En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker

– Miljökrav på kapacitetsmekanismen

– Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

– Kapacitetsmekanismens varaktighet.

Miljökrav på kapacitetsmekanismen

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det nu aktuella lagstiftningsärendet inte omfattar frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning. I propositionen framhåller regeringen att det i nuläget inte finns något underlag som gör det möjligt för regeringen att ta ställning till hur länge en kapacitetsmekanism kommer att behövas eller vilken utformning den bör ha på sikt.

Med detta sagt vill utskottet också understryka att en kapacitetsmekanism syftar till att säkerställa tillräcklig effekt i en besvärlig bristsituation. I sådana situationer kan en del angelägna hänsyn tyvärr tvingas stå tillbaka till förmån för att ett samhällsmaskineri som i många stycken är elbaserat ska kunna fortsätta att fungera. Industrier måste kunna upprätthålla sin verksamhet och hushållen värma sina hus även i sådana situationer, även om fossilbränslebaserad kraftproduktion i sällsynta undantagsfall måste användas.

Till detta vill utskottet också foga att den kapacitetsmekanism som ska ersätta den nuvarande effektreserven kommer att regleras på förordningsnivå och att regeringen för närvarande arbetar med att utforma dessa bestämmelser, vilka dessutom måste godkännas av kommissionen. I arbetet med att utforma den nya förordningen kommer bl.a. bestämmelser i EU:s elmarknadsförordning att inkluderas, av vilka vissa gäller just sammansättningen av en kapacitetsmekanism, utsläppstak m.m.

Utöver att utforma de svenska bestämmelserna i förhållande till gällande EU-rätt förutsätter utskottet att regeringen beaktar de svenska målen för energipolitiken och gör en lämplig avvägning mellan de övergripande målen om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet samt förhåller sig till målet om att kraftsystemet ska vara 100 procent fossilfritt till 2040. Om inte förr bör alltså eventuella fossilbränslebaserade resurser ha utrangerats ur den kapacitetsmekanism som då används.

Utskottet vill också påminna om att den s.k. Elmarknadsutredningen har i uppgift att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ändamålsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025 och utskottet förutsätter att utredningen kommer att beröra frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning.

Sammantaget är utskottets uppfattning att det inte finns skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av de motionsförslag som gäller miljökrav på kapacitetsmekanismens sammansättning.

Därmed avstyrker utskottet motionerna i de berörda delarna.

Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att på olika sätt stimulera flexibilitet bland både producenter och elanvändare liksom att säkerställa att elmarknadens styrsignaler bidrar till att marknadens aktörer anpassar sitt agerande på ett sätt som minskar riskerna för att det över huvud taget uppkommer sådana effektbristsituationer som framtvingar användningen av en strategisk reserv eller någon annan kapacitetsmekanism. På sikt förväntas utvecklingen när det gäller flexibilitet och andra stödtjänster bidra till dels att behovet av en kapacitetsmekanism minskar, dels att det blir möjligt att övergå till en marknadsomfattande lösning.

Utskottet vill vidare påminna om att riksdagen våren 2023 antog ett lagförslag som syftade till att underlätta efterfrågeflexibilitet genom aggregering. Utöver de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som således redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport framhålls betydelsen av ökad flexibilitet och återfinns även en handlingsplan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexibilitet. Flexibilitetsfrågor uppmärksammades även i den energipolitiska inriktningspropositionen och Energimyndigheten genomför för närvarande ett uppdrag att förbättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet.

Utskottet noterar också att flexibilitetsaspekter har fått ökad uppmärksamhet på EU-nivå under de senaste åren och att behovet av att Sverige driver på med särskild kraft för att denna fråga ska finnas med på dagordningen därför inte bedöms vara påträngande. Däremot ser utskottet det som angeläget att de förslag som lyfts fram i olika EU-sammanhang är teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissignalerna tillåts styra.

Utöver detta vill utskottet påminna om det pågående arbetet med att ta fram en ny förordning för den nya strategiska reserven och om Elmarknadsutredningens pågående uppdrag att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ändamålsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas. Enligt utskottets bedömning förefaller det vara rimligt att flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen kan komma att beröras inom ramen för båda dessa pågående arbeten.

Sammantaget anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det pågående arbetet genom att uttala sig om hur efterfrågeflexibilitet kan bli en del av en framtida kapacitetsmekanism.

Därmed avstyrks motionerna i de berörda delarna.

Kapacitetsmekanismens varaktighet

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att kapacitetsmekanismen tills vidare bör vara en strategisk reserv. Förutsättningarna för om och i så fall när en marknadsomfattande kapacitetsmekanism liknande den som har beskrivits av Svenska kraftnät på sikt kommer att kunna ersätta lösningen med en strategisk reserv kommer att belysas inom ramen för den pågående Elmarknadsutredningens arbete. Utredningen ska redovisa sitt arbete i slutet av april 2025.

Ur avsnittet "Vissa krav på kapacitetsmekanismen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker

– Miljökrav på kapacitetsmekanismen

– Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

– Kapacitetsmekanismens varaktighet.

Miljökrav på kapacitetsmekanismen

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det nu aktuella lagstiftningsärendet inte omfattar frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning. I propositionen framhåller regeringen att det i nuläget inte finns något underlag som gör det möjligt för regeringen att ta ställning till hur länge en kapacitetsmekanism kommer att behövas eller vilken utformning den bör ha på sikt.

Med detta sagt vill utskottet också understryka att en kapacitetsmekanism syftar till att säkerställa tillräcklig effekt i en besvärlig bristsituation. I sådana situationer kan en del angelägna hänsyn tyvärr tvingas stå tillbaka till förmån för att ett samhällsmaskineri som i många stycken är elbaserat ska kunna fortsätta att fungera. Industrier måste kunna upprätthålla sin verksamhet och hushållen värma sina hus även i sådana situationer, även om fossilbränslebaserad kraftproduktion i sällsynta undantagsfall måste användas.

Till detta vill utskottet också foga att den kapacitetsmekanism som ska ersätta den nuvarande effektreserven kommer att regleras på förordningsnivå och att regeringen för närvarande arbetar med att utforma dessa bestämmelser, vilka dessutom måste godkännas av kommissionen. I arbetet med att utforma den nya förordningen kommer bl.a. bestämmelser i EU:s elmarknadsförordning att inkluderas, av vilka vissa gäller just sammansättningen av en kapacitetsmekanism, utsläppstak m.m.

Utöver att utforma de svenska bestämmelserna i förhållande till gällande EU-rätt förutsätter utskottet att regeringen beaktar de svenska målen för energipolitiken och gör en lämplig avvägning mellan de övergripande målen om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet samt förhåller sig till målet om att kraftsystemet ska vara 100 procent fossilfritt till 2040. Om inte förr bör alltså eventuella fossilbränslebaserade resurser ha utrangerats ur den kapacitetsmekanism som då används.

Utskottet vill också påminna om att den s.k. Elmarknadsutredningen har i uppgift att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ändamålsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025 och utskottet förutsätter att utredningen kommer att beröra frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning.

Sammantaget är utskottets uppfattning att det inte finns skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av de motionsförslag som gäller miljökrav på kapacitetsmekanismens sammansättning.

Därmed avstyrker utskottet motionerna i de berörda delarna.

Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att på olika sätt stimulera flexibilitet bland både producenter och elanvändare liksom att säkerställa att elmarknadens styrsignaler bidrar till att marknadens aktörer anpassar sitt agerande på ett sätt som minskar riskerna för att det över huvud taget uppkommer sådana effektbristsituationer som framtvingar användningen av en strategisk reserv eller någon annan kapacitetsmekanism. På sikt förväntas utvecklingen när det gäller flexibilitet och andra stödtjänster bidra till dels att behovet av en kapacitetsmekanism minskar, dels att det blir möjligt att övergå till en marknadsomfattande lösning.

Utskottet vill vidare påminna om att riksdagen våren 2023 antog ett lagförslag som syftade till att underlätta efterfrågeflexibilitet genom aggregering. Utöver de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som således redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport framhålls betydelsen av ökad flexibilitet och återfinns även en handlingsplan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexibilitet. Flexibilitetsfrågor uppmärksammades även i den energipolitiska inriktningspropositionen och Energimyndigheten genomför för närvarande ett uppdrag att förbättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet.

Utskottet noterar också att flexibilitetsaspekter har fått ökad uppmärksamhet på EU-nivå under de senaste åren och att behovet av att Sverige driver på med särskild kraft för att denna fråga ska finnas med på dagordningen därför inte bedöms vara påträngande. Däremot ser utskottet det som angeläget att de förslag som lyfts fram i olika EU-sammanhang är teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissignalerna tillåts styra.

Utöver detta vill utskottet påminna om det pågående arbetet med att ta fram en ny förordning för den nya strategiska reserven och om Elmarknadsutredningens pågående uppdrag att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ändamålsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas. Enligt utskottets bedömning förefaller det vara rimligt att flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen kan komma att beröras inom ramen för båda dessa pågående arbeten.

Sammantaget anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det pågående arbetet genom att uttala sig om hur efterfrågeflexibilitet kan bli en del av en framtida kapacitetsmekanism.

Därmed avstyrks motionerna i de berörda delarna.

Kapacitetsmekanismens varaktighet

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att kapacitetsmekanismen tills vidare bör vara en strategisk reserv. Förutsättningarna för om och i så fall när en marknadsomfattande kapacitetsmekanism liknande den som har beskrivits av Svenska kraftnät på sikt kommer att kunna ersätta lösningen med en strategisk reserv kommer att belysas inom ramen för den pågående Elmarknadsutredningens arbete. Utredningen ska redovisa sitt arbete i slutet av april 2025.

Ur avsnittet "Vissa krav på kapacitetsmekanismen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker

– Miljökrav på kapacitetsmekanismen

– Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

– Kapacitetsmekanismens varaktighet.

Miljökrav på kapacitetsmekanismen

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det nu aktuella lagstiftningsärendet inte omfattar frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning. I propositionen framhåller regeringen att det i nuläget inte finns något underlag som gör det möjligt för regeringen att ta ställning till hur länge en kapacitetsmekanism kommer att behövas eller vilken utformning den bör ha på sikt.

Med detta sagt vill utskottet också understryka att en kapacitetsmekanism syftar till att säkerställa tillräcklig effekt i en besvärlig bristsituation. I sådana situationer kan en del angelägna hänsyn tyvärr tvingas stå tillbaka till förmån för att ett samhällsmaskineri som i många stycken är elbaserat ska kunna fortsätta att fungera. Industrier måste kunna upprätthålla sin verksamhet och hushållen värma sina hus även i sådana situationer, även om fossilbränslebaserad kraftproduktion i sällsynta undantagsfall måste användas.

Till detta vill utskottet också foga att den kapacitetsmekanism som ska ersätta den nuvarande effektreserven kommer att regleras på förordningsnivå och att regeringen för närvarande arbetar med att utforma dessa bestämmelser, vilka dessutom måste godkännas av kommissionen. I arbetet med att utforma den nya förordningen kommer bl.a. bestämmelser i EU:s elmarknadsförordning att inkluderas, av vilka vissa gäller just sammansättningen av en kapacitetsmekanism, utsläppstak m.m.

Utöver att utforma de svenska bestämmelserna i förhållande till gällande EU-rätt förutsätter utskottet att regeringen beaktar de svenska målen för energipolitiken och gör en lämplig avvägning mellan de övergripande målen om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet samt förhåller sig till målet om att kraftsystemet ska vara 100 procent fossilfritt till 2040. Om inte förr bör alltså eventuella fossilbränslebaserade resurser ha utrangerats ur den kapacitetsmekanism som då används.

Utskottet vill också påminna om att den s.k. Elmarknadsutredningen har i uppgift att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ändamålsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025 och utskottet förutsätter att utredningen kommer att beröra frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning.

Sammantaget är utskottets uppfattning att det inte finns skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av de motionsförslag som gäller miljökrav på kapacitetsmekanismens sammansättning.

Därmed avstyrker utskottet motionerna i de berörda delarna.

Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att på olika sätt stimulera flexibilitet bland både producenter och elanvändare liksom att säkerställa att elmarknadens styrsignaler bidrar till att marknadens aktörer anpassar sitt agerande på ett sätt som minskar riskerna för att det över huvud taget uppkommer sådana effektbristsituationer som framtvingar användningen av en strategisk reserv eller någon annan kapacitetsmekanism. På sikt förväntas utvecklingen när det gäller flexibilitet och andra stödtjänster bidra till dels att behovet av en kapacitetsmekanism minskar, dels att det blir möjligt att övergå till en marknadsomfattande lösning.

Utskottet vill vidare påminna om att riksdagen våren 2023 antog ett lagförslag som syftade till att underlätta efterfrågeflexibilitet genom aggregering. Utöver de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som således redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport framhålls betydelsen av ökad flexibilitet och återfinns även en handlingsplan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexibilitet. Flexibilitetsfrågor uppmärksammades även i den energipolitiska inriktningspropositionen och Energimyndigheten genomför för närvarande ett uppdrag att förbättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet.

Utskottet noterar också att flexibilitetsaspekter har fått ökad uppmärksamhet på EU-nivå under de senaste åren och att behovet av att Sverige driver på med särskild kraft för att denna fråga ska finnas med på dagordningen därför inte bedöms vara påträngande. Däremot ser utskottet det som angeläget att de förslag som lyfts fram i olika EU-sammanhang är teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissignalerna tillåts styra.

Utöver detta vill utskottet påminna om det pågående arbetet med att ta fram en ny förordning för den nya strategiska reserven och om Elmarknadsutredningens pågående uppdrag att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ändamålsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas. Enligt utskottets bedömning förefaller det vara rimligt att flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen kan komma att beröras inom ramen för båda dessa pågående arbeten.

Sammantaget anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det pågående arbetet genom att uttala sig om hur efterfrågeflexibilitet kan bli en del av en framtida kapacitetsmekanism.

Därmed avstyrks motionerna i de berörda delarna.

Kapacitetsmekanismens varaktighet

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att kapacitetsmekanismen tills vidare bör vara en strategisk reserv. Förutsättningarna för om och i så fall när en marknadsomfattande kapacitetsmekanism liknande den som har beskrivits av Svenska kraftnät på sikt kommer att kunna ersätta lösningen med en strategisk reserv kommer att belysas inom ramen för den pågående Elmarknadsutredningens arbete. Utredningen ska redovisa sitt arbete i slutet av april 2025.

Ur avsnittet "Vissa krav på kapacitetsmekanismen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet