Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Havsregionalt samarbete

Utskottet vill inledningsvis understryka övergödningens gränsöverskridande karaktär och vikten av att verka gemensamt för att hantera miljöproblemen. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det havsregionala samarbetet inom och mellan Helcom och Ospar kommer att vara avgörande för att nå fram till en förbättrad havsmiljö. Utskottet noterar regeringens bedömning av Havs- och vattenmyndighetens centrala roll i samordningen av arbetet med att genomföra den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön och motsvarande plan för Nordostatlanten genom Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten. Utskottet delar regeringens bedömning att ett aktivt deltagande från andra berörda myndigheter också är nödvändigt för att detta arbete ska nå framgång. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 42 kan avslås.

Etappmål om övergödning

Utskottet konstaterar att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsar ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslår ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det som anförs i motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 6 och 2024/25:106 (S) yrkandena 9–11 i huvudsak kan anses vara tillgodosett. Motionerna kan därmed lämnas utan åtgärd.

Återföring av näringsämnen

För att övergödningen ska begränsas på längre sikt måste tillskottet av fosfor och kväve till kretsloppet minska. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av att främja innovation och utveckling av ny teknik för att öka återcirkuleringen av näringsämnen, i synnerhet återvinning av fosfor och kväve. I likhet med regeringen anser utskottet att ökad återföring är viktigt, både ur ett klimathänseende men också ur ett sårbarhetsperspektiv. Produktionen av mineralgödsel är utsläppskrävande och sker i dag huvudsakligen utanför Sverige. Utskottet ser positivt på regeringens ambition att förbättra kunskapen om förutsättningarna för upptag av näringsämnen från havet. Utskottet konstaterar att en del av det nyligen beslutade etappmålet om övergödning är att tillvara stallgödsel på ett resurseffektivt sätt för att minska förlusterna av kväve och fosfor över tid. Enligt regeringen kan en effektivare användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel även minska behovet av importerad mineralgödsel. Vidare noterar utskottet att det i aktionsplanen för Östersjön finns åtgärder som syftar till att stimulera en ökad giftfri återcirkulering av näringsämnen, bl.a. genom ökad medvetenhet, kunskap och utveckling av affärsmodeller.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 7, 2024/25:142 (MP) yrkandena 67 och 68 samt 2024/25:3037 (MP) yrkande 47 kan avstyrkas.

Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket

Jordbruket är den största påverkanskällan för landbaserade utsläpp av både kväve och fosfor. Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta åtgärder inom jordbruket behöver vidtas för att förlusterna av näringsämnen ska minska. Det är avgörande att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga och effektiva, samtidigt som jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet beaktas. Utskottet konstaterar att det inom Sveriges strategiska plan för genomförande av jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 återfinns insatser för att begränsa övergödning från jordbruket genom miljöersättningar, miljöinvesteringar och insatser för kompetensutveckling på miljöområdet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att dessa insatser, tillsammans med satsningar mot övergödning på lokal nivå, samt de åtgärdssamordnare som stödjer åtgärdsarbetet i speciellt övergödda kust- och avrinningsområden fortsätter att ge resultat, men att det fortfarande är otillräckligt i relation till behoven. Utskottet ser därför positivt på att regeringen föreslagit en flerårig satsning på investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket.

Enligt regeringen bör kravet på dokumentation genom växtodlingsplaner eller motsvarande inom övergödningskänsliga områden även inkludera tillförsel av fosfor, motsvarande de krav som ställs för kvävetillförsel. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att fördelarna med ett dokumentationskrav för fosfor väger tyngre än den administrativa börda som kravet innebär. Utskottet noterar även att regeringen anser att kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet behöver öka och att ett system med kompensationsåtgärder för att bidra till minskad övergödning bör utredas. Utskottet vill också framhålla att regeringen anser att det bör undersökas om andra övergödningsrelaterade miljöersättningar i högre grad kan vara mer resultatbaserade och differentieras utifrån värde eller kostnad i förhållande till mängd reducerad näring.

Utskottet instämmer i att ersättningarna till jordbrukare behöver stimulera rätt åtgärder mot övergödning för ökad effektivitet, samtidigt som konkurrenskraften måste beaktas och kostnaderna för administration hållas låga. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att verka för att förstärka uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsarbetet mot övergödning och att Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket ska ansvara för uppföljning, utvärdering och rapportering av det nya etappmålet om övergödning. Utskottet har tidigare behandlat frågan om Jordbruksverket ska vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och uttalade då att utskottet har förtroende för att regeringen utser lämpliga miljömålsansvariga myndigheter. Utskottet ser ingen anledning att i dag göra någon annan bedömning.

Ur avsnittet "Åtgärder för att begränsa övergödningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9, 19 och 24. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

Havsregionalt samarbete

Utskottet vill inledningsvis understryka övergödningens gränsöverskridande karaktär och vikten av att verka gemensamt för att hantera miljöproblemen. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det havsregionala samarbetet inom och mellan Helcom och Ospar kommer att vara avgörande för att nå fram till en förbättrad havsmiljö. Utskottet noterar regeringens bedömning av Havs- och vattenmyndighetens centrala roll i samordningen av arbetet med att genomföra den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön och motsvarande plan för Nordostatlanten genom Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten. Utskottet delar regeringens bedömning att ett aktivt deltagande från andra berörda myndigheter också är nödvändigt för att detta arbete ska nå framgång. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 42 kan avslås.

Etappmål om övergödning

Utskottet konstaterar att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsar ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslår ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det som anförs i motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 6 och 2024/25:106 (S) yrkandena 9–11 i huvudsak kan anses vara tillgodosett. Motionerna kan därmed lämnas utan åtgärd.

Återföring av näringsämnen

För att övergödningen ska begränsas på längre sikt måste tillskottet av fosfor och kväve till kretsloppet minska. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av att främja innovation och utveckling av ny teknik för att öka återcirkuleringen av näringsämnen, i synnerhet återvinning av fosfor och kväve. I likhet med regeringen anser utskottet att ökad återföring är viktigt, både ur ett klimathänseende men också ur ett sårbarhetsperspektiv. Produktionen av mineralgödsel är utsläppskrävande och sker i dag huvudsakligen utanför Sverige. Utskottet ser positivt på regeringens ambition att förbättra kunskapen om förutsättningarna för upptag av näringsämnen från havet. Utskottet konstaterar att en del av det nyligen beslutade etappmålet om övergödning är att tillvara stallgödsel på ett resurseffektivt sätt för att minska förlusterna av kväve och fosfor över tid. Enligt regeringen kan en effektivare användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel även minska behovet av importerad mineralgödsel. Vidare noterar utskottet att det i aktionsplanen för Östersjön finns åtgärder som syftar till att stimulera en ökad giftfri återcirkulering av näringsämnen, bl.a. genom ökad medvetenhet, kunskap och utveckling av affärsmodeller.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 7, 2024/25:142 (MP) yrkandena 67 och 68 samt 2024/25:3037 (MP) yrkande 47 kan avstyrkas.

Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket

Jordbruket är den största påverkanskällan för landbaserade utsläpp av både kväve och fosfor. Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta åtgärder inom jordbruket behöver vidtas för att förlusterna av näringsämnen ska minska. Det är avgörande att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga och effektiva, samtidigt som jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet beaktas. Utskottet konstaterar att det inom Sveriges strategiska plan för genomförande av jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 återfinns insatser för att begränsa övergödning från jordbruket genom miljöersättningar, miljöinvesteringar och insatser för kompetensutveckling på miljöområdet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att dessa insatser, tillsammans med satsningar mot övergödning på lokal nivå, samt de åtgärdssamordnare som stödjer åtgärdsarbetet i speciellt övergödda kust- och avrinningsområden fortsätter att ge resultat, men att det fortfarande är otillräckligt i relation till behoven. Utskottet ser därför positivt på att regeringen föreslagit en flerårig satsning på investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket.

Enligt regeringen bör kravet på dokumentation genom växtodlingsplaner eller motsvarande inom övergödningskänsliga områden även inkludera tillförsel av fosfor, motsvarande de krav som ställs för kvävetillförsel. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att fördelarna med ett dokumentationskrav för fosfor väger tyngre än den administrativa börda som kravet innebär. Utskottet noterar även att regeringen anser att kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet behöver öka och att ett system med kompensationsåtgärder för att bidra till minskad övergödning bör utredas. Utskottet vill också framhålla att regeringen anser att det bör undersökas om andra övergödningsrelaterade miljöersättningar i högre grad kan vara mer resultatbaserade och differentieras utifrån värde eller kostnad i förhållande till mängd reducerad näring.

Utskottet instämmer i att ersättningarna till jordbrukare behöver stimulera rätt åtgärder mot övergödning för ökad effektivitet, samtidigt som konkurrenskraften måste beaktas och kostnaderna för administration hållas låga. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att verka för att förstärka uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsarbetet mot övergödning och att Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket ska ansvara för uppföljning, utvärdering och rapportering av det nya etappmålet om övergödning. Utskottet har tidigare behandlat frågan om Jordbruksverket ska vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och uttalade då att utskottet har förtroende för att regeringen utser lämpliga miljömålsansvariga myndigheter. Utskottet ser ingen anledning att i dag göra någon annan bedömning.

Ur avsnittet "Åtgärder för att begränsa övergödningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 9, 19 och 24. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 12, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

EU:s kemikalielagstiftning

I regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken ingår att Sverige ska verka aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs i sin helhet och utan onödiga dröjsmål samt att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroller av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Utskottet ställer sig till fullo bakom denna inriktning och delar regeringens bedömning att kemikaliepolitiken måste utvecklas och reagera snabbare och effektivare på de utmaningar som farliga kemikalier medför. I likhet med regeringen anser utskottet att det är problematiskt att revideringen av Reach inte realiserats, och utskottet välkomnar regeringens avsikt att driva på för att kommissionen ska presentera förslag i linje med EU:s kemikaliestrategi. Vidare noterar utskottet att det pågår arbete med att revidera EU:s vattenlagstiftning, bl.a. vad gäller uppdaterade och skärpta av gränsvärden. Utskottet ställer sig bakom regeringens avsikt att i detta arbete verka för att EU-direktiv som beaktar utsläpp från källa till vatten och hav harmoniseras bättre så att de olika rättsakterna effektivt styr mot det övergripande målet att skydda människors hälsa och miljön.

Med hänvisning till vad som nu anförts anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 62–65 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 123, 135, 136 och 139 kan lämnas utan åtgärd.

Marint skräp

Marin nedskräpning utgör ett växande hot mot de marina ekosystemen. Problemet är globalt och påverkar såväl havsmiljön som människors upplevelse av kust och vattenmiljö. Den största andelen marint skräp utgörs av plastprodukter. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige behöver arbeta aktivt internationellt för ett ambitiöst globalt avtal mot plastföroreningar inom ramen för FN:s miljöarbete.

Vidare ställer sig utskottet bakom att genomförandet av engångsplastdirektivet ska fortsätta. Ett antal åtgärder har redan beslutats, såsom regleringar av flera plastprodukter för engångsbruk. När det gäller uttjänta fiskeredskap ser utskottet positivt på att Sverige infört ett producentansvar, med ett uppsatt mål om att mängden avfall som utgörs av fiskeredskap som samlats in separat senast 2027 ska motsvara minst 20 procent av den mängd fiskeredskap som sålts i Sverige samma år. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndigheten har ett pågående uppdrag att genomföra städinsatser för att samla in historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap, och utskottet noterar vidare att problematiken med uttjänta fiskeredskap även adresseras i EU:s nya regelverk för fiskerikontroll.

Mot denna bakgrund bedömer utskottet att motionerna 2024/25:125 (C) yrkande 1, 2024/25:142 (MP) yrkande 61 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 154 kan avslås.

Ur avsnittet "Farliga ämnen och marint skräp" i betänkandet. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 14, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 17, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

Ekosystembaserad fiskförvaltning

I propositionen föreslår regeringen att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att havsmiljöförvaltningen ska integreras tydligare med andra sektorer. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurser ska integreras och växelverka starkare i övrigt havsmiljöarbete. Utskottet ställer sig också bakom inriktningen att all förvaltning av mänsklig aktivitet, liksom förekomsten av predatorer och annan dynamik i ekosystemen som påverkar fiskresurserna, behöver ses i ett ekosystembaserat helhetsperspektiv tillsammans med havsmiljöförvaltningen och bidra till samhällsnyttan genom ekosystemtjänster och livsmedelsförsörjning. Utskottet konstaterar att regeringen avser att förtydliga Havs- och vattenmyndighetens uppdrag i syfte att stärka myndighetens ansvar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning och EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrera havsmiljöarbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna.

Enligt utskottet kan det som anförs ovan anses motsvara det som efterfrågas i motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 32 och 33 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 67 och 71, och motionerna avstyrks därmed.

EU:s gemensamma fiskeripolitik

Av målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik framgår att en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen ska genomföras. Utskottet delar regeringens bedömning att detta arbete behöver förstärkas. Regeringen anför i propositionen att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala, men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet. Den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

Utskottet välkomnar regeringens ansats att förvaltning av fiskresurserna i EU:s gemensamma fiskeripolitik ska ingå i ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Utskottet delar regeringens bedömning att fler aspekter behöver beaktas utöver det mål för fiskbestånden som uttrycks som s.k. enarts-MSY:er, eftersom sådana förvaltningsmål baseras på att varje bestånd har ett eget kvantitativt mål utan ekologiskt sammanhang. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för en bättre samordning på EU-nivå för genomförandet av målen för miljödirektiven och den gemensamma fiskeripolitiken för att skapa synergier mellan målsättningarna.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning att försiktighetsansatsens tillämpning bör stärkas vid varningssignaler om oklara orsakssamband mellan olika faktorer som påverkar havsmiljön och risk för betydande ekosystemeffekter. Det är positivt om Sverige kan verka inom EU och de regionala samarbetena för att försiktighetsansatsen ska läggas till grund för tillämpning av tekniska regleringar och bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att snabbt kunna verkställa åtgärder för att återuppbygga bestånd, exempelvis genom stängda perioder, lekområdesfredning, redskapsregleringar eller habitatrestaurering.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 3, 2024/25:106 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:125 (C) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkandena 34, 35, 37, 38 och 48 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 68, 69, 73, 74 och 88. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Rådgivning från Ices

I propositionen anför regeringen att Sverige bör vara fortsatt aktivt inom EU, Baltfish, Scheveningen, Helcom och Ospar för att verka för och främja att rådgivning från Ices och STECF om fiskemöjligheter och tekniska regleringar inom fiskeripolitiken även bidrar till att nå fastställda förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Sverige bör verka för att vetenskaplig rådgivning för fiskbestånd och havsmiljö beaktar befintliga dataunderlag, inklusive delbestånd och data om havsmiljödirektivets kvalitativa deskriptorer.

Utskottet delar regeringens bedömning att den vetenskapliga rådgivningen från Ices behöver kunna ta hänsyn till fler biologiska parametrar som ett komplement till bedömningen av MSY. Sverige bör därför verka för att EU-kommissionen i sin beställning till Ices i större utsträckning inkluderar ekosystemeffekter av fiske samt hur mänskliga aktiviteter och naturlig dödlighet från t.ex. predatorer påverkar fiskbestånden. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör vara pådrivande inom rådet och i det regionala samarbetet för att bidra till den vetenskapliga rådgivningen genom förbättrad kunskap och data, liksom att bistå med underlag om hur rådgivningen från Ices kan utvecklas.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 36 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 75 kan avslås.

Fiskerikontroll

Utskottet har vid ett flertal tillfällen (senast i bet. 2023/24:MJU10) framhållit att det är av grundläggande betydelse att EU:s gemensamma regler följs på ett korrekt och enhetligt sätt av samtliga parter för att regelverket ska få avsedd effekt. Det är enligt utskottet en väsentlig förutsättning för att målen om en miljömässigt hållbar fiskeriförvaltning ska nås samtidigt som jämlika konkurrensvillkor säkerställs.

Utskottet välkomnar EU:s reviderade fiskerikontrollförordning som syftar till att uppnå effektivare kontrollåtgärder, förbättrad efterlevnadskultur och verkställighet samt lika villkor för fiskets aktörer. Genom förordningen införs regler som bl.a. innebär att alla fiskefartyg kommer att spåras med hjälp av kontrollsystem och vara skyldiga att registrera sina fångster på elektronisk väg samt att större fartyg ska utrustas med kameror och sensorer för att säkerställa att bifångster förs i land och inte kastas över bord i strid med landningsskyldigheten.

Ur avsnittet "Hållbar förvaltning av fiskresurser" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 16 och 21. Läs betänkandet

Ekosystembaserad fiskförvaltning

I propositionen föreslår regeringen att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att havsmiljöförvaltningen ska integreras tydligare med andra sektorer. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurser ska integreras och växelverka starkare i övrigt havsmiljöarbete. Utskottet ställer sig också bakom inriktningen att all förvaltning av mänsklig aktivitet, liksom förekomsten av predatorer och annan dynamik i ekosystemen som påverkar fiskresurserna, behöver ses i ett ekosystembaserat helhetsperspektiv tillsammans med havsmiljöförvaltningen och bidra till samhällsnyttan genom ekosystemtjänster och livsmedelsförsörjning. Utskottet konstaterar att regeringen avser att förtydliga Havs- och vattenmyndighetens uppdrag i syfte att stärka myndighetens ansvar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning och EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrera havsmiljöarbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna.

Enligt utskottet kan det som anförs ovan anses motsvara det som efterfrågas i motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 32 och 33 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 67 och 71, och motionerna avstyrks därmed.

EU:s gemensamma fiskeripolitik

Av målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik framgår att en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen ska genomföras. Utskottet delar regeringens bedömning att detta arbete behöver förstärkas. Regeringen anför i propositionen att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala, men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet. Den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

Utskottet välkomnar regeringens ansats att förvaltning av fiskresurserna i EU:s gemensamma fiskeripolitik ska ingå i ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Utskottet delar regeringens bedömning att fler aspekter behöver beaktas utöver det mål för fiskbestånden som uttrycks som s.k. enarts-MSY:er, eftersom sådana förvaltningsmål baseras på att varje bestånd har ett eget kvantitativt mål utan ekologiskt sammanhang. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för en bättre samordning på EU-nivå för genomförandet av målen för miljödirektiven och den gemensamma fiskeripolitiken för att skapa synergier mellan målsättningarna.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning att försiktighetsansatsens tillämpning bör stärkas vid varningssignaler om oklara orsakssamband mellan olika faktorer som påverkar havsmiljön och risk för betydande ekosystemeffekter. Det är positivt om Sverige kan verka inom EU och de regionala samarbetena för att försiktighetsansatsen ska läggas till grund för tillämpning av tekniska regleringar och bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att snabbt kunna verkställa åtgärder för att återuppbygga bestånd, exempelvis genom stängda perioder, lekområdesfredning, redskapsregleringar eller habitatrestaurering.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 3, 2024/25:106 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:125 (C) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkandena 34, 35, 37, 38 och 48 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 68, 69, 73, 74 och 88. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Rådgivning från Ices

I propositionen anför regeringen att Sverige bör vara fortsatt aktivt inom EU, Baltfish, Scheveningen, Helcom och Ospar för att verka för och främja att rådgivning från Ices och STECF om fiskemöjligheter och tekniska regleringar inom fiskeripolitiken även bidrar till att nå fastställda förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Sverige bör verka för att vetenskaplig rådgivning för fiskbestånd och havsmiljö beaktar befintliga dataunderlag, inklusive delbestånd och data om havsmiljödirektivets kvalitativa deskriptorer.

Utskottet delar regeringens bedömning att den vetenskapliga rådgivningen från Ices behöver kunna ta hänsyn till fler biologiska parametrar som ett komplement till bedömningen av MSY. Sverige bör därför verka för att EU-kommissionen i sin beställning till Ices i större utsträckning inkluderar ekosystemeffekter av fiske samt hur mänskliga aktiviteter och naturlig dödlighet från t.ex. predatorer påverkar fiskbestånden. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör vara pådrivande inom rådet och i det regionala samarbetet för att bidra till den vetenskapliga rådgivningen genom förbättrad kunskap och data, liksom att bistå med underlag om hur rådgivningen från Ices kan utvecklas.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 36 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 75 kan avslås.

Fiskerikontroll

Utskottet har vid ett flertal tillfällen (senast i bet. 2023/24:MJU10) framhållit att det är av grundläggande betydelse att EU:s gemensamma regler följs på ett korrekt och enhetligt sätt av samtliga parter för att regelverket ska få avsedd effekt. Det är enligt utskottet en väsentlig förutsättning för att målen om en miljömässigt hållbar fiskeriförvaltning ska nås samtidigt som jämlika konkurrensvillkor säkerställs.

Utskottet välkomnar EU:s reviderade fiskerikontrollförordning som syftar till att uppnå effektivare kontrollåtgärder, förbättrad efterlevnadskultur och verkställighet samt lika villkor för fiskets aktörer. Genom förordningen införs regler som bl.a. innebär att alla fiskefartyg kommer att spåras med hjälp av kontrollsystem och vara skyldiga att registrera sina fångster på elektronisk väg samt att större fartyg ska utrustas med kameror och sensorer för att säkerställa att bifångster förs i land och inte kastas över bord i strid med landningsskyldigheten.

Ur avsnittet "Hållbar förvaltning av fiskresurser" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15 och 21. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 18, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 20, 22 och 25. Läs betänkandet

Havsregionalt samarbete

Utskottet vill inledningsvis understryka övergödningens gränsöverskridande karaktär och vikten av att verka gemensamt för att hantera miljöproblemen. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det havsregionala samarbetet inom och mellan Helcom och Ospar kommer att vara avgörande för att nå fram till en förbättrad havsmiljö. Utskottet noterar regeringens bedömning av Havs- och vattenmyndighetens centrala roll i samordningen av arbetet med att genomföra den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön och motsvarande plan för Nordostatlanten genom Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten. Utskottet delar regeringens bedömning att ett aktivt deltagande från andra berörda myndigheter också är nödvändigt för att detta arbete ska nå framgång. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 42 kan avslås.

Etappmål om övergödning

Utskottet konstaterar att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsar ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslår ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det som anförs i motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 6 och 2024/25:106 (S) yrkandena 9–11 i huvudsak kan anses vara tillgodosett. Motionerna kan därmed lämnas utan åtgärd.

Återföring av näringsämnen

För att övergödningen ska begränsas på längre sikt måste tillskottet av fosfor och kväve till kretsloppet minska. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av att främja innovation och utveckling av ny teknik för att öka återcirkuleringen av näringsämnen, i synnerhet återvinning av fosfor och kväve. I likhet med regeringen anser utskottet att ökad återföring är viktigt, både ur ett klimathänseende men också ur ett sårbarhetsperspektiv. Produktionen av mineralgödsel är utsläppskrävande och sker i dag huvudsakligen utanför Sverige. Utskottet ser positivt på regeringens ambition att förbättra kunskapen om förutsättningarna för upptag av näringsämnen från havet. Utskottet konstaterar att en del av det nyligen beslutade etappmålet om övergödning är att tillvara stallgödsel på ett resurseffektivt sätt för att minska förlusterna av kväve och fosfor över tid. Enligt regeringen kan en effektivare användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel även minska behovet av importerad mineralgödsel. Vidare noterar utskottet att det i aktionsplanen för Östersjön finns åtgärder som syftar till att stimulera en ökad giftfri återcirkulering av näringsämnen, bl.a. genom ökad medvetenhet, kunskap och utveckling av affärsmodeller.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 7, 2024/25:142 (MP) yrkandena 67 och 68 samt 2024/25:3037 (MP) yrkande 47 kan avstyrkas.

Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket

Jordbruket är den största påverkanskällan för landbaserade utsläpp av både kväve och fosfor. Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta åtgärder inom jordbruket behöver vidtas för att förlusterna av näringsämnen ska minska. Det är avgörande att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga och effektiva, samtidigt som jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet beaktas. Utskottet konstaterar att det inom Sveriges strategiska plan för genomförande av jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 återfinns insatser för att begränsa övergödning från jordbruket genom miljöersättningar, miljöinvesteringar och insatser för kompetensutveckling på miljöområdet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att dessa insatser, tillsammans med satsningar mot övergödning på lokal nivå, samt de åtgärdssamordnare som stödjer åtgärdsarbetet i speciellt övergödda kust- och avrinningsområden fortsätter att ge resultat, men att det fortfarande är otillräckligt i relation till behoven. Utskottet ser därför positivt på att regeringen föreslagit en flerårig satsning på investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket.

Enligt regeringen bör kravet på dokumentation genom växtodlingsplaner eller motsvarande inom övergödningskänsliga områden även inkludera tillförsel av fosfor, motsvarande de krav som ställs för kvävetillförsel. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att fördelarna med ett dokumentationskrav för fosfor väger tyngre än den administrativa börda som kravet innebär. Utskottet noterar även att regeringen anser att kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet behöver öka och att ett system med kompensationsåtgärder för att bidra till minskad övergödning bör utredas. Utskottet vill också framhålla att regeringen anser att det bör undersökas om andra övergödningsrelaterade miljöersättningar i högre grad kan vara mer resultatbaserade och differentieras utifrån värde eller kostnad i förhållande till mängd reducerad näring.

Utskottet instämmer i att ersättningarna till jordbrukare behöver stimulera rätt åtgärder mot övergödning för ökad effektivitet, samtidigt som konkurrenskraften måste beaktas och kostnaderna för administration hållas låga. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att verka för att förstärka uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsarbetet mot övergödning och att Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket ska ansvara för uppföljning, utvärdering och rapportering av det nya etappmålet om övergödning. Utskottet har tidigare behandlat frågan om Jordbruksverket ska vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och uttalade då att utskottet har förtroende för att regeringen utser lämpliga miljömålsansvariga myndigheter. Utskottet ser ingen anledning att i dag göra någon annan bedömning.

Ur avsnittet "Åtgärder för att begränsa övergödningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7, 9 och 24. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 22 och 25. Läs betänkandet

Ekosystembaserad fiskförvaltning

I propositionen föreslår regeringen att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att havsmiljöförvaltningen ska integreras tydligare med andra sektorer. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurser ska integreras och växelverka starkare i övrigt havsmiljöarbete. Utskottet ställer sig också bakom inriktningen att all förvaltning av mänsklig aktivitet, liksom förekomsten av predatorer och annan dynamik i ekosystemen som påverkar fiskresurserna, behöver ses i ett ekosystembaserat helhetsperspektiv tillsammans med havsmiljöförvaltningen och bidra till samhällsnyttan genom ekosystemtjänster och livsmedelsförsörjning. Utskottet konstaterar att regeringen avser att förtydliga Havs- och vattenmyndighetens uppdrag i syfte att stärka myndighetens ansvar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning och EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrera havsmiljöarbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna.

Enligt utskottet kan det som anförs ovan anses motsvara det som efterfrågas i motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 32 och 33 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 67 och 71, och motionerna avstyrks därmed.

EU:s gemensamma fiskeripolitik

Av målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik framgår att en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen ska genomföras. Utskottet delar regeringens bedömning att detta arbete behöver förstärkas. Regeringen anför i propositionen att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner: den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala, men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet. Den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

Utskottet välkomnar regeringens ansats att förvaltning av fiskresurserna i EU:s gemensamma fiskeripolitik ska ingå i ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Utskottet delar regeringens bedömning att fler aspekter behöver beaktas utöver det mål för fiskbestånden som uttrycks som s.k. enarts-MSY:er, eftersom sådana förvaltningsmål baseras på att varje bestånd har ett eget kvantitativt mål utan ekologiskt sammanhang. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för en bättre samordning på EU-nivå för genomförandet av målen för miljödirektiven och den gemensamma fiskeripolitiken för att skapa synergier mellan målsättningarna.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning att försiktighetsansatsens tillämpning bör stärkas vid varningssignaler om oklara orsakssamband mellan olika faktorer som påverkar havsmiljön och risk för betydande ekosystemeffekter. Det är positivt om Sverige kan verka inom EU och de regionala samarbetena för att försiktighetsansatsen ska läggas till grund för tillämpning av tekniska regleringar och bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att snabbt kunna verkställa åtgärder för att återuppbygga bestånd, exempelvis genom stängda perioder, lekområdesfredning, redskapsregleringar eller habitatrestaurering.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 3, 2024/25:106 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:125 (C) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkandena 34, 35, 37, 38 och 48 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 68, 69, 73, 74 och 88. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Rådgivning från Ices

I propositionen anför regeringen att Sverige bör vara fortsatt aktivt inom EU, Baltfish, Scheveningen, Helcom och Ospar för att verka för och främja att rådgivning från Ices och STECF om fiskemöjligheter och tekniska regleringar inom fiskeripolitiken även bidrar till att nå fastställda förhållanden som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Sverige bör verka för att vetenskaplig rådgivning för fiskbestånd och havsmiljö beaktar befintliga dataunderlag, inklusive delbestånd och data om havsmiljödirektivets kvalitativa deskriptorer.

Utskottet delar regeringens bedömning att den vetenskapliga rådgivningen från Ices behöver kunna ta hänsyn till fler biologiska parametrar som ett komplement till bedömningen av MSY. Sverige bör därför verka för att EU-kommissionen i sin beställning till Ices i större utsträckning inkluderar ekosystemeffekter av fiske samt hur mänskliga aktiviteter och naturlig dödlighet från t.ex. predatorer påverkar fiskbestånden. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör vara pådrivande inom rådet och i det regionala samarbetet för att bidra till den vetenskapliga rådgivningen genom förbättrad kunskap och data, liksom att bistå med underlag om hur rådgivningen från Ices kan utvecklas.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 36 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 75 kan avslås.

Fiskerikontroll

Utskottet har vid ett flertal tillfällen (senast i bet. 2023/24:MJU10) framhållit att det är av grundläggande betydelse att EU:s gemensamma regler följs på ett korrekt och enhetligt sätt av samtliga parter för att regelverket ska få avsedd effekt. Det är enligt utskottet en väsentlig förutsättning för att målen om en miljömässigt hållbar fiskeriförvaltning ska nås samtidigt som jämlika konkurrensvillkor säkerställs.

Utskottet välkomnar EU:s reviderade fiskerikontrollförordning som syftar till att uppnå effektivare kontrollåtgärder, förbättrad efterlevnadskultur och verkställighet samt lika villkor för fiskets aktörer. Genom förordningen införs regler som bl.a. innebär att alla fiskefartyg kommer att spåras med hjälp av kontrollsystem och vara skyldiga att registrera sina fångster på elektronisk väg samt att större fartyg ska utrustas med kameror och sensorer för att säkerställa att bifångster förs i land och inte kastas över bord i strid med landningsskyldigheten.

Ur avsnittet "Hållbar förvaltning av fiskresurser" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15 och 16. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 20 och 25. Läs betänkandet

Havsregionalt samarbete

Utskottet vill inledningsvis understryka övergödningens gränsöverskridande karaktär och vikten av att verka gemensamt för att hantera miljöproblemen. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det havsregionala samarbetet inom och mellan Helcom och Ospar kommer att vara avgörande för att nå fram till en förbättrad havsmiljö. Utskottet noterar regeringens bedömning av Havs- och vattenmyndighetens centrala roll i samordningen av arbetet med att genomföra den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön och motsvarande plan för Nordostatlanten genom Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten. Utskottet delar regeringens bedömning att ett aktivt deltagande från andra berörda myndigheter också är nödvändigt för att detta arbete ska nå framgång. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 26 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 42 kan avslås.

Etappmål om övergödning

Utskottet konstaterar att regeringen i juni 2024 beslutade om ett etappmål för minskad övergödning. Etappmålet innebär att åtgärder ska vidtas för att minska övergödningen genom resurseffektiv användning av stallgödsel samt uppföljning per sektor av tillförsel av kväve och fosfor till miljön senast till 2030. Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 dels satsar ytterligare medel för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, dels föreslår ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska övergödningen. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att det som anförs i motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 6 och 2024/25:106 (S) yrkandena 9–11 i huvudsak kan anses vara tillgodosett. Motionerna kan därmed lämnas utan åtgärd.

Återföring av näringsämnen

För att övergödningen ska begränsas på längre sikt måste tillskottet av fosfor och kväve till kretsloppet minska. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av att främja innovation och utveckling av ny teknik för att öka återcirkuleringen av näringsämnen, i synnerhet återvinning av fosfor och kväve. I likhet med regeringen anser utskottet att ökad återföring är viktigt, både ur ett klimathänseende men också ur ett sårbarhetsperspektiv. Produktionen av mineralgödsel är utsläppskrävande och sker i dag huvudsakligen utanför Sverige. Utskottet ser positivt på regeringens ambition att förbättra kunskapen om förutsättningarna för upptag av näringsämnen från havet. Utskottet konstaterar att en del av det nyligen beslutade etappmålet om övergödning är att tillvara stallgödsel på ett resurseffektivt sätt för att minska förlusterna av kväve och fosfor över tid. Enligt regeringen kan en effektivare användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel även minska behovet av importerad mineralgödsel. Vidare noterar utskottet att det i aktionsplanen för Östersjön finns åtgärder som syftar till att stimulera en ökad giftfri återcirkulering av näringsämnen, bl.a. genom ökad medvetenhet, kunskap och utveckling av affärsmodeller.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 7, 2024/25:142 (MP) yrkandena 67 och 68 samt 2024/25:3037 (MP) yrkande 47 kan avstyrkas.

Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket

Jordbruket är den största påverkanskällan för landbaserade utsläpp av både kväve och fosfor. Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta åtgärder inom jordbruket behöver vidtas för att förlusterna av näringsämnen ska minska. Det är avgörande att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga och effektiva, samtidigt som jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet beaktas. Utskottet konstaterar att det inom Sveriges strategiska plan för genomförande av jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 återfinns insatser för att begränsa övergödning från jordbruket genom miljöersättningar, miljöinvesteringar och insatser för kompetensutveckling på miljöområdet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att dessa insatser, tillsammans med satsningar mot övergödning på lokal nivå, samt de åtgärdssamordnare som stödjer åtgärdsarbetet i speciellt övergödda kust- och avrinningsområden fortsätter att ge resultat, men att det fortfarande är otillräckligt i relation till behoven. Utskottet ser därför positivt på att regeringen föreslagit en flerårig satsning på investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket.

Enligt regeringen bör kravet på dokumentation genom växtodlingsplaner eller motsvarande inom övergödningskänsliga områden även inkludera tillförsel av fosfor, motsvarande de krav som ställs för kvävetillförsel. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att fördelarna med ett dokumentationskrav för fosfor väger tyngre än den administrativa börda som kravet innebär. Utskottet noterar även att regeringen anser att kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet behöver öka och att ett system med kompensationsåtgärder för att bidra till minskad övergödning bör utredas. Utskottet vill också framhålla att regeringen anser att det bör undersökas om andra övergödningsrelaterade miljöersättningar i högre grad kan vara mer resultatbaserade och differentieras utifrån värde eller kostnad i förhållande till mängd reducerad näring.

Utskottet instämmer i att ersättningarna till jordbrukare behöver stimulera rätt åtgärder mot övergödning för ökad effektivitet, samtidigt som konkurrenskraften måste beaktas och kostnaderna för administration hållas låga. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att verka för att förstärka uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsarbetet mot övergödning och att Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket ska ansvara för uppföljning, utvärdering och rapportering av det nya etappmålet om övergödning. Utskottet har tidigare behandlat frågan om Jordbruksverket ska vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och uttalade då att utskottet har förtroende för att regeringen utser lämpliga miljömålsansvariga myndigheter. Utskottet ser ingen anledning att i dag göra någon annan bedömning.

Ur avsnittet "Åtgärder för att begränsa övergödningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7, 9 och 19. Läs betänkandet

En ekosystembaserad havsförvaltning

Utskottet konstaterar att en av de övergripande principer som regeringen föreslår ska gälla för havsmiljöarbetet är att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas. Utskottet anser att regeringen i propositionen tydliggör att havsmiljöförvaltningen behöver integreras med andra sektorer i syfte att uppnå en starkare ekosystembaserad förvaltning som kan hantera både dagens och morgondagens utmaningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en ekosystembaserad förvaltning behöver ta hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensionerna, samtidigt som den biologiska resursen utgör ett nödvändigt villkor för de andra dimensionerna.

I enlighet med regeringen bedömer utskottet att avgörande steg behöver tas för att de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken tydliggör att ekosystemansatsens tillämpning är en förutsättning för att uppnå målet om god miljöstatus i havsmiljön, samtidigt som havets resurser måste användas hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå några förändringar med anledning av motionerna 2024/25:891 (S), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 1–10, samt 66 i denna del, 2024/25:142 (MP) yrkandena 1–9 och 2024/25:56 yrkande 1. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller genomförandet av ett ekosystembaserat havsmiljöarbete konstaterar utskottet att regeringen lämnar förslag på åtgärder och insatser för att utveckla en integrerad havsförvaltning. Utskottet noterar att regeringen avser se över och komplettera Havs- och vattenmyndighetens uppgifter så att det tydligt framgår att myndigheten inom sitt ansvarsområde ansvarar för ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, och EU:s gemensamma fiskeripolitik, med hänsyn till bl.a. miljökvalitetsnormer, rådgivning, genomförande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering för såväl miljö som för olika samhällssektorer. Utskottet välkomnar att myndigheten ges tydliga signaler från regeringen att arbeta samordnat med dessa ansvarsområden. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten redan påbörjat ett projektarbete i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:142 (MP) yrkande 14–16 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 21–23.

Precisering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig beredning i riksdagen våren 2010. Utskottet konstaterar att systemet ger en tydlig struktur för systematisk uppföljning av miljöpolitiken.

Preciseringar av miljömålen fastställs av regeringen och syftar till att tydligare definiera innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för miljöarbetet och användas i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har i propositionen inte föreslagit någon ändring av de nuvarande preciseringarna för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård. Utskottet gör inte någon annan bedömning. Motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 10–13 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 11–14 avstyrks därmed.

Väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsmekanismer är enligt utskottet en viktig del av miljömålsarbetet. När det gäller miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande skärgård konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för att samordna uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete. Vidare sammanställer Naturvårdsverket en årlig utvärdering av arbetet med att nå samtliga miljömål.

Utskottet anser inte att det har framkommit skäl att föreslå några förändringar av detta arbete och anser därmed att motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 17–20 samt 2024/25:3037 (MP) yrkandena 17–20 kan lämnas utan åtgärd.

Ett samlat åtgärdsarbete för havs- och vattenmiljön

Utskottet konstaterar att ett effektivt och samlat åtgärdsarbete från källa till hav är en förutsättning för att uppnå god miljöstatus i havet. I likhet med regeringen anser utskottet att det behövs en förbättrad helhetssyn mellan åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och åtgärdsprogrammet för havsmiljö. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet med planering och genomförande behöver utvecklas, men att denna utveckling bäst kan åstadkommas med fortsatt åtskilda åtgärdsprogram för havs- och vattenförvaltningen. Vidare konstaterar utskottet att de beslutade havsplaner som sträcker sig till 2050 ger underlag för ett mer områdesbaserat åtgärdsarbete samtidigt som de ger stöd till hållbar utveckling, tillväxt och samexistens.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår så anser utskottet att motionerna 2024/25:56 (V) yrkande 2, 2024/25:142 (MP) yrkande 21 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 25 kan lämnas utan åtgärd.

Regional och lokal åtgärdssamordning

I propositionen anför regeringen att myndighetssamverkan är viktig för att stödja och möjliggöra en utveckling av arbetet på avrinningsområdesnivå och för att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. Regeringen anför att detta arbetssätt ska utvecklas och stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet noterar samtidigt att regeringen betonar dels kustkommunernas nyckelroll i planeringsarbetet för havsområdet, dels länsstyrelsernas ansvar för att stödja och underlätta kommuners och regionala planeringsorgans deltagande i havsplaneringen. Vidare noterar utskottet att regeringen föreslår ökat statligt stöd till fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Utskottet vill också framhålla att Havs- och vattenmyndighetens har ett pågående uppdrag att vidareutveckla åtgärdssamordning för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:142 (MP) yrkandena 27–31 och 2024/25:3037 (MP) yrkandena 57, 58, 60, 108 och 110. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande utgångspunkter för havsmiljöarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 14, 17, 18, 20 och 22. Läs betänkandet