Övergripande miljöfrågor

Miljömålssystemet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig prövning i riksdagen våren 2010. Miljömålssystemet ger nödvändig struktur åt den svenska miljöpolitiken och förutsätter att Sverige driver en ambitiös klimat- och miljöpolitik, såväl nationellt som i internationella sammanhang. Utskottet konstaterar att Miljömålsberedningens uppdrag att föreslå strategier och nya etappmål som ska bidra till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet är en viktig del av arbetet med att utveckla miljömålssystemet. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen den 14 februari 2025 redovisade ett förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Miljömålsberedningen föreslår bl.a. vissa nya etappmål. Utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet. Som framgår ovan har regeringen nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen om utformningen av svenska etappmål till 2030.

När det gäller etappmål med fokus på farliga ämnen i havsmiljön konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen i delbetänkandet Havet och människan bedömde att det finns behov av etappmål om farliga ämnen med fokus på havsmiljön. Regeringen anför i havsmiljöpropositionen bl.a. att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken och biföll propositionen.

Med hänvisning till det som anförts avstyrker utskottet motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 124.

Översyn av miljöbalken

Utskottet konstaterar att miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling utifrån de miljömål som riksdagen fastställt och att den är ett viktigt verktyg för genomförandet av miljöpolitiken. Vidare konstaterar utskottet att det framgår av miljöbalken att det vid tillståndsprövning ska göras en rimlighetsavvägning av kostnader och den totala miljöpåverkan av verksamheter och åtgärder. Utskottet noterar att Klimaträttsutredningen, Miljöprövningsutredningen och Miljötillståndsutredningen nyligen har sett över miljöbalken, bl.a. i syfte att föreslå ändringar för att modernisera och effektivisera miljöprövningen och främja miljö- och klimatförbättrande investeringar. Utredningarnas förslag är delvis under beredning inom Regeringskansliet, medan vissa frågor har behandlats i propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning som riksdagen har bifallit. Vidare har regeringen nyligen beslutat att ge ett tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen. Utskottet välkomnar att utredningen ska fortsätta att arbeta med vissa frågor i syfte att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Mot bakgrund av det som anförts och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:683 (SD), 2024/25:2740 (M) och 2024/25:2954 (C) yrkande 15.

Vissa andra förändringar i miljöbalken

Utvecklingen av Sverige som industriland har efterlämnat ett stort antal områden som innehåller föroreningar. Sanering av sådana områden är en central del i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som flera av de vattenrelaterade målen. Principen om att förorenaren ska betala är grundläggande för miljöbalkens regler om efterbehandlingsansvar. När det gäller frågan om att avgöra vem som är ansvarig för en förorening, och som därmed ska stå för kostnaden för utredning och sanering, ser utskottet positivt på att Naturvårdsverket tagit fram en vägledning om miljöbalkens bestämmelser om förorenade områden som även redogör för den praxis som har utvecklats på området. Målet är att fler utredningar och efterbehandlingar ska bekostas av de ansvariga. Den statliga finansieringen för att åtgärda förorenade områden där ingen kan hållas ansvarig för efterbehandling är enligt utskottets mening betydande. För 2025 har riksdagen anvisat ca 1 miljard kronor till sanering av förorenade områden. Mot denna bakgrund ser utskottet inget behov av att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1457 (SD) yrkande 15 och 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Miljömålssystemet och miljöbalken" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Miljömålssystemet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig prövning i riksdagen våren 2010. Miljömålssystemet ger nödvändig struktur åt den svenska miljöpolitiken och förutsätter att Sverige driver en ambitiös klimat- och miljöpolitik, såväl nationellt som i internationella sammanhang. Utskottet konstaterar att Miljömålsberedningens uppdrag att föreslå strategier och nya etappmål som ska bidra till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet är en viktig del av arbetet med att utveckla miljömålssystemet. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen den 14 februari 2025 redovisade ett förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Miljömålsberedningen föreslår bl.a. vissa nya etappmål. Utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet. Som framgår ovan har regeringen nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen om utformningen av svenska etappmål till 2030.

När det gäller etappmål med fokus på farliga ämnen i havsmiljön konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen i delbetänkandet Havet och människan bedömde att det finns behov av etappmål om farliga ämnen med fokus på havsmiljön. Regeringen anför i havsmiljöpropositionen bl.a. att Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för ambitiösa regleringar och kontroll av farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar. Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken och biföll propositionen.

Med hänvisning till det som anförts avstyrker utskottet motion 2024/25:3037 (MP) yrkande 124.

Översyn av miljöbalken

Utskottet konstaterar att miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling utifrån de miljömål som riksdagen fastställt och att den är ett viktigt verktyg för genomförandet av miljöpolitiken. Vidare konstaterar utskottet att det framgår av miljöbalken att det vid tillståndsprövning ska göras en rimlighetsavvägning av kostnader och den totala miljöpåverkan av verksamheter och åtgärder. Utskottet noterar att Klimaträttsutredningen, Miljöprövningsutredningen och Miljötillståndsutredningen nyligen har sett över miljöbalken, bl.a. i syfte att föreslå ändringar för att modernisera och effektivisera miljöprövningen och främja miljö- och klimatförbättrande investeringar. Utredningarnas förslag är delvis under beredning inom Regeringskansliet, medan vissa frågor har behandlats i propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning som riksdagen har bifallit. Vidare har regeringen nyligen beslutat att ge ett tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen. Utskottet välkomnar att utredningen ska fortsätta att arbeta med vissa frågor i syfte att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Mot bakgrund av det som anförts och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:683 (SD), 2024/25:2740 (M) och 2024/25:2954 (C) yrkande 15.

Vissa andra förändringar i miljöbalken

Utvecklingen av Sverige som industriland har efterlämnat ett stort antal områden som innehåller föroreningar. Sanering av sådana områden är en central del i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som flera av de vattenrelaterade målen. Principen om att förorenaren ska betala är grundläggande för miljöbalkens regler om efterbehandlingsansvar. När det gäller frågan om att avgöra vem som är ansvarig för en förorening, och som därmed ska stå för kostnaden för utredning och sanering, ser utskottet positivt på att Naturvårdsverket tagit fram en vägledning om miljöbalkens bestämmelser om förorenade områden som även redogör för den praxis som har utvecklats på området. Målet är att fler utredningar och efterbehandlingar ska bekostas av de ansvariga. Den statliga finansieringen för att åtgärda förorenade områden där ingen kan hållas ansvarig för efterbehandling är enligt utskottets mening betydande. För 2025 har riksdagen anvisat ca 1 miljard kronor till sanering av förorenade områden. Mot denna bakgrund ser utskottet inget behov av att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1457 (SD) yrkande 15 och 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Miljömålssystemet och miljöbalken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs att tillståndsprocesserna är snabba och förutsebara samtidigt som negativ påverkan på hälsa och miljö begränsas. Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det har initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder.

Utskottet ser positivt på att Miljötillståndsutredningen som tillsattes under 2023 har haft i uppdrag att ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills gjorts. Utredningen har nyligen lämnat en omfattande redovisning och har även fått ett tilläggsuppdrag att utreda ytterligare frågor för att göra miljöprövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att möjliggöra för enklare, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser och ser inget skäl att nu ta initiativ till att inrätta någon särskild kommission eller tillståndsberedning i enlighet med vissa motionsförslag.

Regeringen har i proposition 2023/24:152 föreslagit att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar. Enligt propositionen ska bl.a. ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än tidigare och tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Vidare minskas antalet partsmyndigheter genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Riksdagen biföll propositionen och lagändringarna började gälla den 1 januari 2025. Utskottets ställningstagande till dessa förslag i propositionen framgår av redovisningen ovan. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning.

Utskottet vill även lyfta fram att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten har utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkande 7, 2024/25:1559 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1743 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:2519 (C) yrkandena 18 och 20, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 72 och 75, 2024/25:2919 (M), 2024/25:2954 (C) yrkande 14, 2024/25:3109 (S) yrkandena 19 och 20, 2024/25:3134 (S) yrkande 10, 2024/25:3136 (S) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3145 (M) och 2024/25:3169 (C) yrkande 46.

Resursfrågor

En grundläggande förutsättning för att prövningsmyndigheterna ska ha möjligheter att genomföra tillståndsprocesser på ett effektivt sätt är att myndigheterna har tillräckliga och adekvata resurser. Utskottet ser därför positivt på att de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning enligt miljöbalken har tillförts medel i syfte att säkerställa en effektiv tillståndsprövning och förkorta handläggningstiderna. I budgetpropositionen för 2025 ökades anslagen för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2024/25:1559 (C) yrkande 3 och 2024/25:1743 (MP) yrkande 4.

Klimat och miljöprövning

Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i Klimathandlingsplanen att tillståndsprocesserna enligt miljöbalken bör utformas så att Sverige kan möta klimatomställningens utmaningar på ett effektivt sätt. Det är därför positivt att ett arbete pågår med att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser. Klimaträttsutredningen har i sitt betänkande utrett möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt och bl.a. föreslagit en klimatanpassad platsvalsregel. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:554 (V) yrkande 25.

Vissa övriga frågor om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår för närvarande ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Mot bakgrund av detta anser utskottet att motionerna 2024/25:7 (KD), 2024/25:1383 (SD) yrkande 16, 2024/25:1398 (SD) yrkande 10, 2024/25:2467 (C) yrkande 30, 2024/25:2519 (C) yrkande 19 och 2024/25:2946 (M) bör avslås.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och miljöprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7 och 21. Läs betänkandet

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs att tillståndsprocesserna är snabba och förutsebara samtidigt som negativ påverkan på hälsa och miljö begränsas. Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det har initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder.

Utskottet ser positivt på att Miljötillståndsutredningen som tillsattes under 2023 har haft i uppdrag att ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills gjorts. Utredningen har nyligen lämnat en omfattande redovisning och har även fått ett tilläggsuppdrag att utreda ytterligare frågor för att göra miljöprövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att möjliggöra för enklare, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser och ser inget skäl att nu ta initiativ till att inrätta någon särskild kommission eller tillståndsberedning i enlighet med vissa motionsförslag.

Regeringen har i proposition 2023/24:152 föreslagit att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar. Enligt propositionen ska bl.a. ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än tidigare och tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Vidare minskas antalet partsmyndigheter genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Riksdagen biföll propositionen och lagändringarna började gälla den 1 januari 2025. Utskottets ställningstagande till dessa förslag i propositionen framgår av redovisningen ovan. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning.

Utskottet vill även lyfta fram att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten har utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkande 7, 2024/25:1559 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1743 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:2519 (C) yrkandena 18 och 20, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 72 och 75, 2024/25:2919 (M), 2024/25:2954 (C) yrkande 14, 2024/25:3109 (S) yrkandena 19 och 20, 2024/25:3134 (S) yrkande 10, 2024/25:3136 (S) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3145 (M) och 2024/25:3169 (C) yrkande 46.

Resursfrågor

En grundläggande förutsättning för att prövningsmyndigheterna ska ha möjligheter att genomföra tillståndsprocesser på ett effektivt sätt är att myndigheterna har tillräckliga och adekvata resurser. Utskottet ser därför positivt på att de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning enligt miljöbalken har tillförts medel i syfte att säkerställa en effektiv tillståndsprövning och förkorta handläggningstiderna. I budgetpropositionen för 2025 ökades anslagen för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2024/25:1559 (C) yrkande 3 och 2024/25:1743 (MP) yrkande 4.

Klimat och miljöprövning

Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i Klimathandlingsplanen att tillståndsprocesserna enligt miljöbalken bör utformas så att Sverige kan möta klimatomställningens utmaningar på ett effektivt sätt. Det är därför positivt att ett arbete pågår med att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser. Klimaträttsutredningen har i sitt betänkande utrett möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt och bl.a. föreslagit en klimatanpassad platsvalsregel. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:554 (V) yrkande 25.

Vissa övriga frågor om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår för närvarande ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Mot bakgrund av detta anser utskottet att motionerna 2024/25:7 (KD), 2024/25:1383 (SD) yrkande 16, 2024/25:1398 (SD) yrkande 10, 2024/25:2467 (C) yrkande 30, 2024/25:2519 (C) yrkande 19 och 2024/25:2946 (M) bör avslås.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och miljöprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7 och 21. Läs betänkandet

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs att tillståndsprocesserna är snabba och förutsebara samtidigt som negativ påverkan på hälsa och miljö begränsas. Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det har initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder.

Utskottet ser positivt på att Miljötillståndsutredningen som tillsattes under 2023 har haft i uppdrag att ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills gjorts. Utredningen har nyligen lämnat en omfattande redovisning och har även fått ett tilläggsuppdrag att utreda ytterligare frågor för att göra miljöprövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att möjliggöra för enklare, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser och ser inget skäl att nu ta initiativ till att inrätta någon särskild kommission eller tillståndsberedning i enlighet med vissa motionsförslag.

Regeringen har i proposition 2023/24:152 föreslagit att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar. Enligt propositionen ska bl.a. ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än tidigare och tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Vidare minskas antalet partsmyndigheter genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Riksdagen biföll propositionen och lagändringarna började gälla den 1 januari 2025. Utskottets ställningstagande till dessa förslag i propositionen framgår av redovisningen ovan. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning.

Utskottet vill även lyfta fram att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten har utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkande 7, 2024/25:1559 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1743 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:2519 (C) yrkandena 18 och 20, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 72 och 75, 2024/25:2919 (M), 2024/25:2954 (C) yrkande 14, 2024/25:3109 (S) yrkandena 19 och 20, 2024/25:3134 (S) yrkande 10, 2024/25:3136 (S) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3145 (M) och 2024/25:3169 (C) yrkande 46.

Resursfrågor

En grundläggande förutsättning för att prövningsmyndigheterna ska ha möjligheter att genomföra tillståndsprocesser på ett effektivt sätt är att myndigheterna har tillräckliga och adekvata resurser. Utskottet ser därför positivt på att de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning enligt miljöbalken har tillförts medel i syfte att säkerställa en effektiv tillståndsprövning och förkorta handläggningstiderna. I budgetpropositionen för 2025 ökades anslagen för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2024/25:1559 (C) yrkande 3 och 2024/25:1743 (MP) yrkande 4.

Klimat och miljöprövning

Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i Klimathandlingsplanen att tillståndsprocesserna enligt miljöbalken bör utformas så att Sverige kan möta klimatomställningens utmaningar på ett effektivt sätt. Det är därför positivt att ett arbete pågår med att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser. Klimaträttsutredningen har i sitt betänkande utrett möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt och bl.a. föreslagit en klimatanpassad platsvalsregel. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:554 (V) yrkande 25.

Vissa övriga frågor om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår för närvarande ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Mot bakgrund av detta anser utskottet att motionerna 2024/25:7 (KD), 2024/25:1383 (SD) yrkande 16, 2024/25:1398 (SD) yrkande 10, 2024/25:2467 (C) yrkande 30, 2024/25:2519 (C) yrkande 19 och 2024/25:2946 (M) bör avslås.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och miljöprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6 och 21. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraft

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att införa regler för lokal kompensation. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:54 (V) yrkande 8, 2024/25:2527 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 38, 2024/25:3047 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3109 (S) yrkande 21.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och vill framhålla att det är viktigt att den sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen lämnat förslag om ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, som regeringen ska ta ställning till. Förslaget omfattar frågan om att möjliggöra havsbaserad vindkraft, men omfattar även många andra värden och intressen med det övergripande syftet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om havsbaserad vindkraft har redovisat sitt regeringsuppdrag. Syftet med utredningen har varit att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. att Sverige ska övergå till ett auktionssystem för vindkraft till havs och menar att detta både kan förbättra förutsättningarna för energi- och elnätsplanering och för miljöhänsyn vid exploatering av havet för vindkraft. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:910 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3031 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 53 kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraft

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2024/25:969 (L) och 2024/25:1465 (SD) yrkande 9 får anses i huvudsak uppfyllt och avstyrker motionerna.

Tillståndsprocesser i övrigt

Utskottet konstaterar att det har genomförts och pågår flera utredningar och regeringsuppdrag av intresse för frågan om vindkraftsprocesser, främst Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Miljötillstånds-utredningen. Utskottet har ovan redogjort för arbetet med effektivare tillståndsprocesser. Med anledning av motionsyrkandet om att samla alla prövningar hos en och samma myndighet kan noteras att Miljötillståndsutredningen har föreslagit att en ny myndighet inrättas för hela miljöprövningsprocessen och att verksamhetsutövare därmed skulle ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar vidare att den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, havsplanerna och forskningsprogrammet Vindval förbättrar förutsättningarna vid planering och tillståndsprocesser när det gäller vindkraftverk. Därutöver noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten nyligen redovisade ett uppdrag om en kunskapssammanställning när det gäller frågan om samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 8, 2024/25:2613 (MP) yrkande 39, 2024/25:2876 (M), 2024/25:3031 (SD) yrkande 3 och 2024/25:3047 (MP) yrkande 12 inte motiverar någon åtgärd. Utskottet föreslår därför att yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraft

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att införa regler för lokal kompensation. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:54 (V) yrkande 8, 2024/25:2527 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 38, 2024/25:3047 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3109 (S) yrkande 21.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och vill framhålla att det är viktigt att den sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen lämnat förslag om ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, som regeringen ska ta ställning till. Förslaget omfattar frågan om att möjliggöra havsbaserad vindkraft, men omfattar även många andra värden och intressen med det övergripande syftet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om havsbaserad vindkraft har redovisat sitt regeringsuppdrag. Syftet med utredningen har varit att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. att Sverige ska övergå till ett auktionssystem för vindkraft till havs och menar att detta både kan förbättra förutsättningarna för energi- och elnätsplanering och för miljöhänsyn vid exploatering av havet för vindkraft. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:910 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3031 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 53 kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraft

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2024/25:969 (L) och 2024/25:1465 (SD) yrkande 9 får anses i huvudsak uppfyllt och avstyrker motionerna.

Tillståndsprocesser i övrigt

Utskottet konstaterar att det har genomförts och pågår flera utredningar och regeringsuppdrag av intresse för frågan om vindkraftsprocesser, främst Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Miljötillstånds-utredningen. Utskottet har ovan redogjort för arbetet med effektivare tillståndsprocesser. Med anledning av motionsyrkandet om att samla alla prövningar hos en och samma myndighet kan noteras att Miljötillståndsutredningen har föreslagit att en ny myndighet inrättas för hela miljöprövningsprocessen och att verksamhetsutövare därmed skulle ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar vidare att den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, havsplanerna och forskningsprogrammet Vindval förbättrar förutsättningarna vid planering och tillståndsprocesser när det gäller vindkraftverk. Därutöver noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten nyligen redovisade ett uppdrag om en kunskapssammanställning när det gäller frågan om samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 8, 2024/25:2613 (MP) yrkande 39, 2024/25:2876 (M), 2024/25:3031 (SD) yrkande 3 och 2024/25:3047 (MP) yrkande 12 inte motiverar någon åtgärd. Utskottet föreslår därför att yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 10 och 11. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraft

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att införa regler för lokal kompensation. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:54 (V) yrkande 8, 2024/25:2527 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 38, 2024/25:3047 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3109 (S) yrkande 21.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och vill framhålla att det är viktigt att den sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen lämnat förslag om ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, som regeringen ska ta ställning till. Förslaget omfattar frågan om att möjliggöra havsbaserad vindkraft, men omfattar även många andra värden och intressen med det övergripande syftet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om havsbaserad vindkraft har redovisat sitt regeringsuppdrag. Syftet med utredningen har varit att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. att Sverige ska övergå till ett auktionssystem för vindkraft till havs och menar att detta både kan förbättra förutsättningarna för energi- och elnätsplanering och för miljöhänsyn vid exploatering av havet för vindkraft. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:910 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3031 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 53 kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraft

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2024/25:969 (L) och 2024/25:1465 (SD) yrkande 9 får anses i huvudsak uppfyllt och avstyrker motionerna.

Tillståndsprocesser i övrigt

Utskottet konstaterar att det har genomförts och pågår flera utredningar och regeringsuppdrag av intresse för frågan om vindkraftsprocesser, främst Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Miljötillstånds-utredningen. Utskottet har ovan redogjort för arbetet med effektivare tillståndsprocesser. Med anledning av motionsyrkandet om att samla alla prövningar hos en och samma myndighet kan noteras att Miljötillståndsutredningen har föreslagit att en ny myndighet inrättas för hela miljöprövningsprocessen och att verksamhetsutövare därmed skulle ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar vidare att den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, havsplanerna och forskningsprogrammet Vindval förbättrar förutsättningarna vid planering och tillståndsprocesser när det gäller vindkraftverk. Därutöver noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten nyligen redovisade ett uppdrag om en kunskapssammanställning när det gäller frågan om samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 8, 2024/25:2613 (MP) yrkande 39, 2024/25:2876 (M), 2024/25:3031 (SD) yrkande 3 och 2024/25:3047 (MP) yrkande 12 inte motiverar någon åtgärd. Utskottet föreslår därför att yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 11. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraft

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att införa regler för lokal kompensation. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:54 (V) yrkande 8, 2024/25:2527 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 38, 2024/25:3047 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3109 (S) yrkande 21.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och vill framhålla att det är viktigt att den sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen lämnat förslag om ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, som regeringen ska ta ställning till. Förslaget omfattar frågan om att möjliggöra havsbaserad vindkraft, men omfattar även många andra värden och intressen med det övergripande syftet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om havsbaserad vindkraft har redovisat sitt regeringsuppdrag. Syftet med utredningen har varit att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. att Sverige ska övergå till ett auktionssystem för vindkraft till havs och menar att detta både kan förbättra förutsättningarna för energi- och elnätsplanering och för miljöhänsyn vid exploatering av havet för vindkraft. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2024/25:910 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3031 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3108 (S) yrkande 53 kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraft

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2024/25:969 (L) och 2024/25:1465 (SD) yrkande 9 får anses i huvudsak uppfyllt och avstyrker motionerna.

Tillståndsprocesser i övrigt

Utskottet konstaterar att det har genomförts och pågår flera utredningar och regeringsuppdrag av intresse för frågan om vindkraftsprocesser, främst Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Miljötillstånds-utredningen. Utskottet har ovan redogjort för arbetet med effektivare tillståndsprocesser. Med anledning av motionsyrkandet om att samla alla prövningar hos en och samma myndighet kan noteras att Miljötillståndsutredningen har föreslagit att en ny myndighet inrättas för hela miljöprövningsprocessen och att verksamhetsutövare därmed skulle ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar vidare att den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, havsplanerna och forskningsprogrammet Vindval förbättrar förutsättningarna vid planering och tillståndsprocesser när det gäller vindkraftverk. Därutöver noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten nyligen redovisade ett uppdrag om en kunskapssammanställning när det gäller frågan om samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:1465 (SD) yrkande 8, 2024/25:2613 (MP) yrkande 39, 2024/25:2876 (M), 2024/25:3031 (SD) yrkande 3 och 2024/25:3047 (MP) yrkande 12 inte motiverar någon åtgärd. Utskottet föreslår därför att yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Att myndighetsutövningen är förutsägbar och likvärdig över hela landet och att de som arbetar på myndigheter med bl.a. tillsynsfrågor har lämplig kompetens och utbildning är av grundläggande betydelse för upprätthållandet av en rättssäker och korrekt myndighetsutövning. Utskottet konstaterar att det i EU:s kontrollförordning ställs krav på att personal som utför offentlig kontroll och annan verksamhet bl.a. ska få ändamålsenlig utbildning och vid behov regelbunden vidareutbildning. Utskottet konstaterar vidare att det, med anledning av kontrollförordningen, har genomförts förändringar när det gäller miljötillsynen i syfte att effektivisera och förtydliga tillsynen. Av miljötillsynsförordningen framgår att tillsynsarbetet ska genomföras effektivt och att personalens kompetens ska utvecklas.

Utskottet vill framhålla att den nationella strategin för miljöbalkstillsynen liksom det arbete som utförs inom Miljösamverkan Sverige är viktiga verktyg i arbetet med en effektiv och likvärdig tillsyn och i arbetet med utbildning och fortbildning. Utskottet konstaterar vidare att både Livsmedelsverket och Jordbruksverket har genomfört uppdrag om att likrikta kontrollen.

När det gäller frågan om en miljöprövningsdelegation med särskild kompetens när det gäller jordbruksfrågor kan nämnas att Miljötillståndsutredningen bl.a. föreslår att en ny prövningsmyndighet inrättas som ska ansvara för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen, vilket skulle innebära att dagens tillståndsprövning vid miljöprövningsdelegationerna flyttas till den nya förvaltningsmyndigheten. Miljötillståndsutredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som nu anförts och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 47, 2024/25:1371 (SD) yrkande 19, 2024/25:1373 (SD) yrkande 12 och 2024/25:1395 (SD) yrkandena 57 och 58 avslås.

Ur avsnittet "Myndigheters organisation, verksamhet och kompetens" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om att verka för en förändrad utformning av Århuskonventionen som möjliggör en reglering där enbart organisationer som kan anses direkt berörda av ett beslut om licens- eller skyddsjakt ges talerätt. Utskottet har förtroende för att regeringen kommer att arbeta skyndsamt med riksdagens tillkännagivande och under arbetet i sedvanlig form återkomma till riksdagen med information om frågans beredning.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige som part till Århuskonventionen och som medlem i EU har åtagit sig att bl.a. ge icke-statliga organisationer tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Utskottet konstaterar att det regelverk och den domstolspraxis som vuxit fram i Sverige när det gäller miljöorganisationers talerätt till stor del är en följd av Sveriges internationella och EU-rättsliga åtaganden. Det övergripande syftet är att garantera miljöorganisationer rätt till överprövning i enlighet med Århuskonventionen.

Med hänvisning till det som anförts avstyrks motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkande 29, 2024/25:1396 (SD) yrkandena 20–23, 2024/25:2658 (M), 2024/25:2660 (M) och 2024/25:2953 (C) yrkande 6.

Ur avsnittet "Talerättsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Stärkt äganderätt och ersättning för rådighetsinskränkningar

Utskottet påminner om att riksdagen under 2022 riktade två tillkännagivanden till regeringen om rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar och utbetalningen av ersättning vid beslut om formellt skydd. Utskottet välkomnar därför att den reviderade strategin för formellt skydd av skog har fastställts och att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen senast den 31 mars 2025 ska lämna en uppföljning av det nya arbetssättet till Regeringskansliet. Uppföljningen ska visa i vilken mån det nya arbetssättet har bidragit till att nå de skogs- och miljöpolitiska målen samt till en stärkt äganderätt.

Utskottet ser vidare positivt på att regeringen har för avsikt att fortsätta arbetet med att genomföra den reform som aviserades i skogspropositionen när det gäller stärkt äganderätt vid formellt skydd av skog. Därutöver konstaterar utskottet att beredningen av Artskyddsutredningens betänkande fortsätter och att det pågår en utredning inom Regeringskansliet som ska ta fram nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett ändamålsenligt regelverk för rätten till ersättning för markägare.

Med hänvisning till det anförda och det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkandena 14 och 15, 2024/25:1371 (SD) yrkandena 1, 8, 9, 20 och 36, 2024/25:1613 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2025 (M), 2024/25:2028 (M), 2024/25:2029 (M), 2024/25:2030 (M), 2024/25:2656 (M) och 2024/25:2933 (M) lämnas utan åtgärd.

Äganderätt och grön infrastruktur

Utskottet konstaterar att riksdagen under 2022 beslutade om ett tillkännagivande om att avbryta arbetet med grön infrastruktur. Regeringen har i skrivelse 2022/23:75 redovisat att frågan behöver beredas vidare inom Regeringskansliet, bl.a. mot bakgrund av ett pågående regeringsuppdrag. Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt arbetar vidare med riksdagens tillkännagivande och finner inte skäl att på nytt rikta någon uppmaning till regeringen när det gäller denna fråga. Motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 41 och 2024/25:1371 (SD) yrkandena 22 och 23 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Äganderätt och brukande" i betänkandet. Läs betänkandet

Att myndighetsutövningen är förutsägbar och likvärdig över hela landet och att de som arbetar på myndigheter med bl.a. tillsynsfrågor har lämplig kompetens och utbildning är av grundläggande betydelse för upprätthållandet av en rättssäker och korrekt myndighetsutövning. Utskottet konstaterar att det i EU:s kontrollförordning ställs krav på att personal som utför offentlig kontroll och annan verksamhet bl.a. ska få ändamålsenlig utbildning och vid behov regelbunden vidareutbildning. Utskottet konstaterar vidare att det, med anledning av kontrollförordningen, har genomförts förändringar när det gäller miljötillsynen i syfte att effektivisera och förtydliga tillsynen. Av miljötillsynsförordningen framgår att tillsynsarbetet ska genomföras effektivt och att personalens kompetens ska utvecklas.

Utskottet vill framhålla att den nationella strategin för miljöbalkstillsynen liksom det arbete som utförs inom Miljösamverkan Sverige är viktiga verktyg i arbetet med en effektiv och likvärdig tillsyn och i arbetet med utbildning och fortbildning. Utskottet konstaterar vidare att både Livsmedelsverket och Jordbruksverket har genomfört uppdrag om att likrikta kontrollen.

När det gäller frågan om en miljöprövningsdelegation med särskild kompetens när det gäller jordbruksfrågor kan nämnas att Miljötillståndsutredningen bl.a. föreslår att en ny prövningsmyndighet inrättas som ska ansvara för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen, vilket skulle innebära att dagens tillståndsprövning vid miljöprövningsdelegationerna flyttas till den nya förvaltningsmyndigheten. Miljötillståndsutredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som nu anförts och i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 47, 2024/25:1371 (SD) yrkande 19, 2024/25:1373 (SD) yrkande 12 och 2024/25:1395 (SD) yrkandena 57 och 58 avslås.

Ur avsnittet "Myndigheters organisation, verksamhet och kompetens" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Idrottsanläggningar behöver adekvata förutsättningar för att kunna säkerställa goda möjligheter för barns och ungas idrottande. Utskottet noterar samtidigt att buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket har publicerat en särskild vägledning om buller från idrottsplatser. Vägledningen kan fungera som stöd för att minska bullerstörningar samtidigt som goda möjligheter till idrottsutövning bibehålls. Utskottet vill också framhålla att Boverket utformat en vägledning som kan användas vid detaljplaneläggning eller bygglovsprövning av ny bostadsbebyggelse i områden som exponeras för buller från idrottsplatser. Vidare noterar utskottet att mark- och miljööverdomstolen har uttalat att Naturvårdsverkets vägledning om industribuller och annat verksamhetsbuller inte är lämplig att använda i ärenden som rör idrottsverksamhet. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2024/25:162 (KD) och 2024/25:1340 (SD) yrkande 17 kan lämnas utan åtgärd i den utsträckning de inte kan anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Regler och riktvärden för buller" i betänkandet. Läs betänkandet

Krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling

Inledningsvis konstaterar utskottet att det redan enligt nuvarande regelverk är möjligt att ställa krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Kraven måste dock vara förenliga med de grundläggande principerna inom EU-rätten om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet. Utskottet noterar att det framgår av den nationella upphandlingsstrategin att offentlig upphandling av produkter och tjänster bättre bör styra mot samhällets ambitioner och motsvara den höga nivå på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kravpaket med hållbarhetskriterier som ska underlätta för upphandlande aktörer att uppfylla dessa mål. Utskottet konstaterar att riksdagen under 2022 riktade en uppmaning till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra och säkerställa att det vid offentlig upphandling enbart ska köpas in livsmedel som har producerats i linje med svenska djurskydds- och miljökrav. Utskottet noterar att regeringen inlett en översyn av den nationella upphandlingsstrategin.

När det gäller andelen ekologiska livsmedel i offentlig upphandling påminner utskottet om att det finns ett inriktningsmål inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin om 60 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor 2030. Likaså framhåller strategin den offentliga sektorns betydelse för att stärka svenska livsmedelsproducenters möjlighet att konkurrera i upphandlingar och därmed främja svensk livsmedelsproduktion. Vidare konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har lämnat flera förslag om hur det klimatpolitiska ramverket ska kunna få genomslag i offentlig upphandling.

Utskottet noterar även att Upphandlingsmyndigheten har haft i uppdrag att bl.a. utveckla stödet till upphandlande myndigheter och enheter om hur analysverktyg kan användas för att prioritera åtgärder för att minska inköpens miljö- och klimatpåverkan.

Med hänvisning till det som anförs ovan och till det arbete som pågår ser utskottet inga skäl att nu vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:907 (S), 2024/25:1373 (SD) yrkande 6, 2024/25:2133 (S), 2024/25:1927 (V) yrkande 4.2, 2024/25:2519 (C) yrkande 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 184 och 185, 2024/25:3055 (MP) yrkande 82 och 2024/25:3109 (S) yrkande 46. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Vissa övriga krav vid offentlig upphandling

Utskottet konstaterar att det inte är tillåtet att som krav vid offentlig upphandling ange att en produkt ska vara fångad eller uppfödd i Sverige eller producerad enligt svensk lagstiftning. Det är inte heller tillåtet att kräva att en produkt ska vara lokal- eller närproducerad. Utskottet ser dock positivt på de åtgärder som har vidtagits när det gäller dels upphandling av fisk och vilt, dels förbättrade förutsättningar för lokala producenter vid offentlig upphandling. Utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:997 (C), 2024/25:1373 (SD) yrkande 16, 2024/25:1396 (SD) yrkande 28 och 2024/25:2978 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkterna 19 och 20. Läs betänkandet

Krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling

Inledningsvis konstaterar utskottet att det redan enligt nuvarande regelverk är möjligt att ställa krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Kraven måste dock vara förenliga med de grundläggande principerna inom EU-rätten om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet. Utskottet noterar att det framgår av den nationella upphandlingsstrategin att offentlig upphandling av produkter och tjänster bättre bör styra mot samhällets ambitioner och motsvara den höga nivå på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kravpaket med hållbarhetskriterier som ska underlätta för upphandlande aktörer att uppfylla dessa mål. Utskottet konstaterar att riksdagen under 2022 riktade en uppmaning till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra och säkerställa att det vid offentlig upphandling enbart ska köpas in livsmedel som har producerats i linje med svenska djurskydds- och miljökrav. Utskottet noterar att regeringen inlett en översyn av den nationella upphandlingsstrategin.

När det gäller andelen ekologiska livsmedel i offentlig upphandling påminner utskottet om att det finns ett inriktningsmål inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin om 60 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor 2030. Likaså framhåller strategin den offentliga sektorns betydelse för att stärka svenska livsmedelsproducenters möjlighet att konkurrera i upphandlingar och därmed främja svensk livsmedelsproduktion. Vidare konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har lämnat flera förslag om hur det klimatpolitiska ramverket ska kunna få genomslag i offentlig upphandling.

Utskottet noterar även att Upphandlingsmyndigheten har haft i uppdrag att bl.a. utveckla stödet till upphandlande myndigheter och enheter om hur analysverktyg kan användas för att prioritera åtgärder för att minska inköpens miljö- och klimatpåverkan.

Med hänvisning till det som anförs ovan och till det arbete som pågår ser utskottet inga skäl att nu vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:907 (S), 2024/25:1373 (SD) yrkande 6, 2024/25:2133 (S), 2024/25:1927 (V) yrkande 4.2, 2024/25:2519 (C) yrkande 2, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 184 och 185, 2024/25:3055 (MP) yrkande 82 och 2024/25:3109 (S) yrkande 46. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Vissa övriga krav vid offentlig upphandling

Utskottet konstaterar att det inte är tillåtet att som krav vid offentlig upphandling ange att en produkt ska vara fångad eller uppfödd i Sverige eller producerad enligt svensk lagstiftning. Det är inte heller tillåtet att kräva att en produkt ska vara lokal- eller närproducerad. Utskottet ser dock positivt på de åtgärder som har vidtagits när det gäller dels upphandling av fisk och vilt, dels förbättrade förutsättningar för lokala producenter vid offentlig upphandling. Utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2024/25:997 (C), 2024/25:1373 (SD) yrkande 16, 2024/25:1396 (SD) yrkande 28 och 2024/25:2978 (SD) yrkande 6.

Ur avsnittet "Offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 19. Läs betänkandet

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs att tillståndsprocesserna är snabba och förutsebara samtidigt som negativ påverkan på hälsa och miljö begränsas. Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det har initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder.

Utskottet ser positivt på att Miljötillståndsutredningen som tillsattes under 2023 har haft i uppdrag att ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills gjorts. Utredningen har nyligen lämnat en omfattande redovisning och har även fått ett tilläggsuppdrag att utreda ytterligare frågor för att göra miljöprövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att möjliggöra för enklare, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser och ser inget skäl att nu ta initiativ till att inrätta någon särskild kommission eller tillståndsberedning i enlighet med vissa motionsförslag.

Regeringen har i proposition 2023/24:152 föreslagit att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar. Enligt propositionen ska bl.a. ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än tidigare och tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Vidare minskas antalet partsmyndigheter genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Riksdagen biföll propositionen och lagändringarna började gälla den 1 januari 2025. Utskottets ställningstagande till dessa förslag i propositionen framgår av redovisningen ovan. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning.

Utskottet vill även lyfta fram att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten har utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1371 (SD) yrkande 7, 2024/25:1559 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1743 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:2519 (C) yrkandena 18 och 20, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 72 och 75, 2024/25:2919 (M), 2024/25:2954 (C) yrkande 14, 2024/25:3109 (S) yrkandena 19 och 20, 2024/25:3134 (S) yrkande 10, 2024/25:3136 (S) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3145 (M) och 2024/25:3169 (C) yrkande 46.

Resursfrågor

En grundläggande förutsättning för att prövningsmyndigheterna ska ha möjligheter att genomföra tillståndsprocesser på ett effektivt sätt är att myndigheterna har tillräckliga och adekvata resurser. Utskottet ser därför positivt på att de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning enligt miljöbalken har tillförts medel i syfte att säkerställa en effektiv tillståndsprövning och förkorta handläggningstiderna. I budgetpropositionen för 2025 ökades anslagen för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2024/25:1559 (C) yrkande 3 och 2024/25:1743 (MP) yrkande 4.

Klimat och miljöprövning

Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i Klimathandlingsplanen att tillståndsprocesserna enligt miljöbalken bör utformas så att Sverige kan möta klimatomställningens utmaningar på ett effektivt sätt. Det är därför positivt att ett arbete pågår med att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser. Klimaträttsutredningen har i sitt betänkande utrett möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt och bl.a. föreslagit en klimatanpassad platsvalsregel. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:554 (V) yrkande 25.

Vissa övriga frågor om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår för närvarande ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Mot bakgrund av detta anser utskottet att motionerna 2024/25:7 (KD), 2024/25:1383 (SD) yrkande 16, 2024/25:1398 (SD) yrkande 10, 2024/25:2467 (C) yrkande 30, 2024/25:2519 (C) yrkande 19 och 2024/25:2946 (M) bör avslås.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och miljöprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Som redovisats ovan innehåller miljöbalken bestämmelser om vem som i olika situationer kan hållas ansvarig för att avhjälpa en uppkommen skada eller olägenhet. Vem som i det enskilda fallet ska hållas ansvarig för en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada, och som därmed är skyldig att avhjälpa densamma, får avgöras med tillämpning av gällande regler och den praxis som har utvecklats i frågan. När det gäller personskador noterar utskottet att vissa skadeståndsfrågor i samband med PFAS-föroreningar har varit föremål för prövning i Högsta domstolen och att ytterligare domstolsprocesser kan komma att bli aktuella. Med hänvisning till det som anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1312 (MP) yrkandena 1, 2 och 6 samt 2024/25:1313 (MP) yrkandena 9, 18 och 19.

Ur avsnittet "Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Standardiserade riktvärden för luktföroreningar

Utskottet behandlade en motion om riktvärden för luktföroreningar under förra riksmötet. Som framgår ovan avstyrkte utskottet den aktuella motionen. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:735 (S).

Lokaliserings- och organisationsfrågor

Utskottet noterar att regeringen och riksdagen tidigare med hänvisning till ett tydligt sektorsansvar beslutat att SLU ska ligga under det departement och det statsråd som har ansvar för frågor med anknytning till de areella näringarna. Fördelarna med anknytningen till bl.a. skogs- och jordbrukssektorn ansågs då uppväga det samordningsarbete som kan behövas i förhållande till högskolan i övrigt. Utskottet vill framhålla att SLU är ett väl fungerande universitet med hög internationell rankning. Kunskapen vid universitetet är efterfrågad bl.a. inom den gröna sektorn.

Utskottet ser inte några skäl att ändra på den rådande organisatoriska ordningen för SLU i detta avseende. Därmed avstyrks motion 2024/25:3217 (MP) yrkande 108.

När det gäller frågan om Livsmedelverkets lokalisering behandlade utskottet den frågan under förra riksmötet. Som framgår ovan fann utskottet inte skäl att bifalla den då aktuella motionen. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1194 (C) yrkande 2.

Tillsynsavgifter

När det gäller frågan om tillsynsavgifter för gruvverksamhet kan utskottet, mot bakgrund av redovisningen ovan, konstatera att tillsynsavgifterna för gruvverksamhet är differentierade på det sätt som har efterfrågats av motionärerna. Utskottet konstaterar vidare att avgifter för tillsyn enligt miljöbalken tas ut för varje påbörjat kalenderår. Utskottet ser inget behov av att ändra regleringen av tillsynsavgifter när det gäller gruvverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1457 (SD) yrkande 14.

När det gäller de avgifter för miljötillsyn som kommuner tar ut så är det kommunfullmäktige som beslutar om storleken på dessa. Kommuner och regioner får dock inte, på grund av den s.k. självkostnadsprincipen, ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Utskottet ser inte några skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:697 (SD). Därmed avstyrks motionen.

Miljöskadliga subventioner

Som framgår ovan har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för Sveriges rapportering av miljöskadliga subventioner till EU-kommissionen. Denna rapportering bidrar även till uppföljningen av Sveriges åtaganden inom Kunming-Montreal-ramverket. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Utskottet utgår från att regeringen följer upp åtagandena inom Kunming-Montreal‑ramverket. Därmed avstyrks motion 2024/25:798 (MP).

Reservationer

1.

Miljömålssystemet, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 124.

Ställningstagande

Etappmål inom ramen för miljömålssystemet är ett konkret sätt att möjliggöra ett mer målinriktat, effektivt arbete. Som Miljömålsberedningen har anfört bör regeringen därför besluta om nya etappmål om farliga ämnen i miljömålssystemet och utreda fler etappmål med fokus på farliga ämnen i havsmiljön.

2.

Översyn av miljöbalken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2024/25:683 av Eric Palmqvist (SD) och

2024/25:2740 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat. Tillståndsgivningen bör ändras så att tillståndsprocesserna läggs parallellt i stället för som i dag efter varandra. Dessutom bör översynen av tillståndsprocesserna omfatta även miljöbalkens utformning och omfattning. Så som miljöbalken ser ut i dag värderas inte klimat som nytta. Miljöbalkens utformning och tolkningsutrymme omöjliggör förutsägbarhet och standardisering av tillståndsprocesserna och därför bör ett ökat arbete med nationella riktlinjer och gränsvärden göras för att skapa förutsägbarhet för industrin.

3.

Vissa andra förändringar i miljöbalken, punkt 3 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 15 och

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

I takt med att nya och förfinade brytnings- och utvinningsmetoder utvecklas och nya metaller och mineral efterfrågas på marknaden kan gamla och sedan länge nedlagda gruvor bli intressanta att utveckla. Det finns mycket att vinna på att gammal industrimark åter tas i bruk i enlighet med moderna miljö- och säkerhetsregelverk. I de fall efterarbete till godtagbar standard inte har utförts och verksamheten avslutades före 1969 är det i dag staten som ansvarar för att hantera eventuella föroreningar och skador på miljön. Resurserna för efterarbete på dessa områden är emellertid begränsade. Ansvarsfördelningen mellan företag som vill göra en nyetablering på ett sådant område och staten måste utredas och förtydligas, och detta primärt för att säkerställa att företag som gör nyetableringar på gammal industrimark inte ärver tidigare verksamheters försyndelser, vilket skulle kunna ha en hämmande inverkan på investeringsviljan. En eventuell utredning bör också beakta de samhälleliga vinsterna av att gamla övergivna gruvschakt, slagghögar och liknande stängslas in av i dag verksamma aktörer och om dessa ska kunna ta del av de statliga medel som finns att tillgå för efterarbete av verksamheter som avslutades före 1969.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25 och 26. Läs betänkandet

Standardiserade riktvärden för luktföroreningar

Utskottet behandlade en motion om riktvärden för luktföroreningar under förra riksmötet. Som framgår ovan avstyrkte utskottet den aktuella motionen. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:735 (S).

Lokaliserings- och organisationsfrågor

Utskottet noterar att regeringen och riksdagen tidigare med hänvisning till ett tydligt sektorsansvar beslutat att SLU ska ligga under det departement och det statsråd som har ansvar för frågor med anknytning till de areella näringarna. Fördelarna med anknytningen till bl.a. skogs- och jordbrukssektorn ansågs då uppväga det samordningsarbete som kan behövas i förhållande till högskolan i övrigt. Utskottet vill framhålla att SLU är ett väl fungerande universitet med hög internationell rankning. Kunskapen vid universitetet är efterfrågad bl.a. inom den gröna sektorn.

Utskottet ser inte några skäl att ändra på den rådande organisatoriska ordningen för SLU i detta avseende. Därmed avstyrks motion 2024/25:3217 (MP) yrkande 108.

När det gäller frågan om Livsmedelverkets lokalisering behandlade utskottet den frågan under förra riksmötet. Som framgår ovan fann utskottet inte skäl att bifalla den då aktuella motionen. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1194 (C) yrkande 2.

Tillsynsavgifter

När det gäller frågan om tillsynsavgifter för gruvverksamhet kan utskottet, mot bakgrund av redovisningen ovan, konstatera att tillsynsavgifterna för gruvverksamhet är differentierade på det sätt som har efterfrågats av motionärerna. Utskottet konstaterar vidare att avgifter för tillsyn enligt miljöbalken tas ut för varje påbörjat kalenderår. Utskottet ser inget behov av att ändra regleringen av tillsynsavgifter när det gäller gruvverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1457 (SD) yrkande 14.

När det gäller de avgifter för miljötillsyn som kommuner tar ut så är det kommunfullmäktige som beslutar om storleken på dessa. Kommuner och regioner får dock inte, på grund av den s.k. självkostnadsprincipen, ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Utskottet ser inte några skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:697 (SD). Därmed avstyrks motionen.

Miljöskadliga subventioner

Som framgår ovan har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för Sveriges rapportering av miljöskadliga subventioner till EU-kommissionen. Denna rapportering bidrar även till uppföljningen av Sveriges åtaganden inom Kunming-Montreal-ramverket. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Utskottet utgår från att regeringen följer upp åtagandena inom Kunming-Montreal‑ramverket. Därmed avstyrks motion 2024/25:798 (MP).

Reservationer

1.

Miljömålssystemet, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 124.

Ställningstagande

Etappmål inom ramen för miljömålssystemet är ett konkret sätt att möjliggöra ett mer målinriktat, effektivt arbete. Som Miljömålsberedningen har anfört bör regeringen därför besluta om nya etappmål om farliga ämnen i miljömålssystemet och utreda fler etappmål med fokus på farliga ämnen i havsmiljön.

2.

Översyn av miljöbalken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2024/25:683 av Eric Palmqvist (SD) och

2024/25:2740 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat. Tillståndsgivningen bör ändras så att tillståndsprocesserna läggs parallellt i stället för som i dag efter varandra. Dessutom bör översynen av tillståndsprocesserna omfatta även miljöbalkens utformning och omfattning. Så som miljöbalken ser ut i dag värderas inte klimat som nytta. Miljöbalkens utformning och tolkningsutrymme omöjliggör förutsägbarhet och standardisering av tillståndsprocesserna och därför bör ett ökat arbete med nationella riktlinjer och gränsvärden göras för att skapa förutsägbarhet för industrin.

3.

Vissa andra förändringar i miljöbalken, punkt 3 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 15 och

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

I takt med att nya och förfinade brytnings- och utvinningsmetoder utvecklas och nya metaller och mineral efterfrågas på marknaden kan gamla och sedan länge nedlagda gruvor bli intressanta att utveckla. Det finns mycket att vinna på att gammal industrimark åter tas i bruk i enlighet med moderna miljö- och säkerhetsregelverk. I de fall efterarbete till godtagbar standard inte har utförts och verksamheten avslutades före 1969 är det i dag staten som ansvarar för att hantera eventuella föroreningar och skador på miljön. Resurserna för efterarbete på dessa områden är emellertid begränsade. Ansvarsfördelningen mellan företag som vill göra en nyetablering på ett sådant område och staten måste utredas och förtydligas, och detta primärt för att säkerställa att företag som gör nyetableringar på gammal industrimark inte ärver tidigare verksamheters försyndelser, vilket skulle kunna ha en hämmande inverkan på investeringsviljan. En eventuell utredning bör också beakta de samhälleliga vinsterna av att gamla övergivna gruvschakt, slagghögar och liknande stängslas in av i dag verksamma aktörer och om dessa ska kunna ta del av de statliga medel som finns att tillgå för efterarbete av verksamheter som avslutades före 1969.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 25 och 26. Läs betänkandet

Standardiserade riktvärden för luktföroreningar

Utskottet behandlade en motion om riktvärden för luktföroreningar under förra riksmötet. Som framgår ovan avstyrkte utskottet den aktuella motionen. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2024/25:735 (S).

Lokaliserings- och organisationsfrågor

Utskottet noterar att regeringen och riksdagen tidigare med hänvisning till ett tydligt sektorsansvar beslutat att SLU ska ligga under det departement och det statsråd som har ansvar för frågor med anknytning till de areella näringarna. Fördelarna med anknytningen till bl.a. skogs- och jordbrukssektorn ansågs då uppväga det samordningsarbete som kan behövas i förhållande till högskolan i övrigt. Utskottet vill framhålla att SLU är ett väl fungerande universitet med hög internationell rankning. Kunskapen vid universitetet är efterfrågad bl.a. inom den gröna sektorn.

Utskottet ser inte några skäl att ändra på den rådande organisatoriska ordningen för SLU i detta avseende. Därmed avstyrks motion 2024/25:3217 (MP) yrkande 108.

När det gäller frågan om Livsmedelverkets lokalisering behandlade utskottet den frågan under förra riksmötet. Som framgår ovan fann utskottet inte skäl att bifalla den då aktuella motionen. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1194 (C) yrkande 2.

Tillsynsavgifter

När det gäller frågan om tillsynsavgifter för gruvverksamhet kan utskottet, mot bakgrund av redovisningen ovan, konstatera att tillsynsavgifterna för gruvverksamhet är differentierade på det sätt som har efterfrågats av motionärerna. Utskottet konstaterar vidare att avgifter för tillsyn enligt miljöbalken tas ut för varje påbörjat kalenderår. Utskottet ser inget behov av att ändra regleringen av tillsynsavgifter när det gäller gruvverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1457 (SD) yrkande 14.

När det gäller de avgifter för miljötillsyn som kommuner tar ut så är det kommunfullmäktige som beslutar om storleken på dessa. Kommuner och regioner får dock inte, på grund av den s.k. självkostnadsprincipen, ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Utskottet ser inte några skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:697 (SD). Därmed avstyrks motionen.

Miljöskadliga subventioner

Som framgår ovan har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för Sveriges rapportering av miljöskadliga subventioner till EU-kommissionen. Denna rapportering bidrar även till uppföljningen av Sveriges åtaganden inom Kunming-Montreal-ramverket. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Utskottet utgår från att regeringen följer upp åtagandena inom Kunming-Montreal‑ramverket. Därmed avstyrks motion 2024/25:798 (MP).

Reservationer

1.

Miljömålssystemet, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 124.

Ställningstagande

Etappmål inom ramen för miljömålssystemet är ett konkret sätt att möjliggöra ett mer målinriktat, effektivt arbete. Som Miljömålsberedningen har anfört bör regeringen därför besluta om nya etappmål om farliga ämnen i miljömålssystemet och utreda fler etappmål med fokus på farliga ämnen i havsmiljön.

2.

Översyn av miljöbalken, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2024/25:683 av Eric Palmqvist (SD) och

2024/25:2740 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat. Tillståndsgivningen bör ändras så att tillståndsprocesserna läggs parallellt i stället för som i dag efter varandra. Dessutom bör översynen av tillståndsprocesserna omfatta även miljöbalkens utformning och omfattning. Så som miljöbalken ser ut i dag värderas inte klimat som nytta. Miljöbalkens utformning och tolkningsutrymme omöjliggör förutsägbarhet och standardisering av tillståndsprocesserna och därför bör ett ökat arbete med nationella riktlinjer och gränsvärden göras för att skapa förutsägbarhet för industrin.

3.

Vissa andra förändringar i miljöbalken, punkt 3 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 15 och

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

I takt med att nya och förfinade brytnings- och utvinningsmetoder utvecklas och nya metaller och mineral efterfrågas på marknaden kan gamla och sedan länge nedlagda gruvor bli intressanta att utveckla. Det finns mycket att vinna på att gammal industrimark åter tas i bruk i enlighet med moderna miljö- och säkerhetsregelverk. I de fall efterarbete till godtagbar standard inte har utförts och verksamheten avslutades före 1969 är det i dag staten som ansvarar för att hantera eventuella föroreningar och skador på miljön. Resurserna för efterarbete på dessa områden är emellertid begränsade. Ansvarsfördelningen mellan företag som vill göra en nyetablering på ett sådant område och staten måste utredas och förtydligas, och detta primärt för att säkerställa att företag som gör nyetableringar på gammal industrimark inte ärver tidigare verksamheters försyndelser, vilket skulle kunna ha en hämmande inverkan på investeringsviljan. En eventuell utredning bör också beakta de samhälleliga vinsterna av att gamla övergivna gruvschakt, slagghögar och liknande stängslas in av i dag verksamma aktörer och om dessa ska kunna ta del av de statliga medel som finns att tillgå för efterarbete av verksamheter som avslutades före 1969.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 24 och 26. Läs betänkandet