EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

Utskottet har i tidigare avsnitt ställt sig bakom regeringens förslag om att inkludera fler verksamheter i ETS 2, utöver de obligatoriska. Utskottet delar regeringens bedömning att detta innebär en mer enhetlig prissättning av koldioxid och att det kan leda till en mer kostnadseffektiv omställning, inklusive administrativa förenklingar.

Utskottet noterar att regeringen ska tillsätta en bred styrmedelsutredning för att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att nå Sveriges åtaganden i EU på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Frågan om hur snedvriden internationell konkurrens inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorerna kan motverkas ska enligt regeringen ingå i direktiven till utredningen. Utskottet anser att det är viktigt att vid valet av styrmedel analysera påverkan på konkurrenskraften hos de sektorer som ingår i ETS 2 och välkomnar därför att utredningen ska ta detta i beaktande.

I avvaktan på resultatet av det arbete som regeringen aviserat anser utskottet att motionerna 2023/24:2905 (C) yrkande 1 och 2023/24:2906 (S) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Konsekvensanalyser på vissa områden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att konsumenter och verksamheter fullt ut bör kompenseras för de effekter på drivmedelspriserna som uppstår genom ETS 2. Det är angeläget att uppnå engagemang och acceptans för klimatpolitiken, och större hänsyn behöver tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas av klimatomställningen. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att återkomma med ett förslag som syftar till att kompensera dessa grupper. Utskottet konstaterar även att den sociala klimatfonden kan användas för att möjliggöra en ambitiös klimatpolitik och skapa acceptans för klimatpolitiska styrmedel. Vidare noterar utskottet att beredning pågår i Regeringskansliet av förslagen i betänkandet Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67), som bl.a. omfattar grön skatteväxling.

Utskottet noterar att utsläppsminskningarna i Sverige kommer att vara beroende av hur Sverige väljer att genomföra ETS 2 och av övrig styrning. Storleken på utsläppsminskningarna beror också på utformningen av de kompensationsåtgärder som regeringen avser att utreda. Utskottet noterar regeringens bedömning att prissättningen inom ETS 2 troligen inte kommer att vara tillräcklig för att på egen hand uppnå vare sig Sveriges ESR-åtaganden eller våra nationella mål. I likhet med regeringen anser utskottet dock att införandet av systemet är ett första steg med potential att över tid minska unionens utsläpp.

När det gäller effekter på utsläppen av växthusgaser och redovisning av dessa konstaterar utskottet att regeringen varje år i klimatredovisningen bl.a. ska beskriva de viktigaste besluten under året och dessas effekt för utvecklingen av växthusgasutsläppen. Det finns därmed enligt utskottets bedömning inget behov av en extra redovisning av utsläppen av växthusgaser.

Därmed lämnar utskottet motionerna 2023/24:2905 (C) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2907 (MP) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd.

Reservationer

1.

Konsekvensanalyser på vissa områden, punkt 2 (S, V, C)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V) och Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2905 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 och

2023/24:2906 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S).

Ställningstagande

Den gemensamma prissättning som utgör grunden för utsläppshandelssystemet är EU:s viktigaste styrmedel för att åstadkomma en kostnadseffektiv omställning till en fossilfri ekonomi och är något som vi står bakom. Samtidigt kan vi tyvärr konstatera att regeringen inte har på plats de kompletterande styrmedel och insatser som krävs för en rättvis och rimlig omställning. Vi är kritiska mot vissa delar av regeringens genomförande av lagstiftningen i svensk lag.

I många avseenden saknar propositionen de konsekvensanalyser som måste ligga till grund för en rimlig politik syftande till kompensatoriska åtgärder. Regeringen hänvisar till en kommande styrmedelsutredning som ska lösa detta. Men vi kan konstatera att direktiven ännu inte är presenterade, och några åtgärder från utredningen kommer knappast att kunna vara på plats till 2027, när det är tänkt att det nya utsläppshandelssystemet ska börja gälla.

Vi välkomnar inkluderingen av utsläpp från jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring från start, och Sverige bör gå före i den utsträckning det är möjligt för att minska de inrikes utsläppen. Effekterna för konkurrenskraften borde dock belysas, eftersom mycket talar för att andra länder kommer att agera annorlunda. Det kan givetvis skapa konkurrensfördelar på sikt för svenska producenter att de går före med klimatåtgärder, men det förutsätter rimliga möjligheter till anpassning och framförhållning.

För skogsbruket ställs redan nu stora krav på bl.a. kolsänkor, och utan reduktionsplikt är det inte möjligt att balansera dessa krav gentemot EU. Vad innebär det nya utsläppshandelssystemet för konkurrenskraften för svenskt skogsbruk i ljuset av detta?

Jordbrukssektorns lönsamhet är redan hårt ansträngd, och ytterligare kostnadsökningar måste kompenseras. Sverige har ett av de mest hållbara jordbruken i Europa, och dess konkurrenskraft måste värnas. Annars riskerar prisökningarna att leda till ytterligare nedläggningar med resultatet att vi behöver importera mer mat, vilket inte är önskvärt ur vare sig beredskaps- eller klimatsynpunkt. Vad innebär de ökade kostnaderna för jordbruket för svensk livsmedelsproduktion? Det är en fråga som växer i betydelse beroende på omvärldsläget. Hur ser möjligheterna till anpassning ut när det gäller arbetsmaskiner och biobränsle, i närtid? Vilka insatser planerar regeringen för? Vad blir konsekvenserna för livsmedelspriserna för svenska hushåll?

Även svensk fiskerinäring behöver få besked om hur den försämrade konkurrenskraften till följd av prisökningarna ska hanteras.

Vi anser därför att regeringen snarast ska återkomma med konsekvensanalyser av förslaget för näringarnas konkurrenskraft, särskilt för de områden som på frivillig grund omfattas av förslaget.

2.

Kompensationsåtgärder, punkt 3 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2905 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motion

2023/24:2907 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag och mitt parti ställer oss till fullo bakom förslaget om att införa ett nytt handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS 2) och att vidga utsläppshandelssystemet så att det omfattar fler sektorer. Det är angeläget att alla utsläpp på sikt omfattas av handelssystemet, eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen inom EU.

Ur avsnittet "Kompensationsåtgärder och effekter på utsläppen av växthusgaser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 4. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att konsumenter och verksamheter fullt ut bör kompenseras för de effekter på drivmedelspriserna som uppstår genom ETS 2. Det är angeläget att uppnå engagemang och acceptans för klimatpolitiken, och större hänsyn behöver tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas av klimatomställningen. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att återkomma med ett förslag som syftar till att kompensera dessa grupper. Utskottet konstaterar även att den sociala klimatfonden kan användas för att möjliggöra en ambitiös klimatpolitik och skapa acceptans för klimatpolitiska styrmedel. Vidare noterar utskottet att beredning pågår i Regeringskansliet av förslagen i betänkandet Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67), som bl.a. omfattar grön skatteväxling.

Utskottet noterar att utsläppsminskningarna i Sverige kommer att vara beroende av hur Sverige väljer att genomföra ETS 2 och av övrig styrning. Storleken på utsläppsminskningarna beror också på utformningen av de kompensationsåtgärder som regeringen avser att utreda. Utskottet noterar regeringens bedömning att prissättningen inom ETS 2 troligen inte kommer att vara tillräcklig för att på egen hand uppnå vare sig Sveriges ESR-åtaganden eller våra nationella mål. I likhet med regeringen anser utskottet dock att införandet av systemet är ett första steg med potential att över tid minska unionens utsläpp.

När det gäller effekter på utsläppen av växthusgaser och redovisning av dessa konstaterar utskottet att regeringen varje år i klimatredovisningen bl.a. ska beskriva de viktigaste besluten under året och dessas effekt för utvecklingen av växthusgasutsläppen. Det finns därmed enligt utskottets bedömning inget behov av en extra redovisning av utsläppen av växthusgaser.

Därmed lämnar utskottet motionerna 2023/24:2905 (C) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2907 (MP) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd.

Reservationer

1.

Konsekvensanalyser på vissa områden, punkt 2 (S, V, C)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V) och Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2905 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 och

2023/24:2906 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S).

Ställningstagande

Den gemensamma prissättning som utgör grunden för utsläppshandelssystemet är EU:s viktigaste styrmedel för att åstadkomma en kostnadseffektiv omställning till en fossilfri ekonomi och är något som vi står bakom. Samtidigt kan vi tyvärr konstatera att regeringen inte har på plats de kompletterande styrmedel och insatser som krävs för en rättvis och rimlig omställning. Vi är kritiska mot vissa delar av regeringens genomförande av lagstiftningen i svensk lag.

I många avseenden saknar propositionen de konsekvensanalyser som måste ligga till grund för en rimlig politik syftande till kompensatoriska åtgärder. Regeringen hänvisar till en kommande styrmedelsutredning som ska lösa detta. Men vi kan konstatera att direktiven ännu inte är presenterade, och några åtgärder från utredningen kommer knappast att kunna vara på plats till 2027, när det är tänkt att det nya utsläppshandelssystemet ska börja gälla.

Vi välkomnar inkluderingen av utsläpp från jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring från start, och Sverige bör gå före i den utsträckning det är möjligt för att minska de inrikes utsläppen. Effekterna för konkurrenskraften borde dock belysas, eftersom mycket talar för att andra länder kommer att agera annorlunda. Det kan givetvis skapa konkurrensfördelar på sikt för svenska producenter att de går före med klimatåtgärder, men det förutsätter rimliga möjligheter till anpassning och framförhållning.

För skogsbruket ställs redan nu stora krav på bl.a. kolsänkor, och utan reduktionsplikt är det inte möjligt att balansera dessa krav gentemot EU. Vad innebär det nya utsläppshandelssystemet för konkurrenskraften för svenskt skogsbruk i ljuset av detta?

Jordbrukssektorns lönsamhet är redan hårt ansträngd, och ytterligare kostnadsökningar måste kompenseras. Sverige har ett av de mest hållbara jordbruken i Europa, och dess konkurrenskraft måste värnas. Annars riskerar prisökningarna att leda till ytterligare nedläggningar med resultatet att vi behöver importera mer mat, vilket inte är önskvärt ur vare sig beredskaps- eller klimatsynpunkt. Vad innebär de ökade kostnaderna för jordbruket för svensk livsmedelsproduktion? Det är en fråga som växer i betydelse beroende på omvärldsläget. Hur ser möjligheterna till anpassning ut när det gäller arbetsmaskiner och biobränsle, i närtid? Vilka insatser planerar regeringen för? Vad blir konsekvenserna för livsmedelspriserna för svenska hushåll?

Även svensk fiskerinäring behöver få besked om hur den försämrade konkurrenskraften till följd av prisökningarna ska hanteras.

Vi anser därför att regeringen snarast ska återkomma med konsekvensanalyser av förslaget för näringarnas konkurrenskraft, särskilt för de områden som på frivillig grund omfattas av förslaget.

2.

Kompensationsåtgärder, punkt 3 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2905 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motion

2023/24:2907 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag och mitt parti ställer oss till fullo bakom förslaget om att införa ett nytt handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS 2) och att vidga utsläppshandelssystemet så att det omfattar fler sektorer. Det är angeläget att alla utsläpp på sikt omfattas av handelssystemet, eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen inom EU.

Ur avsnittet "Kompensationsåtgärder och effekter på utsläppen av växthusgaser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet