Regional utvecklingspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Kommersiell service

– Offentlig service.

Kommersiell service

Flera motionärer framhåller behovet av att säkerställa tillgången till bl.a. dagligvarubutiker, drivmedel och andra kommersiella tjänster i glesbygderna. Därtill framförs i motionerna behovet av ytterligare insatser, bl.a. att prioritera EU-medel från regionalstödet för att stärka kommersiell service, och underlätta investeringar i energieffektivisering hos lanthandlare samt bensinstationer.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Tillgången till kommersiell service är avgörande för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. De befintliga stöden till dagligvarubutiker och bensinstationer i gles- och landsbygdsområdena är en central del av den regionala utvecklingspolitiken. Utskottet delar uppfattningarna som motionärerna framför om dessa stöd och konstaterar att stödet till kommersiell service över tid har förstärkts genom särskilda insatser såsom driftsstöd till dagligvarubutiker och drivmedelsatsningar i sårbara områden. Därtill vill utskottet påminna om att det särskilda driftsstödet för dagligvarubutiker är permanent sedan 2023. Vidare vill utskottet påminna om Tillväxtverkets genomförda utredning om en översyn av förordningen om stöd till kommersiell service vars förslag i nuläget bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser därmed inget behov för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av de här aktuella motionsyrkandena.

Utskottet noterar därtill att regeringen i budgetpropositionen för 2025 redovisar insatser som syftar till att stärka kommersiell service och företagsutveckling i landsbygds- och glesbygdsområdena. Bland annat framgår det att Europeiska regionala utvecklingsfonden används för att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag, vilket inkluderar stöd till verksamheter i områden med särskilda utmaningar. Därtill noterar utskottet att regeringen i det tidigare nämnda kommittédirektivet om den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken framhåller betydelsen av att utveckla en strategi för långsiktigt hållbara lösningar för kommersiell service. Strategin förväntas inkludera en utvärdering av befintliga stödformer, med syftet att säkerställa att stöden är ändamålsenliga och träffsäkra. Utskottet konstaterar att utredaren har fått i uppdrag att analysera vilka hinder och behov som finns för att upprätthålla service i områden med särskilda utmaningar. Utskottet ser därmed inget behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de här aktuella motionsyrkandena.

När det gäller lanthandlarnas roll som ombud för statliga bolag vill utskottet framhålla sin uppfattning att frågor om villkor och ersättningar för ombud hanteras av de enskilda bolagen och ytterst är en styrelse- och ledningsfråga. Ansvaret för dessa beslut ligger således hos bolagens ledningar. Utskottet finner därför inte skäl att tillstyrka motionen.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Offentlig service

Flera motionärer framhåller på olika sätt behovet av att öka den statliga närvaron i hela landet. Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

Utskottet anser, likt motionärerna, att det är angeläget med en god tillgång till offentlig service i hela landet och konstaterar att detta är viktigt för att skapa livskraftiga och hållbara samhällen, särskilt i gles- och landsbygdsområden. Utskottet noterar att även regeringen i kommittédirektivet om den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69) lyfter vikten av en likvärdig tillgång till service samt behovet av att stärka den statliga närvaron i hela landet. Av direktivet framgår att utredaren ska undersöka möjligheten till en förbättrad samordning mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner för att säkerställa en mer ändamålsenlig och effektiv statlig närvaro. Utskottet noterar att utredaren bl.a. har fått i uppdrag att analysera vilka hinder och behov som finns för att upprätthålla service i områden med särskilda utmaningar.

Utskottet konstaterar därtill att den statliga servicen i glesbefolkade områden har en särskild roll för att både möta vardagsbehov och säkerställa krisberedskap. Av Tillväxtverkets redovisning av uppdraget om tillgänglighet till kommersiell och offentlig service framgår det att samverkan mellan olika aktörer, som regioner, kommuner och statliga myndigheter, har stärkts genom initiativ som de regionala serviceprogrammen (2022–2030). Dessa program syftar till att anpassa serviceinsatserna till de specifika utmaningar som finns i olika delar av landet och främjar därmed en territoriellt anpassad serviceutveckling. Därtill noterar utskottet att den pågående översynen av landsbygdspolitiken bl.a. syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen och säkerställa att resurser och insatser fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Utskottet välkomnar detta arbete och noterar att regeringen även arbetar med en ny landsbygdspolitisk proposition som syftar till att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet.

Mot bakgrund av pågående insatser och utredningar ser utskottet inget behov av att riksdagen gör något tillkännagivande i frågan.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kommersiell och offentlig service" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Kommersiell service

– Offentlig service.

Kommersiell service

Flera motionärer framhåller behovet av att säkerställa tillgången till bl.a. dagligvarubutiker, drivmedel och andra kommersiella tjänster i glesbygderna. Därtill framförs i motionerna behovet av ytterligare insatser, bl.a. att prioritera EU-medel från regionalstödet för att stärka kommersiell service, och underlätta investeringar i energieffektivisering hos lanthandlare samt bensinstationer.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Tillgången till kommersiell service är avgörande för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. De befintliga stöden till dagligvarubutiker och bensinstationer i gles- och landsbygdsområdena är en central del av den regionala utvecklingspolitiken. Utskottet delar uppfattningarna som motionärerna framför om dessa stöd och konstaterar att stödet till kommersiell service över tid har förstärkts genom särskilda insatser såsom driftsstöd till dagligvarubutiker och drivmedelsatsningar i sårbara områden. Därtill vill utskottet påminna om att det särskilda driftsstödet för dagligvarubutiker är permanent sedan 2023. Vidare vill utskottet påminna om Tillväxtverkets genomförda utredning om en översyn av förordningen om stöd till kommersiell service vars förslag i nuläget bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser därmed inget behov för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av de här aktuella motionsyrkandena.

Utskottet noterar därtill att regeringen i budgetpropositionen för 2025 redovisar insatser som syftar till att stärka kommersiell service och företagsutveckling i landsbygds- och glesbygdsområdena. Bland annat framgår det att Europeiska regionala utvecklingsfonden används för att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag, vilket inkluderar stöd till verksamheter i områden med särskilda utmaningar. Därtill noterar utskottet att regeringen i det tidigare nämnda kommittédirektivet om den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken framhåller betydelsen av att utveckla en strategi för långsiktigt hållbara lösningar för kommersiell service. Strategin förväntas inkludera en utvärdering av befintliga stödformer, med syftet att säkerställa att stöden är ändamålsenliga och träffsäkra. Utskottet konstaterar att utredaren har fått i uppdrag att analysera vilka hinder och behov som finns för att upprätthålla service i områden med särskilda utmaningar. Utskottet ser därmed inget behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de här aktuella motionsyrkandena.

När det gäller lanthandlarnas roll som ombud för statliga bolag vill utskottet framhålla sin uppfattning att frågor om villkor och ersättningar för ombud hanteras av de enskilda bolagen och ytterst är en styrelse- och ledningsfråga. Ansvaret för dessa beslut ligger således hos bolagens ledningar. Utskottet finner därför inte skäl att tillstyrka motionen.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Offentlig service

Flera motionärer framhåller på olika sätt behovet av att öka den statliga närvaron i hela landet. Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

Utskottet anser, likt motionärerna, att det är angeläget med en god tillgång till offentlig service i hela landet och konstaterar att detta är viktigt för att skapa livskraftiga och hållbara samhällen, särskilt i gles- och landsbygdsområden. Utskottet noterar att även regeringen i kommittédirektivet om den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69) lyfter vikten av en likvärdig tillgång till service samt behovet av att stärka den statliga närvaron i hela landet. Av direktivet framgår att utredaren ska undersöka möjligheten till en förbättrad samordning mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner för att säkerställa en mer ändamålsenlig och effektiv statlig närvaro. Utskottet noterar att utredaren bl.a. har fått i uppdrag att analysera vilka hinder och behov som finns för att upprätthålla service i områden med särskilda utmaningar.

Utskottet konstaterar därtill att den statliga servicen i glesbefolkade områden har en särskild roll för att både möta vardagsbehov och säkerställa krisberedskap. Av Tillväxtverkets redovisning av uppdraget om tillgänglighet till kommersiell och offentlig service framgår det att samverkan mellan olika aktörer, som regioner, kommuner och statliga myndigheter, har stärkts genom initiativ som de regionala serviceprogrammen (2022–2030). Dessa program syftar till att anpassa serviceinsatserna till de specifika utmaningar som finns i olika delar av landet och främjar därmed en territoriellt anpassad serviceutveckling. Därtill noterar utskottet att den pågående översynen av landsbygdspolitiken bl.a. syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen och säkerställa att resurser och insatser fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Utskottet välkomnar detta arbete och noterar att regeringen även arbetar med en ny landsbygdspolitisk proposition som syftar till att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet.

Mot bakgrund av pågående insatser och utredningar ser utskottet inget behov av att riksdagen gör något tillkännagivande i frågan.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kommersiell och offentlig service" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Regionaliserad fastighetsskatt

– Återföring från kraftproduktion

– Övrigt om återföring av medel från produktionsvärden och naturresurser.

Regionaliserad fastighetsskatt

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del efterfrågas bl.a. att regeringen ska undersöka möjligheten att regionalisera fastighetsskatten för elproducerande fastigheter och industrifastigheter.

Utskottet noterar att Utjämningskommittén i sitt betänkande (SOU 2024:50) har föreslagit åtgärder som syftar till att stärka det kommunalekonomiska utjämningssystemet, och kommittén pekar på behovet av fortsatt utvärdering av vissa komponenter av utjämningssystemet fördelning. Bland annat pekar kommittén på skillnader i intäkter mellan kommuner och framhåller behovet av att analysera dessa vidare för att säkerställa en rättvis och effektiv fördelning av resurser. Kommittén lyfter särskilt fram skillnader i skattekraft och föreslår förbättringar av gleshetskomponenten så att den bättre speglar de strukturella kostnader som mindre tätbefolkade kommuner möter. Enligt kommittén skulle detta bidra till en mer rättvis resursfördelning och stärka utjämningssystemets träffsäkerhet.

När det gäller att regionalisera skatteintäkter, såsom fastighetsskatter, menar utskottet att staten har ett särskilt ansvar för att säkerställa samhällsekonomisk stabilitet. Utskottet delar kommitténs bedömning att staten har ett övergripande ansvar för att säkerställa samhällsekonomisk balans för att kunna upprätthålla välfärden och bidra till en jämlik samhällsutveckling i hela landet. Kommittén framhåller att det är av betydelse att staten har utrymme att vid behov kunna vidta åtgärder som påverkar kommunernas och regionernas finansiering, särskilt i syfte att motverka samhällsekonomisk obalans. Utskottet anser att detta perspektiv framhåller vikten av ett nationellt sammanhållet system för skatteintäkter och utjämning.

Mycket talar för att det kommunalekonomiska utjämningssystemet även i fortsättningen bör vara det huvudsakliga verktyget för att utjämna skillnader mellan regioner, och utskottet anser att staten har ett ansvar att säkerställa samhällsekonomisk balans. Därtill anser utskottet att Regeringskansliets beredning av de förslag som Utjämningskommittén har lämnat bör avvaktas innan riksdagen överväger några tillkännagivanden på området.

För att stärka den lokala nyttan och förbättra incitamenten för kommuner att tillstyrka vindkraftsproduktion konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har föreslagit ett särskilt ekonomiskt stöd till kommuner. Stödet, som baseras på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar, är utformat för att fungera som en ekonomisk kompensation till de områden som påverkas av vindkraftsetableringar med syftet att öka den lokala acceptansens. Stödet innebär inte en förändring i hur fastighetsskatten administreras på nationell nivå.

Utskottet ser därför sammanfattningsvis inga skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Återföring från kraftproduktion

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del förordas bl.a. att en större del av intäkterna från vindkraft, vattenkraft och annan kraftproduktion ska återföras till lokalsamhällena genom exempelvis en lokal elbonus, intäktsdelning eller andra ekonomiska kompensationsmodeller.

När det gäller förslag om att intäkter från olika slags kraftproduktion ska tillkomma lokala samhällen kan utskottet konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har föreslagit flera åtgärder med syftet att stärka den lokala nyttan för kraftproduktion. Bland annat föreslår regeringen ett särskilt ekonomiskt stöd till kommuner för att stärka deras incitament att tillstyrka ny vindkraft och att en andel av intäkterna tillfaller kommuner och lokalsamhällen där vindkraft etableras. Utskottet, som tillstyrkte regeringens föreslagna förstärkning av anslaget 1:5 Energiplanering med 340 miljoner kronor för 2025, ser även positivt på att anslaget successivt ökar till 370 miljoner kronor 2026 och 400 miljoner kronor 2027 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 21). Utskottet konstaterar att denna förstärkning utgör en konkret färdplan för att långsiktigt stärka de ekonomiska stöden för de berörda områdena och är utformad för att ge kommuner en ökad kompensation och därigenom främja lokal acceptans och ekonomisk stabilitet i områden som påverkas av vindkraftsanläggningar. Därtill kan utskottet konstatera att regeringen i budgetpropositionen har aviserat att myndigheter, via anslaget 1:5 Energiplanering kan ges ekonomiskt stöd för att genomföra särskilda insatser och utvecklingsarbeten som syftar till att korta ledtiderna i tillståndsprocesserna för fossilfria energislag.

Vidare noterar utskottet att regeringen avser att gå vidare med flera förslag från betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18), inklusive intäktsdelning och inlösen av fastigheter.

Utskottet anser att dessa åtgärder svarar på motionärernas förslag och ser därför inget behov av något tillkännagivande.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om återföring av medel från produktionsvärden och naturresurser

Motioner har även väckts med förslag om att återföra en större andel av intäkterna från exempelvis naturresurser såsom gruvor till de berörda kommunerna.

Förslag som rör återföring av medel från gruvnäringen eller andra former av naturresursutnyttjande till de lokalsamhällen där utvinningen sker återkommer regelbundet i motioner. Som utskottet anförde våren 2024 (bet. 2023/24:NU8), när liknande motioner behandlades, vill utskottet även i detta sammanhang hänvisa till Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56), som presenterades i oktober 2022. Utredningen behandlade bl.a. frågor om värdedelning med lokalsamhället och analyserade olika modeller för hur detta skulle kunna genomföras, och man konstaterade att dessa frågor är nära kopplade till behovet av en bredare översyn av skattesystemet och en analys av hur resurser bäst kan fördelas. Utskottet förutsätter att dessa frågor ingår som en del av Regeringskansliets beredning av utredningens förslag och vidhåller sin bedömning från våren 2024, nämligen att dessa frågor berör en bredare översyn av skattesystemet. Därtill vill utskottet även i detta sammanhang hänvisa till betänkandet om det kommunala utjämningssystemet (SOU 2024:50), som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Ur avsnittet "Återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Regionaliserad fastighetsskatt

– Återföring från kraftproduktion

– Övrigt om återföring av medel från produktionsvärden och naturresurser.

Regionaliserad fastighetsskatt

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del efterfrågas bl.a. att regeringen ska undersöka möjligheten att regionalisera fastighetsskatten för elproducerande fastigheter och industrifastigheter.

Utskottet noterar att Utjämningskommittén i sitt betänkande (SOU 2024:50) har föreslagit åtgärder som syftar till att stärka det kommunalekonomiska utjämningssystemet, och kommittén pekar på behovet av fortsatt utvärdering av vissa komponenter av utjämningssystemet fördelning. Bland annat pekar kommittén på skillnader i intäkter mellan kommuner och framhåller behovet av att analysera dessa vidare för att säkerställa en rättvis och effektiv fördelning av resurser. Kommittén lyfter särskilt fram skillnader i skattekraft och föreslår förbättringar av gleshetskomponenten så att den bättre speglar de strukturella kostnader som mindre tätbefolkade kommuner möter. Enligt kommittén skulle detta bidra till en mer rättvis resursfördelning och stärka utjämningssystemets träffsäkerhet.

När det gäller att regionalisera skatteintäkter, såsom fastighetsskatter, menar utskottet att staten har ett särskilt ansvar för att säkerställa samhällsekonomisk stabilitet. Utskottet delar kommitténs bedömning att staten har ett övergripande ansvar för att säkerställa samhällsekonomisk balans för att kunna upprätthålla välfärden och bidra till en jämlik samhällsutveckling i hela landet. Kommittén framhåller att det är av betydelse att staten har utrymme att vid behov kunna vidta åtgärder som påverkar kommunernas och regionernas finansiering, särskilt i syfte att motverka samhällsekonomisk obalans. Utskottet anser att detta perspektiv framhåller vikten av ett nationellt sammanhållet system för skatteintäkter och utjämning.

Mycket talar för att det kommunalekonomiska utjämningssystemet även i fortsättningen bör vara det huvudsakliga verktyget för att utjämna skillnader mellan regioner, och utskottet anser att staten har ett ansvar att säkerställa samhällsekonomisk balans. Därtill anser utskottet att Regeringskansliets beredning av de förslag som Utjämningskommittén har lämnat bör avvaktas innan riksdagen överväger några tillkännagivanden på området.

För att stärka den lokala nyttan och förbättra incitamenten för kommuner att tillstyrka vindkraftsproduktion konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har föreslagit ett särskilt ekonomiskt stöd till kommuner. Stödet, som baseras på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar, är utformat för att fungera som en ekonomisk kompensation till de områden som påverkas av vindkraftsetableringar med syftet att öka den lokala acceptansens. Stödet innebär inte en förändring i hur fastighetsskatten administreras på nationell nivå.

Utskottet ser därför sammanfattningsvis inga skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Återföring från kraftproduktion

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del förordas bl.a. att en större del av intäkterna från vindkraft, vattenkraft och annan kraftproduktion ska återföras till lokalsamhällena genom exempelvis en lokal elbonus, intäktsdelning eller andra ekonomiska kompensationsmodeller.

När det gäller förslag om att intäkter från olika slags kraftproduktion ska tillkomma lokala samhällen kan utskottet konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har föreslagit flera åtgärder med syftet att stärka den lokala nyttan för kraftproduktion. Bland annat föreslår regeringen ett särskilt ekonomiskt stöd till kommuner för att stärka deras incitament att tillstyrka ny vindkraft och att en andel av intäkterna tillfaller kommuner och lokalsamhällen där vindkraft etableras. Utskottet, som tillstyrkte regeringens föreslagna förstärkning av anslaget 1:5 Energiplanering med 340 miljoner kronor för 2025, ser även positivt på att anslaget successivt ökar till 370 miljoner kronor 2026 och 400 miljoner kronor 2027 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 21). Utskottet konstaterar att denna förstärkning utgör en konkret färdplan för att långsiktigt stärka de ekonomiska stöden för de berörda områdena och är utformad för att ge kommuner en ökad kompensation och därigenom främja lokal acceptans och ekonomisk stabilitet i områden som påverkas av vindkraftsanläggningar. Därtill kan utskottet konstatera att regeringen i budgetpropositionen har aviserat att myndigheter, via anslaget 1:5 Energiplanering kan ges ekonomiskt stöd för att genomföra särskilda insatser och utvecklingsarbeten som syftar till att korta ledtiderna i tillståndsprocesserna för fossilfria energislag.

Vidare noterar utskottet att regeringen avser att gå vidare med flera förslag från betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18), inklusive intäktsdelning och inlösen av fastigheter.

Utskottet anser att dessa åtgärder svarar på motionärernas förslag och ser därför inget behov av något tillkännagivande.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om återföring av medel från produktionsvärden och naturresurser

Motioner har även väckts med förslag om att återföra en större andel av intäkterna från exempelvis naturresurser såsom gruvor till de berörda kommunerna.

Förslag som rör återföring av medel från gruvnäringen eller andra former av naturresursutnyttjande till de lokalsamhällen där utvinningen sker återkommer regelbundet i motioner. Som utskottet anförde våren 2024 (bet. 2023/24:NU8), när liknande motioner behandlades, vill utskottet även i detta sammanhang hänvisa till Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56), som presenterades i oktober 2022. Utredningen behandlade bl.a. frågor om värdedelning med lokalsamhället och analyserade olika modeller för hur detta skulle kunna genomföras, och man konstaterade att dessa frågor är nära kopplade till behovet av en bredare översyn av skattesystemet och en analys av hur resurser bäst kan fördelas. Utskottet förutsätter att dessa frågor ingår som en del av Regeringskansliets beredning av utredningens förslag och vidhåller sin bedömning från våren 2024, nämligen att dessa frågor berör en bredare översyn av skattesystemet. Därtill vill utskottet även i detta sammanhang hänvisa till betänkandet om det kommunala utjämningssystemet (SOU 2024:50), som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Ur avsnittet "Återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 7. Läs betänkandet