Näringspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Företagsstöd

– Starta eget-bidrag

– Nationell innovationsstrategi

– Innovationsfrämjande åtgärder

– Övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Företagsstöd

Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens är också en förutsättning för att företag ska kunna hantera den gröna och digitala omställningen och påverkar även förmågan att attrahera investeringar liksom regional utveckling. Det är i hög grad Sveriges företag och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd, men för att säkra den framtida välfärden behövs fler och växande företag. Utöver generella främjandeinsatser behövs fortsatta satsningar för att stärka entreprenörskap.

Utskottet står bakom regeringens ambition att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Utskottet kan konstatera att Vinnova har i uppdrag att etablera och koordinera en struktur för samordning av det offentliga stödet till unga och innovativa företag. Syftet är bl.a. att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt genom ett mer effektivt stödsystem. Uppdraget ska redovisas i augusti 2027 och utskottet ser inga skäl till att föregripa det pågående arbetet.

En viktig del för näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler företag. Tillgång till information, rådgivning och nätverk har stor betydelse vid nystart och för små och medelstora företags möjligheter att utvecklas och växa. För att förenkla möjligheterna att starta, driva och utveckla företag anger regeringen i budgetpropositionen för 2025 att den prioriterar åtgärder för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt göra det enklare att följa befintliga regelverk. Utskottet vill hänvisa till att regeringen genom inrättandet av Förenklingsrådet, Implementeringsrådet och ett accelerationskontor för den gröna omställningen har skapat en struktur för att se över de regelverk som skapar oförutsägbarhet och som hindrar näringslivets omställning. Även Almi har i uppdrag att stödja nystartade och befintliga små och medelstora företag genom att erbjuda rådgivning och vägledning, bl.a. om uppstart, hållbar utveckling och ägarskiften. Bolaget ska i huvudsak rikta sig till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, så att små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Vidare samlas på den myndighetsgemensamma portalen verksamt.se omfattande information bl.a. om att starta, driva, utveckla och avveckla företag. Verksamt.se är ett viktigt verktyg i det arbete som syftar till att göra det enklare att starta och driva företag.

När det gäller förslagen om att stärka och utveckla de gröna kreditgarantierna vill utskottet påminna om att kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar har förlängts under 2025. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga investeringar har programmet en roll för utvecklingen av hållbar storskalig industriteknik, exempelvis inom energisektorn. Liksom tidigare är det utskottets uppfattning att näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och att staten bör stödja näringslivet i att finna lösningar för att minska företagens påverkan på klimatet och för att stärka företagens konkurrenskraft inom den gröna omställningen.

Tillkännagivanden om regelförenkling och olika typer av stöd till företag förordas i ett antal motioner. Exempelvis efterfrågas införandet av ett samverkansprogram och en nationell plattform för startup- och scaleup-företag och ett nytt system för korttidsarbete. Utskottet vill påminna om att motionsyrkanden med motsvarande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024. Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden som då gjordes. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om stöd till digitalisering och företagens omställning, samarbete och samverkan med näringslivet hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024. Riksdagen bör avslå de tidigare behandlade motionsyrkandena med hänvisning till vad utskottet då anförde.

Sammanfattningsvis ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla något av motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Starta eget-bidrag

När det gäller motionsyrkandet med förslag om ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma kan utskottet liksom våren 2024 konstatera att svenska arbetstagare sedan flera år tillbaka har i enlighet med lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet rätt vara tjänstlediga från sin anställning upp till sex månader för att driva näringsverksamhet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Nationell innovationsstrategi

I två motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om att regeringen bör ta fram en nationell innovationsstrategi. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det kan finnas fördelar med att ta fram en nationell innovationsstrategi som tar upp sådana områden, teknologier och innovationer som kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och möta globala utmaningar som exempelvis den gröna omställningen, klimatförändringar och säkerhet. Utskottet noterar dock statsrådet Ebba Buschs uttalande om att regeringen har valt att verkställa syftet med ett sådant program bl.a. genom de förslag som lämnas i forsknings- och innovationspropositionen samt Vinnovas ovan nämnda uppdrag att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Innovationsfrämjande åtgärder

Ett av delmålen för näringspolitiken är att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse. Utskottet kan inledningsvis konstatera att ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framhåller att den arbetar för att främja näringslivsklimatet så att fler ska välja att starta och utveckla företag. Regeringen vill främja ett välfungerande innovationssystem och stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga och innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Utskottet instämmer i att dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Motorn för innovation och konkurrenskraft är ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv.

Ur avsnittet "Allmänt om företagsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Företagsstöd

– Starta eget-bidrag

– Nationell innovationsstrategi

– Innovationsfrämjande åtgärder

– Övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Företagsstöd

Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens är också en förutsättning för att företag ska kunna hantera den gröna och digitala omställningen och påverkar även förmågan att attrahera investeringar liksom regional utveckling. Det är i hög grad Sveriges företag och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd, men för att säkra den framtida välfärden behövs fler och växande företag. Utöver generella främjandeinsatser behövs fortsatta satsningar för att stärka entreprenörskap.

Utskottet står bakom regeringens ambition att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Utskottet kan konstatera att Vinnova har i uppdrag att etablera och koordinera en struktur för samordning av det offentliga stödet till unga och innovativa företag. Syftet är bl.a. att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt genom ett mer effektivt stödsystem. Uppdraget ska redovisas i augusti 2027 och utskottet ser inga skäl till att föregripa det pågående arbetet.

En viktig del för näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler företag. Tillgång till information, rådgivning och nätverk har stor betydelse vid nystart och för små och medelstora företags möjligheter att utvecklas och växa. För att förenkla möjligheterna att starta, driva och utveckla företag anger regeringen i budgetpropositionen för 2025 att den prioriterar åtgärder för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt göra det enklare att följa befintliga regelverk. Utskottet vill hänvisa till att regeringen genom inrättandet av Förenklingsrådet, Implementeringsrådet och ett accelerationskontor för den gröna omställningen har skapat en struktur för att se över de regelverk som skapar oförutsägbarhet och som hindrar näringslivets omställning. Även Almi har i uppdrag att stödja nystartade och befintliga små och medelstora företag genom att erbjuda rådgivning och vägledning, bl.a. om uppstart, hållbar utveckling och ägarskiften. Bolaget ska i huvudsak rikta sig till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, så att små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Vidare samlas på den myndighetsgemensamma portalen verksamt.se omfattande information bl.a. om att starta, driva, utveckla och avveckla företag. Verksamt.se är ett viktigt verktyg i det arbete som syftar till att göra det enklare att starta och driva företag.

När det gäller förslagen om att stärka och utveckla de gröna kreditgarantierna vill utskottet påminna om att kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar har förlängts under 2025. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga investeringar har programmet en roll för utvecklingen av hållbar storskalig industriteknik, exempelvis inom energisektorn. Liksom tidigare är det utskottets uppfattning att näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och att staten bör stödja näringslivet i att finna lösningar för att minska företagens påverkan på klimatet och för att stärka företagens konkurrenskraft inom den gröna omställningen.

Tillkännagivanden om regelförenkling och olika typer av stöd till företag förordas i ett antal motioner. Exempelvis efterfrågas införandet av ett samverkansprogram och en nationell plattform för startup- och scaleup-företag och ett nytt system för korttidsarbete. Utskottet vill påminna om att motionsyrkanden med motsvarande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024. Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden som då gjordes. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om stöd till digitalisering och företagens omställning, samarbete och samverkan med näringslivet hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024. Riksdagen bör avslå de tidigare behandlade motionsyrkandena med hänvisning till vad utskottet då anförde.

Sammanfattningsvis ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla något av motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Starta eget-bidrag

När det gäller motionsyrkandet med förslag om ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma kan utskottet liksom våren 2024 konstatera att svenska arbetstagare sedan flera år tillbaka har i enlighet med lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet rätt vara tjänstlediga från sin anställning upp till sex månader för att driva näringsverksamhet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Nationell innovationsstrategi

I två motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om att regeringen bör ta fram en nationell innovationsstrategi. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det kan finnas fördelar med att ta fram en nationell innovationsstrategi som tar upp sådana områden, teknologier och innovationer som kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och möta globala utmaningar som exempelvis den gröna omställningen, klimatförändringar och säkerhet. Utskottet noterar dock statsrådet Ebba Buschs uttalande om att regeringen har valt att verkställa syftet med ett sådant program bl.a. genom de förslag som lämnas i forsknings- och innovationspropositionen samt Vinnovas ovan nämnda uppdrag att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Innovationsfrämjande åtgärder

Ett av delmålen för näringspolitiken är att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse. Utskottet kan inledningsvis konstatera att ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framhåller att den arbetar för att främja näringslivsklimatet så att fler ska välja att starta och utveckla företag. Regeringen vill främja ett välfungerande innovationssystem och stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga och innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Utskottet instämmer i att dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Motorn för innovation och konkurrenskraft är ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv.

Ur avsnittet "Allmänt om företagsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Företagsstöd

– Starta eget-bidrag

– Nationell innovationsstrategi

– Innovationsfrämjande åtgärder

– Övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Företagsstöd

Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens är också en förutsättning för att företag ska kunna hantera den gröna och digitala omställningen och påverkar även förmågan att attrahera investeringar liksom regional utveckling. Det är i hög grad Sveriges företag och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd, men för att säkra den framtida välfärden behövs fler och växande företag. Utöver generella främjandeinsatser behövs fortsatta satsningar för att stärka entreprenörskap.

Utskottet står bakom regeringens ambition att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Utskottet kan konstatera att Vinnova har i uppdrag att etablera och koordinera en struktur för samordning av det offentliga stödet till unga och innovativa företag. Syftet är bl.a. att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt genom ett mer effektivt stödsystem. Uppdraget ska redovisas i augusti 2027 och utskottet ser inga skäl till att föregripa det pågående arbetet.

En viktig del för näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler företag. Tillgång till information, rådgivning och nätverk har stor betydelse vid nystart och för små och medelstora företags möjligheter att utvecklas och växa. För att förenkla möjligheterna att starta, driva och utveckla företag anger regeringen i budgetpropositionen för 2025 att den prioriterar åtgärder för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt göra det enklare att följa befintliga regelverk. Utskottet vill hänvisa till att regeringen genom inrättandet av Förenklingsrådet, Implementeringsrådet och ett accelerationskontor för den gröna omställningen har skapat en struktur för att se över de regelverk som skapar oförutsägbarhet och som hindrar näringslivets omställning. Även Almi har i uppdrag att stödja nystartade och befintliga små och medelstora företag genom att erbjuda rådgivning och vägledning, bl.a. om uppstart, hållbar utveckling och ägarskiften. Bolaget ska i huvudsak rikta sig till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, så att små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Vidare samlas på den myndighetsgemensamma portalen verksamt.se omfattande information bl.a. om att starta, driva, utveckla och avveckla företag. Verksamt.se är ett viktigt verktyg i det arbete som syftar till att göra det enklare att starta och driva företag.

När det gäller förslagen om att stärka och utveckla de gröna kreditgarantierna vill utskottet påminna om att kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar har förlängts under 2025. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga investeringar har programmet en roll för utvecklingen av hållbar storskalig industriteknik, exempelvis inom energisektorn. Liksom tidigare är det utskottets uppfattning att näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och att staten bör stödja näringslivet i att finna lösningar för att minska företagens påverkan på klimatet och för att stärka företagens konkurrenskraft inom den gröna omställningen.

Tillkännagivanden om regelförenkling och olika typer av stöd till företag förordas i ett antal motioner. Exempelvis efterfrågas införandet av ett samverkansprogram och en nationell plattform för startup- och scaleup-företag och ett nytt system för korttidsarbete. Utskottet vill påminna om att motionsyrkanden med motsvarande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024. Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden som då gjordes. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om stöd till digitalisering och företagens omställning, samarbete och samverkan med näringslivet hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024. Riksdagen bör avslå de tidigare behandlade motionsyrkandena med hänvisning till vad utskottet då anförde.

Sammanfattningsvis ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla något av motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Starta eget-bidrag

När det gäller motionsyrkandet med förslag om ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma kan utskottet liksom våren 2024 konstatera att svenska arbetstagare sedan flera år tillbaka har i enlighet med lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet rätt vara tjänstlediga från sin anställning upp till sex månader för att driva näringsverksamhet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Nationell innovationsstrategi

I två motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om att regeringen bör ta fram en nationell innovationsstrategi. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det kan finnas fördelar med att ta fram en nationell innovationsstrategi som tar upp sådana områden, teknologier och innovationer som kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och möta globala utmaningar som exempelvis den gröna omställningen, klimatförändringar och säkerhet. Utskottet noterar dock statsrådet Ebba Buschs uttalande om att regeringen har valt att verkställa syftet med ett sådant program bl.a. genom de förslag som lämnas i forsknings- och innovationspropositionen samt Vinnovas ovan nämnda uppdrag att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Innovationsfrämjande åtgärder

Ett av delmålen för näringspolitiken är att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse. Utskottet kan inledningsvis konstatera att ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framhåller att den arbetar för att främja näringslivsklimatet så att fler ska välja att starta och utveckla företag. Regeringen vill främja ett välfungerande innovationssystem och stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga och innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Utskottet instämmer i att dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Motorn för innovation och konkurrenskraft är ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv.

Ur avsnittet "Allmänt om företagsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Företagsstöd

– Starta eget-bidrag

– Nationell innovationsstrategi

– Innovationsfrämjande åtgärder

– Övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Företagsstöd

Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens är också en förutsättning för att företag ska kunna hantera den gröna och digitala omställningen och påverkar även förmågan att attrahera investeringar liksom regional utveckling. Det är i hög grad Sveriges företag och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd, men för att säkra den framtida välfärden behövs fler och växande företag. Utöver generella främjandeinsatser behövs fortsatta satsningar för att stärka entreprenörskap.

Utskottet står bakom regeringens ambition att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Utskottet kan konstatera att Vinnova har i uppdrag att etablera och koordinera en struktur för samordning av det offentliga stödet till unga och innovativa företag. Syftet är bl.a. att stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt genom ett mer effektivt stödsystem. Uppdraget ska redovisas i augusti 2027 och utskottet ser inga skäl till att föregripa det pågående arbetet.

En viktig del för näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler företag. Tillgång till information, rådgivning och nätverk har stor betydelse vid nystart och för små och medelstora företags möjligheter att utvecklas och växa. För att förenkla möjligheterna att starta, driva och utveckla företag anger regeringen i budgetpropositionen för 2025 att den prioriterar åtgärder för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt göra det enklare att följa befintliga regelverk. Utskottet vill hänvisa till att regeringen genom inrättandet av Förenklingsrådet, Implementeringsrådet och ett accelerationskontor för den gröna omställningen har skapat en struktur för att se över de regelverk som skapar oförutsägbarhet och som hindrar näringslivets omställning. Även Almi har i uppdrag att stödja nystartade och befintliga små och medelstora företag genom att erbjuda rådgivning och vägledning, bl.a. om uppstart, hållbar utveckling och ägarskiften. Bolaget ska i huvudsak rikta sig till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, så att små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Vidare samlas på den myndighetsgemensamma portalen verksamt.se omfattande information bl.a. om att starta, driva, utveckla och avveckla företag. Verksamt.se är ett viktigt verktyg i det arbete som syftar till att göra det enklare att starta och driva företag.

När det gäller förslagen om att stärka och utveckla de gröna kreditgarantierna vill utskottet påminna om att kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar har förlängts under 2025. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga investeringar har programmet en roll för utvecklingen av hållbar storskalig industriteknik, exempelvis inom energisektorn. Liksom tidigare är det utskottets uppfattning att näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och att staten bör stödja näringslivet i att finna lösningar för att minska företagens påverkan på klimatet och för att stärka företagens konkurrenskraft inom den gröna omställningen.

Tillkännagivanden om regelförenkling och olika typer av stöd till företag förordas i ett antal motioner. Exempelvis efterfrågas införandet av ett samverkansprogram och en nationell plattform för startup- och scaleup-företag och ett nytt system för korttidsarbete. Utskottet vill påminna om att motionsyrkanden med motsvarande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024. Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden som då gjordes. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om stöd till digitalisering och företagens omställning, samarbete och samverkan med näringslivet hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024. Riksdagen bör avslå de tidigare behandlade motionsyrkandena med hänvisning till vad utskottet då anförde.

Sammanfattningsvis ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla något av motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Starta eget-bidrag

När det gäller motionsyrkandet med förslag om ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma kan utskottet liksom våren 2024 konstatera att svenska arbetstagare sedan flera år tillbaka har i enlighet med lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet rätt vara tjänstlediga från sin anställning upp till sex månader för att driva näringsverksamhet.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Nationell innovationsstrategi

I två motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om att regeringen bör ta fram en nationell innovationsstrategi. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det kan finnas fördelar med att ta fram en nationell innovationsstrategi som tar upp sådana områden, teknologier och innovationer som kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och möta globala utmaningar som exempelvis den gröna omställningen, klimatförändringar och säkerhet. Utskottet noterar dock statsrådet Ebba Buschs uttalande om att regeringen har valt att verkställa syftet med ett sådant program bl.a. genom de förslag som lämnas i forsknings- och innovationspropositionen samt Vinnovas ovan nämnda uppdrag att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Innovationsfrämjande åtgärder

Ett av delmålen för näringspolitiken är att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse. Utskottet kan inledningsvis konstatera att ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framhåller att den arbetar för att främja näringslivsklimatet så att fler ska välja att starta och utveckla företag. Regeringen vill främja ett välfungerande innovationssystem och stärka förutsättningarna för utveckling och tillväxt hos unga och innovativa företag, s.k. startup- och scaleup-företag. Utskottet instämmer i att dessa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Motorn för innovation och konkurrenskraft är ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv.

Ur avsnittet "Allmänt om företagsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Konkurrens från offentlig verksamhet

– Övriga frågor om konkurrens.

Konkurrens från offentlig verksamhet

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, de s.k. KOS-reglerna, och dess bestämmelser i konkurrenslagen. Exempelvis föreslås i motionerna tillkännagivanden om att Konkurrensverket ska ha beslutanderätt i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, att Konkurrensverket ska prioritera att utreda situationer där offentliga företag konkurrerar med privata företag och att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur verksamhet som begränsar konkurrensen kan undvikas. Därutöver efterfrågas en utvärdering av reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och om tilläggsdirektiv till Utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader.

Utskottet med anledning av dessa förslag påminna om att Utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader under 2024 fick direktiv om att även se över reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande i mars 2025 och föreslog där bl.a. dels en ny lag med skärpta bestämmelser om offentlig säljverksamhet som ersätter de nuvarande reglerna i konkurrenslagen, dels ökade möjligheter för Konkurrensverket att utreda och vidta åtgärder mot offentliga aktörer som skadar konkurrensen. Utskottet anser att regeringens beredning av förslagen inte bör föregripas. Därtill kan utskottet konstatera att likalydande förslag som de som nu är aktuella behandlades av utskottet våren 2024 och utskottet hänvisar dessutom därför till vad som anfördes då utskottet avstyrkte dessa.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med det som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övriga frågor om konkurrens

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Främjandet av en effektiv konkurrens är centralt för att säkerställa ökad produktivitet och långsiktigt konkurrenskraftiga företag. Välfungerande marknader med effektiv konkurrens stimulerar både företag och innovation, ökar valfriheten, stärker den svenska ekonomin och gynnar små och medelstora företag. Utskottet noterar att regeringen prioriterar åtgärder som syftar till att minska företagens regelbörda, bl.a. genom nyligen inrättade Förenklingsrådet och Implementeringsrådet och den kommande industristrategin. Detta arbete är centralt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Vidare har frågor om konkurrenskraft och ekonomisk säkerhet blivit alltmer prioriterade frågor i EU och i omvärlden. Utskottet vill även hänvisa till det arbete som pågår och som syftar till att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Här kan särskilt nämnas den s.k. Draghirapporten och kommissionens konkurrenskraftskompass, där den sistnämnda behandlas av utskottet i ett granskningsutlåtande senare under våren 2025.

Utskottet vill i övrigt påminna om Konkurrensverkets uppdrag att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt att myndigheten sedan 2024 har tillförts en permanent höjning av anslaget för att upprätthålla och stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn. Vidare har Utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader i sitt betänkande bl.a. föreslagit en ny, utvidgad befogenhet för Konkurrensverket att utreda konkurrensproblem på olika marknader och besluta om konkurrensfrämjande åtgärder samt en plikt för vissa företag att informera om företagskoncentrationer som inte omfattas av anmälningsplikt. Regeringens beredning av förslagen pågår och bör inte föregripas.

Utskottet vill även påminna om att motionsyrkanden med förslag om bl.a. införandet av ett konkurrenskraftsmål, en översyn för att identifiera onödiga konkurrenskraftsnackdelar, en utvärdering av ordningen för konkurrensskadeavgift och Konkurrensverkets organisation behandlades av utskottet våren 2024. Utskottet hänvisar i dessa delar utöver vad som anförts ovan till de ställningstaganden som utskottet gjorde då förslagen avstyrktes.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Vissa frågor om konkurrens" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Konkurrens från offentlig verksamhet

– Övriga frågor om konkurrens.

Konkurrens från offentlig verksamhet

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, de s.k. KOS-reglerna, och dess bestämmelser i konkurrenslagen. Exempelvis föreslås i motionerna tillkännagivanden om att Konkurrensverket ska ha beslutanderätt i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, att Konkurrensverket ska prioritera att utreda situationer där offentliga företag konkurrerar med privata företag och att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur verksamhet som begränsar konkurrensen kan undvikas. Därutöver efterfrågas en utvärdering av reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och om tilläggsdirektiv till Utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader.

Utskottet med anledning av dessa förslag påminna om att Utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader under 2024 fick direktiv om att även se över reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande i mars 2025 och föreslog där bl.a. dels en ny lag med skärpta bestämmelser om offentlig säljverksamhet som ersätter de nuvarande reglerna i konkurrenslagen, dels ökade möjligheter för Konkurrensverket att utreda och vidta åtgärder mot offentliga aktörer som skadar konkurrensen. Utskottet anser att regeringens beredning av förslagen inte bör föregripas. Därtill kan utskottet konstatera att likalydande förslag som de som nu är aktuella behandlades av utskottet våren 2024 och utskottet hänvisar dessutom därför till vad som anfördes då utskottet avstyrkte dessa.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med det som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övriga frågor om konkurrens

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Främjandet av en effektiv konkurrens är centralt för att säkerställa ökad produktivitet och långsiktigt konkurrenskraftiga företag. Välfungerande marknader med effektiv konkurrens stimulerar både företag och innovation, ökar valfriheten, stärker den svenska ekonomin och gynnar små och medelstora företag. Utskottet noterar att regeringen prioriterar åtgärder som syftar till att minska företagens regelbörda, bl.a. genom nyligen inrättade Förenklingsrådet och Implementeringsrådet och den kommande industristrategin. Detta arbete är centralt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Vidare har frågor om konkurrenskraft och ekonomisk säkerhet blivit alltmer prioriterade frågor i EU och i omvärlden. Utskottet vill även hänvisa till det arbete som pågår och som syftar till att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Här kan särskilt nämnas den s.k. Draghirapporten och kommissionens konkurrenskraftskompass, där den sistnämnda behandlas av utskottet i ett granskningsutlåtande senare under våren 2025.

Utskottet vill i övrigt påminna om Konkurrensverkets uppdrag att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt att myndigheten sedan 2024 har tillförts en permanent höjning av anslaget för att upprätthålla och stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn. Vidare har Utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader i sitt betänkande bl.a. föreslagit en ny, utvidgad befogenhet för Konkurrensverket att utreda konkurrensproblem på olika marknader och besluta om konkurrensfrämjande åtgärder samt en plikt för vissa företag att informera om företagskoncentrationer som inte omfattas av anmälningsplikt. Regeringens beredning av förslagen pågår och bör inte föregripas.

Utskottet vill även påminna om att motionsyrkanden med förslag om bl.a. införandet av ett konkurrenskraftsmål, en översyn för att identifiera onödiga konkurrenskraftsnackdelar, en utvärdering av ordningen för konkurrensskadeavgift och Konkurrensverkets organisation behandlades av utskottet våren 2024. Utskottet hänvisar i dessa delar utöver vad som anförts ovan till de ställningstaganden som utskottet gjorde då förslagen avstyrktes.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Vissa frågor om konkurrens" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Jämställdhet i näringslivet

– Insatser för vissa grupper

– Kooperativt och socialt företagande.

Jämställdhet i näringslivet

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt har behandlats av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Det gäller exempelvis förslag om att jämställdhetsanalyser bör vara ett inslag i den statliga företagarpolitiken, om att statliga medel för företagande ska fördelas mer jämställt och om främjande av kvinnors företagande. Utskottet instämmer med motionärerna i att det finns ett behov av ökad jämställdhet i näringslivet och att förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga. Man behöver ta itu med det faktum att kvinnor är underrepresenterade som företagare. Det är viktigt både för att öka den ekonomiska jämställdheten och Sveriges tillväxtmöjligheter.

Utskottet vill i detta sammanhang påminna dels om de statliga finansieringsaktörernas uppdrag att verka för ökad jämställdhet, dels om de av regeringen initierade insatser som syftar till att stärka entreprenörskap och förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag. För att stärka kvinnors ställning som företagare och samtidigt bidra till ökade investeringar i svenska företag vill utskottet också särskilt lyfta fram Tillväxtverkets uppdrag att främja kvinnors företagande genom insatser som rör upphandlingsfrågor, finansieringsfrågor och statistik. Myndigheten ska bl.a. genomföra insatser för att stimulera unga kvinnors entreprenörskap, utveckla metoder för och ta fram statistik med fokus på kvinnors ägande av företag och genomföra insatser om kvinnors tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter. Uppdraget ska redovisas i februari 2027 och utskottet ser ingen anledning att föregripa detta arbete. När det sedan gäller det statliga företagsstödet vill utskottet påminna om att de statliga finansieringsaktörerna har i uppdrag att verka för ökad jämställdhet och sträva mot att utlåning och riskkapital ska fördelas mer jämställt.

Utöver det som anförts ovan hänvisar utskottet till det ställningstagande som utskottet gjorde våren 2024. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Insatser för vissa grupper

För att säkra framtidens välfärd behövs både fler och växande företag. Enligt utskottets uppfattning behövs både generella och riktade främjandeinsatser för blivande och befintliga företagare för att öka intresset för entreprenörskap. När det gäller motionsyrkanden med förslag som på olika sätt syftar till att öka intresset för entreprenörskap och företagande bland unga vill utskottet särskilt lyfta fram Ung Företagsamhets verksamhet inom gymnasieskolan och de insatser som stöttar entreprenörskap inom högre utbildning. Utskottet vill även hänvisa till Tillväxtverkets uppdrag att samordna frågor som rör entreprenörskap vid universitet och högskolor och till den verksamhet som bedrivs av Drivhuset. Det är, anser utskottet, viktigt att stödja ungdomars intresse för entreprenörskap och företagande så att fler väljer att starta företag.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om stöd för att underlätta för utrikes födda att starta och driva företag kan utskottet påminna om att det av Almis ägaranvisning framgår att bolaget ska ha ett särskilt fokus på kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Almi har även i uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet, bl.a. genom att erbjuda olika typer av lån, däribland mikrolån. Vidare har Tillväxtverket redovisat två uppdrag där fokus har varit på att främja utrikes födda kvinnors företagande. Dessa uppdrag har bl.a. visat att näringspolitiska insatser riktade till utrikes födda har övervägande positiva effekter på andra politikområden.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att främja entreprenörskap bland unga och utrikes födda. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kooperativt och socialt företagande.

I ett antal motioner lämnas förslag om olika åtgärder som syftar till att främja kooperativa, personalägda och sociala företag. Med anledning av dessa motioner vill utskottet inledningsvis framhålla att det delar motionärernas syn på att det kooperativa och sociala företagandet kan vara en viktig del av det svenska näringslivet. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att kooperativ inte är en företagsform, såsom aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, utan ett sätt att organisera och driva företag. Det kooperativa företaget kan alltså bedrivas i vilken företagsform som helst, även om den vanligaste formen är ekonomisk förening.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att informera om och synliggöra socialt och kooperativt företagande vill utskottet bl.a. hänvisa till att den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se och Tillväxtverket genom organisationen Coompanion har i uppdrag att samla information och förmedla rådgivning och utbildning för start och utveckling av kooperativa företag. Vidare har kooperativa företag möjlighet att genom Coompanion ansöka om s.k. innovationscheckar, vilka syftar till att skapa bättre förutsättningar för framgångsrik innovationsutveckling hos små och medelstora företag.

Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden om kooperativa och sociala företag som utskottet gjorde våren 2024. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Riktade insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Jämställdhet i näringslivet

– Insatser för vissa grupper

– Kooperativt och socialt företagande.

Jämställdhet i näringslivet

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt har behandlats av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Det gäller exempelvis förslag om att jämställdhetsanalyser bör vara ett inslag i den statliga företagarpolitiken, om att statliga medel för företagande ska fördelas mer jämställt och om främjande av kvinnors företagande. Utskottet instämmer med motionärerna i att det finns ett behov av ökad jämställdhet i näringslivet och att förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga. Man behöver ta itu med det faktum att kvinnor är underrepresenterade som företagare. Det är viktigt både för att öka den ekonomiska jämställdheten och Sveriges tillväxtmöjligheter.

Utskottet vill i detta sammanhang påminna dels om de statliga finansieringsaktörernas uppdrag att verka för ökad jämställdhet, dels om de av regeringen initierade insatser som syftar till att stärka entreprenörskap och förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag. För att stärka kvinnors ställning som företagare och samtidigt bidra till ökade investeringar i svenska företag vill utskottet också särskilt lyfta fram Tillväxtverkets uppdrag att främja kvinnors företagande genom insatser som rör upphandlingsfrågor, finansieringsfrågor och statistik. Myndigheten ska bl.a. genomföra insatser för att stimulera unga kvinnors entreprenörskap, utveckla metoder för och ta fram statistik med fokus på kvinnors ägande av företag och genomföra insatser om kvinnors tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter. Uppdraget ska redovisas i februari 2027 och utskottet ser ingen anledning att föregripa detta arbete. När det sedan gäller det statliga företagsstödet vill utskottet påminna om att de statliga finansieringsaktörerna har i uppdrag att verka för ökad jämställdhet och sträva mot att utlåning och riskkapital ska fördelas mer jämställt.

Utöver det som anförts ovan hänvisar utskottet till det ställningstagande som utskottet gjorde våren 2024. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Insatser för vissa grupper

För att säkra framtidens välfärd behövs både fler och växande företag. Enligt utskottets uppfattning behövs både generella och riktade främjandeinsatser för blivande och befintliga företagare för att öka intresset för entreprenörskap. När det gäller motionsyrkanden med förslag som på olika sätt syftar till att öka intresset för entreprenörskap och företagande bland unga vill utskottet särskilt lyfta fram Ung Företagsamhets verksamhet inom gymnasieskolan och de insatser som stöttar entreprenörskap inom högre utbildning. Utskottet vill även hänvisa till Tillväxtverkets uppdrag att samordna frågor som rör entreprenörskap vid universitet och högskolor och till den verksamhet som bedrivs av Drivhuset. Det är, anser utskottet, viktigt att stödja ungdomars intresse för entreprenörskap och företagande så att fler väljer att starta företag.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om stöd för att underlätta för utrikes födda att starta och driva företag kan utskottet påminna om att det av Almis ägaranvisning framgår att bolaget ska ha ett särskilt fokus på kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Almi har även i uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet, bl.a. genom att erbjuda olika typer av lån, däribland mikrolån. Vidare har Tillväxtverket redovisat två uppdrag där fokus har varit på att främja utrikes födda kvinnors företagande. Dessa uppdrag har bl.a. visat att näringspolitiska insatser riktade till utrikes födda har övervägande positiva effekter på andra politikområden.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att främja entreprenörskap bland unga och utrikes födda. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kooperativt och socialt företagande.

I ett antal motioner lämnas förslag om olika åtgärder som syftar till att främja kooperativa, personalägda och sociala företag. Med anledning av dessa motioner vill utskottet inledningsvis framhålla att det delar motionärernas syn på att det kooperativa och sociala företagandet kan vara en viktig del av det svenska näringslivet. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att kooperativ inte är en företagsform, såsom aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, utan ett sätt att organisera och driva företag. Det kooperativa företaget kan alltså bedrivas i vilken företagsform som helst, även om den vanligaste formen är ekonomisk förening.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att informera om och synliggöra socialt och kooperativt företagande vill utskottet bl.a. hänvisa till att den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se och Tillväxtverket genom organisationen Coompanion har i uppdrag att samla information och förmedla rådgivning och utbildning för start och utveckling av kooperativa företag. Vidare har kooperativa företag möjlighet att genom Coompanion ansöka om s.k. innovationscheckar, vilka syftar till att skapa bättre förutsättningar för framgångsrik innovationsutveckling hos små och medelstora företag.

Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden om kooperativa och sociala företag som utskottet gjorde våren 2024. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Riktade insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Jämställdhet i näringslivet

– Insatser för vissa grupper

– Kooperativt och socialt företagande.

Jämställdhet i näringslivet

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt har behandlats av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Det gäller exempelvis förslag om att jämställdhetsanalyser bör vara ett inslag i den statliga företagarpolitiken, om att statliga medel för företagande ska fördelas mer jämställt och om främjande av kvinnors företagande. Utskottet instämmer med motionärerna i att det finns ett behov av ökad jämställdhet i näringslivet och att förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga. Man behöver ta itu med det faktum att kvinnor är underrepresenterade som företagare. Det är viktigt både för att öka den ekonomiska jämställdheten och Sveriges tillväxtmöjligheter.

Utskottet vill i detta sammanhang påminna dels om de statliga finansieringsaktörernas uppdrag att verka för ökad jämställdhet, dels om de av regeringen initierade insatser som syftar till att stärka entreprenörskap och förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag. För att stärka kvinnors ställning som företagare och samtidigt bidra till ökade investeringar i svenska företag vill utskottet också särskilt lyfta fram Tillväxtverkets uppdrag att främja kvinnors företagande genom insatser som rör upphandlingsfrågor, finansieringsfrågor och statistik. Myndigheten ska bl.a. genomföra insatser för att stimulera unga kvinnors entreprenörskap, utveckla metoder för och ta fram statistik med fokus på kvinnors ägande av företag och genomföra insatser om kvinnors tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter. Uppdraget ska redovisas i februari 2027 och utskottet ser ingen anledning att föregripa detta arbete. När det sedan gäller det statliga företagsstödet vill utskottet påminna om att de statliga finansieringsaktörerna har i uppdrag att verka för ökad jämställdhet och sträva mot att utlåning och riskkapital ska fördelas mer jämställt.

Utöver det som anförts ovan hänvisar utskottet till det ställningstagande som utskottet gjorde våren 2024. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Insatser för vissa grupper

För att säkra framtidens välfärd behövs både fler och växande företag. Enligt utskottets uppfattning behövs både generella och riktade främjandeinsatser för blivande och befintliga företagare för att öka intresset för entreprenörskap. När det gäller motionsyrkanden med förslag som på olika sätt syftar till att öka intresset för entreprenörskap och företagande bland unga vill utskottet särskilt lyfta fram Ung Företagsamhets verksamhet inom gymnasieskolan och de insatser som stöttar entreprenörskap inom högre utbildning. Utskottet vill även hänvisa till Tillväxtverkets uppdrag att samordna frågor som rör entreprenörskap vid universitet och högskolor och till den verksamhet som bedrivs av Drivhuset. Det är, anser utskottet, viktigt att stödja ungdomars intresse för entreprenörskap och företagande så att fler väljer att starta företag.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om stöd för att underlätta för utrikes födda att starta och driva företag kan utskottet påminna om att det av Almis ägaranvisning framgår att bolaget ska ha ett särskilt fokus på kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Almi har även i uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet, bl.a. genom att erbjuda olika typer av lån, däribland mikrolån. Vidare har Tillväxtverket redovisat två uppdrag där fokus har varit på att främja utrikes födda kvinnors företagande. Dessa uppdrag har bl.a. visat att näringspolitiska insatser riktade till utrikes födda har övervägande positiva effekter på andra politikområden.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att främja entreprenörskap bland unga och utrikes födda. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kooperativt och socialt företagande.

I ett antal motioner lämnas förslag om olika åtgärder som syftar till att främja kooperativa, personalägda och sociala företag. Med anledning av dessa motioner vill utskottet inledningsvis framhålla att det delar motionärernas syn på att det kooperativa och sociala företagandet kan vara en viktig del av det svenska näringslivet. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att kooperativ inte är en företagsform, såsom aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, utan ett sätt att organisera och driva företag. Det kooperativa företaget kan alltså bedrivas i vilken företagsform som helst, även om den vanligaste formen är ekonomisk förening.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att informera om och synliggöra socialt och kooperativt företagande vill utskottet bl.a. hänvisa till att den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se och Tillväxtverket genom organisationen Coompanion har i uppdrag att samla information och förmedla rådgivning och utbildning för start och utveckling av kooperativa företag. Vidare har kooperativa företag möjlighet att genom Coompanion ansöka om s.k. innovationscheckar, vilka syftar till att skapa bättre förutsättningar för framgångsrik innovationsutveckling hos små och medelstora företag.

Utöver vad som anförts ovan hänvisar utskottet till de ställningstaganden om kooperativa och sociala företag som utskottet gjorde våren 2024. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Riktade insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande av besöksnäringen

– Ekonomiskt stöd

– Marknadsföring av Sverige

– Övrigt om besöksnäringen.

Främjande av besöksnäringen

Förslag om främjande av och goda förutsättningar för besöksnäringen, om en strategi för besöksnäringen och om turismens betydelse behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Med anledning av årets motioner vill utskottet inledningsvis understryka att det håller med motionärerna om att turismen och besöksnäringen är betydelsefull för Sverige och att det finns en stor potential i att skapa goda förutsättningar för de företag som verkar inom denna näring. Besöksnäringen har utvecklats under hela 2000-talet, både när det gäller tillväxt och sysselsättning och det finns både stora och små företag i landet som tillsammans erbjuder ett varierat utbud av upplevelser.

Utskottet kan vidare konstatera att statsrådet Ebba Busch i februari 2025 meddelade regeringens avsikt att inte ta fram en ny strategi för besöksnäringen. I övrigt ställer sig utskottet generellt bakom ambitionen att prioritera regelförenkling och kompetensförsörjning, vilket gör skillnad både för företag inom besöksnäringen och för lokalsamhället. Här kan exempelvis nämnas de nya regelverken om danstillstånd och hotelltillstånd som riksdagen tog ställning till under 2023 och 2024. Utskottet vill även påminna om det regelförenklingsuppdrag till myndigheter som pågår fram till 2028 och som bl.a. innebär att handläggningstiden för ärenden som gäller företag ska bli kortare samt att regeringen för 2025 förstärkte anslaget till Visit Sweden, vars uppgift är att öka Sveriges konkurrenskraft som resmål. Det strategiska regelförenklingsarbetet bidrar till att den svenska besöksnäringen kan utveckla sin konkurrenskraft långsiktigt.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ekonomiskt stöd

Förslag om att införa lokala avgifter på gästnätter lämnas i två motionsyrkanden. Utskottet kan konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att utveckla besöksnäringen. Här kan nämnas det pågående strategiska arbetet för att undanröja onödiga hinder som ska bidra till att besöksnäringen långsiktigt utvecklar sin konkurrenskraft. Utskottet noterar även att regelförenkling och kompetensförsörjning är prioriterade områden för regeringen.

Frågan om lokala avgifter på gästnätter avstyrktes av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24NU11). Utskottet anser inte att det har framkommit något nytt som föranleder utskottet att ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Marknadsföring av Sverige

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag om att öka marknadsföringen av Sverige och om att stärka Sverigebilden. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framför att det finns en stor potential i en mer kraftfull marknadsföring av Sverige som besöksmål internationellt och att marknadsföringen också har ett bredare syfte i tider av kris och krig. Vidare har Visit Swedens verksamhet för 2025 förstärkts, vilket ska medföra att Sverige kan öka sin synlighet i strategiska kanaler och på prioriterade marknader och därmed stärka sin konkurrenskraft som turistland. Utskottet vill även hänvisa till att Visit Swedens arbete och marknadsföringsinsatser utöver effekten för turistnäringen dessutom bidrar till att skapa intresse för Sverige och stärker Sverigebilden med faktabaserad information.

Utskottet ser positivt på de insatser som pågår på området och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om besöksnäringen

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag som bl.a. syftar till att på olika sätt lyfta fram och stärka besöksnäringen. Utskottet vill inledningsvis framhålla att det instämmer med motionärerna i vikten av att skapa en hållbar besöksnäring och att de företag som är verksamma inom turistnäringen ges goda förutsättningar. Utskottet kan konstatera att det pågår arbete på flera områden som syftar till att på en övergripande nivå stimulera och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för frågor om turism och besöksnäring och har ett nationellt ansvar för kunskapsutveckling och för samverkan och samordning inom turism. Inom ramen för detta arbete leder myndigheten bl.a. en strategisk myndighetsgrupp och genomför aktiviteter som ska bidra till dialog mellan olika aktörer och fånga upp besöksnäringens utmaningar. Vidare bedriver Tillväxtverket i samarbete med andra myndigheter tjänsten Serverat, vilken syftar till att förenkla för företagare inom främst restaurang- och besöksnäringarna genom standardisering, förenkling och digitalisering. Utskottet vill även framhålla att besöksnäringen är en viktig del av den svenska ekonomin som skapar många nya arbetstillfällen, inte minst för unga och andra personer som traditionellt kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att främja fisketurismen, om fjällturismens möjligheter och om destinationsutveckling i östra Skåne hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då likalydande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Enligt utskottets bedömning har inget nytt framkommit som gör att utskottet bör ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Besöksnäringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande av besöksnäringen

– Ekonomiskt stöd

– Marknadsföring av Sverige

– Övrigt om besöksnäringen.

Främjande av besöksnäringen

Förslag om främjande av och goda förutsättningar för besöksnäringen, om en strategi för besöksnäringen och om turismens betydelse behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Med anledning av årets motioner vill utskottet inledningsvis understryka att det håller med motionärerna om att turismen och besöksnäringen är betydelsefull för Sverige och att det finns en stor potential i att skapa goda förutsättningar för de företag som verkar inom denna näring. Besöksnäringen har utvecklats under hela 2000-talet, både när det gäller tillväxt och sysselsättning och det finns både stora och små företag i landet som tillsammans erbjuder ett varierat utbud av upplevelser.

Utskottet kan vidare konstatera att statsrådet Ebba Busch i februari 2025 meddelade regeringens avsikt att inte ta fram en ny strategi för besöksnäringen. I övrigt ställer sig utskottet generellt bakom ambitionen att prioritera regelförenkling och kompetensförsörjning, vilket gör skillnad både för företag inom besöksnäringen och för lokalsamhället. Här kan exempelvis nämnas de nya regelverken om danstillstånd och hotelltillstånd som riksdagen tog ställning till under 2023 och 2024. Utskottet vill även påminna om det regelförenklingsuppdrag till myndigheter som pågår fram till 2028 och som bl.a. innebär att handläggningstiden för ärenden som gäller företag ska bli kortare samt att regeringen för 2025 förstärkte anslaget till Visit Sweden, vars uppgift är att öka Sveriges konkurrenskraft som resmål. Det strategiska regelförenklingsarbetet bidrar till att den svenska besöksnäringen kan utveckla sin konkurrenskraft långsiktigt.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ekonomiskt stöd

Förslag om att införa lokala avgifter på gästnätter lämnas i två motionsyrkanden. Utskottet kan konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att utveckla besöksnäringen. Här kan nämnas det pågående strategiska arbetet för att undanröja onödiga hinder som ska bidra till att besöksnäringen långsiktigt utvecklar sin konkurrenskraft. Utskottet noterar även att regelförenkling och kompetensförsörjning är prioriterade områden för regeringen.

Frågan om lokala avgifter på gästnätter avstyrktes av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24NU11). Utskottet anser inte att det har framkommit något nytt som föranleder utskottet att ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Marknadsföring av Sverige

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag om att öka marknadsföringen av Sverige och om att stärka Sverigebilden. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framför att det finns en stor potential i en mer kraftfull marknadsföring av Sverige som besöksmål internationellt och att marknadsföringen också har ett bredare syfte i tider av kris och krig. Vidare har Visit Swedens verksamhet för 2025 förstärkts, vilket ska medföra att Sverige kan öka sin synlighet i strategiska kanaler och på prioriterade marknader och därmed stärka sin konkurrenskraft som turistland. Utskottet vill även hänvisa till att Visit Swedens arbete och marknadsföringsinsatser utöver effekten för turistnäringen dessutom bidrar till att skapa intresse för Sverige och stärker Sverigebilden med faktabaserad information.

Utskottet ser positivt på de insatser som pågår på området och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om besöksnäringen

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag som bl.a. syftar till att på olika sätt lyfta fram och stärka besöksnäringen. Utskottet vill inledningsvis framhålla att det instämmer med motionärerna i vikten av att skapa en hållbar besöksnäring och att de företag som är verksamma inom turistnäringen ges goda förutsättningar. Utskottet kan konstatera att det pågår arbete på flera områden som syftar till att på en övergripande nivå stimulera och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för frågor om turism och besöksnäring och har ett nationellt ansvar för kunskapsutveckling och för samverkan och samordning inom turism. Inom ramen för detta arbete leder myndigheten bl.a. en strategisk myndighetsgrupp och genomför aktiviteter som ska bidra till dialog mellan olika aktörer och fånga upp besöksnäringens utmaningar. Vidare bedriver Tillväxtverket i samarbete med andra myndigheter tjänsten Serverat, vilken syftar till att förenkla för företagare inom främst restaurang- och besöksnäringarna genom standardisering, förenkling och digitalisering. Utskottet vill även framhålla att besöksnäringen är en viktig del av den svenska ekonomin som skapar många nya arbetstillfällen, inte minst för unga och andra personer som traditionellt kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att främja fisketurismen, om fjällturismens möjligheter och om destinationsutveckling i östra Skåne hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då likalydande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Enligt utskottets bedömning har inget nytt framkommit som gör att utskottet bör ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Besöksnäringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande av besöksnäringen

– Ekonomiskt stöd

– Marknadsföring av Sverige

– Övrigt om besöksnäringen.

Främjande av besöksnäringen

Förslag om främjande av och goda förutsättningar för besöksnäringen, om en strategi för besöksnäringen och om turismens betydelse behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Med anledning av årets motioner vill utskottet inledningsvis understryka att det håller med motionärerna om att turismen och besöksnäringen är betydelsefull för Sverige och att det finns en stor potential i att skapa goda förutsättningar för de företag som verkar inom denna näring. Besöksnäringen har utvecklats under hela 2000-talet, både när det gäller tillväxt och sysselsättning och det finns både stora och små företag i landet som tillsammans erbjuder ett varierat utbud av upplevelser.

Utskottet kan vidare konstatera att statsrådet Ebba Busch i februari 2025 meddelade regeringens avsikt att inte ta fram en ny strategi för besöksnäringen. I övrigt ställer sig utskottet generellt bakom ambitionen att prioritera regelförenkling och kompetensförsörjning, vilket gör skillnad både för företag inom besöksnäringen och för lokalsamhället. Här kan exempelvis nämnas de nya regelverken om danstillstånd och hotelltillstånd som riksdagen tog ställning till under 2023 och 2024. Utskottet vill även påminna om det regelförenklingsuppdrag till myndigheter som pågår fram till 2028 och som bl.a. innebär att handläggningstiden för ärenden som gäller företag ska bli kortare samt att regeringen för 2025 förstärkte anslaget till Visit Sweden, vars uppgift är att öka Sveriges konkurrenskraft som resmål. Det strategiska regelförenklingsarbetet bidrar till att den svenska besöksnäringen kan utveckla sin konkurrenskraft långsiktigt.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ekonomiskt stöd

Förslag om att införa lokala avgifter på gästnätter lämnas i två motionsyrkanden. Utskottet kan konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att utveckla besöksnäringen. Här kan nämnas det pågående strategiska arbetet för att undanröja onödiga hinder som ska bidra till att besöksnäringen långsiktigt utvecklar sin konkurrenskraft. Utskottet noterar även att regelförenkling och kompetensförsörjning är prioriterade områden för regeringen.

Frågan om lokala avgifter på gästnätter avstyrktes av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24NU11). Utskottet anser inte att det har framkommit något nytt som föranleder utskottet att ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Marknadsföring av Sverige

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag om att öka marknadsföringen av Sverige och om att stärka Sverigebilden. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framför att det finns en stor potential i en mer kraftfull marknadsföring av Sverige som besöksmål internationellt och att marknadsföringen också har ett bredare syfte i tider av kris och krig. Vidare har Visit Swedens verksamhet för 2025 förstärkts, vilket ska medföra att Sverige kan öka sin synlighet i strategiska kanaler och på prioriterade marknader och därmed stärka sin konkurrenskraft som turistland. Utskottet vill även hänvisa till att Visit Swedens arbete och marknadsföringsinsatser utöver effekten för turistnäringen dessutom bidrar till att skapa intresse för Sverige och stärker Sverigebilden med faktabaserad information.

Utskottet ser positivt på de insatser som pågår på området och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om besöksnäringen

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag som bl.a. syftar till att på olika sätt lyfta fram och stärka besöksnäringen. Utskottet vill inledningsvis framhålla att det instämmer med motionärerna i vikten av att skapa en hållbar besöksnäring och att de företag som är verksamma inom turistnäringen ges goda förutsättningar. Utskottet kan konstatera att det pågår arbete på flera områden som syftar till att på en övergripande nivå stimulera och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för frågor om turism och besöksnäring och har ett nationellt ansvar för kunskapsutveckling och för samverkan och samordning inom turism. Inom ramen för detta arbete leder myndigheten bl.a. en strategisk myndighetsgrupp och genomför aktiviteter som ska bidra till dialog mellan olika aktörer och fånga upp besöksnäringens utmaningar. Vidare bedriver Tillväxtverket i samarbete med andra myndigheter tjänsten Serverat, vilken syftar till att förenkla för företagare inom främst restaurang- och besöksnäringarna genom standardisering, förenkling och digitalisering. Utskottet vill även framhålla att besöksnäringen är en viktig del av den svenska ekonomin som skapar många nya arbetstillfällen, inte minst för unga och andra personer som traditionellt kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att främja fisketurismen, om fjällturismens möjligheter och om destinationsutveckling i östra Skåne hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då likalydande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Enligt utskottets bedömning har inget nytt framkommit som gör att utskottet bör ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Besöksnäringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande av besöksnäringen

– Ekonomiskt stöd

– Marknadsföring av Sverige

– Övrigt om besöksnäringen.

Främjande av besöksnäringen

Förslag om främjande av och goda förutsättningar för besöksnäringen, om en strategi för besöksnäringen och om turismens betydelse behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU11). Med anledning av årets motioner vill utskottet inledningsvis understryka att det håller med motionärerna om att turismen och besöksnäringen är betydelsefull för Sverige och att det finns en stor potential i att skapa goda förutsättningar för de företag som verkar inom denna näring. Besöksnäringen har utvecklats under hela 2000-talet, både när det gäller tillväxt och sysselsättning och det finns både stora och små företag i landet som tillsammans erbjuder ett varierat utbud av upplevelser.

Utskottet kan vidare konstatera att statsrådet Ebba Busch i februari 2025 meddelade regeringens avsikt att inte ta fram en ny strategi för besöksnäringen. I övrigt ställer sig utskottet generellt bakom ambitionen att prioritera regelförenkling och kompetensförsörjning, vilket gör skillnad både för företag inom besöksnäringen och för lokalsamhället. Här kan exempelvis nämnas de nya regelverken om danstillstånd och hotelltillstånd som riksdagen tog ställning till under 2023 och 2024. Utskottet vill även påminna om det regelförenklingsuppdrag till myndigheter som pågår fram till 2028 och som bl.a. innebär att handläggningstiden för ärenden som gäller företag ska bli kortare samt att regeringen för 2025 förstärkte anslaget till Visit Sweden, vars uppgift är att öka Sveriges konkurrenskraft som resmål. Det strategiska regelförenklingsarbetet bidrar till att den svenska besöksnäringen kan utveckla sin konkurrenskraft långsiktigt.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ekonomiskt stöd

Förslag om att införa lokala avgifter på gästnätter lämnas i två motionsyrkanden. Utskottet kan konstatera att det pågår insatser inom flera områden som syftar till att utveckla besöksnäringen. Här kan nämnas det pågående strategiska arbetet för att undanröja onödiga hinder som ska bidra till att besöksnäringen långsiktigt utvecklar sin konkurrenskraft. Utskottet noterar även att regelförenkling och kompetensförsörjning är prioriterade områden för regeringen.

Frågan om lokala avgifter på gästnätter avstyrktes av utskottet så sent som våren 2024 (bet. 2023/24NU11). Utskottet anser inte att det har framkommit något nytt som föranleder utskottet att ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Marknadsföring av Sverige

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag om att öka marknadsföringen av Sverige och om att stärka Sverigebilden. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2025 framför att det finns en stor potential i en mer kraftfull marknadsföring av Sverige som besöksmål internationellt och att marknadsföringen också har ett bredare syfte i tider av kris och krig. Vidare har Visit Swedens verksamhet för 2025 förstärkts, vilket ska medföra att Sverige kan öka sin synlighet i strategiska kanaler och på prioriterade marknader och därmed stärka sin konkurrenskraft som turistland. Utskottet vill även hänvisa till att Visit Swedens arbete och marknadsföringsinsatser utöver effekten för turistnäringen dessutom bidrar till att skapa intresse för Sverige och stärker Sverigebilden med faktabaserad information.

Utskottet ser positivt på de insatser som pågår på området och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om besöksnäringen

I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden med förslag som bl.a. syftar till att på olika sätt lyfta fram och stärka besöksnäringen. Utskottet vill inledningsvis framhålla att det instämmer med motionärerna i vikten av att skapa en hållbar besöksnäring och att de företag som är verksamma inom turistnäringen ges goda förutsättningar. Utskottet kan konstatera att det pågår arbete på flera områden som syftar till att på en övergripande nivå stimulera och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för frågor om turism och besöksnäring och har ett nationellt ansvar för kunskapsutveckling och för samverkan och samordning inom turism. Inom ramen för detta arbete leder myndigheten bl.a. en strategisk myndighetsgrupp och genomför aktiviteter som ska bidra till dialog mellan olika aktörer och fånga upp besöksnäringens utmaningar. Vidare bedriver Tillväxtverket i samarbete med andra myndigheter tjänsten Serverat, vilken syftar till att förenkla för företagare inom främst restaurang- och besöksnäringarna genom standardisering, förenkling och digitalisering. Utskottet vill även framhålla att besöksnäringen är en viktig del av den svenska ekonomin som skapar många nya arbetstillfällen, inte minst för unga och andra personer som traditionellt kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att främja fisketurismen, om fjällturismens möjligheter och om destinationsutveckling i östra Skåne hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då likalydande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Enligt utskottets bedömning har inget nytt framkommit som gör att utskottet bör ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Besöksnäringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Industrifrämjande åtgärder

– Kulturella och kreativa näringar

– Spelbranschen

– Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om näringsgrenar och branscher.

Industrifrämjande åtgärder

När det gäller motionsyrkanden med förslag som med anledning av nyindustrialiseringen och den gröna industriomställningen lyfter fram behovet av reformer inom olika delar av samhället, om exempelvis förstärkt infrastruktur, statlig finansiering och behovet av samplanering och samarbete, vill utskottet påminna om att motionsyrkanden med likalydande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och utskottet hänvisar därför till dessa ställningstaganden. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om att tillsätta en industrikommission och om att stärka forskningen inom stålindustrin hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då liknande förslag avstyrktes.

Utskottet vill därutöver understryka vikten av goda villkor och långsiktiga förutsättningar för att stärka industrins konkurrenskraft och åstadkomma den gröna omställningen. Även villkoren för tillståndsprocesser, infrastruktur och kompetensförsörjning spelar en betydelsefull roll för industrins verksamhet, utveckling och klimatomställning. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen i tilläggsdirektiv har fått i uppdrag att bl.a. analysera hur handläggningstiderna för tillståndsprövningen kan förkortas. Vidare är bl.a. energiförsörjning och transportinfrastruktur en del av grundförutsättningarna för industrins möjligheter att etablera ny och expandera befintlig verksamhet. Utskottet noterar även att regeringen arbetar vidare med den industristrategi som tidigare aviserats och som ska se över hur Sverige kan fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kulturella och kreativa näringar

När det gäller motionsyrkanden som handlar om regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet under våren 2024 behandlade regeringens skrivelse om en strategi för kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19). Strategin innehåller regeringens övergripande vision för företag inom de kulturella och kreativa näringarna, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. I sitt betänkande välkomnade utskottet regeringens strategi och strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna, att branscherna ska ha god tillväxt, bidra till svensk ekonomi, ökad export, ett dynamiskt näringsliv i hela landet och en positiv Sverigebild i utlandet. Utskottet delade även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation inom andra sektorer.

I de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt noterar utskottet olika förslag om innehållet i strategin och vilka åtgärder som behövs för att främja de kulturella och kreativa branscherna. I den nyligen beslutade strategin tydliggörs regeringens prioriteringar på området och det kommande arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin kommer att delutvärderas under 2026. Utskottet anser att detta arbete bör inväntas.

När det gäller förslag om att stöd till företag och regional utveckling ska utformas så att de kan komma företag inom de kulturella och kreativa näringarna till godo samt om särskilda näringslivsstöd för kulturella och kreativa näringar vill utskottet hänvisa till att liknande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och till de ställningstaganden som utskottet då gjorde.

Med hänvisning till vad som anförts ovan och det pågående arbetet inom ramen för strategin avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Spelbranschen

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal yrkanden med förslag om att införa en nationell spelstrategi, om att inkludera spelbranschen i den befintliga näringslivsstrukturen och om utmaningar inom spelbranschen. Eftersom motsvarande förslag behandlades av utskottet våren 2024 hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde då. Dessa frågor berördes även våren 2024 i utskottets betänkande 2023/24:NU19 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Utskottet anser att riksdagen bör avslå dessa motionsyrkanden med hänvisning till vad utskottet anförde i nyss nämnda betänkanden.

Utskottet noterar även motionsyrkanden med förslag om de utmaningar som möter olika aktörer inom spelbranschen, om att överföra kompetens till andra sektorer och om att utveckla de näringsinriktade stödsystemen för spel. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att företag inom dataspelsbranschen räknas till de kulturella och kreativa näringarna. Vidare har svenska företag inom bl.a. dataspel under flera år varit världsledande och internationellt framgångsrika, och denna utveckling är enligt utskottets mening något som bör värnas. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om att dataspelsbranschen i likhet med andra innovativa företag och branscher behöver få ta del av det offentligas stöd. Det finns många framgångsrika svenska företag inom spelbranschen och det är av stor vikt att dessa företag får goda förutsättningar att verka och utvecklas. Utskottet ser däremot inga skäl för riksdagen att bifalla de aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

Utskottet noterar att frågan om att införa ett förbud mot kontanthantering vid handel med järn- och metallavfall nyligen har setts över av Miljöstraffrättsutredningen, men att förslagen ännu inte har beretts vidare av regeringen. Något konkret förslag i denna fråga har dock inte presenterats av utredningen annat än att frågan bör övervägas i det s.k. penningtvättsregelverket. Det är viktigt att motverka den oseriösa handeln med metallavfall, och utskottet anser därför att det bör införas ett nationellt kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. Att endast tillåta digitala betalningar gör det enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Ur avsnittet "Näringsgrenar och branscher" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 19, 20, 21 och 22. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Industrifrämjande åtgärder

– Kulturella och kreativa näringar

– Spelbranschen

– Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om näringsgrenar och branscher.

Industrifrämjande åtgärder

När det gäller motionsyrkanden med förslag som med anledning av nyindustrialiseringen och den gröna industriomställningen lyfter fram behovet av reformer inom olika delar av samhället, om exempelvis förstärkt infrastruktur, statlig finansiering och behovet av samplanering och samarbete, vill utskottet påminna om att motionsyrkanden med likalydande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och utskottet hänvisar därför till dessa ställningstaganden. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om att tillsätta en industrikommission och om att stärka forskningen inom stålindustrin hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då liknande förslag avstyrktes.

Utskottet vill därutöver understryka vikten av goda villkor och långsiktiga förutsättningar för att stärka industrins konkurrenskraft och åstadkomma den gröna omställningen. Även villkoren för tillståndsprocesser, infrastruktur och kompetensförsörjning spelar en betydelsefull roll för industrins verksamhet, utveckling och klimatomställning. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen i tilläggsdirektiv har fått i uppdrag att bl.a. analysera hur handläggningstiderna för tillståndsprövningen kan förkortas. Vidare är bl.a. energiförsörjning och transportinfrastruktur en del av grundförutsättningarna för industrins möjligheter att etablera ny och expandera befintlig verksamhet. Utskottet noterar även att regeringen arbetar vidare med den industristrategi som tidigare aviserats och som ska se över hur Sverige kan fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kulturella och kreativa näringar

När det gäller motionsyrkanden som handlar om regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet under våren 2024 behandlade regeringens skrivelse om en strategi för kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19). Strategin innehåller regeringens övergripande vision för företag inom de kulturella och kreativa näringarna, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. I sitt betänkande välkomnade utskottet regeringens strategi och strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna, att branscherna ska ha god tillväxt, bidra till svensk ekonomi, ökad export, ett dynamiskt näringsliv i hela landet och en positiv Sverigebild i utlandet. Utskottet delade även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation inom andra sektorer.

I de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt noterar utskottet olika förslag om innehållet i strategin och vilka åtgärder som behövs för att främja de kulturella och kreativa branscherna. I den nyligen beslutade strategin tydliggörs regeringens prioriteringar på området och det kommande arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin kommer att delutvärderas under 2026. Utskottet anser att detta arbete bör inväntas.

När det gäller förslag om att stöd till företag och regional utveckling ska utformas så att de kan komma företag inom de kulturella och kreativa näringarna till godo samt om särskilda näringslivsstöd för kulturella och kreativa näringar vill utskottet hänvisa till att liknande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och till de ställningstaganden som utskottet då gjorde.

Med hänvisning till vad som anförts ovan och det pågående arbetet inom ramen för strategin avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Spelbranschen

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal yrkanden med förslag om att införa en nationell spelstrategi, om att inkludera spelbranschen i den befintliga näringslivsstrukturen och om utmaningar inom spelbranschen. Eftersom motsvarande förslag behandlades av utskottet våren 2024 hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde då. Dessa frågor berördes även våren 2024 i utskottets betänkande 2023/24:NU19 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Utskottet anser att riksdagen bör avslå dessa motionsyrkanden med hänvisning till vad utskottet anförde i nyss nämnda betänkanden.

Utskottet noterar även motionsyrkanden med förslag om de utmaningar som möter olika aktörer inom spelbranschen, om att överföra kompetens till andra sektorer och om att utveckla de näringsinriktade stödsystemen för spel. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att företag inom dataspelsbranschen räknas till de kulturella och kreativa näringarna. Vidare har svenska företag inom bl.a. dataspel under flera år varit världsledande och internationellt framgångsrika, och denna utveckling är enligt utskottets mening något som bör värnas. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om att dataspelsbranschen i likhet med andra innovativa företag och branscher behöver få ta del av det offentligas stöd. Det finns många framgångsrika svenska företag inom spelbranschen och det är av stor vikt att dessa företag får goda förutsättningar att verka och utvecklas. Utskottet ser däremot inga skäl för riksdagen att bifalla de aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

Utskottet noterar att frågan om att införa ett förbud mot kontanthantering vid handel med järn- och metallavfall nyligen har setts över av Miljöstraffrättsutredningen, men att förslagen ännu inte har beretts vidare av regeringen. Något konkret förslag i denna fråga har dock inte presenterats av utredningen annat än att frågan bör övervägas i det s.k. penningtvättsregelverket. Det är viktigt att motverka den oseriösa handeln med metallavfall, och utskottet anser därför att det bör införas ett nationellt kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. Att endast tillåta digitala betalningar gör det enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Ur avsnittet "Näringsgrenar och branscher" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18, 20, 21 och 22. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Industrifrämjande åtgärder

– Kulturella och kreativa näringar

– Spelbranschen

– Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om näringsgrenar och branscher.

Industrifrämjande åtgärder

När det gäller motionsyrkanden med förslag som med anledning av nyindustrialiseringen och den gröna industriomställningen lyfter fram behovet av reformer inom olika delar av samhället, om exempelvis förstärkt infrastruktur, statlig finansiering och behovet av samplanering och samarbete, vill utskottet påminna om att motionsyrkanden med likalydande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och utskottet hänvisar därför till dessa ställningstaganden. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om att tillsätta en industrikommission och om att stärka forskningen inom stålindustrin hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då liknande förslag avstyrktes.

Utskottet vill därutöver understryka vikten av goda villkor och långsiktiga förutsättningar för att stärka industrins konkurrenskraft och åstadkomma den gröna omställningen. Även villkoren för tillståndsprocesser, infrastruktur och kompetensförsörjning spelar en betydelsefull roll för industrins verksamhet, utveckling och klimatomställning. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen i tilläggsdirektiv har fått i uppdrag att bl.a. analysera hur handläggningstiderna för tillståndsprövningen kan förkortas. Vidare är bl.a. energiförsörjning och transportinfrastruktur en del av grundförutsättningarna för industrins möjligheter att etablera ny och expandera befintlig verksamhet. Utskottet noterar även att regeringen arbetar vidare med den industristrategi som tidigare aviserats och som ska se över hur Sverige kan fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kulturella och kreativa näringar

När det gäller motionsyrkanden som handlar om regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet under våren 2024 behandlade regeringens skrivelse om en strategi för kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19). Strategin innehåller regeringens övergripande vision för företag inom de kulturella och kreativa näringarna, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. I sitt betänkande välkomnade utskottet regeringens strategi och strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna, att branscherna ska ha god tillväxt, bidra till svensk ekonomi, ökad export, ett dynamiskt näringsliv i hela landet och en positiv Sverigebild i utlandet. Utskottet delade även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation inom andra sektorer.

I de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt noterar utskottet olika förslag om innehållet i strategin och vilka åtgärder som behövs för att främja de kulturella och kreativa branscherna. I den nyligen beslutade strategin tydliggörs regeringens prioriteringar på området och det kommande arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin kommer att delutvärderas under 2026. Utskottet anser att detta arbete bör inväntas.

När det gäller förslag om att stöd till företag och regional utveckling ska utformas så att de kan komma företag inom de kulturella och kreativa näringarna till godo samt om särskilda näringslivsstöd för kulturella och kreativa näringar vill utskottet hänvisa till att liknande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och till de ställningstaganden som utskottet då gjorde.

Med hänvisning till vad som anförts ovan och det pågående arbetet inom ramen för strategin avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Spelbranschen

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal yrkanden med förslag om att införa en nationell spelstrategi, om att inkludera spelbranschen i den befintliga näringslivsstrukturen och om utmaningar inom spelbranschen. Eftersom motsvarande förslag behandlades av utskottet våren 2024 hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde då. Dessa frågor berördes även våren 2024 i utskottets betänkande 2023/24:NU19 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Utskottet anser att riksdagen bör avslå dessa motionsyrkanden med hänvisning till vad utskottet anförde i nyss nämnda betänkanden.

Utskottet noterar även motionsyrkanden med förslag om de utmaningar som möter olika aktörer inom spelbranschen, om att överföra kompetens till andra sektorer och om att utveckla de näringsinriktade stödsystemen för spel. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att företag inom dataspelsbranschen räknas till de kulturella och kreativa näringarna. Vidare har svenska företag inom bl.a. dataspel under flera år varit världsledande och internationellt framgångsrika, och denna utveckling är enligt utskottets mening något som bör värnas. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om att dataspelsbranschen i likhet med andra innovativa företag och branscher behöver få ta del av det offentligas stöd. Det finns många framgångsrika svenska företag inom spelbranschen och det är av stor vikt att dessa företag får goda förutsättningar att verka och utvecklas. Utskottet ser däremot inga skäl för riksdagen att bifalla de aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

Utskottet noterar att frågan om att införa ett förbud mot kontanthantering vid handel med järn- och metallavfall nyligen har setts över av Miljöstraffrättsutredningen, men att förslagen ännu inte har beretts vidare av regeringen. Något konkret förslag i denna fråga har dock inte presenterats av utredningen annat än att frågan bör övervägas i det s.k. penningtvättsregelverket. Det är viktigt att motverka den oseriösa handeln med metallavfall, och utskottet anser därför att det bör införas ett nationellt kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. Att endast tillåta digitala betalningar gör det enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Ur avsnittet "Näringsgrenar och branscher" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18, 19, 20 och 22. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Industrifrämjande åtgärder

– Kulturella och kreativa näringar

– Spelbranschen

– Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om handel med järn- och metallavfall

– Övrigt om näringsgrenar och branscher.

Industrifrämjande åtgärder

När det gäller motionsyrkanden med förslag som med anledning av nyindustrialiseringen och den gröna industriomställningen lyfter fram behovet av reformer inom olika delar av samhället, om exempelvis förstärkt infrastruktur, statlig finansiering och behovet av samplanering och samarbete, vill utskottet påminna om att motionsyrkanden med likalydande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och utskottet hänvisar därför till dessa ställningstaganden. Även när det gäller motionsyrkanden med förslag bl.a. om att tillsätta en industrikommission och om att stärka forskningen inom stålindustrin hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde våren 2024 då liknande förslag avstyrktes.

Utskottet vill därutöver understryka vikten av goda villkor och långsiktiga förutsättningar för att stärka industrins konkurrenskraft och åstadkomma den gröna omställningen. Även villkoren för tillståndsprocesser, infrastruktur och kompetensförsörjning spelar en betydelsefull roll för industrins verksamhet, utveckling och klimatomställning. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen i tilläggsdirektiv har fått i uppdrag att bl.a. analysera hur handläggningstiderna för tillståndsprövningen kan förkortas. Vidare är bl.a. energiförsörjning och transportinfrastruktur en del av grundförutsättningarna för industrins möjligheter att etablera ny och expandera befintlig verksamhet. Utskottet noterar även att regeringen arbetar vidare med den industristrategi som tidigare aviserats och som ska se över hur Sverige kan fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kulturella och kreativa näringar

När det gäller motionsyrkanden som handlar om regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet under våren 2024 behandlade regeringens skrivelse om en strategi för kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19). Strategin innehåller regeringens övergripande vision för företag inom de kulturella och kreativa näringarna, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. I sitt betänkande välkomnade utskottet regeringens strategi och strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna, att branscherna ska ha god tillväxt, bidra till svensk ekonomi, ökad export, ett dynamiskt näringsliv i hela landet och en positiv Sverigebild i utlandet. Utskottet delade även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation inom andra sektorer.

I de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt noterar utskottet olika förslag om innehållet i strategin och vilka åtgärder som behövs för att främja de kulturella och kreativa branscherna. I den nyligen beslutade strategin tydliggörs regeringens prioriteringar på området och det kommande arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin kommer att delutvärderas under 2026. Utskottet anser att detta arbete bör inväntas.

När det gäller förslag om att stöd till företag och regional utveckling ska utformas så att de kan komma företag inom de kulturella och kreativa näringarna till godo samt om särskilda näringslivsstöd för kulturella och kreativa näringar vill utskottet hänvisa till att liknande förslag avstyrktes av utskottet våren 2024 och till de ställningstaganden som utskottet då gjorde.

Med hänvisning till vad som anförts ovan och det pågående arbetet inom ramen för strategin avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Spelbranschen

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal yrkanden med förslag om att införa en nationell spelstrategi, om att inkludera spelbranschen i den befintliga näringslivsstrukturen och om utmaningar inom spelbranschen. Eftersom motsvarande förslag behandlades av utskottet våren 2024 hänvisar utskottet till de ställningstaganden som utskottet gjorde då. Dessa frågor berördes även våren 2024 i utskottets betänkande 2023/24:NU19 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Utskottet anser att riksdagen bör avslå dessa motionsyrkanden med hänvisning till vad utskottet anförde i nyss nämnda betänkanden.

Utskottet noterar även motionsyrkanden med förslag om de utmaningar som möter olika aktörer inom spelbranschen, om att överföra kompetens till andra sektorer och om att utveckla de näringsinriktade stödsystemen för spel. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att företag inom dataspelsbranschen räknas till de kulturella och kreativa näringarna. Vidare har svenska företag inom bl.a. dataspel under flera år varit världsledande och internationellt framgångsrika, och denna utveckling är enligt utskottets mening något som bör värnas. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om att dataspelsbranschen i likhet med andra innovativa företag och branscher behöver få ta del av det offentligas stöd. Det finns många framgångsrika svenska företag inom spelbranschen och det är av stor vikt att dessa företag får goda förutsättningar att verka och utvecklas. Utskottet ser däremot inga skäl för riksdagen att bifalla de aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

Utskottet noterar att frågan om att införa ett förbud mot kontanthantering vid handel med järn- och metallavfall nyligen har setts över av Miljöstraffrättsutredningen, men att förslagen ännu inte har beretts vidare av regeringen. Något konkret förslag i denna fråga har dock inte presenterats av utredningen annat än att frågan bör övervägas i det s.k. penningtvättsregelverket. Det är viktigt att motverka den oseriösa handeln med metallavfall, och utskottet anser därför att det bör införas ett nationellt kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. Att endast tillåta digitala betalningar gör det enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Ur avsnittet "Näringsgrenar och branscher" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18, 19, 20 och 21. Läs betänkandet