (SD) yrkande 32 och 2024/25:1395 (SD) yrkande 24.

Artspecifika frågor

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är mycket angeläget att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg och därigenom förbättra situationen för människor som bor och verkar i drabbade områden, liksom för husdjur och lantbrukets djur. Utskottet påminner om de medel som riksdagen anvisat till länsstyrelsernas åtgärder i denna del; för 2025 biföll riksdagen en permanent förstärkning för åtgärder som begränsar massförekomst av översvämningsmyggor. Pengarna kan t.ex. gå till bekämpningsmedel som sedan många år används i bl.a. området kring nedre Dalälven.

När det gäller övriga artspecifika åtgärder hänvisar utskottet även i detta avseende till att regeringen remitterat ett förslag till ny förordning om invasiva främmande arter inklusive nationell förteckning över invasiva främmande arter. Utskottet påminner också om att regeringen aviserat en proposition med förslag till ändrade bestämmelser till följd av den nationella förteckningen. Utskottet ser ingen anledning att föregå frågans beredning.

Därmed anser utskottet att motionsyrkandena om olika artspecifika insatser inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks även motionerna 2024/25:27 (KD), 2024/25:954 (C), 2024/25:1026 (C), 2024/25:1887 (C), 2024/25:2097 (M), 2024/25:2316 (S), 2024/25:2322 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 68.

Ur avsnittet "Invasiva främmande arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 29 och 31. Läs betänkandet

Myndigheternas insatser mot invasiva främmande arter

Utskottet ser mycket positivt på att regeringens insatser mot invasiva främmande arter har växlats upp avsevärt under senare år. Regeringens fleråriga satsning stärker statens förmåga att hantera invasiva främmande arter och det hot som de utgör mot människors och djurs hälsa, jordbruksskördar, infrastruktur och skyddade arter. Arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arterna ligger bl.a. i att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kännedom hos allmänheten om nya och etablerade invasiva främmande arter. Utskottet påminner också om att regeringen lämnat förslag till riksdagen om en förstärkning av insatserna mot invasiva främmande arter, bl.a. stenmård, under budgetåret 2025. När det gäller de ansvariga myndigheternas organisering och ansvarsfördelning påminner utskottet om att regeringen dels nyligen remitterat ett förslag till en ny förordning om invasiva främmande arter, dels aviserat en proposition till hösten 2025.

Utskottet bedömer att regeringen därmed redan bedriver ett aktivt arbete med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter och ser därför inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2024/25:1395 (SD) yrkandena 21–23, 2024/25:1396 (SD) yrkande 27, 2024/25:2485 (C) yrkandena 11 och 12, 2024/25:3037 (MP) yrkande 101 och 2024/25:3109 (S) yrkande 67. Motionsyrkandena avstyrks.

Kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

När det gäller kommunalt och lokalt åtgärdsarbete vill utskottet även detta år påminna om att EU-förordningen om invasiva främmande arter är direkt tillämplig inom EU. Förordningen, och unionsförteckningen som beslutats med stöd av förordningen, gäller således för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att göra adekvata bekämpningsinsatser. Utskottet påminner också om att regeringens fleråriga satsning på att bekämpa invasiva främmande arter bl.a. inriktas på regionala bekämpningsåtgärder och på att ta fram kommunikationsinsatser för att öka allmänhetens kännedom om nya och etablerade invasiva främmande arter.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:769 (S), 2024/25:991 (C), 2024/25:1372 (SD) yrkande 32 och 2024/25:1395 (SD) yrkande 24.

Artspecifika frågor

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är mycket angeläget att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg och därigenom förbättra situationen för människor som bor och verkar i drabbade områden, liksom för husdjur och lantbrukets djur. Utskottet påminner om de medel som riksdagen anvisat till länsstyrelsernas åtgärder i denna del; för 2025 biföll riksdagen en permanent förstärkning för åtgärder som begränsar massförekomst av översvämningsmyggor. Pengarna kan t.ex. gå till bekämpningsmedel som sedan många år används i bl.a. området kring nedre Dalälven.

När det gäller övriga artspecifika åtgärder hänvisar utskottet även i detta avseende till att regeringen remitterat ett förslag till ny förordning om invasiva främmande arter inklusive nationell förteckning över invasiva främmande arter. Utskottet påminner också om att regeringen aviserat en proposition med förslag till ändrade bestämmelser till följd av den nationella förteckningen. Utskottet ser ingen anledning att föregå frågans beredning.

Därmed anser utskottet att motionsyrkandena om olika artspecifika insatser inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Således avstyrks även motionerna 2024/25:27 (KD), 2024/25:954 (C), 2024/25:1026 (C), 2024/25:1887 (C), 2024/25:2097 (M), 2024/25:2316 (S), 2024/25:2322 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3109 (S) yrkande 68.

Ur avsnittet "Invasiva främmande arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 29 och 30. Läs betänkandet

Det nationella arbetet med efterbehandling av förorenade sediment

När det gäller sanering av förorenade områden och verksamhetsutövarens ansvar i detta arbete påminner utskottet om att principen om att förorenaren betalar är vägledande för bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken. Utskottet bedömer att principen att efterbehandling ska ske utan belastning på statens budget haft stor genomslagskraft i reglerna om efterbehandlingsansvar och företagsförvärv. Därmed ser utskottet i dagsläget inget skäl att förorda de förslag på åtgärder för att stärka principens tillämpning som väckts i motion 2024/25:3109 (S) yrkandena 24 och 69. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller omhändertagande av de förorenade områden där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala, noterar utskottet att arbetet med att undersöka sediment har intensifierats. Utifrån kartläggningarna återstår nu ett stort arbete för att komma vidare till faktiska åtgärder för att minska risken för människors hälsa och miljön. Utskottet påminner om att riksdagen anvisade ca 1 miljard kronor till det statliga saneringsanslaget för innevarande budgetår. Utskottet påminner också om att Naturvårdsverket regelbundet uppdaterar den nationella planen för att se till att de statliga medlen går till de nationellt mest prioriterade förorenade områden som utgör störst risk för människors hälsa och miljön. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:2083 (M) och 2024/25:2528 (M) ska lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller omhändertagande av PFAS-förorenade områden ser utskottet mycket positivt på att de ansvariga myndigheterna förstärkt sina insatser under senare år. Utskottet noterar att det pågår arbete för att dels utveckla den nationella samordningen och vägledningen, dels identifiera och kartlägga potentiellt PFAS-förorenade områden. Utskottet noterar även regeringens insatser nationellt och inom EU för att förhindra att PFAS sprids till naturen. Därmed anser utskottet att regeringen redan visat att den tillskriver frågan om hanteringen av PFAS mycket hög prioritet. Således avstyrker utskottet även motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 7 och 11, 2024/25:2083 (M), 2024/25:2486 (C) yrkande 6, 2024/25:2528 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 131 och 132.

Sanering av miljöfarliga vrak och dumpande stridsmedel

Utskottet kan konstatera att arbetet med att omhänderta dumpade stridsmedel ännu befinner sig i en explorativ fas där datainsamling och riskhanteringsmetoder fortfarande utvecklas. Utskottet kan också konstatera att ett eventuellt bärgande av framför allt kemiska stridsmedel är synnerligen komplext, och att nyttan med att omhänderta stridsmedel behöver vägas mot den risk ett bärgningsförsök skulle innebära för människor och miljö. Utskottet hänvisar till de åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten vidtagit inom ramen för åtgärdsprogrammet för havsmiljön i Nordsjön och Östersjön 2022–2027 samt till det gemensamma arbetet inom Helcom med datainsamling och kartläggning av vrak och dumpad ammunition. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1394. (SD) yrkande 11 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 16 och 103.

Ställningstagande

För mig och mitt parti är det prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftning tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner av naturvård och förvaltande av naturresurser. I december 2022 antogs också ett globalt ramverk om biologisk mångfald vid COP 15. Som en del i att uppfylla Sveriges åtaganden med anledning av ramverket har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på ny nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald. När en sådan strategi har antagits är det centralt att den är ambitiös, att arbetet följs upp och att revideringar sker om så visar sig nödvändigt.

2.

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 16 och 103 samt

avslår motion

2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

För att tydliggöra att de övergripande målen i CBD gäller för svensk politik och förvaltning med bäring på naturmiljön, inklusive våra hav, sjöar och vattendrag, behöver konventionen antas av riksdagen. Riksdagen bör därför besluta om ett övergripande mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

För att möjliggöra en effektivare målstyrning i stort bör regeringen även anta etappmål för biologisk mångfald och ekosystemens återhämtning inom de vattenrelaterade miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Regeringen bör dessutom ge Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån CBD:s definition och EU:s riktlinjer klargöra vilka rättsliga verktyg som kan klassas som andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder och att dessa ska räknas in i etappmålets första strecksats.

3.

Genomförande av naturrestaureringsförordningen, punkt 3 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Sanering av förorenade områden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 33. Läs betänkandet

Det nationella arbetet med efterbehandling av förorenade sediment

När det gäller sanering av förorenade områden och verksamhetsutövarens ansvar i detta arbete påminner utskottet om att principen om att förorenaren betalar är vägledande för bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken. Utskottet bedömer att principen att efterbehandling ska ske utan belastning på statens budget haft stor genomslagskraft i reglerna om efterbehandlingsansvar och företagsförvärv. Därmed ser utskottet i dagsläget inget skäl att förorda de förslag på åtgärder för att stärka principens tillämpning som väckts i motion 2024/25:3109 (S) yrkandena 24 och 69. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller omhändertagande av de förorenade områden där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala, noterar utskottet att arbetet med att undersöka sediment har intensifierats. Utifrån kartläggningarna återstår nu ett stort arbete för att komma vidare till faktiska åtgärder för att minska risken för människors hälsa och miljön. Utskottet påminner om att riksdagen anvisade ca 1 miljard kronor till det statliga saneringsanslaget för innevarande budgetår. Utskottet påminner också om att Naturvårdsverket regelbundet uppdaterar den nationella planen för att se till att de statliga medlen går till de nationellt mest prioriterade förorenade områden som utgör störst risk för människors hälsa och miljön. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:2083 (M) och 2024/25:2528 (M) ska lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller omhändertagande av PFAS-förorenade områden ser utskottet mycket positivt på att de ansvariga myndigheterna förstärkt sina insatser under senare år. Utskottet noterar att det pågår arbete för att dels utveckla den nationella samordningen och vägledningen, dels identifiera och kartlägga potentiellt PFAS-förorenade områden. Utskottet noterar även regeringens insatser nationellt och inom EU för att förhindra att PFAS sprids till naturen. Därmed anser utskottet att regeringen redan visat att den tillskriver frågan om hanteringen av PFAS mycket hög prioritet. Således avstyrker utskottet även motionerna 2024/25:1313 (MP) yrkandena 7 och 11, 2024/25:2083 (M), 2024/25:2486 (C) yrkande 6, 2024/25:2528 (M) och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 131 och 132.

Sanering av miljöfarliga vrak och dumpande stridsmedel

Utskottet kan konstatera att arbetet med att omhänderta dumpade stridsmedel ännu befinner sig i en explorativ fas där datainsamling och riskhanteringsmetoder fortfarande utvecklas. Utskottet kan också konstatera att ett eventuellt bärgande av framför allt kemiska stridsmedel är synnerligen komplext, och att nyttan med att omhänderta stridsmedel behöver vägas mot den risk ett bärgningsförsök skulle innebära för människor och miljö. Utskottet hänvisar till de åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten vidtagit inom ramen för åtgärdsprogrammet för havsmiljön i Nordsjön och Östersjön 2022–2027 samt till det gemensamma arbetet inom Helcom med datainsamling och kartläggning av vrak och dumpad ammunition. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1394. (SD) yrkande 11 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 16 och 103.

Ställningstagande

För mig och mitt parti är det prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftning tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner av naturvård och förvaltande av naturresurser. I december 2022 antogs också ett globalt ramverk om biologisk mångfald vid COP 15. Som en del i att uppfylla Sveriges åtaganden med anledning av ramverket har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på ny nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald. När en sådan strategi har antagits är det centralt att den är ambitiös, att arbetet följs upp och att revideringar sker om så visar sig nödvändigt.

2.

Genomförande av konventionen om biologisk mångfald, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 16 och 103 samt

avslår motion

2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

För att tydliggöra att de övergripande målen i CBD gäller för svensk politik och förvaltning med bäring på naturmiljön, inklusive våra hav, sjöar och vattendrag, behöver konventionen antas av riksdagen. Riksdagen bör därför besluta om ett övergripande mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

För att möjliggöra en effektivare målstyrning i stort bör regeringen även anta etappmål för biologisk mångfald och ekosystemens återhämtning inom de vattenrelaterade miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Regeringen bör dessutom ge Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån CBD:s definition och EU:s riktlinjer klargöra vilka rättsliga verktyg som kan klassas som andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder och att dessa ska räknas in i etappmålets första strecksats.

3.

Genomförande av naturrestaureringsförordningen, punkt 3 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Sanering av förorenade områden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 32. Läs betänkandet