Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Utskottet delar regeringens bedömning att de föreslagna lagändringarna i den behandlade propositionen kommer att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och förenkla regelverket för miljöprövning. Utskottet konstaterar samtidigt att det pågår ett antal arbeten i syfte att ytterligare förbättra miljöprövningen. Miljötillståndsutredningen har t.ex. i uppdrag att lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utskottet ser positivt på dessa pågående insatser och delar således näringsutskottets bedömning att det i dagsläget saknas skäl för riksdagen att på nytt rikta tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med fler förslag som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2911 (V) yrkande 2, 2023/24:2914 (C) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:2916 (MP) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Ändringstillstånd, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Jytte Guteland (S), Johan Löfstrand (S) och Isak From (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 16 kap. 2 a § och 22 kap. 1 d § regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2912 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S),

bifaller delvis proposition 2023/24:152 punkt 1 i denna del och avslår motion

2023/24:2911 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Den gröna omställningen som pågår globalt och med en omfattande nyindustrialisering i vårt land medför stora möjligheter för Sverige. Vi har en industri som ligger i framkant och många andra förutsättningar som ger goda möjligheter till fler jobb med ökat välstånd som följd. Men det förutsätter en välavvägd politik och även en samsyn över blockgränsen om vissa centrala frågor. En sådan fråga av stor betydelse för utvecklingen framöver är behovet av bättre fungerande miljöprövningar.

I augusti 2005 infördes en möjlighet till begränsad miljöprövning genom s.k. ändringstillstånd. Tillståndsprövningen förenklades för att angelägna och brådskande ändringar av miljöfarliga verksamheter inte skulle försvåras. Reformen innebar att prövningen får begränsas till att enbart avse ändringen av en miljöfarlig verksamhet och de tidigare meddelade villkor för verksamheten som har ett samband med ändringen. Men det är en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Att utrymmet för ändringstillstånd är begränsat innebär att det finns en gränsdragningsproblematik och att det krävs att prövningsmyndigheten gör en bedömning när det gäller frågan om huruvida avgränsningen av ansökan är lämplig eller inte. Av praxis framgår det att den lämplighetsbedömning som krävs tar betydande resurser i anspråk i prövningsprocessen och att möjligheten till ändringstillstånd tolkas restriktivt av myndigheterna. I de flesta fall medges inte ändringstillstånd. Ett exempel är när ett företag ansöker om ändringstillstånd för att öka sin produktion utan någon ytterligare miljöpåverkan. I dessa fall brukar prövningsmyndigheterna ändå kräva en omprövning av hela verksamheten.

För att tillståndsprocesserna ska kunna effektiviseras bedömer vi det som centralt att Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd ska bli huvudregel införs. Fler verksamheter måste kunna ändra sina tillstånd på ett enklare sätt. Vi och vårt parti, men även många andra aktörer, har vid ett flertal tillfällen lyft fram behovet av just detta. Om ändringstillstånd blir huvudregeln kommer det att öka investeringsviljan och bidra till infasning av ny teknik och därmed till fler jobb och till klimatomställningen.

I enlighet med tilläggsdirektivet lämnade Miljöprövningsutredningen även vissa förslag om obligatorisk omprövning och ökad tillsyn. Utredaren anförde samtidigt att ett genomförandeunderskott i fråga om omprövning av gamla tillstånd inte borde hindra möjligheten att modernisera verksamheter genom ändringstillstånd. Utredaren argumenterade kraftfullt för en ökad användning av ändringstillstånd och pekade även på att det i och med digitaliseringen finns bättre möjligheter att få en överblick över en verksamhets totala verkningar på miljön även då det finns flera ändringstillstånd för verksamheten.

Regeringen har mot bakgrund av underlaget från utredningen haft att avgöra i vilken utsträckning beredningsunderlaget ska användas för att lägga fram en proposition utifrån utredningens förslag eller fatta andra regeringsbeslut. I propositionen meddelar nu regeringen sin syn att utredningens förslag till utökad möjlighet till ändringstillstånd förutsätter att även ett system för obligatorisk omprövning införs. Denna fråga behandlas dock inte i det aktuella lagstiftningsärendet. Därför menar regeringen att det finns hinder mot att nu gå vidare med förslaget om ändringstillstånd fullt ut. Ändå har regeringen valt att presentera förslaget som en betydande förenkling, något som vi menar inte är med verkligheten överensstämmande. Vi menar tvärtom att det med den föreslagna lagtexten finns en uppenbar risk att de nuvarande förhållandena i stort sett vidmakthålls. Prövningsmyndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är lämpligt eller olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten, och vi menar att myndigheterna kommer att fortsätta att tillämpa samma restriktiva tolkning som i dag. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd.

Mot bakgrund av att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändringstillstånd menar vi att det finns ett tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. Vi anser därför 16 kap. 2 a § miljöbalken ska ges den lydelse som anges i bilaga 3. Eftersom prövningsmyndigheten, enligt vårt förslag till ändring av 16 kap. 2 a § miljöbalken, inte ska göra någon bedömning av lämpligheten i att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten saknas det behov av att förse prövningsmyndigheten med underlag för en sådan lämplighetsbedömning. Till följd av detta ska även 22 kap. 1 d § miljöbalken ändras på det sätt som vi föreslår i bilaga 3.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att de föreslagna lagändringarna i den behandlade propositionen kommer att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och förenkla regelverket för miljöprövning. Utskottet konstaterar samtidigt att det pågår ett antal arbeten i syfte att ytterligare förbättra miljöprövningen. Miljötillståndsutredningen har t.ex. i uppdrag att lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utskottet ser positivt på dessa pågående insatser och delar således näringsutskottets bedömning att det i dagsläget saknas skäl för riksdagen att på nytt rikta tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med fler förslag som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2911 (V) yrkande 2, 2023/24:2914 (C) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:2916 (MP) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Ändringstillstånd, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Jytte Guteland (S), Johan Löfstrand (S) och Isak From (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 16 kap. 2 a § och 22 kap. 1 d § regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2912 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S),

bifaller delvis proposition 2023/24:152 punkt 1 i denna del och avslår motion

2023/24:2911 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Den gröna omställningen som pågår globalt och med en omfattande nyindustrialisering i vårt land medför stora möjligheter för Sverige. Vi har en industri som ligger i framkant och många andra förutsättningar som ger goda möjligheter till fler jobb med ökat välstånd som följd. Men det förutsätter en välavvägd politik och även en samsyn över blockgränsen om vissa centrala frågor. En sådan fråga av stor betydelse för utvecklingen framöver är behovet av bättre fungerande miljöprövningar.

I augusti 2005 infördes en möjlighet till begränsad miljöprövning genom s.k. ändringstillstånd. Tillståndsprövningen förenklades för att angelägna och brådskande ändringar av miljöfarliga verksamheter inte skulle försvåras. Reformen innebar att prövningen får begränsas till att enbart avse ändringen av en miljöfarlig verksamhet och de tidigare meddelade villkor för verksamheten som har ett samband med ändringen. Men det är en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Att utrymmet för ändringstillstånd är begränsat innebär att det finns en gränsdragningsproblematik och att det krävs att prövningsmyndigheten gör en bedömning när det gäller frågan om huruvida avgränsningen av ansökan är lämplig eller inte. Av praxis framgår det att den lämplighetsbedömning som krävs tar betydande resurser i anspråk i prövningsprocessen och att möjligheten till ändringstillstånd tolkas restriktivt av myndigheterna. I de flesta fall medges inte ändringstillstånd. Ett exempel är när ett företag ansöker om ändringstillstånd för att öka sin produktion utan någon ytterligare miljöpåverkan. I dessa fall brukar prövningsmyndigheterna ändå kräva en omprövning av hela verksamheten.

För att tillståndsprocesserna ska kunna effektiviseras bedömer vi det som centralt att Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd ska bli huvudregel införs. Fler verksamheter måste kunna ändra sina tillstånd på ett enklare sätt. Vi och vårt parti, men även många andra aktörer, har vid ett flertal tillfällen lyft fram behovet av just detta. Om ändringstillstånd blir huvudregeln kommer det att öka investeringsviljan och bidra till infasning av ny teknik och därmed till fler jobb och till klimatomställningen.

I enlighet med tilläggsdirektivet lämnade Miljöprövningsutredningen även vissa förslag om obligatorisk omprövning och ökad tillsyn. Utredaren anförde samtidigt att ett genomförandeunderskott i fråga om omprövning av gamla tillstånd inte borde hindra möjligheten att modernisera verksamheter genom ändringstillstånd. Utredaren argumenterade kraftfullt för en ökad användning av ändringstillstånd och pekade även på att det i och med digitaliseringen finns bättre möjligheter att få en överblick över en verksamhets totala verkningar på miljön även då det finns flera ändringstillstånd för verksamheten.

Regeringen har mot bakgrund av underlaget från utredningen haft att avgöra i vilken utsträckning beredningsunderlaget ska användas för att lägga fram en proposition utifrån utredningens förslag eller fatta andra regeringsbeslut. I propositionen meddelar nu regeringen sin syn att utredningens förslag till utökad möjlighet till ändringstillstånd förutsätter att även ett system för obligatorisk omprövning införs. Denna fråga behandlas dock inte i det aktuella lagstiftningsärendet. Därför menar regeringen att det finns hinder mot att nu gå vidare med förslaget om ändringstillstånd fullt ut. Ändå har regeringen valt att presentera förslaget som en betydande förenkling, något som vi menar inte är med verkligheten överensstämmande. Vi menar tvärtom att det med den föreslagna lagtexten finns en uppenbar risk att de nuvarande förhållandena i stort sett vidmakthålls. Prövningsmyndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är lämpligt eller olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten, och vi menar att myndigheterna kommer att fortsätta att tillämpa samma restriktiva tolkning som i dag. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd.

Mot bakgrund av att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändringstillstånd menar vi att det finns ett tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. Vi anser därför 16 kap. 2 a § miljöbalken ska ges den lydelse som anges i bilaga 3. Eftersom prövningsmyndigheten, enligt vårt förslag till ändring av 16 kap. 2 a § miljöbalken, inte ska göra någon bedömning av lämpligheten i att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten saknas det behov av att förse prövningsmyndigheten med underlag för en sådan lämplighetsbedömning. Till följd av detta ska även 22 kap. 1 d § miljöbalken ändras på det sätt som vi föreslår i bilaga 3.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 6. Läs betänkandet

Ändringstillstånd

Som redovisas i propositionen infördes möjligheten till ändringstillstånd för att förenkla tillståndsprövningen så att angelägna och brådskande ändringar av miljöfarliga verksamheter inte skulle försvåras. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns behov av att förändra reglerna om ändringstillstånd för att förenkla processen så att investeringsviljan inte hämmas och infasningen av ny teknik och utfasningen av gammal teknik inte fördröjs. Miljöprövningsutredningen har föreslagit att ett ändringstillstånd alltid ska begränsas till att enbart avse ändringen om inte ansökan avser tillstånd för hela verksamheten. Enligt utredningens förslag ska prövningsmyndigheten alltså inte ta ställning till vare sig om det är lämpligt eller olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten. Utredningens förslag i detta hänseende hänger dock samman med ett annat förslag, nämligen det om att införa ett system med obligatorisk omprövning av miljövillkor senast en viss tid efter det att tillståndet för den miljöfarliga verksamheten meddelades. Det sistnämnda förslaget omfattas inte av detta lagstiftningsärende, och i likhet med regeringen anser utskottet att det därför finns hinder mot att i nuläget genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd fullt ut. Utskottet ställer sig dock bakom regeringens förslag om att ändra 16 kap. 2 a § miljöbalken så att prövningsmyndigheten som huvudregel ska besluta om ändringstillstånd, om inte någon av de undantagssituationer som anges i regeringens lagförslag föreligger. I likhet med regeringen ser utskottet också behov av en följdändring i 22 kap. 1 d § miljöbalken som reglerar vad en ansökan om ändringstillstånd ska innehålla. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de ändringar som beskrivs i många fall torde medföra effektivitetsvinster i prövningsprocessen, och detta kommer enligt utskottet att bidra till att främja den gröna omställningen.

Mot bakgrund av vad som nu anförts och med hänvisning till de skäl som i övrigt redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av 16 kap. 2 a § och 22 kap. 1 d § miljöbalken. Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna 2023/24:2911 (V) yrkande 1 och 2023/24:2912 (S).

Giltighetsförlängning av tidsbegränsade tillstånd

Som beskrivits i propositionen följer det av praxis att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet inte kan förlängas genom ändringstillstånd. Det är enligt praxis inte heller möjligt att pröva frågan om förlängning av ett tidsbegränsat tillstånd inom ramen för en ansökan om ändring av tillståndsvillkoren. I likhet med regeringen vill utskottet framhålla vikten av att ett tidsbegränsat tillstånd redan från början anpassas för den aktuella verksamheten på ett sådant sätt att det inte ens behöver uppstå behov av en giltighetsförlängning. Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att det kan uppstå situationer där det är rimligt med en förlängning och att lagstiftningen i dessa enskilda fall behöver ge utrymme för en sådan flexibilitet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att införa en lagreglerad möjlighet att kunna förlänga tidsbegränsade tillstånd. Utskottet anser att utformningen av den föreslagna nya bestämmelsen i 24 kap. 14 a § miljöbalken är väl avvägd och ger uttryck för att en giltighetsförlängning inte kan komma i fråga annat än under vissa begränsade förutsättningar och under en kortare tid. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen under utformningen av förslaget till den nya bestämmelsen har beaktat Lagrådets synpunkter för att säkerställa att en giltighetsförlängning av ett tillstånd endast kan medges om förlängningen är förenlig med EU-rätten.

Mot bakgrund av det anförda och av de skäl i övrigt som redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till 24 kap. 14 a § miljöbalken. När det gäller de följdändringar i 6 kap. 20 §, 21 kap. 1 a § och 22 kap. 1 g § miljöbalken som regeringen har föreslagit instämmer utskottet i de överväganden som framgår av propositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar även dessa lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition i dessa delar och avstyrker motionerna 2023/24:2911 (V) yrkande 3 och 2023/24:2916 (MP) yrkande 2.

Kammarkollegiets roll som partsmyndighet

Utskottet anser att det finns anledning att undvika att olika myndigheters ansvarsområden överlappar varandra, framför allt av effektivitetsskäl men också med hänsyn till värdet av en tydlig rollfördelning. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att Kammarkollegiet inte längre ska vara partsmyndighet. Med hänvisning till de skäl för detta som framgår av propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av 22 kap. 6 § miljöbalken. Detsamma gäller de följdändringar i 22 kap. 4 § första stycket, 24 kap. 11, 12 och 18 §§ samt 25 kap. 3 § miljöbalken som regeringen föreslår. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition i dessa delar och avstyrker motion 2023/24:2916 (MP) yrkande 3.

Lagförslagen i övrigt

När det gäller de förslag till lagändringar som utskottet inte redan har behandlat i sitt ställningstagande har det inte väckts några förslag som går emot regeringens lagförslag. Av de skäl som anges i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till lagändringar. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition även i dessa övriga delar.

Slutbehandlade tillkännagivanden

Som redovisats ovan slutredovisar regeringen två tillkännagivanden i propositionen, ett om förenklade och förkortade tillståndsprocesser för gruv- och mineralnäringen och ett om tillståndsprocesser och handläggningstider. Bägge dessa tillkännagivanden har riksdagen fattat beslutat om efter förslag från näringsutskottet. I sitt yttrande anför näringsutskottet i denna del att dessa båda tillkännagivanden kan anses vara slutbehandlade. Utskottet delar denna bedömning.

Ur avsnittet "Lagförslagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att de föreslagna lagändringarna i den behandlade propositionen kommer att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och förenkla regelverket för miljöprövning. Utskottet konstaterar samtidigt att det pågår ett antal arbeten i syfte att ytterligare förbättra miljöprövningen. Miljötillståndsutredningen har t.ex. i uppdrag att lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utskottet ser positivt på dessa pågående insatser och delar således näringsutskottets bedömning att det i dagsläget saknas skäl för riksdagen att på nytt rikta tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med fler förslag som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2911 (V) yrkande 2, 2023/24:2914 (C) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:2916 (MP) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Ändringstillstånd, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Jytte Guteland (S), Johan Löfstrand (S) och Isak From (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 16 kap. 2 a § och 22 kap. 1 d § regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2912 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S),

bifaller delvis proposition 2023/24:152 punkt 1 i denna del och avslår motion

2023/24:2911 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Den gröna omställningen som pågår globalt och med en omfattande nyindustrialisering i vårt land medför stora möjligheter för Sverige. Vi har en industri som ligger i framkant och många andra förutsättningar som ger goda möjligheter till fler jobb med ökat välstånd som följd. Men det förutsätter en välavvägd politik och även en samsyn över blockgränsen om vissa centrala frågor. En sådan fråga av stor betydelse för utvecklingen framöver är behovet av bättre fungerande miljöprövningar.

I augusti 2005 infördes en möjlighet till begränsad miljöprövning genom s.k. ändringstillstånd. Tillståndsprövningen förenklades för att angelägna och brådskande ändringar av miljöfarliga verksamheter inte skulle försvåras. Reformen innebar att prövningen får begränsas till att enbart avse ändringen av en miljöfarlig verksamhet och de tidigare meddelade villkor för verksamheten som har ett samband med ändringen. Men det är en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Att utrymmet för ändringstillstånd är begränsat innebär att det finns en gränsdragningsproblematik och att det krävs att prövningsmyndigheten gör en bedömning när det gäller frågan om huruvida avgränsningen av ansökan är lämplig eller inte. Av praxis framgår det att den lämplighetsbedömning som krävs tar betydande resurser i anspråk i prövningsprocessen och att möjligheten till ändringstillstånd tolkas restriktivt av myndigheterna. I de flesta fall medges inte ändringstillstånd. Ett exempel är när ett företag ansöker om ändringstillstånd för att öka sin produktion utan någon ytterligare miljöpåverkan. I dessa fall brukar prövningsmyndigheterna ändå kräva en omprövning av hela verksamheten.

För att tillståndsprocesserna ska kunna effektiviseras bedömer vi det som centralt att Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd ska bli huvudregel införs. Fler verksamheter måste kunna ändra sina tillstånd på ett enklare sätt. Vi och vårt parti, men även många andra aktörer, har vid ett flertal tillfällen lyft fram behovet av just detta. Om ändringstillstånd blir huvudregeln kommer det att öka investeringsviljan och bidra till infasning av ny teknik och därmed till fler jobb och till klimatomställningen.

I enlighet med tilläggsdirektivet lämnade Miljöprövningsutredningen även vissa förslag om obligatorisk omprövning och ökad tillsyn. Utredaren anförde samtidigt att ett genomförandeunderskott i fråga om omprövning av gamla tillstånd inte borde hindra möjligheten att modernisera verksamheter genom ändringstillstånd. Utredaren argumenterade kraftfullt för en ökad användning av ändringstillstånd och pekade även på att det i och med digitaliseringen finns bättre möjligheter att få en överblick över en verksamhets totala verkningar på miljön även då det finns flera ändringstillstånd för verksamheten.

Regeringen har mot bakgrund av underlaget från utredningen haft att avgöra i vilken utsträckning beredningsunderlaget ska användas för att lägga fram en proposition utifrån utredningens förslag eller fatta andra regeringsbeslut. I propositionen meddelar nu regeringen sin syn att utredningens förslag till utökad möjlighet till ändringstillstånd förutsätter att även ett system för obligatorisk omprövning införs. Denna fråga behandlas dock inte i det aktuella lagstiftningsärendet. Därför menar regeringen att det finns hinder mot att nu gå vidare med förslaget om ändringstillstånd fullt ut. Ändå har regeringen valt att presentera förslaget som en betydande förenkling, något som vi menar inte är med verkligheten överensstämmande. Vi menar tvärtom att det med den föreslagna lagtexten finns en uppenbar risk att de nuvarande förhållandena i stort sett vidmakthålls. Prövningsmyndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är lämpligt eller olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten, och vi menar att myndigheterna kommer att fortsätta att tillämpa samma restriktiva tolkning som i dag. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd.

Mot bakgrund av att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändringstillstånd menar vi att det finns ett tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. Vi anser därför 16 kap. 2 a § miljöbalken ska ges den lydelse som anges i bilaga 3. Eftersom prövningsmyndigheten, enligt vårt förslag till ändring av 16 kap. 2 a § miljöbalken, inte ska göra någon bedömning av lämpligheten i att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten saknas det behov av att förse prövningsmyndigheten med underlag för en sådan lämplighetsbedömning. Till följd av detta ska även 22 kap. 1 d § miljöbalken ändras på det sätt som vi föreslår i bilaga 3.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet