Handelspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Reformering av WTO

– Fler frihandelsavtal

– Utformning av handelsavtal

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Övergripande om internationell handel

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. De handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd samt att regeringen ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Mot bakgrund av dessa yrkanden vill utskottet framhålla följande. Målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem.

Sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU13), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens arbete med handel och hållbar utveckling i enlighet med det som anförs i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, men även inom ramen för arbetet med Agenda 2030. För att minska fattigdom och för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling behövs mer handel, ökade privata investeringar samt bättre fungerande inhemsk resursmobilisering. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i Sveriges partnerländer är därmed enligt utskottet en betydande del i arbetet mot minskad fattigdom.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reformering av WTO

Utskottet är av uppfattningen att ett starkt WTO skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska understryka vikten av multilaterala samarbeten och att WTO ska utvecklas och stärkas på flera plan. Utskottet delar motionärernas syn på att WTO är en grundläggande och för Sverige viktig institution. För att stärka frihandel och utveckla regelverk och avtal är det därför enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet och värnar WTO och dess regelverk. En del i detta är att WTO reformeras och utvecklas så att organisationen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ser dock inte att riksdagen behöver göra några tillkännagivanden om att WTO ska reformeras.

Utskottet kan utöver detta konstatera att Sverige och EU ville se att WTO:s ministerkonferens 2024 beslutade om fortsatt tullfrihet på handel med e‑tjänster, ett förbud mot skadliga fiskesubventioner och att WTO:s tvistlösningssystem kommer på plats igen. Som redovisats nådde EU framgång när det gällde t.ex. handel med e-tjänster och att WTO-medlemmarna kunde enas om att återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Även om det bland utskottets ledamöter finns olika uppfattningar om hur sådana avtal bör utformas kan utskottet konstatera att både kommissionen och regeringen i olika handelspolitiska strategier har lyft fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framförs även att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inte nödvändigheten i att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i motionerna.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Reformering av WTO

– Fler frihandelsavtal

– Utformning av handelsavtal

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Övergripande om internationell handel

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. De handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd samt att regeringen ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Mot bakgrund av dessa yrkanden vill utskottet framhålla följande. Målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem.

Sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU13), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens arbete med handel och hållbar utveckling i enlighet med det som anförs i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, men även inom ramen för arbetet med Agenda 2030. För att minska fattigdom och för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling behövs mer handel, ökade privata investeringar samt bättre fungerande inhemsk resursmobilisering. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i Sveriges partnerländer är därmed enligt utskottet en betydande del i arbetet mot minskad fattigdom.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reformering av WTO

Utskottet är av uppfattningen att ett starkt WTO skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska understryka vikten av multilaterala samarbeten och att WTO ska utvecklas och stärkas på flera plan. Utskottet delar motionärernas syn på att WTO är en grundläggande och för Sverige viktig institution. För att stärka frihandel och utveckla regelverk och avtal är det därför enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet och värnar WTO och dess regelverk. En del i detta är att WTO reformeras och utvecklas så att organisationen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ser dock inte att riksdagen behöver göra några tillkännagivanden om att WTO ska reformeras.

Utskottet kan utöver detta konstatera att Sverige och EU ville se att WTO:s ministerkonferens 2024 beslutade om fortsatt tullfrihet på handel med e‑tjänster, ett förbud mot skadliga fiskesubventioner och att WTO:s tvistlösningssystem kommer på plats igen. Som redovisats nådde EU framgång när det gällde t.ex. handel med e-tjänster och att WTO-medlemmarna kunde enas om att återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Även om det bland utskottets ledamöter finns olika uppfattningar om hur sådana avtal bör utformas kan utskottet konstatera att både kommissionen och regeringen i olika handelspolitiska strategier har lyft fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framförs även att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inte nödvändigheten i att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i motionerna.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Reformering av WTO

– Fler frihandelsavtal

– Utformning av handelsavtal

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Övergripande om internationell handel

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. De handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd samt att regeringen ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Mot bakgrund av dessa yrkanden vill utskottet framhålla följande. Målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem.

Sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU13), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens arbete med handel och hållbar utveckling i enlighet med det som anförs i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, men även inom ramen för arbetet med Agenda 2030. För att minska fattigdom och för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling behövs mer handel, ökade privata investeringar samt bättre fungerande inhemsk resursmobilisering. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i Sveriges partnerländer är därmed enligt utskottet en betydande del i arbetet mot minskad fattigdom.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reformering av WTO

Utskottet är av uppfattningen att ett starkt WTO skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska understryka vikten av multilaterala samarbeten och att WTO ska utvecklas och stärkas på flera plan. Utskottet delar motionärernas syn på att WTO är en grundläggande och för Sverige viktig institution. För att stärka frihandel och utveckla regelverk och avtal är det därför enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet och värnar WTO och dess regelverk. En del i detta är att WTO reformeras och utvecklas så att organisationen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ser dock inte att riksdagen behöver göra några tillkännagivanden om att WTO ska reformeras.

Utskottet kan utöver detta konstatera att Sverige och EU ville se att WTO:s ministerkonferens 2024 beslutade om fortsatt tullfrihet på handel med e‑tjänster, ett förbud mot skadliga fiskesubventioner och att WTO:s tvistlösningssystem kommer på plats igen. Som redovisats nådde EU framgång när det gällde t.ex. handel med e-tjänster och att WTO-medlemmarna kunde enas om att återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Även om det bland utskottets ledamöter finns olika uppfattningar om hur sådana avtal bör utformas kan utskottet konstatera att både kommissionen och regeringen i olika handelspolitiska strategier har lyft fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framförs även att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inte nödvändigheten i att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i motionerna.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 11 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Reformering av WTO

– Fler frihandelsavtal

– Utformning av handelsavtal

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Övergripande om internationell handel

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. De handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd samt att regeringen ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Mot bakgrund av dessa yrkanden vill utskottet framhålla följande. Målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem.

Sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU13), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens arbete med handel och hållbar utveckling i enlighet med det som anförs i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, men även inom ramen för arbetet med Agenda 2030. För att minska fattigdom och för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling behövs mer handel, ökade privata investeringar samt bättre fungerande inhemsk resursmobilisering. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i Sveriges partnerländer är därmed enligt utskottet en betydande del i arbetet mot minskad fattigdom.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reformering av WTO

Utskottet är av uppfattningen att ett starkt WTO skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska understryka vikten av multilaterala samarbeten och att WTO ska utvecklas och stärkas på flera plan. Utskottet delar motionärernas syn på att WTO är en grundläggande och för Sverige viktig institution. För att stärka frihandel och utveckla regelverk och avtal är det därför enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet och värnar WTO och dess regelverk. En del i detta är att WTO reformeras och utvecklas så att organisationen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ser dock inte att riksdagen behöver göra några tillkännagivanden om att WTO ska reformeras.

Utskottet kan utöver detta konstatera att Sverige och EU ville se att WTO:s ministerkonferens 2024 beslutade om fortsatt tullfrihet på handel med e‑tjänster, ett förbud mot skadliga fiskesubventioner och att WTO:s tvistlösningssystem kommer på plats igen. Som redovisats nådde EU framgång när det gällde t.ex. handel med e-tjänster och att WTO-medlemmarna kunde enas om att återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Även om det bland utskottets ledamöter finns olika uppfattningar om hur sådana avtal bör utformas kan utskottet konstatera att både kommissionen och regeringen i olika handelspolitiska strategier har lyft fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framförs även att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inte nödvändigheten i att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i motionerna.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om den inre marknadens funktion

– Frågor om den fria rörligheten för vissa varor och tjänster

– Handel över gränserna inom Norden.

Övergripande om den inre marknadens funktion

EU:s inre marknad är världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde och Sveriges hemmamarknad. Cirka två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder på den inre marknaden, och åtta av tio varor som importeras till Sverige kommer därifrån. I de motioner som utskottet ska ta ställning till i detta avsnitt finns förslag som rör olika åtgärder för att få den inre marknaden att fungera på ett bättre sätt. De handlar t.ex. om att arbeta för att undanröja hinder på den inre marknaden, att den inre marknaden bör utvecklas för att vara mer motståndskraftig och att tjänstehandeln bör underlättas ytterligare. På ett övergripande plan vill utskottet framhålla att den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer på den inre marknaden är en grundpelare för EU:s och därmed även Sveriges konkurrenskraft.

Den inre marknadens motståndskraft och strategiska oberoende är vidare något som utskottet vill framhålla vikten av. Mot bakgrund av bl.a. pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och utmaningar inom EU:s energiförsörjning har det tagits fram flera olika rättsakter inom EU med syftet att stärka den inre marknadens motståndskraft och strategiska oberoende. Här kan bl.a. nämnas förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden (tidigare kallad krisinstrumentet för den inre marknaden) och förordningen om kritiska råmaterial (European Criticial Raw Materials Act, CRMA), vilka trädde i kraft under 2024. Den sistnämnda förordningens syfte är att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och syftar till att stärka de olika stegen längs hela värdekedjan. Förordningen ska också förbättra EU:s förmåga att övervaka och minimera risker relaterade till hållbar försörjning av kritiska råmaterial och säkerställa den fria rörligheten av sådana råmaterial på den inre marknaden.

Utskottet har mot bakgrund av det anförda ingen avsikt att förorda att riksdagen gör några tillkännagivanden i linje med vad som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Frågor om den fria rörligheten för vissa varor och tjänster

Den inre marknaden är en grundläggande källa till tillväxt och arbetstillfällen, såväl i Sverige som i övriga EU. Att den inre marknaden fungerar och fortsätter att utvecklas är därför av stor betydelse. I detta avsnitt behandlar utskottet några motionsyrkanden om olika aspekter på hur den inre marknaden kan utvecklas. De förslag som läggs fram i motionerna rör såväl exportförbudet mot snus som utvecklingen av den digitala marknaden och en fördjupad tjänstemarknad.

Utskottet vill till att börja med påminna om att EU har vidtagit flera åtgärder under de senaste åren för att utveckla och stärka den inre marknaden, inte minst när det gäller den digitala inre marknaden. Som redovisats har rättsakter som rör digitala marknader och digitala tjänster antagits inom EU, och kompletterande regler har antagits på nationell nivå. I en motion anförs att det finns ett problem med att säkerställa att produkter som importeras till EU genom e-handelsplattformar som är lokaliserade utanför EU lever upp till de säkerhets- och miljökrav som EU ställer upp. Utskottet kan konstatera att kommissionen hösten 2024 inledde ett s.k. formellt förfarande mot e-handelsplattformen Temu enligt förordningen om digitala tjänster. Som redovisats är kommissionens avsikt att bedöma om e-handelsplattformen i flera olika avseenden kan ha brutit mot EU:s förordning bl.a. när det gäller huruvida Temu har infört system för att begränsa försäljningen av produkter som inte uppfyller olika typer av krav i EU. Utskottet avser att följa denna fråga noga framöver.

När det vidare gäller handel med tjänster på den inre marknaden kan utskottet likt både kommissionen och regeringen konstatera att detta är ett område där det finns utvecklingspotential. På tjänstemarknaden finns många oproportionerliga handelshinder, vilket exempelvis framgår av det som kommissionen anför i meddelandet om den inre marknaden 30 år. Kommissionen framhåller i meddelandet att fokus bör vara på att ta bort hinder i tjänstesektorer där det finns outnyttjad potential för gränsöverskridande handel, särskilt inom byggtjänster, detaljhandel, turism och affärstjänster. När det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer avser kommissionen exempelvis att tillsammans med medlemsstaterna utreda möjligheten att bredare utnyttja det europeiska yrkeskortet och användningen av gemensamma utbildningsprov. Utskottet noterar samtidigt att regeringen i strategin om Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framhåller att den avser att driva på inom EU för en bättre fungerande tjänstehandel.

När det avslutningsvis gäller handel med snus på EU:s inre marknad förordas det i en motion att regeringen ska verka för att upphäva det nuvarande förbudet mot snus inom EU. Utskottet har vid flera tillfällen påmint om att ett reviderat tobaksproduktdirektiv antogs 2014 och att det av detta framgår att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår, liksom det svenska undantaget för snus. I likhet med tidigare kan utskottet också konstatera att EU-domstolen i ett förhandsavgörande hösten 2018 slog fast att exportförbudet för snus inte strider mot EU-rättsliga principer. Det är även fortsättningsvis utskottets bedömning att en omförhandling av tobaksproduktdirektivet skulle kunna medföra att det undantag för snus som Sverige har i dag hotas.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Handel över gränserna inom Norden

I ett par motioner framhålls att det behövs vissa åtgärder för att komma till rätta med de handelshinder som finns mellan Sverige och de nordiska grannländerna. Det är ett faktum att samtliga nordiska länder, antingen genom medlemskap i EU eller särskilt avtal genom EES, är starkt knutna till EU:s inre marknad. Norden är alltså på de flesta områden en del av EU:s inre marknad och utskottet vill därför framhålla att arbetet för att minska handelshinder och administrativa bördor för företag på den inre marknaden även är av stor betydelse för handeln inom Norden.

Ur avsnittet "EU:s inre marknad" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om den inre marknadens funktion

– Frågor om den fria rörligheten för vissa varor och tjänster

– Handel över gränserna inom Norden.

Övergripande om den inre marknadens funktion

EU:s inre marknad är världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde och Sveriges hemmamarknad. Cirka två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder på den inre marknaden, och åtta av tio varor som importeras till Sverige kommer därifrån. I de motioner som utskottet ska ta ställning till i detta avsnitt finns förslag som rör olika åtgärder för att få den inre marknaden att fungera på ett bättre sätt. De handlar t.ex. om att arbeta för att undanröja hinder på den inre marknaden, att den inre marknaden bör utvecklas för att vara mer motståndskraftig och att tjänstehandeln bör underlättas ytterligare. På ett övergripande plan vill utskottet framhålla att den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer på den inre marknaden är en grundpelare för EU:s och därmed även Sveriges konkurrenskraft.

Den inre marknadens motståndskraft och strategiska oberoende är vidare något som utskottet vill framhålla vikten av. Mot bakgrund av bl.a. pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och utmaningar inom EU:s energiförsörjning har det tagits fram flera olika rättsakter inom EU med syftet att stärka den inre marknadens motståndskraft och strategiska oberoende. Här kan bl.a. nämnas förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden (tidigare kallad krisinstrumentet för den inre marknaden) och förordningen om kritiska råmaterial (European Criticial Raw Materials Act, CRMA), vilka trädde i kraft under 2024. Den sistnämnda förordningens syfte är att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och syftar till att stärka de olika stegen längs hela värdekedjan. Förordningen ska också förbättra EU:s förmåga att övervaka och minimera risker relaterade till hållbar försörjning av kritiska råmaterial och säkerställa den fria rörligheten av sådana råmaterial på den inre marknaden.

Utskottet har mot bakgrund av det anförda ingen avsikt att förorda att riksdagen gör några tillkännagivanden i linje med vad som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Frågor om den fria rörligheten för vissa varor och tjänster

Den inre marknaden är en grundläggande källa till tillväxt och arbetstillfällen, såväl i Sverige som i övriga EU. Att den inre marknaden fungerar och fortsätter att utvecklas är därför av stor betydelse. I detta avsnitt behandlar utskottet några motionsyrkanden om olika aspekter på hur den inre marknaden kan utvecklas. De förslag som läggs fram i motionerna rör såväl exportförbudet mot snus som utvecklingen av den digitala marknaden och en fördjupad tjänstemarknad.

Utskottet vill till att börja med påminna om att EU har vidtagit flera åtgärder under de senaste åren för att utveckla och stärka den inre marknaden, inte minst när det gäller den digitala inre marknaden. Som redovisats har rättsakter som rör digitala marknader och digitala tjänster antagits inom EU, och kompletterande regler har antagits på nationell nivå. I en motion anförs att det finns ett problem med att säkerställa att produkter som importeras till EU genom e-handelsplattformar som är lokaliserade utanför EU lever upp till de säkerhets- och miljökrav som EU ställer upp. Utskottet kan konstatera att kommissionen hösten 2024 inledde ett s.k. formellt förfarande mot e-handelsplattformen Temu enligt förordningen om digitala tjänster. Som redovisats är kommissionens avsikt att bedöma om e-handelsplattformen i flera olika avseenden kan ha brutit mot EU:s förordning bl.a. när det gäller huruvida Temu har infört system för att begränsa försäljningen av produkter som inte uppfyller olika typer av krav i EU. Utskottet avser att följa denna fråga noga framöver.

När det vidare gäller handel med tjänster på den inre marknaden kan utskottet likt både kommissionen och regeringen konstatera att detta är ett område där det finns utvecklingspotential. På tjänstemarknaden finns många oproportionerliga handelshinder, vilket exempelvis framgår av det som kommissionen anför i meddelandet om den inre marknaden 30 år. Kommissionen framhåller i meddelandet att fokus bör vara på att ta bort hinder i tjänstesektorer där det finns outnyttjad potential för gränsöverskridande handel, särskilt inom byggtjänster, detaljhandel, turism och affärstjänster. När det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer avser kommissionen exempelvis att tillsammans med medlemsstaterna utreda möjligheten att bredare utnyttja det europeiska yrkeskortet och användningen av gemensamma utbildningsprov. Utskottet noterar samtidigt att regeringen i strategin om Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framhåller att den avser att driva på inom EU för en bättre fungerande tjänstehandel.

När det avslutningsvis gäller handel med snus på EU:s inre marknad förordas det i en motion att regeringen ska verka för att upphäva det nuvarande förbudet mot snus inom EU. Utskottet har vid flera tillfällen påmint om att ett reviderat tobaksproduktdirektiv antogs 2014 och att det av detta framgår att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår, liksom det svenska undantaget för snus. I likhet med tidigare kan utskottet också konstatera att EU-domstolen i ett förhandsavgörande hösten 2018 slog fast att exportförbudet för snus inte strider mot EU-rättsliga principer. Det är även fortsättningsvis utskottets bedömning att en omförhandling av tobaksproduktdirektivet skulle kunna medföra att det undantag för snus som Sverige har i dag hotas.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Handel över gränserna inom Norden

I ett par motioner framhålls att det behövs vissa åtgärder för att komma till rätta med de handelshinder som finns mellan Sverige och de nordiska grannländerna. Det är ett faktum att samtliga nordiska länder, antingen genom medlemskap i EU eller särskilt avtal genom EES, är starkt knutna till EU:s inre marknad. Norden är alltså på de flesta områden en del av EU:s inre marknad och utskottet vill därför framhålla att arbetet för att minska handelshinder och administrativa bördor för företag på den inre marknaden även är av stor betydelse för handeln inom Norden.

Ur avsnittet "EU:s inre marknad" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Reformering av WTO

– Fler frihandelsavtal

– Utformning av handelsavtal

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Övergripande om internationell handel

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. De handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd samt att regeringen ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Mot bakgrund av dessa yrkanden vill utskottet framhålla följande. Målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem.

Sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU13), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens arbete med handel och hållbar utveckling i enlighet med det som anförs i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, men även inom ramen för arbetet med Agenda 2030. För att minska fattigdom och för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling behövs mer handel, ökade privata investeringar samt bättre fungerande inhemsk resursmobilisering. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i Sveriges partnerländer är därmed enligt utskottet en betydande del i arbetet mot minskad fattigdom.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reformering av WTO

Utskottet är av uppfattningen att ett starkt WTO skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska understryka vikten av multilaterala samarbeten och att WTO ska utvecklas och stärkas på flera plan. Utskottet delar motionärernas syn på att WTO är en grundläggande och för Sverige viktig institution. För att stärka frihandel och utveckla regelverk och avtal är det därför enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet och värnar WTO och dess regelverk. En del i detta är att WTO reformeras och utvecklas så att organisationen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ser dock inte att riksdagen behöver göra några tillkännagivanden om att WTO ska reformeras.

Utskottet kan utöver detta konstatera att Sverige och EU ville se att WTO:s ministerkonferens 2024 beslutade om fortsatt tullfrihet på handel med e‑tjänster, ett förbud mot skadliga fiskesubventioner och att WTO:s tvistlösningssystem kommer på plats igen. Som redovisats nådde EU framgång när det gällde t.ex. handel med e-tjänster och att WTO-medlemmarna kunde enas om att återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Även om det bland utskottets ledamöter finns olika uppfattningar om hur sådana avtal bör utformas kan utskottet konstatera att både kommissionen och regeringen i olika handelspolitiska strategier har lyft fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framförs även att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inte nödvändigheten i att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i motionerna.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

– Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

– Business Swedens verksamhetsinriktning

– Granskning av utländska direktinvesteringar.

Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

I några olika motioner återfinns yrkanden som handlar om att Sverige på olika sätt bör stärka såväl förutsättningarna för handel och investeringar som Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Utskottet vill av denna anledning framhålla betydelsen av att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att bedriva utrikeshandel, stärka konkurrenskraften och erbjuda en attraktiv miljö för etableringar och investeringar i Sverige. Det är många pusselbitar som behövs för att varaktigt stärka Sveriges tillväxtförmåga, klimatomställning, produktivitet, motståndskraft, kompetensförsörjning och jobbskapande. Utskottet kan konstatera att regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft har till syfte att tydliggöra och stärka arbetet med att uppnå de riksdagsbeslutade målen för näringspolitik samt utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande. Som nämnts i det föregående finns i strategin en rad delmål för olika insatser som ska stärka Sveriges konkurrenskraft och öka förutsättningarna för handel, investeringar och innovation. Utskottet noterar även att strategin syftar till att svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader samt att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Utskottet kan samtidigt konstatera att Business Sweden i och med regeringens riktlinjebeslut för 2024 fick ett övergripande uppdrag med denna inriktning som sammantaget ska bidra till att genomföra den nämnda strategin. Mot bakgrund av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt vill utskottet även framhålla att det av riktlinjebeslutet framgår att Business Sweden i samverkan med andra relevanta aktörer ska bidra till att främja Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Detta ska ske där samverkan på ett tydligt vis bidrar till exportnytta för svenska företag eller investeringsnytta för Sverige.

I riktlinjebeslutet för 2024 anges vidare att Business Sweden ska identifiera projekt där det finns möjlighet att bidra till biståndspolitiska mål och stödja svenska företags deltagande i upphandlingar och projekt t.ex. inom grön och digital omställning. Det handlar bl.a. om stöd till företag att medverka i projekt och nyttja finansieringsinstrument inom EU, multilaterala institutioner och FN-systemet. Något tillkännagivande på detta område, så som begärs i en motion, behövs alltså inte. Utskottet har ingen annan uppfattning än att satsningar på projektexport och stora strategiska affärer är viktiga även framöver för att öka den svenska exporten.

I ett par motioner uttrycks vidare uppfattningen att staten har en viktig roll i att stötta små och medelstora företag när det gäller export och internationalisering. I motionerna finns även mer specifika förslag om vilka exportfrämjande åtgärder regeringen bör vidta för att stödja denna kategori av företag. Utskottet har ingen annan uppfattning än att exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag är viktiga. Detta ges det även uttryck för i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Av den framgår det exempelvis att det bör finnas en tydlig och samlad ingång för företag som vill söka rådgivning, finansiering och stöd för sin internationaliseringsprocess. Det anges även att samarbeten inom Team Sweden och mellan Business Sweden och olika myndigheter bör stärkas för att förbättra stödet till företagen. I strategin framhålls även att små och medelstora företag på ett lättillgängligt sätt ska kunna ta del av information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder samt att fler små och medelstora företag ska ges möjligheter att delta i exportsatsningar kopplade till stora strategiska exportaffärer. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla Business Swedens program för små och medelstora företag som innebär rådgivning i Sverige och på utlandskontoren, kompetensutveckling för företag, regional exportrådgivning samt kontaktskapande på och information om internationella marknader.

Utskottet vill vidare framföra att många svenska företag har goda förutsättningar att ha en central roll i den globala omställningen eftersom de ligger långt framme när det gäller grön teknik och kan leverera lösningar som möjliggör och påskyndar klimatomställningen i andra länder. Det är därmed viktigt att svenska företags export av klimatvänliga produkter, tjänster och teknik som bidrar till den gröna omställningen främjas. I strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft anförs bl.a. att ett framgångsrikt näringslivsfrämjande kräver ett målinriktat stöd från aktörer som ingår i Team Sweden-samarbetet. Ett framgångsrikt näringslivsfrämjande kräver också branschspecifik kompetens dels i främjandesystemet, dels på utlandsmyndigheterna. Detta samarbete ska enligt strategin vidareutvecklas i samråd med näringslivet och i högre utsträckning aktivt fånga upp affärsmöjligheter och positionera svenska lösningar inom strategiskt viktiga områden, som t.ex. grön och digital omställning. Utskottet vill även betona Business Swedens roll inom ramen för dess export- och investeringsfrämjande uppdrag att främja grön omställning, hållbar tillväxt och ansvarsfullt företagande. Det långsiktiga målet med verksamhetens globala hållbarhetsarbete är att öka Sveriges bidrag till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och bidra till Sveriges omställningsmål om nettonollutsläpp senast 2045.

Med detta avser utskottet inte att förorda några tillkännagivanden i linje med det som motionärerna föreslår.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

– Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

– Business Swedens verksamhetsinriktning

– Granskning av utländska direktinvesteringar.

Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

I några olika motioner återfinns yrkanden som handlar om att Sverige på olika sätt bör stärka såväl förutsättningarna för handel och investeringar som Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Utskottet vill av denna anledning framhålla betydelsen av att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att bedriva utrikeshandel, stärka konkurrenskraften och erbjuda en attraktiv miljö för etableringar och investeringar i Sverige. Det är många pusselbitar som behövs för att varaktigt stärka Sveriges tillväxtförmåga, klimatomställning, produktivitet, motståndskraft, kompetensförsörjning och jobbskapande. Utskottet kan konstatera att regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft har till syfte att tydliggöra och stärka arbetet med att uppnå de riksdagsbeslutade målen för näringspolitik samt utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande. Som nämnts i det föregående finns i strategin en rad delmål för olika insatser som ska stärka Sveriges konkurrenskraft och öka förutsättningarna för handel, investeringar och innovation. Utskottet noterar även att strategin syftar till att svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader samt att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Utskottet kan samtidigt konstatera att Business Sweden i och med regeringens riktlinjebeslut för 2024 fick ett övergripande uppdrag med denna inriktning som sammantaget ska bidra till att genomföra den nämnda strategin. Mot bakgrund av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt vill utskottet även framhålla att det av riktlinjebeslutet framgår att Business Sweden i samverkan med andra relevanta aktörer ska bidra till att främja Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Detta ska ske där samverkan på ett tydligt vis bidrar till exportnytta för svenska företag eller investeringsnytta för Sverige.

I riktlinjebeslutet för 2024 anges vidare att Business Sweden ska identifiera projekt där det finns möjlighet att bidra till biståndspolitiska mål och stödja svenska företags deltagande i upphandlingar och projekt t.ex. inom grön och digital omställning. Det handlar bl.a. om stöd till företag att medverka i projekt och nyttja finansieringsinstrument inom EU, multilaterala institutioner och FN-systemet. Något tillkännagivande på detta område, så som begärs i en motion, behövs alltså inte. Utskottet har ingen annan uppfattning än att satsningar på projektexport och stora strategiska affärer är viktiga även framöver för att öka den svenska exporten.

I ett par motioner uttrycks vidare uppfattningen att staten har en viktig roll i att stötta små och medelstora företag när det gäller export och internationalisering. I motionerna finns även mer specifika förslag om vilka exportfrämjande åtgärder regeringen bör vidta för att stödja denna kategori av företag. Utskottet har ingen annan uppfattning än att exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag är viktiga. Detta ges det även uttryck för i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Av den framgår det exempelvis att det bör finnas en tydlig och samlad ingång för företag som vill söka rådgivning, finansiering och stöd för sin internationaliseringsprocess. Det anges även att samarbeten inom Team Sweden och mellan Business Sweden och olika myndigheter bör stärkas för att förbättra stödet till företagen. I strategin framhålls även att små och medelstora företag på ett lättillgängligt sätt ska kunna ta del av information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder samt att fler små och medelstora företag ska ges möjligheter att delta i exportsatsningar kopplade till stora strategiska exportaffärer. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla Business Swedens program för små och medelstora företag som innebär rådgivning i Sverige och på utlandskontoren, kompetensutveckling för företag, regional exportrådgivning samt kontaktskapande på och information om internationella marknader.

Utskottet vill vidare framföra att många svenska företag har goda förutsättningar att ha en central roll i den globala omställningen eftersom de ligger långt framme när det gäller grön teknik och kan leverera lösningar som möjliggör och påskyndar klimatomställningen i andra länder. Det är därmed viktigt att svenska företags export av klimatvänliga produkter, tjänster och teknik som bidrar till den gröna omställningen främjas. I strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft anförs bl.a. att ett framgångsrikt näringslivsfrämjande kräver ett målinriktat stöd från aktörer som ingår i Team Sweden-samarbetet. Ett framgångsrikt näringslivsfrämjande kräver också branschspecifik kompetens dels i främjandesystemet, dels på utlandsmyndigheterna. Detta samarbete ska enligt strategin vidareutvecklas i samråd med näringslivet och i högre utsträckning aktivt fånga upp affärsmöjligheter och positionera svenska lösningar inom strategiskt viktiga områden, som t.ex. grön och digital omställning. Utskottet vill även betona Business Swedens roll inom ramen för dess export- och investeringsfrämjande uppdrag att främja grön omställning, hållbar tillväxt och ansvarsfullt företagande. Det långsiktiga målet med verksamhetens globala hållbarhetsarbete är att öka Sveriges bidrag till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och bidra till Sveriges omställningsmål om nettonollutsläpp senast 2045.

Med detta avser utskottet inte att förorda några tillkännagivanden i linje med det som motionärerna föreslår.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

– Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

– Business Swedens verksamhetsinriktning

– Granskning av utländska direktinvesteringar.

Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

I några olika motioner återfinns yrkanden som handlar om att Sverige på olika sätt bör stärka såväl förutsättningarna för handel och investeringar som Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Utskottet vill av denna anledning framhålla betydelsen av att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att bedriva utrikeshandel, stärka konkurrenskraften och erbjuda en attraktiv miljö för etableringar och investeringar i Sverige. Det är många pusselbitar som behövs för att varaktigt stärka Sveriges tillväxtförmåga, klimatomställning, produktivitet, motståndskraft, kompetensförsörjning och jobbskapande. Utskottet kan konstatera att regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft har till syfte att tydliggöra och stärka arbetet med att uppnå de riksdagsbeslutade målen för näringspolitik samt utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande. Som nämnts i det föregående finns i strategin en rad delmål för olika insatser som ska stärka Sveriges konkurrenskraft och öka förutsättningarna för handel, investeringar och innovation. Utskottet noterar även att strategin syftar till att svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader samt att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Utskottet kan samtidigt konstatera att Business Sweden i och med regeringens riktlinjebeslut för 2024 fick ett övergripande uppdrag med denna inriktning som sammantaget ska bidra till att genomföra den nämnda strategin. Mot bakgrund av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt vill utskottet även framhålla att det av riktlinjebeslutet framgår att Business Sweden i samverkan med andra relevanta aktörer ska bidra till att främja Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Detta ska ske där samverkan på ett tydligt vis bidrar till exportnytta för svenska företag eller investeringsnytta för Sverige.

I riktlinjebeslutet för 2024 anges vidare att Business Sweden ska identifiera projekt där det finns möjlighet att bidra till biståndspolitiska mål och stödja svenska företags deltagande i upphandlingar och projekt t.ex. inom grön och digital omställning. Det handlar bl.a. om stöd till företag att medverka i projekt och nyttja finansieringsinstrument inom EU, multilaterala institutioner och FN-systemet. Något tillkännagivande på detta område, så som begärs i en motion, behövs alltså inte. Utskottet har ingen annan uppfattning än att satsningar på projektexport och stora strategiska affärer är viktiga även framöver för att öka den svenska exporten.

I ett par motioner uttrycks vidare uppfattningen att staten har en viktig roll i att stötta små och medelstora företag när det gäller export och internationalisering. I motionerna finns även mer specifika förslag om vilka exportfrämjande åtgärder regeringen bör vidta för att stödja denna kategori av företag. Utskottet har ingen annan uppfattning än att exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag är viktiga. Detta ges det även uttryck för i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Av den framgår det exempelvis att det bör finnas en tydlig och samlad ingång för företag som vill söka rådgivning, finansiering och stöd för sin internationaliseringsprocess. Det anges även att samarbeten inom Team Sweden och mellan Business Sweden och olika myndigheter bör stärkas för att förbättra stödet till företagen. I strategin framhålls även att små och medelstora företag på ett lättillgängligt sätt ska kunna ta del av information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder samt att fler små och medelstora företag ska ges möjligheter att delta i exportsatsningar kopplade till stora strategiska exportaffärer. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla Business Swedens program för små och medelstora företag som innebär rådgivning i Sverige och på utlandskontoren, kompetensutveckling för företag, regional exportrådgivning samt kontaktskapande på och information om internationella marknader.

Utskottet vill vidare framföra att många svenska företag har goda förutsättningar att ha en central roll i den globala omställningen eftersom de ligger långt framme när det gäller grön teknik och kan leverera lösningar som möjliggör och påskyndar klimatomställningen i andra länder. Det är därmed viktigt att svenska företags export av klimatvänliga produkter, tjänster och teknik som bidrar till den gröna omställningen främjas. I strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft anförs bl.a. att ett framgångsrikt näringslivsfrämjande kräver ett målinriktat stöd från aktörer som ingår i Team Sweden-samarbetet. Ett framgångsrikt näringslivsfrämjande kräver också branschspecifik kompetens dels i främjandesystemet, dels på utlandsmyndigheterna. Detta samarbete ska enligt strategin vidareutvecklas i samråd med näringslivet och i högre utsträckning aktivt fånga upp affärsmöjligheter och positionera svenska lösningar inom strategiskt viktiga områden, som t.ex. grön och digital omställning. Utskottet vill även betona Business Swedens roll inom ramen för dess export- och investeringsfrämjande uppdrag att främja grön omställning, hållbar tillväxt och ansvarsfullt företagande. Det långsiktiga målet med verksamhetens globala hållbarhetsarbete är att öka Sveriges bidrag till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och bidra till Sveriges omställningsmål om nettonollutsläpp senast 2045.

Med detta avser utskottet inte att förorda några tillkännagivanden i linje med det som motionärerna föreslår.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 13. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Reformering av WTO

– Fler frihandelsavtal

– Utformning av handelsavtal

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Övergripande om internationell handel

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. De handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd samt att regeringen ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Mot bakgrund av dessa yrkanden vill utskottet framhålla följande. Målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem.

Sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU13), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens arbete med handel och hållbar utveckling i enlighet med det som anförs i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, men även inom ramen för arbetet med Agenda 2030. För att minska fattigdom och för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling behövs mer handel, ökade privata investeringar samt bättre fungerande inhemsk resursmobilisering. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i Sveriges partnerländer är därmed enligt utskottet en betydande del i arbetet mot minskad fattigdom.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reformering av WTO

Utskottet är av uppfattningen att ett starkt WTO skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska understryka vikten av multilaterala samarbeten och att WTO ska utvecklas och stärkas på flera plan. Utskottet delar motionärernas syn på att WTO är en grundläggande och för Sverige viktig institution. För att stärka frihandel och utveckla regelverk och avtal är det därför enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet och värnar WTO och dess regelverk. En del i detta är att WTO reformeras och utvecklas så att organisationen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ser dock inte att riksdagen behöver göra några tillkännagivanden om att WTO ska reformeras.

Utskottet kan utöver detta konstatera att Sverige och EU ville se att WTO:s ministerkonferens 2024 beslutade om fortsatt tullfrihet på handel med e‑tjänster, ett förbud mot skadliga fiskesubventioner och att WTO:s tvistlösningssystem kommer på plats igen. Som redovisats nådde EU framgång när det gällde t.ex. handel med e-tjänster och att WTO-medlemmarna kunde enas om att återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Även om det bland utskottets ledamöter finns olika uppfattningar om hur sådana avtal bör utformas kan utskottet konstatera att både kommissionen och regeringen i olika handelspolitiska strategier har lyft fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framförs även att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inte nödvändigheten i att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i motionerna.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 11. Läs betänkandet

I ett antal motioner framförs förslag som rör hållbart företagande. I motionerna framförs bl.a. att det bör införas striktare EU-regelverk för företags ansvar genom hela leverantörskedjan och att det bör finnas sanktionsmöjligheter kopplade till regelverken. I en motion framförs också att regeringen bör säkerställa att den svenska nationella kontaktpunkten för hållbart företagande har tillräckliga resurser.

Mot bakgrund av det som framförs i motionerna vill utskottet inledningsvis påminna om att nya regler som rör företagens hållbarhetsredovisning nyligen har trätt i kraft. De nya reglerna syftar bl.a. till ökad transparens och att kapital ska styras mot hållbara investeringar. Dessutom ska de underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. Jämfört med tidigare regler på området utvidgas nu kravet på att lämna en hållbarhetsrapport till att omfatta fler företag.

Vidare kan utskottet konstatera att direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet trädde i kraft våren 2024. Direktivet innebär att vissa företag som är verksamma på den inre marknaden åläggs en aktsamhetsplikt i förhållande till mänskliga rättigheter och miljö, och att det inom ramen för den aktsamhetsplikten ställs krav på de berörda företagen att vidta åtgärder. Utskottet noterar att en utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå hur direktivet ska genomföras i Sverige (dir. 2024:123) och uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2025. Utskottet har därmed ingen avsikt att förorda några tillkännagivanden om vare sig ett nytt EU-regelverk om företags ansvar eller om sanktionsmöjligheter.

När det gäller den svenska kontaktpunkten för hållbart företagande har förutsättningarna och arbetsformerna för denna redogjorts för i det föregående. Utskottet kan konstatera att kontaktpunkten är en trepartssamverkan mellan stat, näringslivsorganisationer och facken samt att riktlinjer för kontaktpunktens arbete beslutades av Regeringskansliet under våren 2024. Utskottet ser ingen anledning till att riksdagen ska uttala sig om kontaktpunktens arbetsformer så som förordas i en av motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Övergripande om internationell handel, punkt 1 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del och

avslår motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 66–68 och

2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 28.

Ställningstagande

Vi menar att Sverige som nation hela tiden måste utveckla rätt förutsättningar för att kunna vara ett attraktivt land för företag att verka i. En stor del i detta är att åstadkomma en sund konkurrenssituation för svenska företag. Det handlar såväl om företags- och exportfrämjande åtgärder som om att verka för en sund konkurrenssituation på den globala handelsarenan. När det gäller den internationella handelspolitiken menar vi att regeringen bör verka en för sund konkurrens och icke snedvridande konkurrensregler. Vi vill understryka att regeringen i detta sammanhang bör agera för att motverka att stora exportnationer och ekonomiskt tunga nationer agerar protektionistiskt och ger marknadsstöd och snedvridande subventioner exempelvis till landets egen industri. I de fall det uppmärksammas bör regeringen påtala vilka problem det leder till för att alltid eftersträva en fungerande global handel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Övergripande om internationell handel, punkt 1 (V, MP)

av Katarina Luhr (MP) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 66–68 och

2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 28 och

avslår motion

2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

Vi menar att alla handelsrelationer ska ta hänsyn till miljön, klimatet och de mänskliga rättigheterna. Handelspolitiken ska också bidra till att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nås. För att det ska bli verklighet måste dessa förhållanden prioriteras i den politik som förs på området. Sverige ska vara ett föregångsland för fri, rättvis och hållbar handel, och internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och inte försvåra för länder att stifta nya lagar för minskad klimatpåverkan eller till skydd för miljö, människor och djur. Vi vill att Sverige ställer högre krav på att EU:s handelspolitik ska vara ett verktyg för fattigdomsbekämpning, främjande av mänskliga rättigheter, demokratisering och global klimatomställning.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

3.

Övergripande om internationell handel, punkt 1 – motiveringen (S)

av Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Ställningstagande

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden om vissa aspekter på inriktningen för Sveriges och EU:s handelspolitik. Förslagen rör bl.a. konkurrensförhållanden och hur handelspolitiken kan bidra till en hållbar utveckling. Vi vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

Vi anser att den globala handelns fördelar måste komma alla till del och baseras på rättvisa grunder. Att Sverige ska stå upp för en rättvis världshandel som bidrar till att nå målen i Agenda 2030 är för oss en självklarhet. En rättvis handel innebär en ansvarsfull världshandel som tar hänsyn till miljö, klimat, social trygghet, anständiga arbetsvillkor, hälsa och djurvälfärd. En rättvis handel förstärker och förankrar samtidigt legitimiteten för global handel och skapar möjligheter att komma till rätta med den orättvisa fördelningen av de möjligheter som globaliseringen för med sig. Sverige har tidigare visat att det är möjligt att förena en fri och öppen handel med exempelvis höga miljökrav och ett stärkt skydd för arbetstagarnas rättigheter. I utskottets budgetbetänkande för 2025 (bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/25:115) föreslog vi att begreppet rättvis handel ska återinföras som en del av det riksdagsbundna målet för handelspolitiken, men fick dessvärre inget gehör för vårt förslag. Vi menar att regeringen bör stå upp för en rättvis världshandel som bidrar till att underlätta investeringar i klimatvänlig teknik, nå målen i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt till att uppfylla Parisavtalet. En sådan inriktning av handelspolitiken förstärker och förankrar legitimiteten i global handel och är dessutom en förutsättning för en hållbar handel, inte minst när det gäller social hållbarhet.

Ur avsnittet "Hållbart företagande" i betänkandet. Läs betänkandet