Jakt och viltvård

Översyn av jaktlagstiftningen

Utskottet tillmäter frågan om en moderniserad, tydlig och rättssäker jaktlagstiftning stor vikt, och riksdagen riktade därför i februari 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning borde tillsättas med uppdrag att se över jaktlagstiftningen i syfte att förenkla, systematisera och modernisera bestämmelserna. Utskottet välkomnar således att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över jaktlagstiftningen inklusive behovet av ändringar av den straffrättsliga regleringen. Därmed är utskottet inte berett att föreslå några ändringar i linje med motion 2024/25:3108 (S) yrkande 61. Vidare anser utskottet att det som efterfrågas i motionerna 2024/25:499 (C) yrkande 1 och 2024/25:2953 (C) yrkande 35 är tillgodosett. Därmed avstyrks motionerna.

Översyn av jakttider

Utskottet konstaterar att regeringen under våren 2021 beslutade om nya tider för jakt genom ändringar i jaktförordningen. Under beredningen av dessa ändringar fick ett stort antal myndigheter och intressenter möjlighet att framföra sina synpunkter i frågan. Utskottet ser positivt på att regeringens beslut föregicks av en omfattande beredningsprocess som möjliggjorde ett brett beslutsunderlag. Utskottet bedömer att regeringens beslut är väl avvägt. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket nu startat arbetet med att se över jakttiderna igen. Utskottet förutsätter att ett lika omfattande beredningsarbete kommer att ske denna gång.

Därmed anser utskottet att det inte finns skäl i nuläget att ta något initiativ till sådana förändringar av jakttider som begärs i motionerna 2024/25:380 (SD), 2024/25:381 (SD), 2024/25:732 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 13 i denna del och 14 och 2024/25:1611 (C). Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Viltmyndighet

Utskottet vill påminna om riksdagens två tillkännagivanden till regeringen om att en ny myndighet för jakt och viltförvaltning borde utredas. Utskottet välkomnar att regeringen nu har tillsatt en utredning som bl.a. ska utreda formerna för och föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 1 i denna del, 2024/25:1300 (SD), 2024/25:1995 (M) yrkande 1 och 2024/25:2828 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Regeländringar och organisering av jaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 11. Läs betänkandet

Översyn av jaktlagstiftningen

Utskottet tillmäter frågan om en moderniserad, tydlig och rättssäker jaktlagstiftning stor vikt, och riksdagen riktade därför i februari 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning borde tillsättas med uppdrag att se över jaktlagstiftningen i syfte att förenkla, systematisera och modernisera bestämmelserna. Utskottet välkomnar således att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över jaktlagstiftningen inklusive behovet av ändringar av den straffrättsliga regleringen. Därmed är utskottet inte berett att föreslå några ändringar i linje med motion 2024/25:3108 (S) yrkande 61. Vidare anser utskottet att det som efterfrågas i motionerna 2024/25:499 (C) yrkande 1 och 2024/25:2953 (C) yrkande 35 är tillgodosett. Därmed avstyrks motionerna.

Översyn av jakttider

Utskottet konstaterar att regeringen under våren 2021 beslutade om nya tider för jakt genom ändringar i jaktförordningen. Under beredningen av dessa ändringar fick ett stort antal myndigheter och intressenter möjlighet att framföra sina synpunkter i frågan. Utskottet ser positivt på att regeringens beslut föregicks av en omfattande beredningsprocess som möjliggjorde ett brett beslutsunderlag. Utskottet bedömer att regeringens beslut är väl avvägt. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket nu startat arbetet med att se över jakttiderna igen. Utskottet förutsätter att ett lika omfattande beredningsarbete kommer att ske denna gång.

Därmed anser utskottet att det inte finns skäl i nuläget att ta något initiativ till sådana förändringar av jakttider som begärs i motionerna 2024/25:380 (SD), 2024/25:381 (SD), 2024/25:732 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 13 i denna del och 14 och 2024/25:1611 (C). Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Viltmyndighet

Utskottet vill påminna om riksdagens två tillkännagivanden till regeringen om att en ny myndighet för jakt och viltförvaltning borde utredas. Utskottet välkomnar att regeringen nu har tillsatt en utredning som bl.a. ska utreda formerna för och föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 1 i denna del, 2024/25:1300 (SD), 2024/25:1995 (M) yrkande 1 och 2024/25:2828 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Regeländringar och organisering av jaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 11. Läs betänkandet

Översyn av jaktlagstiftningen

Utskottet tillmäter frågan om en moderniserad, tydlig och rättssäker jaktlagstiftning stor vikt, och riksdagen riktade därför i februari 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning borde tillsättas med uppdrag att se över jaktlagstiftningen i syfte att förenkla, systematisera och modernisera bestämmelserna. Utskottet välkomnar således att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över jaktlagstiftningen inklusive behovet av ändringar av den straffrättsliga regleringen. Därmed är utskottet inte berett att föreslå några ändringar i linje med motion 2024/25:3108 (S) yrkande 61. Vidare anser utskottet att det som efterfrågas i motionerna 2024/25:499 (C) yrkande 1 och 2024/25:2953 (C) yrkande 35 är tillgodosett. Därmed avstyrks motionerna.

Översyn av jakttider

Utskottet konstaterar att regeringen under våren 2021 beslutade om nya tider för jakt genom ändringar i jaktförordningen. Under beredningen av dessa ändringar fick ett stort antal myndigheter och intressenter möjlighet att framföra sina synpunkter i frågan. Utskottet ser positivt på att regeringens beslut föregicks av en omfattande beredningsprocess som möjliggjorde ett brett beslutsunderlag. Utskottet bedömer att regeringens beslut är väl avvägt. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket nu startat arbetet med att se över jakttiderna igen. Utskottet förutsätter att ett lika omfattande beredningsarbete kommer att ske denna gång.

Därmed anser utskottet att det inte finns skäl i nuläget att ta något initiativ till sådana förändringar av jakttider som begärs i motionerna 2024/25:380 (SD), 2024/25:381 (SD), 2024/25:732 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 13 i denna del och 14 och 2024/25:1611 (C). Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Viltmyndighet

Utskottet vill påminna om riksdagens två tillkännagivanden till regeringen om att en ny myndighet för jakt och viltförvaltning borde utredas. Utskottet välkomnar att regeringen nu har tillsatt en utredning som bl.a. ska utreda formerna för och föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 1 i denna del, 2024/25:1300 (SD), 2024/25:1995 (M) yrkande 1 och 2024/25:2828 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Regeländringar och organisering av jaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 11. Läs betänkandet

Jaktmedel och jaktformer

Inledningsvis vill utskottet lyfta fram att jakt enligt 27 § jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Av 30 § samma lag framgår att man vid jakt endast får använda de vapen och jaktmedel i övrigt som regeringen föreskriver.

Utskottet konstaterar att mörkeroptik är ett tillåtet jaktmedel vid vildsvinsjakt enligt nuvarande bestämmelser. Argumenten för att tillåta mörkeroptik var bl.a. att det möjliggör säkrare skott och att risken för skadskjutningar minskar, vilket leder till en säkrare jakt. Utskottet noterar att Naturvårdsverket i en rapport anför att det inte behövs ytterligare tekniska hjälpmedel för att underlätta jakt efter vildsvin men att det däremot kan finnas behov av utbildning om användning av termiska sikten vid jakt. Vidare noterar utskottet att regeringen bereder ett förslag om att drönare som är försedda med kamera ska få användas vid jakt efter vildsvin över mark med jordbruksgrödor eller mark för yrkesmässig trädgårdsodling. Vildsvin orsakar stora skador på lantbrukarnas grödor och det är därför viktigt att lantbrukarna får de verktyg som behövs för att minska skador orsakade av vildsvin. Eftersom beredning pågår av frågan om jaktmedel vid vildsvinsjakt avstyrker utskottet motionerna 2024/25:67 (SD) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3045 (MP) yrkande 3. Även motion 2024/25:2916 (M) yrkandena 1–3 avstyrks i avvaktan på utfallet av det pågående arbetet.

När det gäller användningen av fångstredskap konstaterar utskottet att detta regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om användande av fångstredskap. Bestämmelserna syftar till att tillräcklig hänsyn ska tas till djurskydd, säkerhet och selektivitet vid användandet av fångstredskap. Vidare konstaterar utskottet att det av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd framgår att fångstredskap ska märkas med användarens namn, adress och telefonnummer. Föreskrifterna tillåter att fångstredskap märks med enbart ett nummer som kan identifiera användaren, när Naturvårdsverket har anvisat ett system för sådana identitetsnummer. Utskottet noterar att Naturvårdsverket inte har anvisat något sådant system ännu.

När det gäller grytjakt redogörs ovan för resultatet av Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets uppdrag att utreda behovet av grytanlagsprov med levande grävling. Myndigheterna konstaterar i det sammanhanget att grytjakt kan vara ett viktigt verktyg vid bekämpning av främmande arter samt vid eftersök av skadat grytlevande vilt, men de anser att användning av levande grävling vid grytanlagsprov bör fasas ut under en övergångsperiod om cirka fem år.

Utskottet är inte berett att i nuläget föreslå några tillkännagivanden om fångstredskap. Därför och med hänsyn till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:812 (MP) yrkandena 1–3 och 2024/25:1997 (M) yrkande 2.

Blyammunition

Utskottet konstaterar att det är förbjudet inom EU/EES att använda blyhagel i, eller inom 100 meter från, en våtmark. Echa har överlämnat ett förslag till kommissionen om att utvidga förbudet till att även omfatta bly i ammunition som används till jakt utanför våtmark och vid sportskytte. Kommissionen har för avsikt att presentera ett förslag till medlemsstaterna i slutet av februari. Utskottet konstaterar att bly från ammunition kan vara en miljöfara. Detta är särskilt tydligt i våtmarker och därför har blyhagel förbjudits i dessa områden. Utskottet anser dock att ytterligare begränsningar av användningen av blyammunition måste ske restriktivt, speciellt med hänsyn till utvecklingen av fullgod blyfri hagelammunition. Utskottet välkomnar att regeringen undersöker möjligheterna att minimera de negativa konsekvenserna för jägare och sportskyttar av ett utökat förbud samt att Naturvårdsverket arbetar för en ökad användning av blyfri ammunition där sådana alternativ finns. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 32, 2024/25:2816 (M) och 2024/25:2930 (M).

När det gäller skjutbanor konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som bl.a. ska utreda om ansvaret för tillsyn av och tillståndsprövning för skjutbanor bör flyttas. I avvaktan på resultatet av detta pågående arbete anser utskottet att motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 31 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Jaktmetoder" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Jaktmedel och jaktformer

Inledningsvis vill utskottet lyfta fram att jakt enligt 27 § jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Av 30 § samma lag framgår att man vid jakt endast får använda de vapen och jaktmedel i övrigt som regeringen föreskriver.

Utskottet konstaterar att mörkeroptik är ett tillåtet jaktmedel vid vildsvinsjakt enligt nuvarande bestämmelser. Argumenten för att tillåta mörkeroptik var bl.a. att det möjliggör säkrare skott och att risken för skadskjutningar minskar, vilket leder till en säkrare jakt. Utskottet noterar att Naturvårdsverket i en rapport anför att det inte behövs ytterligare tekniska hjälpmedel för att underlätta jakt efter vildsvin men att det däremot kan finnas behov av utbildning om användning av termiska sikten vid jakt. Vidare noterar utskottet att regeringen bereder ett förslag om att drönare som är försedda med kamera ska få användas vid jakt efter vildsvin över mark med jordbruksgrödor eller mark för yrkesmässig trädgårdsodling. Vildsvin orsakar stora skador på lantbrukarnas grödor och det är därför viktigt att lantbrukarna får de verktyg som behövs för att minska skador orsakade av vildsvin. Eftersom beredning pågår av frågan om jaktmedel vid vildsvinsjakt avstyrker utskottet motionerna 2024/25:67 (SD) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3045 (MP) yrkande 3. Även motion 2024/25:2916 (M) yrkandena 1–3 avstyrks i avvaktan på utfallet av det pågående arbetet.

När det gäller användningen av fångstredskap konstaterar utskottet att detta regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om användande av fångstredskap. Bestämmelserna syftar till att tillräcklig hänsyn ska tas till djurskydd, säkerhet och selektivitet vid användandet av fångstredskap. Vidare konstaterar utskottet att det av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd framgår att fångstredskap ska märkas med användarens namn, adress och telefonnummer. Föreskrifterna tillåter att fångstredskap märks med enbart ett nummer som kan identifiera användaren, när Naturvårdsverket har anvisat ett system för sådana identitetsnummer. Utskottet noterar att Naturvårdsverket inte har anvisat något sådant system ännu.

När det gäller grytjakt redogörs ovan för resultatet av Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets uppdrag att utreda behovet av grytanlagsprov med levande grävling. Myndigheterna konstaterar i det sammanhanget att grytjakt kan vara ett viktigt verktyg vid bekämpning av främmande arter samt vid eftersök av skadat grytlevande vilt, men de anser att användning av levande grävling vid grytanlagsprov bör fasas ut under en övergångsperiod om cirka fem år.

Utskottet är inte berett att i nuläget föreslå några tillkännagivanden om fångstredskap. Därför och med hänsyn till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:812 (MP) yrkandena 1–3 och 2024/25:1997 (M) yrkande 2.

Blyammunition

Utskottet konstaterar att det är förbjudet inom EU/EES att använda blyhagel i, eller inom 100 meter från, en våtmark. Echa har överlämnat ett förslag till kommissionen om att utvidga förbudet till att även omfatta bly i ammunition som används till jakt utanför våtmark och vid sportskytte. Kommissionen har för avsikt att presentera ett förslag till medlemsstaterna i slutet av februari. Utskottet konstaterar att bly från ammunition kan vara en miljöfara. Detta är särskilt tydligt i våtmarker och därför har blyhagel förbjudits i dessa områden. Utskottet anser dock att ytterligare begränsningar av användningen av blyammunition måste ske restriktivt, speciellt med hänsyn till utvecklingen av fullgod blyfri hagelammunition. Utskottet välkomnar att regeringen undersöker möjligheterna att minimera de negativa konsekvenserna för jägare och sportskyttar av ett utökat förbud samt att Naturvårdsverket arbetar för en ökad användning av blyfri ammunition där sådana alternativ finns. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 32, 2024/25:2816 (M) och 2024/25:2930 (M).

När det gäller skjutbanor konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som bl.a. ska utreda om ansvaret för tillsyn av och tillståndsprövning för skjutbanor bör flyttas. I avvaktan på resultatet av detta pågående arbete anser utskottet att motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 31 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Jaktmetoder" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Utskottet konstaterar att regeringen bedömt att riksdagens tillkännagivande om jakt- och viltvårdsuppdraget är slutbehandlat. Till grund för denna bedömning hänvisar regeringen bl.a. till en ändring i jaktförordningen som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård och till ett beslut om organisationsbidrag till Svenska Jägareförbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet. Utskottet konstaterar att Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag inte har återförts till sin ursprungliga utformning men att de fortfarande leder delar av jakten och viltvården i landet. I likhet med vad utskottet bedömt tidigare har utskottet inte något att invända mot regeringens bedömning av tillkännagivandet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 19 och 2024/25:2809 (M).

Viltförvaltningsdelegationerna

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivanden om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna och om att utvärdera deras arbete för att säkerställa det regionala inflytandet i viltförvaltningen. Utskottet noterar att tillkännagivandena fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att viltförvaltningsdelegationerna, som är en central del av länsstyrelsernas arbete med viltförvaltningen, ingår i uppdraget. På grund av det arbete som pågår vill utskottet i nuläget inte föreslå någon ytterligare åtgärd när det gäller viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning eller det lokala inflytandet i viltförvaltningen. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 3 i denna del, 2024/25:1396 (SD) yrkande 8 och 2024/25:2027 (M) bör lämnas utan åtgärd.

I likhet med tidigare år konstaterar utskottet att det är en uppgift för Naturvårdsverket att fastställa regionala miniminivåer för rovdjursstammarna. Utskottet ser inte heller i år något behov av att ändra denna ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 7.

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande till regeringen från 2024 om en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet efterlyste åtgärder för att kunna bibehålla en hälsosam och balanserad älgstam och framhöll behovet av en samlad förvaltning av klövvilt. Utskottet noterar att det pågår arbete i frågan om förvaltning av klövvilt; bl.a. uppdateras vägledningsdokumenten till länsstyrelserna. Samtidigt konstaterar utskottet att övervakningen av klövvilt, förutom älg, är bristfällig. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket nu arbetar med att ta fram en inventeringsmetodik för allt klövvilt. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen måste fortsätta att utvecklas. Ökad kunskap och ett arbete med förebyggande åtgärder för att minska viltskador är prioriterat för att kunna skapa ännu bättre förutsättningar för en ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad viltförvaltning.

Utskottet konstaterar att det pågår två olika utredningar med direkt beröring med viltförvaltningen: Jaktlagstiftningsutredningen och Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Även Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion har presenterat förslag som till viss del berör förvaltningen av klövvilt. Enligt utskottets bedömning finns det inte någon anledning att föregripa resultatet av det arbete som pågår.

Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkandena 10 och 11, 2024/25:3045 (MP) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 59 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på jord- och skogsbruket ska vara hanterbara. Älgförvaltningen ska vara adaptiv, och det är viktigt med samarbete mellan mark- och jägarintressena inom de olika älgförvaltningsområdena. Det är därför positivt att regeringen för regelbundna samtal med viktiga aktörer inom klövviltsförvaltningen. Vidare noterar utskottet att rapporten Skog och klövvilt är under beredning. Denna rapport innehåller ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. När det gäller finansiering av älgförvaltningen konstaterar utskottet att en rättslig analys av den frågan ingår i direktiven till Jaktlagstiftningsutredningen.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:461 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:495 (C), 2024/25:1396 (SD) yrkande 9, 2024/25:1565 (C), 2024/25:2610 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 60 kan lämnas utan åtgärd.

Vildsvinsförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vildsvinsstammen fortsätter att minska nationellt och även lokalt på de flesta håll. De åtgärder som har vidtagits, t.ex. Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för vildsvin 2020–2025 och det s.k. vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin, börjar ge effekt. Utskottet välkomnar detta eftersom vildsvinsstammarna orsakar stora skador och andra problem för t.ex. lantbrukare och trafikanter. Utskottet anser dock att ytterligare åtgärder behöver vidtas och ser därför positivt på regeringens ambitioner att dels öka incitamenten att bedriva vildsvinsjakt, dels utveckla åtgärder för att ytterligare minska vildsvinsstammen lokalt och regionalt. Utskottet noterar att Naturvårdsverket lämnat ett förslag till regeringen om en ökad lokal samverkan i syfte att öka vildsvinsjakten.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1900 (C), 2024/25:2231 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 65 kan lämnas utan åtgärd.

Regler för utfodring av vilt

Utskottet konstaterar att det genomförts ändringar i jaktlagen som gör det möjligt att utfärda förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Utskottet noterar att det i propositionen till dessa ändringar anförs att vad som är en allvarlig skada på egendom får bedömas med utgångspunkt i vilken typ av egendom det är fråga om och vilken skadenivå som får anses överstiga vad som kan anses normalt eller rimligt att tolerera samt att länsstyrelsen borde fatta sådana beslut. Vid riksdagsbehandlingen ställde sig utskottet bakom denna bedömning. Därmed är motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 24 tillgodosett. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förvaltning av vilt" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Utskottet konstaterar att regeringen bedömt att riksdagens tillkännagivande om jakt- och viltvårdsuppdraget är slutbehandlat. Till grund för denna bedömning hänvisar regeringen bl.a. till en ändring i jaktförordningen som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård och till ett beslut om organisationsbidrag till Svenska Jägareförbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet. Utskottet konstaterar att Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag inte har återförts till sin ursprungliga utformning men att de fortfarande leder delar av jakten och viltvården i landet. I likhet med vad utskottet bedömt tidigare har utskottet inte något att invända mot regeringens bedömning av tillkännagivandet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 19 och 2024/25:2809 (M).

Viltförvaltningsdelegationerna

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivanden om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna och om att utvärdera deras arbete för att säkerställa det regionala inflytandet i viltförvaltningen. Utskottet noterar att tillkännagivandena fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att viltförvaltningsdelegationerna, som är en central del av länsstyrelsernas arbete med viltförvaltningen, ingår i uppdraget. På grund av det arbete som pågår vill utskottet i nuläget inte föreslå någon ytterligare åtgärd när det gäller viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning eller det lokala inflytandet i viltförvaltningen. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 3 i denna del, 2024/25:1396 (SD) yrkande 8 och 2024/25:2027 (M) bör lämnas utan åtgärd.

I likhet med tidigare år konstaterar utskottet att det är en uppgift för Naturvårdsverket att fastställa regionala miniminivåer för rovdjursstammarna. Utskottet ser inte heller i år något behov av att ändra denna ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 7.

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande till regeringen från 2024 om en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet efterlyste åtgärder för att kunna bibehålla en hälsosam och balanserad älgstam och framhöll behovet av en samlad förvaltning av klövvilt. Utskottet noterar att det pågår arbete i frågan om förvaltning av klövvilt; bl.a. uppdateras vägledningsdokumenten till länsstyrelserna. Samtidigt konstaterar utskottet att övervakningen av klövvilt, förutom älg, är bristfällig. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket nu arbetar med att ta fram en inventeringsmetodik för allt klövvilt. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen måste fortsätta att utvecklas. Ökad kunskap och ett arbete med förebyggande åtgärder för att minska viltskador är prioriterat för att kunna skapa ännu bättre förutsättningar för en ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad viltförvaltning.

Utskottet konstaterar att det pågår två olika utredningar med direkt beröring med viltförvaltningen: Jaktlagstiftningsutredningen och Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Även Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion har presenterat förslag som till viss del berör förvaltningen av klövvilt. Enligt utskottets bedömning finns det inte någon anledning att föregripa resultatet av det arbete som pågår.

Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkandena 10 och 11, 2024/25:3045 (MP) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 59 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på jord- och skogsbruket ska vara hanterbara. Älgförvaltningen ska vara adaptiv, och det är viktigt med samarbete mellan mark- och jägarintressena inom de olika älgförvaltningsområdena. Det är därför positivt att regeringen för regelbundna samtal med viktiga aktörer inom klövviltsförvaltningen. Vidare noterar utskottet att rapporten Skog och klövvilt är under beredning. Denna rapport innehåller ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. När det gäller finansiering av älgförvaltningen konstaterar utskottet att en rättslig analys av den frågan ingår i direktiven till Jaktlagstiftningsutredningen.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:461 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:495 (C), 2024/25:1396 (SD) yrkande 9, 2024/25:1565 (C), 2024/25:2610 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 60 kan lämnas utan åtgärd.

Vildsvinsförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vildsvinsstammen fortsätter att minska nationellt och även lokalt på de flesta håll. De åtgärder som har vidtagits, t.ex. Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för vildsvin 2020–2025 och det s.k. vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin, börjar ge effekt. Utskottet välkomnar detta eftersom vildsvinsstammarna orsakar stora skador och andra problem för t.ex. lantbrukare och trafikanter. Utskottet anser dock att ytterligare åtgärder behöver vidtas och ser därför positivt på regeringens ambitioner att dels öka incitamenten att bedriva vildsvinsjakt, dels utveckla åtgärder för att ytterligare minska vildsvinsstammen lokalt och regionalt. Utskottet noterar att Naturvårdsverket lämnat ett förslag till regeringen om en ökad lokal samverkan i syfte att öka vildsvinsjakten.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1900 (C), 2024/25:2231 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 65 kan lämnas utan åtgärd.

Regler för utfodring av vilt

Utskottet konstaterar att det genomförts ändringar i jaktlagen som gör det möjligt att utfärda förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Utskottet noterar att det i propositionen till dessa ändringar anförs att vad som är en allvarlig skada på egendom får bedömas med utgångspunkt i vilken typ av egendom det är fråga om och vilken skadenivå som får anses överstiga vad som kan anses normalt eller rimligt att tolerera samt att länsstyrelsen borde fatta sådana beslut. Vid riksdagsbehandlingen ställde sig utskottet bakom denna bedömning. Därmed är motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 24 tillgodosett. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förvaltning av vilt" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8 och 10. Läs betänkandet

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Utskottet konstaterar att regeringen bedömt att riksdagens tillkännagivande om jakt- och viltvårdsuppdraget är slutbehandlat. Till grund för denna bedömning hänvisar regeringen bl.a. till en ändring i jaktförordningen som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård och till ett beslut om organisationsbidrag till Svenska Jägareförbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet. Utskottet konstaterar att Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag inte har återförts till sin ursprungliga utformning men att de fortfarande leder delar av jakten och viltvården i landet. I likhet med vad utskottet bedömt tidigare har utskottet inte något att invända mot regeringens bedömning av tillkännagivandet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkande 19 och 2024/25:2809 (M).

Viltförvaltningsdelegationerna

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivanden om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna och om att utvärdera deras arbete för att säkerställa det regionala inflytandet i viltförvaltningen. Utskottet noterar att tillkännagivandena fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att viltförvaltningsdelegationerna, som är en central del av länsstyrelsernas arbete med viltförvaltningen, ingår i uppdraget. På grund av det arbete som pågår vill utskottet i nuläget inte föreslå någon ytterligare åtgärd när det gäller viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning eller det lokala inflytandet i viltförvaltningen. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 3 i denna del, 2024/25:1396 (SD) yrkande 8 och 2024/25:2027 (M) bör lämnas utan åtgärd.

I likhet med tidigare år konstaterar utskottet att det är en uppgift för Naturvårdsverket att fastställa regionala miniminivåer för rovdjursstammarna. Utskottet ser inte heller i år något behov av att ändra denna ordning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 7.

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande till regeringen från 2024 om en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet efterlyste åtgärder för att kunna bibehålla en hälsosam och balanserad älgstam och framhöll behovet av en samlad förvaltning av klövvilt. Utskottet noterar att det pågår arbete i frågan om förvaltning av klövvilt; bl.a. uppdateras vägledningsdokumenten till länsstyrelserna. Samtidigt konstaterar utskottet att övervakningen av klövvilt, förutom älg, är bristfällig. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket nu arbetar med att ta fram en inventeringsmetodik för allt klövvilt. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen måste fortsätta att utvecklas. Ökad kunskap och ett arbete med förebyggande åtgärder för att minska viltskador är prioriterat för att kunna skapa ännu bättre förutsättningar för en ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad viltförvaltning.

Utskottet konstaterar att det pågår två olika utredningar med direkt beröring med viltförvaltningen: Jaktlagstiftningsutredningen och Utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Även Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion har presenterat förslag som till viss del berör förvaltningen av klövvilt. Enligt utskottets bedömning finns det inte någon anledning att föregripa resultatet av det arbete som pågår.

Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1396 (SD) yrkandena 10 och 11, 2024/25:3045 (MP) yrkandena 1 och 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 59 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på jord- och skogsbruket ska vara hanterbara. Älgförvaltningen ska vara adaptiv, och det är viktigt med samarbete mellan mark- och jägarintressena inom de olika älgförvaltningsområdena. Det är därför positivt att regeringen för regelbundna samtal med viktiga aktörer inom klövviltsförvaltningen. Vidare noterar utskottet att rapporten Skog och klövvilt är under beredning. Denna rapport innehåller ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. När det gäller finansiering av älgförvaltningen konstaterar utskottet att en rättslig analys av den frågan ingår i direktiven till Jaktlagstiftningsutredningen.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:461 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:495 (C), 2024/25:1396 (SD) yrkande 9, 2024/25:1565 (C), 2024/25:2610 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 60 kan lämnas utan åtgärd.

Vildsvinsförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vildsvinsstammen fortsätter att minska nationellt och även lokalt på de flesta håll. De åtgärder som har vidtagits, t.ex. Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för vildsvin 2020–2025 och det s.k. vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin, börjar ge effekt. Utskottet välkomnar detta eftersom vildsvinsstammarna orsakar stora skador och andra problem för t.ex. lantbrukare och trafikanter. Utskottet anser dock att ytterligare åtgärder behöver vidtas och ser därför positivt på regeringens ambitioner att dels öka incitamenten att bedriva vildsvinsjakt, dels utveckla åtgärder för att ytterligare minska vildsvinsstammen lokalt och regionalt. Utskottet noterar att Naturvårdsverket lämnat ett förslag till regeringen om en ökad lokal samverkan i syfte att öka vildsvinsjakten.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:1900 (C), 2024/25:2231 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 65 kan lämnas utan åtgärd.

Regler för utfodring av vilt

Utskottet konstaterar att det genomförts ändringar i jaktlagen som gör det möjligt att utfärda förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Utskottet noterar att det i propositionen till dessa ändringar anförs att vad som är en allvarlig skada på egendom får bedömas med utgångspunkt i vilken typ av egendom det är fråga om och vilken skadenivå som får anses överstiga vad som kan anses normalt eller rimligt att tolerera samt att länsstyrelsen borde fatta sådana beslut. Vid riksdagsbehandlingen ställde sig utskottet bakom denna bedömning. Därmed är motion 2024/25:1396 (SD) yrkande 24 tillgodosett. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förvaltning av vilt" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Översyn av jaktlagstiftningen

Utskottet tillmäter frågan om en moderniserad, tydlig och rättssäker jaktlagstiftning stor vikt, och riksdagen riktade därför i februari 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning borde tillsättas med uppdrag att se över jaktlagstiftningen i syfte att förenkla, systematisera och modernisera bestämmelserna. Utskottet välkomnar således att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över jaktlagstiftningen inklusive behovet av ändringar av den straffrättsliga regleringen. Därmed är utskottet inte berett att föreslå några ändringar i linje med motion 2024/25:3108 (S) yrkande 61. Vidare anser utskottet att det som efterfrågas i motionerna 2024/25:499 (C) yrkande 1 och 2024/25:2953 (C) yrkande 35 är tillgodosett. Därmed avstyrks motionerna.

Översyn av jakttider

Utskottet konstaterar att regeringen under våren 2021 beslutade om nya tider för jakt genom ändringar i jaktförordningen. Under beredningen av dessa ändringar fick ett stort antal myndigheter och intressenter möjlighet att framföra sina synpunkter i frågan. Utskottet ser positivt på att regeringens beslut föregicks av en omfattande beredningsprocess som möjliggjorde ett brett beslutsunderlag. Utskottet bedömer att regeringens beslut är väl avvägt. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket nu startat arbetet med att se över jakttiderna igen. Utskottet förutsätter att ett lika omfattande beredningsarbete kommer att ske denna gång.

Därmed anser utskottet att det inte finns skäl i nuläget att ta något initiativ till sådana förändringar av jakttider som begärs i motionerna 2024/25:380 (SD), 2024/25:381 (SD), 2024/25:732 (S), 2024/25:1396 (SD) yrkandena 13 i denna del och 14 och 2024/25:1611 (C). Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Viltmyndighet

Utskottet vill påminna om riksdagens två tillkännagivanden till regeringen om att en ny myndighet för jakt och viltförvaltning borde utredas. Utskottet välkomnar att regeringen nu har tillsatt en utredning som bl.a. ska utreda formerna för och föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2024/25:1014 (C) yrkande 1 i denna del, 2024/25:1300 (SD), 2024/25:1995 (M) yrkande 1 och 2024/25:2828 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Regeländringar och organisering av jaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Skarvförvaltning

Inledningsvis vill utskottet understryka att det ser allvarligt på skarvpopulationens tillväxt och de negativa konsekvenser som denna medför på fiskbestånden och därigenom även för yrkesfisket, fritidsfisket och andra verksamheter. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare påtalat detta och riktat tillkännagivanden till regeringen om att uppdatera förvaltningsplanen för storskarv, att säkerställa en förbättrad samverkan i arbetet samt att anpassa åtgärderna till skarvstammens tillväxt. Enligt utskottet är det angeläget att åtgärder vidtas för att få bukt med skarvens utbredning. Det stora antalet skarvar och deras närvaro och fiskkonsumtion skapar inte bara konflikter med fiskenäringen utan påverkar även friluftslivet och kustmiljön negativt.

Utskottet anser i likhet med regeringen att förvaltningen av predatorer såsom skarv bör ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning och välkomnar att den pågående översynen av fiskeriförvaltningen och förvaltningen av predatorer sker utifrån denna utgångspunkt. Utskottet vill framhålla vikten av bestånds- och skadereglerande åtgärder och välkomnar därför att regeringen avser att verka för att allmän jakt på skarv ska införas. I sammanhanget vill utskottet även framhålla betydelsen av att åtgärder vidtas som kan bidra till att jakten utövas i tillräcklig omfattning.

Utskottet konstaterar att det pågår arbete med att begränsa skarvpopulationen och ser mycket positivt på de åtgärder som vidtagits. Den nationella förvaltningsplanen för storskarv har uppdaterats och utskottet noterar bedömningen att allvarliga skador orsakade av storskarv bör förebyggas genom redskapsutveckling, metoder för att störa fåglarna och skyddsjakt. Det görs även forskningssatsningar som ska bidra med ny kunskap om skarven och som i slutändan kan användas för olika förvaltningsåtgärder. Vidare konstaterar utskottet att länsstyrelserna ska analysera pågående åtgärder och vid behov föreslå ytterligare åtgärder som förebygger skador orsakade av skarv.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att prioritera arbetet med en effektiv skarvförvaltning och avser att följa frågan mycket noga framöver. Utskottet ser i dagsläget inte skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:191 (SD), 2024/25:499 (C) yrkande 3, 2024/25:704 (SD), 2024/25:1305 (SD), 2024/25:1369 (SD) yrkandena 15, 16, 19 och 20, 2024/25:1396 (SD) yrkande 16, 2024/25:2043 (M), 2024/25:2252 (SD), 2024/25:2267 (SD), 2024/25:2333 (S) yrkande 1, 2024/25:2398 (M), 2024/25:2469 (C), 2024/25:2486 (C) yrkande 15 i denna del, 2024/25:2912 (M), 2024/25:2978 (SD) yrkande 1, 2024/25:3108 (S) yrkande 67 och 2024/25:3154 (M) yrkandena 1 och 2. Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Jakt på gås, trana, korp och svan

När det gäller jakt på trana, svan, vitkindad gås och korp kan utskottet konstatera att regeringen beslutade om förändrade jakttider 2021. Jakttiderna är centrala verktyg i arbetet med att förvalta vilt. Utskottet påminner om att beslutet om nya jakttider föregicks av en mycket noggrann beredning där ett stort antal aktörer på central och lokal nivå deltog. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta jakttidernas lämplighet. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket har påbörjat arbetet med att ta fram nya uppdaterade jakttider. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1396 (SD) yrkandena 12 och 13 i denna del kan lämnas utan åtgärd.

Vidare vill utskottet framhålla att när regeringen tog beslut om nya jakttider ändrades terminologin när det gällde skyddsjakt på kanadagås från ”sanitär olägenhet” till ”medför olägenhet för människors hälsa”. Enligt Naturvårdsverket var denna ändring enbart en språklig anpassning till miljöbalken och villkoren för skyddsjakt på en enskilds initiativ lämnades oförändrade. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:511 (SD) och 2024/25:681 (SD) yrkandena 1 och 2 kan lämnas utan åtgärd.

Jakt på säl

Utskottet har under flera års tid uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att jakten på säl ska öka, bl.a. för att begränsa sälens predation på redan hårt pressade fiskbestånd. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder i ljuset av detta och i dag är det bl.a. möjligt med licensjakt på både gråsäl och knubbsäl. Vikare bedöms inte ha gynnsam bevarandestatus och det är därför inte möjligt med licensjakt på denna art. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket för 2024 och 2025 kraftigt minskat antalet gråsälar som får fällas under licensjakten, och myndigheten har inte beslutat om licensjakt på knubbsäl eller skyddsjakt på vikare. Utskottet vill dock framhålla att det fortfarande finns möjlighet att ansöka om skyddsjakt för att förebygga allvarliga skador och skydda fisk.

I likhet med tidigare ställningstaganden välkomnar utskottet regeringens ansats att införa allmän jakt på säl. Utskottet håller med om att förvaltning av predatorer som säl bör ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning och att Sverige inom Helcom och EU bör verka för och öka acceptansen för behovet av förvaltning av predatorer till skydd för ekosystemet och fiskbestånden.

Utskottet konstaterar att det pågår arbete med att ta fram effektiva åtgärder för att reglera sälpopulationen. Utskottet konstaterar att Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att revidera förvaltningsplanerna för gråsäl, knubbsäl och vikaresäl och att myndigheten ska arbeta internationellt för att anpassa rekommendationerna till behovet av beståndsreglerande jakt på säl. Även länsstyrelserna ska analysera åtgärder för att förebygga skador orsakade av säl.

När det gäller ersättning för fällda sälar konstaterar utskottet att det sedan januari 2023 finns möjligheter till sådan ersättning genom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:1040 (KD), 2024/25:1304 (SD), 2024/25:1369 (SD) yrkandena 21 och 23, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:2333 (S) yrkande 2, 2024/25:2486 (C) yrkande 15 i denna del, 2024/25:2978 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3037 (MP) yrkande 95 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Förvaltning av fåglar och säl" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Förebyggande arbete och ersättning för rovdjursskador

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna kan besluta om bidrag som får användas för att genomföra åtgärder som är avsedda att förebygga viltskador som kan orsakas av fredat vilt. När det gäller att förebygga skador på inhägnade tamdjur konstaterar utskottet att rovdjursavvisande stängsel har visat sig vara en effektiv åtgärd. Utskottet noterar att det tidigare gått att ansöka om stöd för sådana stängsel från viltskadeanslaget och genom landsbygdsprogrammet. I och med beslutet om den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 beslutades att stöd till rovdjursavvisande stängsel enbart skulle kunna sökas från viltskadeanslaget. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta är en förenkling för lantbrukarna eftersom det nu går att söka bidrag för rovdjursavvisande stängsel på samma sätt oavsett vilken typ av mark det handlar om. Vidare välkomnar utskottet att viltskadeanslaget förstärktes med ytterligare medel när det överfördes från landsbygdsprogrammet.

Utskottet noterar också att Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion föreslår att ersättningarna för rovdjursavvisande stängsel ökar för att både kunna attrahera nya företagare och få befintliga företagare att utveckla sin produktion. Utredningen lyfter även fram att innovation är ett viktigt område att prioritera när det gäller att hitta lösningar för viltskador och åtgärder för minskad risk för rovdjursangrepp. Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs ökad kunskap för att minska och hantera uppkomna viltskador.

Utskottet noterar att syftet med Naturvårdsverkets vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden är att prioritera medel till förebyggande åtgärder där tamdjursbesättningar löper större risk för rovdjursangrepp före sådana som löper mindre risk. Enligt utskottet är detta en rimlig prioriteringsordning.

Därmed och i avvaktan på resultatet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:198 (KD), 2024/25:216 (L) yrkandena 1 och 2, 2024/25:465 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1014 (C) yrkande 1, 2024/25:1591 (S) yrkandena 1–4, 2024/25:1808 (S) och 2024/25:3071 (MP) yrkandena 44 och 45 kan lämnas utan åtgärd.

Jakt på rovdjur

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om jakt på och förvaltning av varg. Utskottet anser att vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige men att det behöver vara en betydligt mindre vargstam än i dag. Det är viktigt att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden utan att känna sig hotade av rovdjur.

Utskottet konstaterar att flera åtgärder har vidtagits för att minska vargstammen. Bland annat har Naturvårdsverket uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur, vilket ökar möjligheterna att skydda tamdjur och hundar genom att beslut ska kunna fattas tidigare och efter färre angrepp. Vidare har ansvariga myndigheter analyserat vilka åtgärder som behöver vidtas om en varg ska kunna flyttas. Utskottet konstaterar att regeringen även har gett Naturvårdsverket i uppdrag att analysera och ge förslag på åtgärder för hur vargens referensvärde enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna ligga på 170 individer.

Vidare välkomnar utskottet regeringens ansträngningar för att sänka vargens skyddsstatus på EU-nivå eftersom en sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg. Utskottet konstaterar att vargens skyddsstatus har ändrats i Bernkonventionen från strikt skyddad till skyddad djurart. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att fortsätta att driva frågan på EU-nivå så att motsvarande justering kan göras i art- och habitatdirektivet.

När det gäller licensjakt på varg noterar utskottet att länsstyrelserna har beslutat att totalt 30 vargar får skjutas 2025. Utskottet noterar även att miniminivåerna för varg nu ska fastställas per rovdjursförvaltningsområde bl.a. för att kunna ta hänsyn till populationens täthet. Utskottet välkomnar att hänsyn ska tas till förutsättningarna i de olika länen och till var de största koncentrationerna av vargrevir finns.

Vidare konstaterar utskottet att Jaktlagstiftningsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

När det gäller att sekretessbelägga personliga uppgifter om den som utför skydds- eller licensjakt noterar utskottet att det pågår beredning av frågan inom Regeringskansliet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det har vidtagits flera åtgärder för att minska vargstammen och att regeringen arbetar för att den nationella förvaltningen ska få större handlingsutrymme. Vidare konstaterar utskottet att det finns förutsättningar för skydds- och licensjakt på rovdjur för att skapa en landsbygd där djur och människor kan leva tillsammans. Utskottet avser att även fortsättningsvis noggrant följa frågan om jakt på rovdjur och ser i dagsläget inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:218 (L), 2024/25:384 (SD), 2024/25:1036 (KD), 2024/25:1037 (KD), 2024/25:1038 (KD), 2024/25:1087 (M), 2024/25:1395 (SD) yrkande 64, 2024/25:1396 (SD) yrkande 6, 2024/25:1566 (C) yrkande 1, 2024/25:1615 yrkandena 1 och 2, 2024/25:1979 (M), 2024/25:1994 (M) yrkandena 1–3, 2024/25:2018 (M), 2024/25:2082 (M), 2024/25:2544 (M), 2024/25:2659 (M), 2024/25:2715 (M), 2024/25:2758 (M), 2024/25:2801 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 63. Därmed avstyrks motionerna.

Jakt och renskötsel

Inledningsvis noterar utskottet att regeringen avser att avveckla Renmarkskommittén, bl.a. mot bakgrund av den omfattande kritik som framkom vid remitteringen av deras första delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland. Enligt utskottet finns det fortfarande ett behov av att se över rennäringslagen och utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillsätta en ny utredning med detta syfte.

Ur avsnittet "Förvaltning av rovdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Förebyggande arbete och ersättning för rovdjursskador

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna kan besluta om bidrag som får användas för att genomföra åtgärder som är avsedda att förebygga viltskador som kan orsakas av fredat vilt. När det gäller att förebygga skador på inhägnade tamdjur konstaterar utskottet att rovdjursavvisande stängsel har visat sig vara en effektiv åtgärd. Utskottet noterar att det tidigare gått att ansöka om stöd för sådana stängsel från viltskadeanslaget och genom landsbygdsprogrammet. I och med beslutet om den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 beslutades att stöd till rovdjursavvisande stängsel enbart skulle kunna sökas från viltskadeanslaget. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta är en förenkling för lantbrukarna eftersom det nu går att söka bidrag för rovdjursavvisande stängsel på samma sätt oavsett vilken typ av mark det handlar om. Vidare välkomnar utskottet att viltskadeanslaget förstärktes med ytterligare medel när det överfördes från landsbygdsprogrammet.

Utskottet noterar också att Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion föreslår att ersättningarna för rovdjursavvisande stängsel ökar för att både kunna attrahera nya företagare och få befintliga företagare att utveckla sin produktion. Utredningen lyfter även fram att innovation är ett viktigt område att prioritera när det gäller att hitta lösningar för viltskador och åtgärder för minskad risk för rovdjursangrepp. Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs ökad kunskap för att minska och hantera uppkomna viltskador.

Utskottet noterar att syftet med Naturvårdsverkets vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden är att prioritera medel till förebyggande åtgärder där tamdjursbesättningar löper större risk för rovdjursangrepp före sådana som löper mindre risk. Enligt utskottet är detta en rimlig prioriteringsordning.

Därmed och i avvaktan på resultatet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:198 (KD), 2024/25:216 (L) yrkandena 1 och 2, 2024/25:465 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1014 (C) yrkande 1, 2024/25:1591 (S) yrkandena 1–4, 2024/25:1808 (S) och 2024/25:3071 (MP) yrkandena 44 och 45 kan lämnas utan åtgärd.

Jakt på rovdjur

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om jakt på och förvaltning av varg. Utskottet anser att vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige men att det behöver vara en betydligt mindre vargstam än i dag. Det är viktigt att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden utan att känna sig hotade av rovdjur.

Utskottet konstaterar att flera åtgärder har vidtagits för att minska vargstammen. Bland annat har Naturvårdsverket uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur, vilket ökar möjligheterna att skydda tamdjur och hundar genom att beslut ska kunna fattas tidigare och efter färre angrepp. Vidare har ansvariga myndigheter analyserat vilka åtgärder som behöver vidtas om en varg ska kunna flyttas. Utskottet konstaterar att regeringen även har gett Naturvårdsverket i uppdrag att analysera och ge förslag på åtgärder för hur vargens referensvärde enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna ligga på 170 individer.

Vidare välkomnar utskottet regeringens ansträngningar för att sänka vargens skyddsstatus på EU-nivå eftersom en sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg. Utskottet konstaterar att vargens skyddsstatus har ändrats i Bernkonventionen från strikt skyddad till skyddad djurart. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att fortsätta att driva frågan på EU-nivå så att motsvarande justering kan göras i art- och habitatdirektivet.

När det gäller licensjakt på varg noterar utskottet att länsstyrelserna har beslutat att totalt 30 vargar får skjutas 2025. Utskottet noterar även att miniminivåerna för varg nu ska fastställas per rovdjursförvaltningsområde bl.a. för att kunna ta hänsyn till populationens täthet. Utskottet välkomnar att hänsyn ska tas till förutsättningarna i de olika länen och till var de största koncentrationerna av vargrevir finns.

Vidare konstaterar utskottet att Jaktlagstiftningsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

När det gäller att sekretessbelägga personliga uppgifter om den som utför skydds- eller licensjakt noterar utskottet att det pågår beredning av frågan inom Regeringskansliet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det har vidtagits flera åtgärder för att minska vargstammen och att regeringen arbetar för att den nationella förvaltningen ska få större handlingsutrymme. Vidare konstaterar utskottet att det finns förutsättningar för skydds- och licensjakt på rovdjur för att skapa en landsbygd där djur och människor kan leva tillsammans. Utskottet avser att även fortsättningsvis noggrant följa frågan om jakt på rovdjur och ser i dagsläget inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:218 (L), 2024/25:384 (SD), 2024/25:1036 (KD), 2024/25:1037 (KD), 2024/25:1038 (KD), 2024/25:1087 (M), 2024/25:1395 (SD) yrkande 64, 2024/25:1396 (SD) yrkande 6, 2024/25:1566 (C) yrkande 1, 2024/25:1615 yrkandena 1 och 2, 2024/25:1979 (M), 2024/25:1994 (M) yrkandena 1–3, 2024/25:2018 (M), 2024/25:2082 (M), 2024/25:2544 (M), 2024/25:2659 (M), 2024/25:2715 (M), 2024/25:2758 (M), 2024/25:2801 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 63. Därmed avstyrks motionerna.

Jakt och renskötsel

Inledningsvis noterar utskottet att regeringen avser att avveckla Renmarkskommittén, bl.a. mot bakgrund av den omfattande kritik som framkom vid remitteringen av deras första delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland. Enligt utskottet finns det fortfarande ett behov av att se över rennäringslagen och utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillsätta en ny utredning med detta syfte.

Ur avsnittet "Förvaltning av rovdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 17. Läs betänkandet

Förebyggande arbete och ersättning för rovdjursskador

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna kan besluta om bidrag som får användas för att genomföra åtgärder som är avsedda att förebygga viltskador som kan orsakas av fredat vilt. När det gäller att förebygga skador på inhägnade tamdjur konstaterar utskottet att rovdjursavvisande stängsel har visat sig vara en effektiv åtgärd. Utskottet noterar att det tidigare gått att ansöka om stöd för sådana stängsel från viltskadeanslaget och genom landsbygdsprogrammet. I och med beslutet om den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 beslutades att stöd till rovdjursavvisande stängsel enbart skulle kunna sökas från viltskadeanslaget. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta är en förenkling för lantbrukarna eftersom det nu går att söka bidrag för rovdjursavvisande stängsel på samma sätt oavsett vilken typ av mark det handlar om. Vidare välkomnar utskottet att viltskadeanslaget förstärktes med ytterligare medel när det överfördes från landsbygdsprogrammet.

Utskottet noterar också att Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion föreslår att ersättningarna för rovdjursavvisande stängsel ökar för att både kunna attrahera nya företagare och få befintliga företagare att utveckla sin produktion. Utredningen lyfter även fram att innovation är ett viktigt område att prioritera när det gäller att hitta lösningar för viltskador och åtgärder för minskad risk för rovdjursangrepp. Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs ökad kunskap för att minska och hantera uppkomna viltskador.

Utskottet noterar att syftet med Naturvårdsverkets vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden är att prioritera medel till förebyggande åtgärder där tamdjursbesättningar löper större risk för rovdjursangrepp före sådana som löper mindre risk. Enligt utskottet är detta en rimlig prioriteringsordning.

Därmed och i avvaktan på resultatet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2024/25:198 (KD), 2024/25:216 (L) yrkandena 1 och 2, 2024/25:465 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1014 (C) yrkande 1, 2024/25:1591 (S) yrkandena 1–4, 2024/25:1808 (S) och 2024/25:3071 (MP) yrkandena 44 och 45 kan lämnas utan åtgärd.

Jakt på rovdjur

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om jakt på och förvaltning av varg. Utskottet anser att vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige men att det behöver vara en betydligt mindre vargstam än i dag. Det är viktigt att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden utan att känna sig hotade av rovdjur.

Utskottet konstaterar att flera åtgärder har vidtagits för att minska vargstammen. Bland annat har Naturvårdsverket uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur, vilket ökar möjligheterna att skydda tamdjur och hundar genom att beslut ska kunna fattas tidigare och efter färre angrepp. Vidare har ansvariga myndigheter analyserat vilka åtgärder som behöver vidtas om en varg ska kunna flyttas. Utskottet konstaterar att regeringen även har gett Naturvårdsverket i uppdrag att analysera och ge förslag på åtgärder för hur vargens referensvärde enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna ligga på 170 individer.

Vidare välkomnar utskottet regeringens ansträngningar för att sänka vargens skyddsstatus på EU-nivå eftersom en sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg. Utskottet konstaterar att vargens skyddsstatus har ändrats i Bernkonventionen från strikt skyddad till skyddad djurart. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att fortsätta att driva frågan på EU-nivå så att motsvarande justering kan göras i art- och habitatdirektivet.

När det gäller licensjakt på varg noterar utskottet att länsstyrelserna har beslutat att totalt 30 vargar får skjutas 2025. Utskottet noterar även att miniminivåerna för varg nu ska fastställas per rovdjursförvaltningsområde bl.a. för att kunna ta hänsyn till populationens täthet. Utskottet välkomnar att hänsyn ska tas till förutsättningarna i de olika länen och till var de största koncentrationerna av vargrevir finns.

Vidare konstaterar utskottet att Jaktlagstiftningsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

När det gäller att sekretessbelägga personliga uppgifter om den som utför skydds- eller licensjakt noterar utskottet att det pågår beredning av frågan inom Regeringskansliet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det har vidtagits flera åtgärder för att minska vargstammen och att regeringen arbetar för att den nationella förvaltningen ska få större handlingsutrymme. Vidare konstaterar utskottet att det finns förutsättningar för skydds- och licensjakt på rovdjur för att skapa en landsbygd där djur och människor kan leva tillsammans. Utskottet avser att även fortsättningsvis noggrant följa frågan om jakt på rovdjur och ser i dagsläget inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2024/25:218 (L), 2024/25:384 (SD), 2024/25:1036 (KD), 2024/25:1037 (KD), 2024/25:1038 (KD), 2024/25:1087 (M), 2024/25:1395 (SD) yrkande 64, 2024/25:1396 (SD) yrkande 6, 2024/25:1566 (C) yrkande 1, 2024/25:1615 yrkandena 1 och 2, 2024/25:1979 (M), 2024/25:1994 (M) yrkandena 1–3, 2024/25:2018 (M), 2024/25:2082 (M), 2024/25:2544 (M), 2024/25:2659 (M), 2024/25:2715 (M), 2024/25:2758 (M), 2024/25:2801 (M) och 2024/25:3108 (S) yrkande 63. Därmed avstyrks motionerna.

Jakt och renskötsel

Inledningsvis noterar utskottet att regeringen avser att avveckla Renmarkskommittén, bl.a. mot bakgrund av den omfattande kritik som framkom vid remitteringen av deras första delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland. Enligt utskottet finns det fortfarande ett behov av att se över rennäringslagen och utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillsätta en ny utredning med detta syfte.

Ur avsnittet "Förvaltning av rovdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Viltvårdsfonden

Utskottet konstaterar i likhet med förra året att ideella rikstäckande organisationer sedan februari 2021 kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag ur Viltvårdsfonden. För att kunna få bidrag måste organisationerna uppfylla de krav som ställs upp på förordningsnivå, t.ex. att organisationens verksamhet syftar till att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagen samt att organisationen är riksomfattande och demokratiskt uppbyggd. Utskottet gör ingen annan bedömning i år och avstyrker därför motion 2024/25:2655 (M).

Ersättning för eftersöksjägare

Inledningsvis vill utskottet framhålla det viktiga arbete som eftersöksjägare gör för att minska lidandet hos påkört och skadat vilt. Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket under 2021 beslutade om en generell höjning av ersättningarna för trafikskadat vilt. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:2672 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Översyn av jaktlagstiftningen, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 61 och

avslår motionerna

2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 1 och

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.

Ställningstagande

Medveten överskjutning är ett allvarligt hot mot viltbestånden. Inte minst älg, kronhjort och rovdjur är utsatta för överskjutning jämfört med vad som tilldelats. I dagsläget är straffen inte heller tillräckligt avskräckande för att säkerställa att jakten bedrivs enligt lag. Vi vill därför se betydligt skarpare straff vid medveten överskjutning av vilt.

2.

Översyn av jaktlagstiftningen, punkt 1 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35 och

avslår motionerna

2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 1 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 61.

Ställningstagande

Jakten ska regleras från Sverige. Jag och mitt parti värnar den breda svenska jakttraditionen och anser att beslut i jaktfrågor generellt ska fattas på nationell nivå snarare än på EU-nivå. När beslut som påverkar jakt ändå fattas på EU-nivå, direkt eller indirekt, måste regionala och lokala skillnader beaktas. Vidare hämmas i dag den svenska jakt- och viltförvaltningen av flera regelverk. Jag anser att Sverige omgående behöver en moderniserad jaktlagstiftning.

3.

Översyn av jakttider, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 13 i denna del och

avslår motionerna

2024/25:380 av Magnus Persson (SD),

2024/25:381 av Magnus Persson (SD),

2024/25:732 av Helén Pettersson (S),

2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 14 och

2024/25:1611 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C).

Ställningstagande

Morkullejakten vid midsommar är en starkt förankrad jakttradition i Sverige, men den togs bort vid EU-inträdet, till ingen nytta alls, eftersom det har visat sig att jakten inte påverkar artens bestånd. Morkullan kan inte anses tillhöra en särskilt skyddsvärd art som skulle kräva extraordinära insatser. Vi anser därför att jakttid på morkulla bör återinföras och att vi ska få tillbaka den tidigare jakttid som vi hade på morkulla.

4.

Jaktmedel och jaktformer, punkt 4 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:812 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och

2024/25:3045 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2024/25:67 av Johnny Svedin (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1997 av Erik Ottoson (M) yrkande 2 och

2024/25:2916 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Människan har jagat djur i tusentals år, och under människans historia har det varit en förutsättning för att överleva. I dag bedrivs jakt av olika anledningar. För mig och mitt parti visar det på bristande respekt för djurs egenvärde att döda dem enbart för nöjes skull, men för det enskilda djuret är inte motivet det avgörande utan hur jakten bedrivs.

Jakten ska bedrivas med hänsyn till och respekt för djur och natur, och mitt parti tar avstånd från jaktformer där djuren löper särskilt stor risk att utsättas för lidande. Jag anser även att jakttiderna ska exkludera jakt under djurens parningstid och under den tid djurens ungar är beroende av föräldradjuren.

Att använda snara för att fånga rödräv innebär en utdragen död och stort lidande för räven, vilket inte är förenligt med 27 § jaktlagen (1987:259) som föreskriver: ”Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.” Det är inte selektivt, utan både friska och sjuka, unga och gamla rävar kan trampa i snaran. I dag kan flera olika snarmodeller användas som fångstmetod i de fyra nordligaste länen, men metoden bör fasas ut till förmån för andra alternativ som innebär mindre lidande.

Att fånga djur i fällor utsätter djuren för onödigt lidande eftersom de kan skada sig själva och utsätts för svår stress när de försöker befria sig. Exempelvis visar studier av fällfångade lodjur att de i många fall saknat klor, haft tänderna avbrutna och uppvisat träflisor i magen efter att ha försökt ta sig ut. Det är dessutom komplicerat att göra fällorna selektiva; de kan också fånga djur av andra arter, med eller utan ungar. Jag och mitt parti menar att levandefångst med fällor som regel bör vara förbjudet, utom för vildsvin där fällor kan vara ett godtagbart alternativ i förhållande till andra tillåtna jaktformer för arten och där det redan i dag krävs att fällan ska vara försedd med larmanordning.

Ur avsnittet "Övriga jakt- och viltvårdsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Viltvårdsfonden

Utskottet konstaterar i likhet med förra året att ideella rikstäckande organisationer sedan februari 2021 kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag ur Viltvårdsfonden. För att kunna få bidrag måste organisationerna uppfylla de krav som ställs upp på förordningsnivå, t.ex. att organisationens verksamhet syftar till att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagen samt att organisationen är riksomfattande och demokratiskt uppbyggd. Utskottet gör ingen annan bedömning i år och avstyrker därför motion 2024/25:2655 (M).

Ersättning för eftersöksjägare

Inledningsvis vill utskottet framhålla det viktiga arbete som eftersöksjägare gör för att minska lidandet hos påkört och skadat vilt. Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket under 2021 beslutade om en generell höjning av ersättningarna för trafikskadat vilt. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:2672 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Översyn av jaktlagstiftningen, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Björn Petersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 61 och

avslår motionerna

2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 1 och

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.

Ställningstagande

Medveten överskjutning är ett allvarligt hot mot viltbestånden. Inte minst älg, kronhjort och rovdjur är utsatta för överskjutning jämfört med vad som tilldelats. I dagsläget är straffen inte heller tillräckligt avskräckande för att säkerställa att jakten bedrivs enligt lag. Vi vill därför se betydligt skarpare straff vid medveten överskjutning av vilt.

2.

Översyn av jaktlagstiftningen, punkt 1 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35 och

avslår motionerna

2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 1 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 61.

Ställningstagande

Jakten ska regleras från Sverige. Jag och mitt parti värnar den breda svenska jakttraditionen och anser att beslut i jaktfrågor generellt ska fattas på nationell nivå snarare än på EU-nivå. När beslut som påverkar jakt ändå fattas på EU-nivå, direkt eller indirekt, måste regionala och lokala skillnader beaktas. Vidare hämmas i dag den svenska jakt- och viltförvaltningen av flera regelverk. Jag anser att Sverige omgående behöver en moderniserad jaktlagstiftning.

3.

Översyn av jakttider, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 13 i denna del och

avslår motionerna

2024/25:380 av Magnus Persson (SD),

2024/25:381 av Magnus Persson (SD),

2024/25:732 av Helén Pettersson (S),

2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 14 och

2024/25:1611 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C).

Ställningstagande

Morkullejakten vid midsommar är en starkt förankrad jakttradition i Sverige, men den togs bort vid EU-inträdet, till ingen nytta alls, eftersom det har visat sig att jakten inte påverkar artens bestånd. Morkullan kan inte anses tillhöra en särskilt skyddsvärd art som skulle kräva extraordinära insatser. Vi anser därför att jakttid på morkulla bör återinföras och att vi ska få tillbaka den tidigare jakttid som vi hade på morkulla.

4.

Jaktmedel och jaktformer, punkt 4 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:812 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och

2024/25:3045 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2024/25:67 av Johnny Svedin (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1997 av Erik Ottoson (M) yrkande 2 och

2024/25:2916 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Människan har jagat djur i tusentals år, och under människans historia har det varit en förutsättning för att överleva. I dag bedrivs jakt av olika anledningar. För mig och mitt parti visar det på bristande respekt för djurs egenvärde att döda dem enbart för nöjes skull, men för det enskilda djuret är inte motivet det avgörande utan hur jakten bedrivs.

Jakten ska bedrivas med hänsyn till och respekt för djur och natur, och mitt parti tar avstånd från jaktformer där djuren löper särskilt stor risk att utsättas för lidande. Jag anser även att jakttiderna ska exkludera jakt under djurens parningstid och under den tid djurens ungar är beroende av föräldradjuren.

Att använda snara för att fånga rödräv innebär en utdragen död och stort lidande för räven, vilket inte är förenligt med 27 § jaktlagen (1987:259) som föreskriver: ”Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.” Det är inte selektivt, utan både friska och sjuka, unga och gamla rävar kan trampa i snaran. I dag kan flera olika snarmodeller användas som fångstmetod i de fyra nordligaste länen, men metoden bör fasas ut till förmån för andra alternativ som innebär mindre lidande.

Att fånga djur i fällor utsätter djuren för onödigt lidande eftersom de kan skada sig själva och utsätts för svår stress när de försöker befria sig. Exempelvis visar studier av fällfångade lodjur att de i många fall saknat klor, haft tänderna avbrutna och uppvisat träflisor i magen efter att ha försökt ta sig ut. Det är dessutom komplicerat att göra fällorna selektiva; de kan också fånga djur av andra arter, med eller utan ungar. Jag och mitt parti menar att levandefångst med fällor som regel bör vara förbjudet, utom för vildsvin där fällor kan vara ett godtagbart alternativ i förhållande till andra tillåtna jaktformer för arten och där det redan i dag krävs att fällan ska vara försedd med larmanordning.

Ur avsnittet "Övriga jakt- och viltvårdsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet