Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Forskning och innovation om kärnkraft

– Övrigt om vissa forskningsområden.

Forskning och innovation om kärnkraft

Utskottet delar regeringens bedömning att energiforskningen ska omfatta alla fossilfria energislag och inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställning samt bidra till att förbättra svensk konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Fram till 2045 behöver Sverige rusta för en fördubblad elanvändning, och för att tillgodose detta elbehov kommer kärnkraften att behöva spela en viktig roll. Kärnkraftens betydelse i energisystemet är central och den är viktig när det gäller både området robusthet och resiliens och området välfungerande energimarknader mot en fördubblad elanvändning.

Synen på kärnkraftens framtida roll i energisystemet bland riksdagens partier har belysts utförligt i betänkandena 2023/24:NU5 och 2023/24:NU14. Utskottet håller fast vid de uppfattningar som utskottet har framfört i dessa sammanhang, om att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser samt att elektrifiering av fler samhällssektorer är nödvändig för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. En förutsättning för omställningen är ett robust och leveranssäkert elsystem, vilket bl.a. handlar om att öka produktionen av planerbar fossilfri el, bl.a. genom ny kärnkraft och ett förstärkt kraftöverföringssystem.

Utskottet välkomnar således regeringens ambition att säkerställa en långsiktig satsning på forskning och innovation på kärnkraftsområdet. Denna forskning och innovation har länge varit eftersatt och för att sektorn ska kunna växa och stärka den nationella kompetensen behöver medlen för forskning och innovation utökas. Utskottet noterar att regeringen bedömer att målet bör vara att minst 600 miljoner kronor under perioden 2025–2028 ska användas för forskning och innovation inom kärnkraftsområdet, varav 100 miljoner bör gå till pilot- och demonstrationsprojekt 2025.

Det är utskottets uppfattning att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med förslag om en annan inriktning för forskning och innovation på kärnkraftsområdet. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Övrigt om vissa forskningsområden

Utskottet delar regeringens bedömning att energiforskningsområdet behöver tydliggöras för att anpassa forskningen till den nya politiska inriktningen. Det är viktigt att de forskningsinsatser som finansieras har tydlig energirelevans och att de bidrar till att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Eftersom de statliga finansiärernas områden, roller och ansvar inte är tillräckligt tydliga är det av stor vikt att fokusera på energisystemets utveckling och undvika glapp och överlapp mellan olika forskningsområden.

För att bidra till en trygg energiförsörjning, stärkt svensk konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning behövs ett ökat fokus på ett antal områden. Utskottet instämmer med regeringen i vilka områden som bör få ett ökat fokus under perioden 2025–2028. Enligt utskottets mening finns det ett stort behov av forskning och innovation som dels syftar till att säkerställa energisystemets robusthet och resiliens, dels har ett systemperspektiv med inriktning mot hur energisystemet kan utformas för att nå klimatmålen. Vidare behövs satsningar på kompetensförsörjning och kompetensutveckling såväl inom högskolan som inom näringslivet samt insatser som leder till ett ökat nyttiggörande av forskning och innovation i samhället.

För att förse samhället med de produkter och lösningar som krävs för att genomföra energiomställningen och nå de energipolitiska målen behövs även en ökad satsning på utveckling av vissa prioriterade värdekedjor och strategiskt viktiga tekniker. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att de värdekedjor för elektrifieringen som ska prioriteras och få ett ökat fokus under 2025–2028 ska vara kärnkraft, batterier och vätgas. Forskning och innovation inom kärnkraft har länge varit eftersatt och det behövs därför ett betydande kompetenstillskott på forskarnivå samt forskning och innovation för att stödja bl.a. driftstidsförlängning, effekthöjning, modernisering och säkerhetshöjande åtgärder för existerande reaktorer samt nya reaktortyper. För att nå de svenska energi- och klimatmålen behöver även tillgången på batterier säkerställas för att möta marknadens behov av hållbara och lönsamma lösningar längs hela batterivärdekedjan. Det växande behovet av fossilfri vätgas medför även behov av bl.a. forskning och innovation för att vidareutveckla metoder för framställning, distribution och lagring.

Vidare noterar utskottet ett antal motionsyrkanden med förslag om att regeringen ska återkomma till riksdagen med bl.a. en strategi för att främja innovation inom förnybar energi och att forskningsanslagen ska inriktas mot vissa områden, såsom fusionsenergi, vätgas och tekniker som kan öka elproduktionen på kort sikt. När det gäller fusionsenergi vill utskottet hänvisa till vad det tidigare uttalat i frågan, senast i betänkande 2023/24:NU14 som behandlades av riksdagen våren 2024. Utskottet framhöll då att det ser positivt på den forskning som bedrivs inom fusionsenergi både i Sverige och utomlands, men att mycket återstår innan fusionskraft kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiutmaningar. Utskottet står fast vid detta synsätt. Utskottet vill vidare framhålla regeringens bedömning att det behövs en ökad satsning på strategiskt viktiga tekniker och att vätgas är en av de prioriterade värdekedjor för elektrifieringen som regeringen bedömer bör få ett ökat fokus under perioden 2025–2028.

Sammanfattningsvis instämmer utskottet med regeringen i att de forskningsområden, områden med särskilt fokus och prioriterade värdekedjor som regeringen pekar ut har en tydlig energirelevans som kommer att bidra till att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Inriktning och mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 1 (S)

Ur avsnittet "Vissa forskningsområden" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Sverige har i och med den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201) som riksdagen ställde sig bakom våren 2024 gjort en omläggning av energipolitiken som bl.a. innebär ett skifte till att fokusera på vad energi- och kraftsystemet ska prestera snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av. Utskottet delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till den nya energipolitiska inriktningen och utgå från energipolitikens grundpelare: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Insatserna för forskning och innovation på energiområdet bör också vara en central och integrerad del av energipolitiken. Utskottet ställer sig således bakom de förslag på riktlinjer för den verksamhet kring forskning och innovation på energiområdet som finansieras via anslaget 1:3 Energiforskning inom utgiftsområde 21 Energi som regeringen lämnar i propositionen.

Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag om ett nytt övergripande mål som ska bidra till uppfyllandet av de energi- och klimatpolitiska målen. Insatserna ska inriktas på områden som bidrar till en trygg energiförsörjning, stärkt svensk konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning samt beakta de forskningspolitiska målen. Utskottet ställer sig även bakom de föreslagna resultatmål som ska bidra till det övergripande målet samt underlätta uppföljning av forskningens nytta. Utskottet delar dessutom regeringens bedömning att det behövs ett tydliggörande av forskningsområdet för energiforskning och vilka områden som bör få ett ökat fokus under perioden 2025–2028. Vidare instämmer utskottet i behovet av en särskild satsning på forskning och innovation på kärnkraftsområdet samt att Energimyndigheten behöver ha en övergripande strategi för sin finansiering och förbättra den uppföljning och de analyser av energiforskningens nytta och effekter som myndigheten utför. Det är viktigt att säkerställa att forskningsmedlen används till insatser som är effektiva och att forskningen levererar de nyttor som efterfrågas.

Utskottet anser sammantaget att regeringens förslag och bedömningar är väl avvägda. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i propositionen och avstyrker motionsyrkanden med alternativa förslag om mål och resultatmål för forskning och innovation på energiområdet.

Ur avsnittet "Inriktning och mål för forskning och innovation på energiområdet" i betänkandet. Läs betänkandet