Elmarknadsfrågor

Som framgår ovan har utskottet vid flera tillfällen behandlat förslag om indelningen av Sverige i elområden och då avstyrkt dessa med hänvisning till att den översyn av elområden som pågår på europeisk nivå bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan.

Eftersom denna översyn ännu inte är slutförd vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avvisar således de nu aktuella motionsyrkandena med samma motivering. Detsamma gäller förslaget om en garanterad minimikapacitet mellan vissa elområden.

Utskottet vill också nämna det arbete som pågår med att förstärka kraftöverföringsinfrastrukturen i de sydligaste delarna av landet och det viktiga samarbete som har etablerats mellan centrala aktörer och som syftar till att möta regionens växande elbehov och bitvis osäkra effektbalans.

Utskottet bedömer inte att några riksdagsuttalanden skulle ha någon avgörande betydelse för att understryka vikten av berörda aktörer på både central, regional och lokal nivå ger kraftförsörjningssituationen i sydligaste Sverige den uppmärksamhet som krävs.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Elområden" i betänkandet. Läs betänkandet

I likhet med vad som anfördes våren 2024 vill utskottet hävda att det råder en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leveranssäker el med god försörjningstrygghet kräver en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapaciteten och elnätsinfrastrukturen. Samtidigt vill utskottet understryka att sammansättningen av kraftproduktionen påverkar förutsättningarna att överföra el på ett effektivt sätt över långa avstånd. En väl genomtänkt produktionsmix gör att elnätet kan utnyttjas mer effektivt och därmed även dämpa utbyggnadsbehovet. Det är dyrt och tar tid att tillståndspröva, projektera och bygga ny kraftinfrastruktur, och sådana anläggningar medför oundvikligen ingrepp såväl i människors livsmiljö som i naturen. I den utsträckning en effektivare användning av det befintliga nätet kan bidra till att nya investeringar kan undvaras är det naturligtvis positivt.

Samtidigt är det enligt utskottets uppfattning på många håll emellertid nödvändigt med både ny- och reinvesteringar i elnätet som bl.a. innebär att överföringsbegränsningar byggs bort och gör det möjligt att integrera ny smart teknik som bl.a. kan ge incitament för en ökad flexibilitet på både produktions- och användarsidan. Det handlar i grund och botten om att elnätet drivs och utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt, med incitament att upprätthålla en leveranskvalitet som motsvarar kundernas behov samtidigt som elektrifieringen ska främjas genom ett effektivt nätutnyttjande och, i det fall det är nödvändigt med utbyggnad, kortare ledtider med bibehållen rättssäkerhet.

Utbyggnad av kraftinfrastruktur ställer krav på välfungerande planering och samordning. I det avseendet instämmer utskottet i det som anförs i en av motionerna på detta tema. Samtidigt vill utskottet peka på att det under året har utförts och alltjämt pågår ett arbete med att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, dvs. bl.a. för att skapa transparens och dialog i relevanta planeringsprocesser. Utskottet vill också i likhet med vad det anförde förra året påminna om att riksdagen på förslag av regeringen har avsatt ett särskilt anslag för en utökad energiplanering som bl.a. syftar till att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och nationell nivå.

Eftersom kraftinfrastruktur som t.ex. elledningar och transformatorstationer medför ingrepp i miljön har det sedan länge pågått en diskussion om teknikval, eller mer specifikt när, var och hur markförlagd kabel (s.k. kablifiering) ska väljas framför luftledning. Även i år finns förslag som gäller valet av det motionärerna betecknar som marksnål teknik och som vanligen brukar implicera ett förord för kablifiering framför luftledning eftersom den senare tekniken anses medföra ett större intrång. Här föreslår utskottet att riksdagen ska avslå det aktuella förslaget med hänvisning till att regeringen nyligen har tagit ställning för att elledningar för 130 kV eller högre spänning som byggs med stöd av nätkoncession för linje som huvudregel ska byggas som luftledningar. Utskottet delar regeringens uppfattning i det avseendet, men vill samtidigt understryka att förordet för luftledning innebär att nödvändiga hänsyn ändå ska tas till andra markanvändningsintressen och att intrång så långt som möjligt ska begränsas i så måtto att påverkan blir – för att låna motionärernas vokabulär – så ”marksnål” som möjligt.

I några av motionerna berörs frågor om undantag från kravet på tillstånd enligt ellagen, s.k. nätkoncession, för vissa ledningar. Här vill utskottet påminna om de utökade undantagsmöjligheter som har införts i den s.k. IKN-förordningen under de senaste åren. Så sent som i mitten av januari 2025 började nya undantagsregler gälla, vilka bl.a. väntas göra det lättare att bygga lagringsanläggningar för el i närheten av produktionsanläggningar. Det blir därmed möjligt att utan tillstånd dra ledningar mellan en produktionsanläggning och en energilagringsanläggning, att dra ledningar mellan energilagringsanläggningar samt att dra ledningar till det tillståndspliktiga elnätet. Det blir också tillåtet att överföra el för någon annans räkning inom en allmän eller enskild institution, t.ex. ett sjukhus eller en skola. Så vitt utskottet kan bedöma bör de utökade undantagsmöjligheterna helt eller delvis tillgodose det som efterfrågas i några av motionerna på detta område, varför riksdagen kan avslå dessa.

Även förslaget om att klassa elnät som ett riksintresse bör avslås av riksdagen. Här hänvisar utskottet till Energimyndighetens pågående uppdrag om riksintressen för fossilfri elproduktion och eldistribution samt till att MSB redan i oktober 2024, med stöd av sitt riksintressemandat, beslutade att samtliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer ska utgöra områden som är av riksintresse eftersom de behövs för totalförsvarets anläggningar.

När det gäller förslaget om att elnätet ska vara samhällsägt har utskottet inget annat att anföra än det gjorde när riksdagen behandlade ett likalydande förslag våren 2023. I korthet innebär detta att det inte kan anses finnas några övertygande skäl för att förorda ett brett offentligt övertagande av de delar av elnätet som inte redan ägs av offentliga aktörer.

Beträffande förslaget om att det ska vara möjligt för Svenska kraftnät att projektera nätutbyggnaden till privata aktörer kan utskottet konstatera att affärsverket redan har den möjligheten. Yrkandet är således tillgodosett och bör därför avslås av riksdagen.

Eftersom det även i år finns ett yrkande om kraftförsörjningssituationen i norra Sverige hänvisar utskottet till det som utskottet våren 2024 redovisade om Energimarknadsinspektionens pilotprojekt Norra Sverige. Detta arbete fortlöper i de berörda länen och ska redovisas senast den 1 juni 2026.

Sammanfattningsvis anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Nätfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att likalydande yrkanden om elstöd som är aktuella i detta avsnitt avslogs av riksdagen så sent som våren 2024. De svårigheter som utskottet då hade att uttolka motionärernas intentioner med förslagen och som har refererats ovan kvarstår eftersom de båda motionerna är i stort sett likalydande med dem som var föremål för beredning i utskottet våren 2024.

Utskottet ser därför ingen anledning att föreslå att riksdagen intar en annan ståndpunkt denna gång. Motionsyrkandena avstyrks därför på nytt.

Ur avsnittet "Elstöd" i betänkandet. Läs betänkandet

Enligt utskottets bedömning ligger Sverige förhållandevis långt framme när det gäller att utöka konsumenters förmåga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris och att använda efterfrågeflexibilitet för att hantera nätbegränsningar samt bidra till stödtjänster. Utskottet har inte någon annan uppfattning än den som framkommer i de motioner som är aktuella i detta avsnitt och som har innebörden att ökad flexibilitet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och därigenom bl.a. undvika häftiga elprissvängningar och effektbristsituationer. Samtidigt vill utskottet, i likhet med vad det gjorde när liknande förslag behandlades våren 2024, hävda att utväxlingen på detta område skulle kunna bli större om denna flexibilitet värdesattes på ett tydligare sätt. Här vill utskottet påminna om att den pågående Elmarknadsutredningen bl.a. har i uppgift att föreslå hur marknader för stödtjänster kan utvecklas och att Energimyndigheten för närvarande utför ett regeringsuppdrag om förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet. Uppdraget ska redovisas senare i år.

Möjligheterna att lagra el är ofta viktiga i flexibilitetssammanhang och när det gäller att kunna tillhandahålla olika stödtjänster till kraftsystemet. Bättre förutsättningar för lagring av el berörs också i flera av motionerna. Här vill utskottet nämna den omvärldsanalys som Svenska kraftnät har gjort – och som berördes när liknande frågor behandlades av utskottet våren 2024 – och som beskriver utveckling, potential och behov av bl.a. lagring av el för att uppnå en väl fungerande elmarknad. Det bör även nämnas att regeringen i den energipolitiska inriktningspropositionen som riksdagen behandlade våren 2024 pekade på att lagringsmöjligheter behövs för att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god försörjningstrygghet. Vidare förutsätter utskottet att Energimyndigheten kommer att beröra så pass viktiga flexibilitetsresurser som olika former av lagring av el inom ramen för det ovan omnämnda regeringsuppdraget om flexibilitet.

I fråga om kraftvärmens roll och dess möjligheter att tillhandahålla stödtjänster hänvisar utskottet till att regeringen i den energipolitiska inriktningspropositionen konstaterade att Energimyndighetens förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi (I2022/01373) innehåller ett antal förslag för att bl.a. bättre ersätta kraftvärmen för dess bidrag till energisystemet och att regeringen kommer att fortsätta att verka för en hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn som gynnar elektrifieringen och en trygg energiförsörjning. Svenska kraftnät anger också att det pågår ett löpande arbete med att undanröja hinder för kraftvärmeproducenter att delta på stödtjänstmarknaderna.

När det avslutningsvis gäller krav på effektstyrning av värmepumpar bedömer utskottet att kravet på effektbaserade komponenter i nättarifferna som gäller fr.o.m. 2027, och som många nätbolag redan har börjat införa, kan komma att öka både efterfrågan på och utbudet av sådana produkter, inklusive värmepumpar, som har kapacitet att reagera på effektbaserade prissignaler. Utskottet är inte berett att dessförinnan förorda ett krav på sådana prestanda hos nya värmepumpar i linje med vad som föreslås i en av motionerna.

Sammantaget avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Stöd- och flexibilitetstjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Den flödebaserade metoden för kapacitetsberäkning infördes så sent som hösten 2024. Med hänvisning till den korta tid som har gått sedan införandet och svårigheter att se några entydiga effekter av den nya metoden på elpriset över tid anser utskottet att det är för tidigt att dra så pass långtgående slutsatser som efterfrågas i motionen, dvs. att riksdagen ska uppmana regeringen att – utan ett fullgott beslutsunderlag – pausa eller stoppa användningen av metoden. I stället hänvisar utskottet till att företrädare för regeringen har meddelat att den avser att noga följa hur beräkningen av överföringskapacitet vidareutvecklas för att metoden ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt samt intentionen att återkomma senare i år om en utvärdering av modellen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Flödesbaserad kapacitetsberäkning" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom motionärerna kan utskottet konstatera att elberedskapsfrågorna har fått ökad aktualitet till följd av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina och de påfrestningar som den europeiska elmarknaden därmed har drabbats av, men inte minst av det faktum att den ryska krigföringen i betydande utsträckning tycks ha varit inriktad på att slå ut elförsörjningen i Ukraina.

Utmaningarna på energiförsörjningsområdet har också lyfts fram i regeringens proposition om totalförsvaret som behandlades av riksdagen hösten 2024. I anslutning till beredningen av den propositionen har utskottet i ett yttrande till försvarsutskottet pekat på energiförsörjningens stora betydelse för det civila försvaret. I yttrandet redovisade utskottet även bedömningen att det råder en bred politisk samsyn om vikten av att energiförsörjningen säkerställs under normala förhållanden och fredstida kriser såväl som under höjd beredskap och ytterst även under krig.

Utskottet vill i detta sammanhang deklarera att det ställer sig positivt till att regeringen dels har skärpt kraven på landets energimyndigheter när det gäller just deras beredskapsarbete, dels har riktat ett särskilt återrapporteringskrav till Svenska kraftnät om att redovisa vidtagna åtgärder på elberedskapsområdet. Därtill aviserar regeringen att en särskild utredare ska få i uppgift att se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras. Utskottet förutsätter att elberedskapsfrågorna kommer att beröras inom ramen för det arbetet.

Sammantaget gör utskottet bedömningen att den svenska elberedskapen ges en sådan uppmärksamhet att de förslag som är aktuella i detta avsnitt kan betraktas som helt eller delvis tillgodosedda.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Elberedskapsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Klimatutmaningarna och omvälvande omvärldshändelser har ökat angelägenheten i att ställa om det svenska samhället bort från fossila bränslen och det beroende av import från opålitliga och i många fall demokratiskt tvivelaktiga stater som tyvärr har fått förekomma under en alltför lång tid. Vägen framåt stavas en omfattande elektrifiering av det svenska samhället baserad på inhemsk fossilfri och förnybar kraftproduktion. Utskottet vill hävda att det i grunden råder en bred samsyn om denna huvudinriktning bland riksdagens partier även om det förekommer olika uppfattningar om produktionsmixens sammansättning och om vilka styrmedel staten bör använda för att på det mest effektiva sättet styra in omställningsarbetet på rätt spår och accelerera tempot i det arbetet.

Utskottet kan också konstatera att några av de senaste vintrarnas elprischocker har fått vissa aktörer att ifrågasätta elmarknadens funktion, inklusive den prissättningsmodell som används. Utöver detta förekommer det regelbundet diskussioner i högt tonläge om rimligheten i elnätsföretagens nätavgifter och om de elprisskillnader som emellanåt uppkommer mellan Sveriges fyra elprisområden.

I likhet med vad som anfördes när elmarknadsfrågor behandlades av riksdagen våren 2024 vill utskottet påminna om att Sveriges elmarknad är en del av en alltmer integrerad europeisk elmarknad. En gemensam elmarknad kräver ett gemensamt regelverk, och många av de bestämmelser som reglerar elmarknaden härrör därför från EU:s elmarknadsförfattningar som t.ex. elmarknadsdirektivet och elmarknadsförordningen. Detta är regelverk som har reviderats under de senaste åren bl.a. för att reformera den europeiska elmarknaden i ljuset av klimatutmaningarna och det nya säkerhetspolitiska läget.

Utskottet vill också påminna om att det har gjorts en viktig och omfattande myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering och utvecklingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Detta arbete slutredovisades i december 2024 och utskottet noterar att en slutsats som dras i rapporten – och som dessutom betecknas som viktig – är att den nuvarande elmarknadsmodellen i grunden fungerar väl. Vidare bedömer utskottet att uppföljningen har resulterat i viktiga kunskaper som även har betydelse för hur elmarknaden bör anpassas till de nya förutsättningar som en omfattande elektrifiering av samhället kommer att innebära.

I anslutning till detta vill utskottet också upprepa det som konstaterades i samband med förra årets behandling av elmarknadsrelaterade förslag, nämligen att Sverige, trots förekomsten av gemensamma europeiska elmarknadsregler, har ett visst handlingsutrymme när det gäller att efter egna önskemål avgöra hur EU-bestämmelserna ska genomföras. Bland annat av det skälet har en särskild utredare för närvarande i uppgift att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras med syftet att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 april 2025.

Utöver detta vill utskottet nämna att Energimarknadsinspektionen i slutet av januari 2025 redovisade ett regeringsuppdrag om vilka åtgärder som krävs med anledning av vissa nya krav efter revideringen av EU:s elmarknadsdirektiv samt att regeringen har redovisat avsikten att i juni 2025 överlämna en proposition till riksdagen med den preliminära titeln Förbättrad utformning av EU:s elmarknad.

När det gäller förslaget i en av motionerna om s.k. Sverigepriser på el delar utskottet de tvivel på denna modells fördelar och förenlighet med nuvarande elmarknadsreglering som statsrådet Ebba Busch redovisade i ett interpellationssvar hösten 2024. Utskottet ser därför ingen anledning att verka för att denna modell införs i Sverige eller att uppmana regeringen att agera på EU-nivå för att få genomslag för den.

I en av motionerna efterfrågas ett mål för det som motionärerna betecknar grön baskraft. Utskottet avstyrkte samma förslag i samband med att riksdagen tog ställning till regeringens energipolitiska inriktningsproposition våren 2024 och de förslag om ett leveranssäkerhetsmål och ett planeringsmål för elsystemet som regeringen då presenterade. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och föreslår därför att riksdagen ska avslå förslaget även denna gång.

Utskottet anser att riksdagen även kan avslå förslagen om referenspriser på el och s.k. folkhemsel med hänvisning till att sådana frågor kan komma att beröras inom ramen för den pågående Elmarknadsutredningen och att riksdagen därför inte har anledning att i detta skede göra några uttalanden till förmån för dessa förslag. Detsamma gäller det mer allmänt hållna förslaget om en översyn av ellagen (1997:857) och elnätsregleringen som får anses vara tillgodosett med hänvisning till den pågående Elmarknadsutredningen och den utredning om elnätsregleringen där det väntas förslag från regeringen senare under innevarande valperiod.

Avslutningsvis anser utskottet att riksdagen även kan avslå förslaget om en elkriskommission som skulle ha i uppgift att utreda konsekvenserna av utländska direktinvesteringar i den svenska elproduktionen. Här hänvisar utskottet till de utökade lagreglerade möjligheter att granska och förbjuda sådana investeringar i skyddsvärd verksamhet (däribland viss energiproduktion) som infördes så sent som för något år sedan och till de förarbeten som låg till grund för lagförslaget.

Därmed avstyrker utskottet samtliga yrkanden.

Ur avsnittet "Övergripande om elmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 13. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att när riksdagen behandlade förslag motsvarande de nu aktuella våren 2024, hänvisade utskottet till att Energimyndigheten då hade i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling till sådana gemenskaper och vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att underlätta tillkomsten av energigemenskaper.

Detta uppdrag redovisades sedan hösten 2024 och Energimyndigheten initierade därefter i slutet av 2024 en riktad satsning på energigemenskaper inom ramen för myndighetens forsknings- och innovationsprogram samt har inlett en satsning på stöd och information om energigemenskaper. Syftet är att underlätta en bredare användning av energigemenskaper.

Här vill utskottet också nämna de lättnader som nyligen har gjorts när det gäller kraven på nätkoncession, vilka bedöms kunna göra det enklare och därmed mer attraktivt att skapa energigemenskaper. Det förslag som Energimarknadsinspektionen nyligen har presenterat och som gäller energidelning i det allmänna nätet kan också ha betydelse för tillkomsten av energigemenskaper.

Sammantaget anser utskottet att det pågår ett viktigt arbete med att stärka förutsättningarna för att kunna etablera energigemenskaper i Sverige och att det därför inte finns skäl för riksdagen att uppmärksamma regeringen på vikten av att ge denna typ av samverkan bättre villkor.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Energigemenskaper" i betänkandet. Läs betänkandet

Klimatutmaningarna och omvälvande omvärldshändelser har ökat angelägenheten i att ställa om det svenska samhället bort från fossila bränslen och det beroende av import från opålitliga och i många fall demokratiskt tvivelaktiga stater som tyvärr har fått förekomma under en alltför lång tid. Vägen framåt stavas en omfattande elektrifiering av det svenska samhället baserad på inhemsk fossilfri och förnybar kraftproduktion. Utskottet vill hävda att det i grunden råder en bred samsyn om denna huvudinriktning bland riksdagens partier även om det förekommer olika uppfattningar om produktionsmixens sammansättning och om vilka styrmedel staten bör använda för att på det mest effektiva sättet styra in omställningsarbetet på rätt spår och accelerera tempot i det arbetet.

Utskottet kan också konstatera att några av de senaste vintrarnas elprischocker har fått vissa aktörer att ifrågasätta elmarknadens funktion, inklusive den prissättningsmodell som används. Utöver detta förekommer det regelbundet diskussioner i högt tonläge om rimligheten i elnätsföretagens nätavgifter och om de elprisskillnader som emellanåt uppkommer mellan Sveriges fyra elprisområden.

I likhet med vad som anfördes när elmarknadsfrågor behandlades av riksdagen våren 2024 vill utskottet påminna om att Sveriges elmarknad är en del av en alltmer integrerad europeisk elmarknad. En gemensam elmarknad kräver ett gemensamt regelverk, och många av de bestämmelser som reglerar elmarknaden härrör därför från EU:s elmarknadsförfattningar som t.ex. elmarknadsdirektivet och elmarknadsförordningen. Detta är regelverk som har reviderats under de senaste åren bl.a. för att reformera den europeiska elmarknaden i ljuset av klimatutmaningarna och det nya säkerhetspolitiska läget.

Utskottet vill också påminna om att det har gjorts en viktig och omfattande myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering och utvecklingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Detta arbete slutredovisades i december 2024 och utskottet noterar att en slutsats som dras i rapporten – och som dessutom betecknas som viktig – är att den nuvarande elmarknadsmodellen i grunden fungerar väl. Vidare bedömer utskottet att uppföljningen har resulterat i viktiga kunskaper som även har betydelse för hur elmarknaden bör anpassas till de nya förutsättningar som en omfattande elektrifiering av samhället kommer att innebära.

I anslutning till detta vill utskottet också upprepa det som konstaterades i samband med förra årets behandling av elmarknadsrelaterade förslag, nämligen att Sverige, trots förekomsten av gemensamma europeiska elmarknadsregler, har ett visst handlingsutrymme när det gäller att efter egna önskemål avgöra hur EU-bestämmelserna ska genomföras. Bland annat av det skälet har en särskild utredare för närvarande i uppgift att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras med syftet att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 april 2025.

Utöver detta vill utskottet nämna att Energimarknadsinspektionen i slutet av januari 2025 redovisade ett regeringsuppdrag om vilka åtgärder som krävs med anledning av vissa nya krav efter revideringen av EU:s elmarknadsdirektiv samt att regeringen har redovisat avsikten att i juni 2025 överlämna en proposition till riksdagen med den preliminära titeln Förbättrad utformning av EU:s elmarknad.

När det gäller förslaget i en av motionerna om s.k. Sverigepriser på el delar utskottet de tvivel på denna modells fördelar och förenlighet med nuvarande elmarknadsreglering som statsrådet Ebba Busch redovisade i ett interpellationssvar hösten 2024. Utskottet ser därför ingen anledning att verka för att denna modell införs i Sverige eller att uppmana regeringen att agera på EU-nivå för att få genomslag för den.

I en av motionerna efterfrågas ett mål för det som motionärerna betecknar grön baskraft. Utskottet avstyrkte samma förslag i samband med att riksdagen tog ställning till regeringens energipolitiska inriktningsproposition våren 2024 och de förslag om ett leveranssäkerhetsmål och ett planeringsmål för elsystemet som regeringen då presenterade. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och föreslår därför att riksdagen ska avslå förslaget även denna gång.

Utskottet anser att riksdagen även kan avslå förslagen om referenspriser på el och s.k. folkhemsel med hänvisning till att sådana frågor kan komma att beröras inom ramen för den pågående Elmarknadsutredningen och att riksdagen därför inte har anledning att i detta skede göra några uttalanden till förmån för dessa förslag. Detsamma gäller det mer allmänt hållna förslaget om en översyn av ellagen (1997:857) och elnätsregleringen som får anses vara tillgodosett med hänvisning till den pågående Elmarknadsutredningen och den utredning om elnätsregleringen där det väntas förslag från regeringen senare under innevarande valperiod.

Avslutningsvis anser utskottet att riksdagen även kan avslå förslaget om en elkriskommission som skulle ha i uppgift att utreda konsekvenserna av utländska direktinvesteringar i den svenska elproduktionen. Här hänvisar utskottet till de utökade lagreglerade möjligheter att granska och förbjuda sådana investeringar i skyddsvärd verksamhet (däribland viss energiproduktion) som infördes så sent som för något år sedan och till de förarbeten som låg till grund för lagförslaget.

Därmed avstyrker utskottet samtliga yrkanden.

Ur avsnittet "Övergripande om elmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 11. Läs betänkandet

I en av motionerna efterfrågas ett tillkännagivande till regeringen om att överväga att ge Svenska kraftnät ett förtydligat och delvis nytt uppdrag med fokus på ansvaret för Sveriges långsiktiga elförsörjning samt mandat att vara tillståndsmyndighet för lokalisering av nya kraftkällor. Här vill utskottet påminna om att regeringen har låtit genomföra en översyn av myndigheterna på energiområdet, inklusive Svenska kraftnät, och att det alltjämt pågår beredning av resultatet från denna översyn. Utskottet anser dels att riksdagen av princip inte bör blanda sig i hur regeringen väljer att organisera sina myndigheter, dels att det i det här fallet är mindre lämpligt eftersom frågor om myndighetsstrukturen på energiområdet för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Förslaget om ett tillkännagivande om Svenska kraftnäts uppdrag bör därför lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

Kraftförsörjningssituationen i Västsverige lyfts fram i en av motionerna. Det finns därför skäl att här återknyta till samarbetet mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland och Svenska kraftnät om den framtida elförsörjningen i Västra Götaland. Samarbetet ska ses i ljuset av att det pågår en omfattande elektrifiering, stora industrier ställer om till att bli fossilfria och många nya verksamheter etableras. Det pågår även ett samarbete mellan Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution som syftar till att möjliggöra tidigare anslutningar och ökade effektuttag. Ny kraftöverföringskapacitet och ny produktion, bl.a. i form av ett par större havsbaserade vindkraftsparker, kommer att kunna bidra positivt till detta. På lite längre sikt kan även mer kärnkraft bli ett värdefullt tillskott till regionens kraftbalans. Utskottet ser därför inget behov av att tillstyrka ett riksdagsuttalande om kraftförsörjningssituationen i Västsverige i linje med vad som föreslås i en av motionerna.

Elförsörjningssituationen i Skåne tas upp i en av motionerna. Här hänvisar utskottet till det pågående arbete som har redovisats under avsnittet om elområden och utskottets ställningstagande i det avsnittet.

När det gäller yrkandet om solcellers elektromagnetiska kompatibilitet hänvisar utskottet till det som har refererats ovan om Elsäkerhetsverkets övergripande arbete i allmänhet och till den marknadskontroll och tillsynsverksamhet som myndigheten bedriver. Utskottet kan i ljuset av den redogörelsen inte dra någon annan slutsats än att förslaget i motionen tycks bygga på en missuppfattning om Elsäkerhetsverkets befogenheter och att det som efterfrågas i motionen därtill är så som arbetet i realiteten redan bedrivs. Förslaget i motionen bör, enligt utskottets uppfattning, därför inte ligga till grund för ett tillkännagivande från riksdagen. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att uttala sig om behovet av en utvärdering av Energisäkerhetsverkets arbete med dessa frågor. Här förutsätter utskottet att regeringen följer upp arbetet i den ordinarie myndighetsdialogen.

Förslag om viltanpassning av kraftledningsgator har behandlats av utskottet tidigare och utskottet vill på nytt hänvisa till det arbete som har bedrivits på området och som har redovisats ovan. Utskottet vill också påminna om att det kan finnas fler legitima intressen än just viltvårdsintressen som bör beaktas vid bedömningen av vilka skötselinsatser som bör prioriteras i varje enskilt fall, men att dessa prioriteringar måste göras på operativ nivå och med hänsyn till de förhållanden som råder på den specifika platsen.

Utskottet har ingen annan uppfattning när det gäller skattereduktionen för grön teknik (det som i en av motionerna något oegentligt betecknas grönt avdrag) än den som skatteutskottet gav uttryck för i ett yttrande till finansutskottet över skattefrågor i budgetpropositionen för 2025. Således instämmer utskottet i att det är viktigt att bejaka åtgärder för att hantera klimatomställningen, men att det inte är berett att förorda några förändringar av nuvarande ordning. Det bedöms således inte vara aktuellt att utvidga den gröna skattereduktionens tillämpningsområde på det sätt som föreslås i motionen, dvs. till att även omfatta tekniker för ödrift i enskilda fastigheter eller som kan underlätta för s.k. energigemenskaper.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga yrkanden som berörs i avsnittet.

Reservationer

XX

1.

Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5,

2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1283 av Lars Engsund (M) yrkande 3 i denna del,

2024/25:1898 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 76 och 77,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 32 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 84 och 110.

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektrifiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror och energibärare mot el. Vi anser att en framgångsrik elektrifiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och även kan bidra till att minska utsläppen i andra länder genom att svenska företag kan exportera klimatsmarta produkter.

Utbyggnad av elproduktion och kraftöverföring är en viktig del i en omställning till en omfattande elektrifiering, men en klok användning av den el som produceras är också betydelsefullt. Därtill är det nödvändigt att den alltmer integrerade europeiska elmarknaden fungerar på ett sådant sätt att svenska hushåll och företag inte drabbas på ett orimligt sätt av skenande elpriser till följd bl.a. av tillkortakommanden när det gäller kraftproduktion och överföringsförmåga i andra EU-medlemsstater.

Ur avsnittet "Vissa övriga elmarknadsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet