Mineralpolitik

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det delar motionärernas uppfattning om att den svenska gruvnäringen ska vara hållbar i begreppets breda bemärkelse. Klimatet och gruvors närmiljö ska värnas samtidigt som verksamheten är socialt och ekonomiskt hållbar. Det råder enligt utskottets uppfattning således ingen tvekan om att den svenska gruvnäringen har en viktig roll att spela både som en föregångare när det gäller hur man inom den egna näringen förhåller sig till klimat- och miljöfrågor, men också genom att kunna tillhandahålla sådana råmaterial som är nödvändiga för den gröna omställningen. Här ser utskottet positivt på det arbetet som branschen bedriver i samverkan med Fossilfritt Sverige.

En klok hushållning med mark och vattenresurser är naturligtvis något som bör vara vägledande för gruvnäringen. Här har riksdagen så sent som våren 2024 behandlat förslag som gäller prövning av koncessionsärenden i förhållande till miljöbalkens s.k. hushållningsbestämmelser. Inom ramen för det ärendet tog utskottet också ställning till motioner med förslag som överensstämmer med de som nu är aktuella i en av motionerna. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, men vill dessutom tillägga att det nyligen har överlämnats en utredning om miljöprövningarnas framtida utformning som för närvarande är ute på remiss. Vidare har utredningen fått ytterligare uppdrag som kommer att redovisas senare under 2025 och 2026.

När det avslutningsvis gäller förslaget i en av motionerna om efterarbete efter gruvbrytning har utskottet vid flera tidigare tillfällen redovisat de förändringar som har gjorts i regelverket på detta område och så sent som våren 2024 avstyrkt ett motionsyrkande likalydande med det nu aktuella. Utskottet anser alltjämt att dessa lagändringar bör få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att vidta några nya åtgärder på området.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Mineral och miljö" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har redan tidigare i betänkandet uppmärksammat den växande betydelsen av kritiska och strategiska metaller, mineral och andra material. Dessa har betydelse för att kunna möta klimatutmaningar, för viktiga tillämpningar inom bl.a. telekommunikation men också för att en allt oroligare omvärld har accentuerat deras geopolitiska betydelse.

Med hänvisning till redovisningen under rubriken Bakgrund och pågående arbete ovan kan utskottet konstatera att det under senare år har gjorts och görs flera insatser i Sverige och på EU-nivå för att öka kunskaperna om var dessa metaller och mineral finns och vad som behövs för att kunna ta dem till vara. Utskottet har dessutom på eget initiativ tagit fram en forskningsöversikt om Sveriges tillgångar till innovationskritiska metaller och mineral.

I likhet med vad utskottet gjorde när det behandlade frågor om kritiska metaller och mineral våren 2024 konstaterar utskottet därför återigen att det görs och har gjorts mycket på senare år på dessa områden. Därtill förutsätter utskottet alltjämt att frågor om innovationskritiska metaller och mineral kommer att ges betydande utrymme i regeringens kommande mineralstrategi, bl.a. som en följd av att EU:s förordning om kritiska råvaror nu har trätt i kraft och i ljuset av det allt kärvare säkerhetspolitiska läget. Sammantaget anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de nu aktuella motionsförslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kritiska metaller och mineral" i betänkandet. Läs betänkandet

Enklare, kortare och effektivare processer i samband med prövning av olika gruvnäringsrelaterade verksamheter efterfrågas i ett antal motioner. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen tagit ställning till likalydande eller snarlika förslag och då redogjort för det arbete som har genomförts eller som pågår på detta område. I det föregående refererar utskottet något av denna redovisning och kan utöver detta även konstatera att effektiva tillståndsprocesser lyfts fram som centrala i EU:s förordning om kritiska råvaror och i Miljötillståndsutredningens omfattande betänkande som nyligen lämnades till regeringen.

I likhet med vad utskottet anförde på temat tillståndsprocesser våren 2024 vore det olyckligt om omständliga byråkratiska processer sätter käppar i hjulen för de som vill bidra till en positiv utveckling. Då liksom nu ser utskottet positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövningsprocesser som föregår den typ av verksamhet som regleras i minerallagen. Därtill kan utskottet konstatera att frågorna alltjämt är i högsta grad aktuella och att det fortfarande pågår viktigt arbete med en liknande inriktning.

Sammantaget anser utskottet att det inte finns några tillräckligt tungt vägande skäl för riksdagen att uttala sig i linje med något av förslagen i de motioner som är aktuella i detta avsnitt. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar inte uppfattningen att prospekteringsviljan sjunker kraftigt i Sverige, som det påstås i en av motionerna. Att prospekteringsviljan inte sjunker framgår av den statistik som har redovisats tidigare i detta betänkande. Med tanke på de satsningar som dessutom görs och har gjorts på senare år för att ytterligare öka intresset för prospektering – bl.a. genom uppdrag till SGU om att uppmuntra enskilda privatpersoners sökande efter förekomster av värdefulla mineral i Sverige samt att utveckla arbetet med att informera om prospekteringsintressanta metaller och mineral – ser utskottet ingen anledning att föreslå ett riksdagsuttalande om behovet av sådana satsningar. Detsamma gäller förslaget om SGU:s mer allmänna informationsuppdrag om mineralfrågor som även det har förstärkts på senare år.

Utskottet ser inte heller några skäl för riksdagen att vidta några åtgärder för att underlätta guldvaskning. Här bedömer utskottet att guldvaskning av hobbykaraktär inte bör vara mer omfattande än att den kan bedrivas inom ramen för allemansrätten. I den mån man inte klarar av att hålla sig inom dessa gränser bör det – i linje med gällande bestämmelser – krävas tillstånd för verksamheten från markägaren och/eller relevanta myndigheter.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i en av motionerna om betydelsen av att främja innovation kring nya material. Om sådana nya material har egenskaper – t.ex. miljö- och prestandamässigt – som gör att de med gott resultat kan ersätta andra material är det enligt utskottet positivt. Kan de dessutom dämpa behovet av att utvinna metaller och mineral ur berggrunden är det ännu bättre. Här vill utskottet påminna om att forskning och innovation kring nya material lyfts fram i den forskningspolitiska proposition som för närvarande bereds i riksdagen och att dessa frågor också uppmärksammas på EU-nivå. Utskottet anser därför att det inte behövs något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionsförslaget om att främja innovation kring nya material.

Utskottet kan instämma i de farhågor som lyfts fram i en av motionerna när det gäller djuphavsgruvdrift. Till skillnad från att driva en linje som innebär ett absolut stopp mot sådan gruvdrift – som föreslås i motionen – finner utskottet det vara mer konstruktivt att inta en försiktighetsbaserad position som innebär att djuphavsgruvdrift inte bör tillåtas innan det finns tillräckligt bra vetenskaplig kunskap om djuphavens organismer och deras ekosystem samt om konsekvenserna av utvinningen.

När det avslutningsvis gäller miljösituationen efter utvinningen av uran i Ranstad kan utskottet konstatera att det alltjämt pågår ett beredningsarbete inom Regeringskansliet kring dessa frågor. Utöver detta ställer sig utskottet tveksamt till om riksdagen över huvud taget ska uttala sig i den här typen av ärenden, där det handlar om att förvaltningsmyndigheter tillämpar lagstiftning eller ägnar sig åt strategiskt eller operativt beslutsfattande. Däremot ser utskottet med intresse fram emot att ta del av utfallet av den beredning som för närvarande pågår inom Regeringskansliet av frågor med koppling till Ranstadsfallet, inte minst eftersom det rymmer många principiella frågor om det långsiktiga ansvaret för en kärnteknisk anläggning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

XX

1.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 18 och 20 samt

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 21 och 24,

2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4–6 samt

2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 18.

Ställningstagande

Den svenska gruv- och mineralnäringen har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet, och för att klara den globala klimatkrisen. Sverige kan med sina rika mineraltillgångar också spela en nyckelroll när det gäller EU:s råmaterialförsörjning. I unionens råmaterialstrategi betonas vikten av att säkerställa tillgången till kritiska råmaterial, inklusive strategiska jordartsmetaller, för att stödja den gröna omställningen och Europas industriella konkurrenskraft. Genom att öka utvinningen av dessa metaller kan Sverige inte bara bidra till EU-mål utan också skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i de svenska gruvregionerna.

Ökad gruvbrytning kräver dock statliga åtgärder för bättre infrastruktur, fler bostäder och mer utbildningsinsatser. Det behövs även stora satsningar på grön teknik och elektrifiering och det är viktigt att säkerställa att de nya jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige och inte i andra länder. Sverige bör kunna bidra än mer med metaller och mineral som har utvunnits under goda arbetsvillkor och skydd för miljön, i stället för sådana där produktionen bygger på barnarbete och låga miljökrav. För att öka förutsättningarna för att Sverige ska fortsätta att vara en betydelsefull gruvnation behöver villkoren för utvinning, förädling och återvinning stärkas och det gäller inte bara sådana råmaterial som klassificeras som kritiska eller strategiska.

Eftersom gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och området är i förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineralstrategin uppdateras. Vi anser att det är av stor betydelse att regeringen genom en strategi beskriver hur den har för avsikt att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken. Enligt vår uppfattning bör strategin även inkludera prospektering och strategiska råmaterial.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (SD)

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet